Föräldrapenning och föräldraledighet under barnens två första år

TCO har tagit fram siffror som visar att trots den positiva utvecklingen att pappor tar successivt högre andel av föräldrapenningdagarna är mammor borta i snitt 14,5 månader från arbetslivet innan barnet fyller två år. Att jämföra med pappor som i snitt är borta 3,8 månader barnets två första år. Det här skapar ojämställdhet i arbetslivet och inkomstskillnader mellan kvinnor och män.

Sverige har en generös och på många sätt bra föräldraförsäkring. Den gör det ekonomiskt möjligt för föräldrar att vara lediga från arbetet för att ta hand om sina barn. Vi har även en föräldraledighetslag som reglerar hur länge föräldrar har rätt att vara föräldralediga eller gå ner i arbetstid både med och utan att samtidigt ta ut ersättning från föräldraförsäkringen. 
 
Reglerna för föräldraförsäkringen och föräldraledighetslagen gör det möjligt att sprida ut föräldrapenningdagarna. Föräldrar kan välja längre perioder med föräldraledighet mot att ta ut lägre ersättning, det vill säga ta ut ersättning för färre antal dagar än de är föräldralediga.
 
Män tar bara en femtedel av dagarna som tas ut under barnets första två år
Kvinnor och män delar inte lika på föräldrapenningen totalt sett. Hur jämställt föräldrapenninguttaget är skiljer sig mellan tiden före och efter förskolestart som oftast sker när barnet är mellan ett och drygt två år. Efter barnets tvåårsdag, däremot, delar män och kvinnor relativt jämställt på föräldrapenninguttaget. Men det är innan förskolestart som de flesta föräldrapenningdagarna tas ut och under den tiden står kvinnor för 80 procent av dagarna. Män tar alltså endast ut en 20 procent av föräldrapenningdagarna som tas ut innan barnets tvåårsdag. Hela tre fjärdedelar av föräldrapenningen tas ut under barnets första två år och en fjärdedel av dagarna sprids ut mellan barnets tvåårsdag och åttaårsåldern.
 
Utvecklingen har varit positiv över tiden. Att män tog 20 procent av föräldrapenningdagarna som togs ut innan tvåårsdagen för barn födda 2015 kan jämföras med att männens andel var 15,9 procent för barn födda 2006. 
 
 
Från antal föräldrapenningdagar till faktisk tid – kvinnor borta långa perioder från arbetet
Registerstatistik visar alltså att pappor successivt tar allt fler föräldrapenningdagar över tid. Men statistiken över antal uttagna föräldrapenningdagar visar inte hur länge föräldrar faktiskt är föräldralediga och borta från arbetet i sammanhängande tid. Det är en viktig faktor att ta hänsyn till när man analyserar och diskuterar hur man ska komma till rätta med skillnader mellan män och kvinnor när det kommer till ekonomisk jämställdhet som löner och pensioner.
 
TCO har med utgångspunkt i statistiken över uttagna föräldrapenningdagar och en tidigare enkätundersökning av Försäkringskassan gjort uppskattningar av hur länge en förälder faktiskt har varit föräldraledig och därmed frånvarande från sitt arbete runt om i landets kommuner.
 
Våra uppskattningar visar på riksnivå att kvinnor med barn födda 2015 i genomsnitt var borta från jobbet 14,5 månader på grund av föräldraledighet fram till barnet fyllde två år. Män med barn födda 2015 var i snitt hemma 3,8 månader innan barnet fyllde två år.
 
 
Negativa konsekvenser för kvinnor att inte dela lika
En kvinna är alltså i genomsnitt borta från jobbet 14,5 månader de första två åren. Det blir väldigt långa perioder borta från arbetet och arbetslivet för kvinnor som får barn och särskilt för de kvinnor som får fler barn än ett. En kvinna som får tre barn under en sexårsperiod kommer i genomsnitt att vara frånvarande i princip på heltid under mer än tre och ett halvt år. Pappan till samma barn kommer i genomsnitt vara föräldraledig mindre än ett år, uppdelat på tre fyramånadersperioder.
 
