Konsumtion och miljöskadlig verksamhet

10:01 22 december, 2016

Moms
Momsen utgör med sina 414 miljarder i skatteinkomster ca 21 procent av skatteintäkterna. Nedsättningarna av momssatser motsvarar ca 60 miljarder kronor varav nästan hälften avser livsmedel och ytterligare drygt 9 miljarder restaurangtjänster. De olika nedsättningarna har tillkommit av helt olika skäl, fördelningspolitiska, jobbskapande, främjande av kultur och demokrati.

För varje nedsättning tillkommer gränsdragningar som uppfattas som orimliga och debatten avstannar aldrig. Nedsättningarna snedvrider också människors konsumtionsval som blir annorlunda än vad de skulle varit vid likformig beskattning. Olika momssatser skapar också krångel i hanteringen, vilket har en kostnad. Enkelhet har ett värde i sig. Skälen för att avvika från de generella skattesatserna måste vara mycket starka och transparenta. En nedsättning måste enligt vår uppfattning både kunna motiveras på ett legitimt sätt och visa sig effektiv i förhållande till de legitima målen med åtgärden.

Vår inriktning är därför att momsen behöver göras mer enhetlig och många av nedsättningarna tas bort. Nedsättningarna har olika bevekelsegrunder och de flesta verksamheter som beläggs med 6 procent moms gäller kultur, media och fritid, vilket i hög grad motiveras ur samhälls- och demokratisynpunkt. Dessa bör därför behållas. Genom att ta bort 12-procentnivån skulle livsmedel, hotell och restaurang istället belastas med 25 procent. Vi ser inte att dessa nedsättningar uppfyller kriterierna om effektivitet då de varken är fördelningspolitiskt träffsäkra eller skapar särskilt mycket nya jobb. Vid en översyn bör även reglerna göras mer teknikoberoende, exempelvis jämställa e-böcker med pappersböcker.

Vad gäller den höjda livsmedelsmomsen kommer en del av de ökade skatteintäkterna att behöva användas till kompensation genom exempelvis ökade bostadsbidrag, barnbidrag eller bostadstillägg, även om dagens nedsättning inte är fördelningspolitiskt träffsäker finns det grupper som behöver kompenseras.

HUS-avdrag
Samma kriterier, legitimitet och effektivitet, bör gälla andra riktade skattenedsättningar såsom RUT och ROT (tillsammans HUS-avdrag). Skattenedsättningen för RUT beräknas för 2015 till 3,5 miljarder medan ROT uppgår till nära 17 miljarder. Skälen för dessa nedsättningar formuleras olika och ges olika tonvikt av olika aktörer.

Vid bedömningen av dessa ska också vägas in att införandet av HUS-avdraget synes ha påverkat allmänhetens normer och syn på svartarbete som påtagligt förändrats på senare år. Detta understryker vikten av att analysera hur utformningen av skattesystemet kan ha positiva eller negativa effekter på andra delar av samhällslivet.

RUT och ROT är företeelser där vi kan se att en avvikelse är motiverad. Skattekilen när en privatperson ska köpa tjänster blir oerhört stor samtidigt som hemmiljön gör det alltför enkelt att sälja/köpa svart. Framväxten av RUT-bransch och RUT-tjänster till överkomligt pris är en del i att få människors livspussel att gå ihop bättre. Detta gäller i hög grad äldre vars konsumtion av RUT-tjänster ökat kraftigt.

Möjligheterna för fler att använda RUT-avdrag bör stärkas. De för-ändringar av HUS-avdraget vad gäller procentsats och uppdelning av takbelopp som nu genomförts är därför inte bra. Vi anser att så-väl RUT- som ROT-avdraget bör vara 50 procent av arbetskostnaderna, och att även ROT förses med ett lägre tak för avdraget. På det sättet blir ROT mer motiverat av att undvika svartjobb än att subventionera tillbyggnader på småhus. Taket för ROT kan då vid behov konjunkturanpassas istället.

Tobak och alkohol
Skatt på tobak och alkohol uppgår till 25 miljarder, 1,5 procent av de totala skatteintäkterna. Alla regeringar försöker höja dessa skatter i en balansgång mot svarthandel och obeskattad import.

Trafik, miljö och energi
Skatt på miljö, energi och trafik uppgår till cirka 96 miljarder eller cirka 5 procent av skatteintäkterna. Nedsättningarna inom energi- och koldioxidbeskattningen är oerhört många och disparata och systemet oöverskådligt. I många fall uppstår även här kraftiga gränsdragningsproblem och konflikter. Ett gott exempel är nedsättningen av energiskatten inom industri, vilket gör mycket stor skillnad för ett företag ifall det räknas som energiintensivt eller inte. En sådan beskattning behöver bli mer neutral mellan varu- och tjänstesektorer.

Energibeskattningen är en viktig del av energipolitiken och det kan därför vara lämpligt att den sittande Energikommissionen också får i uppdrag att förbättra strukturen på energi- och koldioxidbeskattningen. De ekonomiska styrmedlen måste utformas utifrån ett långsiktigt hållbarhets- och konkurrenskraftsperspektiv, inte primärt av statsfinansiella avvägningar. Parisavtalet innebär åtaganden till 2020 som ytterligare måste avspeglas i skattesystemet.

Utöver en översyn av energibeskattningen, där den totala beskattningen bör ökas behövs fler skattehöjningar. Omställningen till ett fossilfritt transportväsende bör även innefatta ökad tyngd av skatteincitament exempelvis fordonsskatter. Exempel på miljöskatter som därutöver kan höjas är kemikalieskatter, skatt på handelsgödsel och drivmedel.

TCO anser att:

  • Mer av beskattningen bör belasta konsumtion och miljöskadlig verksamhet. Momsen bör åter bli i huvudsak enhetlig. Principen bör vara att förorenaren betalar och att varje verksamhet ska bära sina egna kostnader.
  • 12-procentnivån på momsen bör övervägas att tas bort.
  • RUT och ROT bör ha samma skatterabatt och tak.
  • Skatteuttaget från miljöskadlig verksamhet, trafik och energi behöver ökas. 

Karensavdrag ger en rättvisare försäkring

Regeringen föreslår nu, helt i enlighet med TCOs linje, att avskaffa karensdagen och införa ett karensavdrag för att ge rättvisare förutsättningar för olika yrkesgrupper vid sjukfall.

Läs mer här
image description

Låt oss fira och värna det öppna Europa

Idag firas Europadagen runt om i Europa. Att vi firar Europa just den 9 maj är för att högtidlighålla den så kallade Schumandeklarationen som lade grunden för det europeiska samarbetet. Det är ett bra tillfälle att reflektera kring var vi står och vart vi är på väg med EU. Och just det kommer jag att göra när jag idag deltar i ett seminarium om EU:s framtid som ingår i programmet för den svenska upplagan av Europadagen.

De är framtidens 99 mäktigaste

TCO utser för tredje året i rad framtidens 99 mäktigaste. Listan toppas av en handbollsspelare med civilkurage, en nyckelspelare i ett parti i kraftig medvind och en ungdomspolitiker med fingertoppskänsla.

Läs mer här

Utredarna

På Utredarbloggen skriver ett gäng utredare som alla jobbar på TCO. På bloggen skriver de om våra aktuella frågor och delar med sig av sina åsikter och insikter.

Läs Utredarna här
img description

#tcosverige

Följ oss på Instagram

img description
img description
img description
img description
img description
image description
Följ oss på instagram

Hitta ditt fackförbund

Använd filtret nedan för att hitta ditt fackförbund