Underlätta för arbetslösa att återvända till arbete

Antalet långtidsarbetslösa var stort redan före pandemin. Under krisen har situationen förvärrats och antalet långtidsarbetslösa på Arbetsförmedlingen är nu historiskt högt. Närmare 190 000 personer har varit inskrivna arbetslösa på Arbetsförmedlingen längre än 12 månader. Detta innebär att nästan hälften av de inskrivna har varit utan arbete i minst ett år – en historiskt hög andel.

Till skillnad från hur det sett ut de senaste åren drabbas även bredare grupper av långtidsarbetslöshet. Att allt fler med både längre utbildning och färska erfarenheter blivit långtidsarbetslösa gör situationen särskilt allvarlig.

Samtidigt ser vi att bristen på arbetskraft har börjat öka i vissa branscher och den kommer att öka ytterligare i takt med att ekonomin fortsätter att återhämta sig. Detta alltså samtidigt som stora grupper kommer allt längre från arbetsmarknaden och därmed långt från den naturliga kompetensutvecklingen som ett arbete för med sig, möjlighet till vidareutbildning och ett relevant nätverk som är så viktigt för jobbsökandet.

Utbildning är en av de snabbaste vägarna från arbetslöshet till nästa jobb. Det är ett stort problem att allt för få arbetslösa ges möjlighet att delta i både arbetsmarknadsutbildningar och reguljära studier inom ramen för arbetsmarknadspolitiken. Trots en historiskt hög arbetslöshet, stark och ökande efterfrågan på utbildad arbetskraft är det få som nyttjar denna möjlighet. För TCO-förbundens medlemmar blir möjlighet till omställning under arbetslösheten viktigt, för att snabbt komma tillbaka i jobb. Fler långtidsarbetslösa ska kunna delta i utbildningsinsatser och för tjänstemännen är det viktigt att man får möjlighet att anvisas till reguljär utbildning med aktivitetsstöd. Mellan 1 november 2020 och 31 mars 2021 har cirka 9 400 beslut om reguljära studier med aktivitetsstöd fattats. Endast 4 procent, eller 341 personer, har anvisats med aktivitetsstöd till eftergymnasiala studier, enligt statistik från Arbetsförmedlingen.

Utbildning är nyckeln till nästa jobb men även en ekonomisk trygghet. A-kassan var tänkt att ge 80 procent av tidigare lön om man blir arbetslös. Men arbetslöshetsförsäkringen kompenserar inte längre för inkomstbortfall. För de flesta tjänstemän motsvarar ersättningen bara 50–60 procent av den tidigare lönen. Det tillfälligt höjda taket i a-kassan, från 910 till 1200 kronor, har gjort att något fler, 2 av 10 i stället för 1 av 10 av de heltidsarbetande tjänstemännen skulle få 80 procent av tidigare lön från a-kassan om de blev arbetslösa. När vi jämför med övriga EU-länder hamnar Sverige på 21:a plats när det kommer till ersättning vid arbetslöshet.

Långtidsarbetslösheten är ett stort problem för svensk arbetsmarknad. Vi måste ge bättre förutsättningar till att komma tillbaka i jobb. För en person kan ett bra inkomstbortfallsskydd vara skillnaden mellan att behöva flytta och att kunna koncentrera sig på att hitta ett nytt arbete. Det tillfälligt höjda taket i arbetslöshetsförsäkringen bör därför ligga kvar även efter årsskiftet 2022–2023. Därefter bör regering och riksdag, för att undvika att inkomsttryggheten gradvis urholkas, fatta beslut om att indexera taket så det följer löneutvecklingen.