Att kvinnor är borta från jobbet i långa och sammanhängande perioder har direkt påverkan på det fortsatta arbetslivet, vad gäller karriärmöjligheter, benägenhet att jobba deltid med mera. Forskning visar att det ojämna uttaget lägger grunden för framtida deltidsarbete och större ansvar för det obetalda hemarbetet. Sammantaget leder det här till negativ påverkan på kvinnors löneutveckling, inkomstutveckling, karriär och pensioner.
 
Utöver att män är föräldralediga kortare tid än kvinnor är de dessutom föräldralediga på deltid en större andel av sin föräldraledighet innan barnets tvåårsdag än vad kvinnor är, enligt Försäkringskassans undersökning. Även i det avseendet har kvinnorna alltså svagare anknytning till arbetslivet än män när de får barn. Den som är föräldraledig på deltid kan hålla kontakt med arbetet och kollegorna, medan det inte alltid är möjligt för den som är föräldraledig på heltid.
 
Ganska stora variationer i olika kommunerna
I landets kommuner varierar männens andel av uttagna föräldrapenningdagar barnens första två år mellan som lägst 9,2 procent i kommunerna Eda och Årjäng och som högst 27,8 procent i Umeå för barn födda år 2015.
 
I Umeå, där föräldrar delar mest lika på föräldrapenningen, uppskattas kvinnor vara föräldralediga i 12,5 månader och männen i 5,1 månader. I Färgelanda, som ligger nästan sämst till i rangordningen för att dela lika, uppskattas kvinnor i snitt vara föräldralediga så länge som 17,1 månader de första två åren och män endast 2 månader. I Årjäng och Eda, som är de två kommunerna som delar allra mest ojämnt på föräldrapenningdagarna, uppskattas männen ta i snitt endast 1,6 månaders föräldraledighet och kvinnorna ta endast något längre ledighet än snittet för landet (14,6 respektive 14,7 månader).
 
Så här har vi räknat
Varken Försäkringskassan eller någon annan myndighet samlar löpande in uppgifter över hur lång föräldraledighet som föräldrar tar ut, och därför saknas heltäckande statistik på området. Några olika undersökningar har gjorts för att för att få kunskap om hur det ser ut, men de är inte rikstäckande och de omfattar inte de senaste åren.
För att kunna göra en uppskattning över hur långa frånvaroperioder som ett visst antal uttagna föräldrapenningdagar motsvarar behöver vi göra antaganden rörande om och hur föräldrar vanligtvis sprider ut sina föräldrapenningdagar.
 
Vi har valt att använda resultaten från en enkätundersökning av Försäkringskassan där de har frågat föräldrar om längden på deras föräldraledighet under barnets första två år. Undersökningen bestod av 2 450 telefonenkätintervjuer med föräldrar till barn födda 2004 samt 2009. Till intervjusvaren har kopplats registerdata från Försäkringskassans register om föräldrapenninguttag, inkomst, utbildning etc.
 
Svaren säger att kvinnor tog ut föräldrapenning för 62 procent av sin föräldraledighet och att män tog ut föräldrapenning för 58 procent av sin föräldraledighet. Det innebär till exempel att 90 uttagna föräldrapenningdagar motsvarar 4,8 månaders föräldraledighet för kvinnor och att 90 föräldrapenningdagar motsvarar 5,2 månaders föräldraledighet för män.
 
Våra uppskattningar av genomsnittlig längd på kvinnors och mäns föräldraledighet för barn födda 2015 bygger alltså på uttagna föräldrapenningdagar för de barnen, medan våra antaganden kring hur man sprider ut föräldrapenningdagarna avser hur föräldrar till barn födda sex respektive elva år tidigare gjorde. Hur föräldrar sprider ut föräldrapenningdagarna kan naturligtvis ha förändrats över tiden. Föräldrarnas uttag och fördelning av föräldrapenning och föräldraledighet skiljer sig mellan bakgrundsfaktorer som föräldrarnas ålder, utbildningsnivå och inkomst. Våra uppskattningar tar inte hänsyn till sådana faktorer.

