TCO: Regeringen måste rusta Sverige inför klimatkrisen

Regeringen uppmanar oss till ökad beredskap om kriget kommer. Det är viktigt och nödvändigt med tanke på den förändrade hotbild Sverige som land befinner sig i sedan några år tillbaka. Vi måste vara beredda på att en krissituation kan komma. Men, det vi med säkerhet vet och det världens samlade forskarkår länge gjort oss uppmärksamma på är att en klimatkris redan är här och att läget kommer förvärras.

Vi vet med andra ord att klimatförändringarna kommer att innebära kriser och anpassningar. Översvämningar i södra Sverige under januari är ett tydligt exempel på det.

Regeringen måste höja beredskapen

För även om takten i klimatomställningen ökar så kommer samhället allt oftare behöva hantera värmeböljor och bränder, skyfall, översvämningar och jordskred och med det, en ökad risk för smittor. Regeringen måste höja beredskapen även på detta område.

I en ny undersökning från Novus har TCO frågat tjänstemännen om och hur de påverkas av klimatförändringarna i sin yrkesutövning. Redan idag påverkas nästan var tredje tjänsteman av klimatförändringarna. På frågan om hur klimatförändringarna kommer påverka arbetssituationen i framtiden tror var tredje tjänsteman att arbetsbelastningen kommer öka till följd av smittspridning, var femte tror att klimatförändringarna kommer påverka deras psykiska hälsa negativt och var sjätte tror att extremväder kommer göra det svårare att utföra sitt jobb i framtiden.

Detta är tydliga signaler som måste tas på allvar. Inte minst i det arbete som regeringen gör inom ramen för sin nationella strategi för klimatanpassning som ska vara klar i mars.

Perspektivet måste med

Mycket fokus i debatten hittills, och i den förra regeringens strategi för klimatanpassning, har legat på samhällsplanering och infrastruktur. Effekterna på människors hälsa och arbetsmiljö har inte diskuterats lika mycket. TCO uppmanar regeringen att hantera dessa perspektiv i den kommande strategin.

Vi föreslår fem konkreta åtgärder för att stärka arbetet med klimatanpassning och arbetsmiljö.

1. Ge Arbetsmiljöverket i uppdrag att arbeta med klimatanpassning. I dag har ett trettiotal myndigheter i uppdrag att arbeta med klimatanpassning, inom ramen för klimatanpassningsförordningen. Uppdraget fokuserar nästan enbart på infrastruktur och samhällsplanering. TCO vill se ett bredare arbete där arbetsplatser och medarbetares arbetsmiljö inkluderas. Vi vill därför att Arbetsmiljöverket ska bli en del av förordningen och få i uppdrag att arbeta med klimatanpassning.
2. Uppdatera Arbetsmiljöverkets föreskrifter. Våra arbetsplatser är dåligt rustade att hantera ett varmare klimat. Fler arbetsplatser riskerar att drabbas av hög värme till följd av värmeböljor eller större risker i arbetet till följd av extrema väderhändelser. TCO vill att Arbetsmiljöverkets föreskrift ”Arbetsplatsens utformning” ska ses över och uppdateras för att bättre hantera ett varmare klimat. Översynen bör ske i samråd med arbetsmarknadens parter.
3. Stärk skyddsombudens kunskap om klimatanpassning. Skyddsombuden verkar för att kollegornas arbetsmiljö förbättras och utvecklas – ett uppdrag som kan bli ännu mer utmanande med ett förändrat klimat. TCO anser att Arbetsmiljöverket ska ta fram relevanta kunskapsunderlag, så att skyddsombud och arbetsgivare har möjlighet att skaffa sig mer kunskap om klimatförändringarnas påverkan på arbetsmiljön. Underlaget bör belysa hur olika branscher påverkas, och tas fram i samråd med arbetsmarknadens parter.
4. Öka finansieringen till klimatanpassning. Pengarna till klimatanpassningen behöver vara tillräckliga, öronmärkta och långsiktiga. I höstens budget minskade regeringen anslagen till klimatanpassning för MSB och Länsstyrelserna med över en tredjedel, i ett läge där finansieringen borde öka. Många kommuner har de senaste åren tvingats hantera översvämningar, skred, värme och bränder. Investeringar för att hantera klimatanpassningar i kommunerna kommer, enligt SKR:s ekonomirapport 2023, kosta hundratals miljarder kronor. Utöver pengar behövs förstärkt kompetens kring klimatanpassning hos såväl myndigheter som kommuner och regioner.
5. Inför lagkrav för klimatanpassad offentlig upphandling. Offentlig sektor har en samlad köpkraft på runt 800 miljarder om året. Klimatkrav, tillsammans med socialt ansvarstagande, i upphandling kan bidra till att minska klimatavtrycket och därmed öka kommuner och regioners motståndskraft mot klimatförändringar. Ett färdigt lagförslag togs fram under förra mandatperioden, men tyvärr stoppades förslaget av den nuvarande regeringen. För att kunna ställa större klimatkrav vid upphandling behövs också kompetensutveckling inom området för upphandlare och andra kravställare.

Kostnaderna för klimatanpassning är stora, men kostnaderna för att inte göra något är ännu större. I den kommande nationella strategin för klimatanpassning har regeringen chansen att höja beredskapen i denna helt avgörande fråga. Vi hoppas att regeringen tar den chansen.