En ny skattereform – men varför?

09:48 22 december, 2016

För 30 år sedan lades grunden för den senaste stora skattereformen i Sverige. Sedan dess har mycket förändrats såväl i skattesystemet som i verkligheten och det är nu tid att lägga grunden för en samlad översyn av skattesystemet.

Omvärlden omvandlas
Den förra stora skattereformen arbetades fram i slutet av 1980-talet, i ett samhälle där Berlinmuren vacklade men där det nya Europa ännu inte var synligt. EU hade tolv medlemmar och Sverige var inte en av dem.
Kina och Indien var fortfarande små aktörer i lågpriskonkurrensen. Ingen visste vad internet var för något och vi telefonerade via Televerket. Den höga inflationen betalade av huslånen. En mobiltelefon vägde bortåt 5 kilo och klimathotet var rätt okänt. Listan på stora förändringar kan göras lång.

Lapptäcke
Sedan ”århundradets skattereform” har också hundratals förändringar gjorts i skattesystemet, dels motiverade av förändringar i verkligheten och i vår omvärld, dels motiverade av nya prioriteringar, önskemål och krav. Detta har lett till att systemet blivit ett svåröverskådligt lapptäcke.

Därför är en ny samlad översyn befogad. Men lösningen på dagens och morgondagens utmaningar kan inte vara att försöka vrida klockan tillbaka genom att de förändringar som gjorts under 25 år i stora drag återställs. En översyn behöver utgå från dagens och morgondagens utmaningar.

Fler och bättre jobb
Målet för den ekonomiska politiken, där skattesystemet är en del, är ur TCO:s perspektiv en arbetsmarknad med fler och bättre jobb, tillväxt, ökande reallöner och växande företag. Skattesystemet ska stå för finansiering av välfärd och investeringar i kunskap och infrastruktur i ett system som ger så goda villkor som möjligt för långsiktigt hållbara tillväxtvillkor.

Utgångspunkten för en översyn bör vara neutralitet och likformighet men också ett skattesystem som är effektivt och ändamålsenligt.

Digitalisering, globalisering och teknisk utveckling kan på lite sikt medföra så radikala förändringar av ekonomins sätt att fungera att en skattereform av det snitt vi skisserar här blir helt otillräcklig.

Krav på högre intäkter förutsätter legitimitet
Skattesystemet kan komma att möta krav på mer intäkter än vad som är fallet idag, inte minst beroende på demografiska förändringar och behov av större investeringar i utbildning, infrastruktur m.m. Ju större krav på skatteintäkter, desto viktigare blir utformningen av systemet. Systemet måste kunna leverera högre skatteintäkter utan att villkor för jobb och företagande försämras.

Det är då viktigt att skattesystemet har en legitimitet såväl genom att det upplevs som rättvist och effektivt som att människor upplever att de får god valuta för sina skattepengar.  

Partierna måste ha orken och viljan att samarbeta

Vi är 1,4 miljoner, mitt i samhällets och arbetsmarknadens förändring. Nu efter riksdagsvalet behöver vi partier som har orken och viljan att samarbeta över blockgränserna.

Läs mer här

Nu behövs maratonlöpare i politiken

Partierna måste ha orken och viljan att samarbeta över blockgränsen, skriver Eva Nordmark, i en artikel på Arbetsvärlden, och listar fyra områden för en uthållig politik.

Läs mer här

Ny Handbok mot sexuella trakasserier i arbetslivet

Det finns ett före och ett efter #metoo. Ingen på arbetsplatsen ska behöva riskera att utsättas för sexuella trakasserier. Därför finns den här boken. Syftet är att vägleda fackligt förtroendevalda i sitt viktiga arbete.

Läs mer här

Laddar ...

Hitta ditt fackförbund

Använd filtret nedan för att hitta ditt fackförbund