Välkommet räddningspaket för arbetstagare

TCO välkomnar regeringens paket med satsningar på bland annat a-kassan och utbildningssektorn. Flera av förslagen går i linje med det TCO framfört till regeringen de senaste veckorna. 

Läs mer

Debatt

Fel läge att experimentera med Arbetsförmedlingen

Nu när Januaripartierna har valt att skjuta upp förhandlingarna om reformeringen av Arbetsförmedlingen med anledning av Coronakrisen, borde även pilotprojektet Kundval Rusta och Matcha, KROM, skjutas upp. Resurser bör istället riktas till beprövade insatser som fungerar, anser de fackliga centralorganisationernas arbetsmarknadspolitiska experter.

Nyheter

Höjt tak i a-kassan gör stor skillnad för barnfamiljen

4 200 kronor i månaden. Så mycket mer kan en barnfamilj få ut i och med regeringens beslut om höjning av taket i a-kassan tillfälligt under 2020. - Att vara med i a-kassan kan vara skillnaden mellan att kunna bo kvar i huset under tiden man söker ett nytt jobb, säger Therese Svanström, ordförande TCO.

Pressmeddelanden

Välkommet räddningspaket för arbetstagare

Regeringen och samarbetspartierna presenterade på måndagen ett paket med satsningar på bland annat a-kassan och utbildningssektor. TCO välkomnar att fler kommer att kunna få a-kassa, samtidigt som också takbeloppet i arbetslöshetsförsäkringen höjs. På utbildningsområdet genomförs flera förändringar som också ligger väl i linje med vad TCO framfört till regeringen de senaste veckorna.

Debatt

Glöm inte bort EU i budgetstriden

Diskussionen om EU-budgeten handlar mycket om kronor, ören och procentsatser, och mindre om vad EU-budgeten egentligen ska användas till. Den svenska regeringen, påhejad av oppositionen, har upprepat gång på gång att EU måste rätta munnen efter matsäcken. Men vi efterlyser svaret på vad Sverige vill att budgeten ska användas till.

Nyheter

Therese Svanström om TCO:s arbete med anledning av Corona

TCO arbetar intensivt på bred front med flera frågor. Det viktigaste är att hjälpas åt att hitta lösningar och inte lamslås av situationen. Här berättar ordförande Therese Svanström mer om hur TCO arbetar just nu.

Pressmeddelanden

TCO:s nya jämställdhetsindex: ”Dags för politikerna att kavla upp ärmarna!”

Kvinnor tog ut 69,1 procent av alla dagar med föräldrapenning och vård av sjukt barn förra året. Männen tog alltså bara ut 30,9 procent. Det är 4,3 procentenheter närmare jämställt uttag än för fem år sedan. Det visar TCO:s nya jämställdhetsindex som släpps idag.

Gå till Aktuellt

TCO bloggar

Therese Svanström - Ordförande TCO

30 mars, 2020

Ökad trygghet och bättre omställning

Idag presenterade regeringen och samarbetspartierna äntligen ett stort paket med åtgärder som riktar sig till arbetstagarna.

A-kassan, Omställning och utbildning

Oscar Wåglund Söderström - Internationell chef

01 april, 2020

Gemensamma insatser krävs för fler och trygga jobb i krisens Europa

Coronakrisen har satt Europasamarbetet på prov. Vi ser nu hur viktigt det är att EU fungerar i en kris och att vi gör gemensamma insatser där det behövs. När Europa nu riskerar gå in i en djup lågkonjunktur behövs akuta krisåtgärder, men också EU-reformer som banar väg för fler och bättre jobb - och som slår vakt om rättsstat och demokrati. Partssamverkan och kollektivavtal spelar en nyckelroll när den europeiska ekonomin ska återuppbyggas.

Arbetsmarknad, Ekonomi och tillväxt, EU

Maria Ahrengart - Nationalekonom

31 mars, 2020

Var så trygg du kan i otrygga tider

Coronapandemin påverkar hela samhället. Det är oroliga tider på arbetsmarknaden och det är viktigt för alla arbetstagare att försäkra sig så gott det går.

Arbetsmarknad, Trygghetssystem

Maria Ahrengart - Nationalekonom

30 mars, 2020

Så påverkas ekonomin för en privatanställd tjänsteman vid arbetslöshet

Om du jobbar på ett företag som har tecknat kollektivavtalet för privatanställda tjänstemän kan det påverka din privatekonomi mycket. Skillnaden mot att inte arbeta på arbetsplats med kollektivavtal kan vara flera tusenlappar i månaden.

A-kassan, Trygghetssystem, Partsmodellen

Therese Svanström - Ordförande TCO

27 mars, 2020

Konstruktiv ton trots svåra tider

Ännu en ovanlig vecka börjar lida mot sitt slut. Det har kommit flera besked från regeringen, inklusive i frågor TCO drivit. Men vi väntar fortfarande på besked om a-kassan. Vi har löpande dialog med politiken och hoppas att det snart presenteras ett förslag.

A-kassan

Maria Ahrengart - Nationalekonom

24 mars, 2020

Så påverkas ekonomin för en barnfamilj vid arbetslöshet

När en person blir arbetslös förändras de ekonomiska förutsättningarna. Att känna trygghet under perioder av arbetslöshet är avgörande för vår förmåga att kunna ställa om när arbetsmarknaden förändras.

Arbetsmarknad, Trygghetssystem, Partsmodellen

Gå till TCO bloggar

TCO play

Se fler filmer

Rapporter

Rapporter

Får tjänstemännen ihop livspusslet?

Hinner tjänstemännen med både arbete och föräldraskap? Hur viktigt är det att arbetet är föräldravänligt och hur ser arbetssituationen faktiskt ut? Vilka konsekvenser får det att det oftast är kvinnor som anpassar arbetslivet efter familjelivet? Det är några av frågorna som tas upp i den här rapporten.

Läs vidare

Rapporter

Var rädd om RUT!

TCO anser att rutavdraget är viktigt för att underlätta människors livspussel, därför måste systemet värnas från förslag som riskerar att undergräva dess legitimitet. TCO framför i denna rapport en rad förslag som syftar till att hålla till rutavdraget träffsäkert, effektivt och legitimt.

Läs vidare

Rapporter

Från lön till studiemedel - går ekonomin ihop?

Vi lever i en tid då vikten av det livslånga lärandet ökar. Men hur påverkas hushållsekonomin för en yrkesverksam som går tillbaka till skolbänken? Går ekonomin ihop för den som väljer att finansiera sina studier med studiemedel?

Läs vidare

Rapporter

Att använda bostäderna bättre

I rapporten beskrivs bostadsbristen och problemen med den illa fungerande bostadsmarknaden som ett arbetsmarknadsproblem. Bristande rörlighet bidrar till en sämre fungerande arbetsmarknad eftersom det uppstår rekryteringsproblem. Företag och organisationer kan inte besätta tjänster för att den som skulle ta jobbet inte har möjlighet att skaffa en bostad på rätt ort.

Läs vidare

Se alla rapporter

Arbetsvärlden

Arbetsvärlden är en webbtidning om arbetsmarknaden. Den ges ut av TCO och görs av en självständig redaktion.

Hitta ditt fackförbund

TCO är en centralorganisation för 13 fackförbund som tillsammans har 1,4 miljoner medlemmar.
Använd filtret nedan för att hitta ditt fackförbund.