TCO anser att a-kassan behöver utformas så att rörlighet och jobbyten främjas. Taket i a-kassan måste höjas permanent och a-kassan måste också omfatta fler. Om inte äventyras både inkomsttryggheten men även omställningsförmågan. Det är särskilt viktigt när konjunkturen viker neråt.
I september 2020 presenterade regeringen och samarbetsparterna budgetpropositionen för 2021. Det tillfällig höjda taket i a-kassan på grund av pandemin förlängs i två år, och gäller till och med 2022. TCO vill att nivåerna i a-kassan höjs permanent och har drivit den frågan sedan länge. Med de nu tillfällligt höjda nivåerna får fler ersättning och fler kan klara sig på a-kassan.
Arbetsvillkoret mildras
A-kassan breddas så att man bara behöver ha jobbat 60 timmar per månad i sex månader mot det tidigare 80 timmar per månad. Det betyder att fler arbetslösa kommer att få rätt till ersättning.
Ersättningstaket höjs
Man kommer att kunna få ut 1 200 kronor per dag under de 100 första dagarna som arbetslös, mot det tidigare 910 kronor per dag. Det betyder att taget höjs från ungefär 25 000 kronor i månaden till 33 000 kronor i månaden.
Från dag 101 höjs ersättningen tillfälligt från 760 till 1 000 kronor per dag.
Med hjälp av detta kommer fler arbetslösa att klara sin ekonomi under krisen vilket i sin tur leder till att efterfrågan hålls uppe. När a-kassetaket höjs ökar också möjligheterna för omställningsorganisationer och fackförbund att bidra till arbetslösa medlemmars inkomsttrygghet.
Grundbeloppet höjs
Grundbeloppet som är på 365 kronor per dag höjs till 510 kronor per dag. Det betyder att ersättningen höjs från 8000 kronor i månaden till 11 200 kronor i månaden.
Observera att dessa förändringar bara kommer att vara till och med utgången av 2022. TCO fortsätter att driva a-kassefrågorna för permanent höjt tak och bredare a-kassa.
A-kassan var tänkt att ge 80 procent av tidigare lön om man blir arbetslös. Men arbetslöshetsförsäkringen kompenserar inte längre för inkomstbortfall. Arbetslösa får i genomsnitt bara runt 60 procent av tidigare inkomst från a-kassan.
I tider av osäkerhet är det inte konstigt om människor inte vill ta risken att byta jobb eller skaffa sig en ny utbildning. Låg ersättning till arbetslösa låser in människor. Rörligheten minskar, rätt person hamnar inte längre på rätt jobb, tillväxten avtar och välståndet urholkas. Vill man undvika det så måste inkomstbortfallsprincipen återupprättas i arbetslöshetsförsäkringen.
Inte heller täcker a-kassan alla som borde täckas. Allt fler jobbar på korta kontrakt eller som egenföretagare och kombinatörer, inte minst inom expanderande branscher som kultur och media. Men de har ofta svårt att få del av a-kassan vilket gör att många inte vågar starta företag eller återgår till att vara anställda. A-kassans svaga täckning bland dessa grupper hämmar utvecklingen och bidrar till att vi inte kan få full utväxling av dessa branscher.
Även de som framgångsrikt avslutat sina högre studier måste få möjlighet att, under en kort period, söka jobb inom det område som man har utbildat sig för. Arbetslöshetsförsäkringen ska locka till högre utbildning genom att göra detta möjligt.
Eftersom reglerna för att kvala in i a-kassan är så stränga, är allt färre som jobbar försäkrade.
Svensk ekonomi mår bäst när jobben matchar personer med rätt kompetens. Därför är det viktigt att staten ger bra förutsättningar för det. Det behövs en trygg a-kassa som omfattar fler arbetslösa och på mer än ett sätt.
Arbetslöshetsförsäkringen ska vara den krockkudde som mildrar effekterna på såväl ekonomin i stort som för den som blir arbetslös.
Läs mer i TCO-rapporten A-kassan fyra år efter att taket höjdes.
Se filmerna "Höj taket", "Bredda a-kassan" och "Vad får man för ersättning när man blir arbetslös?"
Våra utredare och experter på arbetslöshetsförsäkringen, Mats Essemyr och Maria Ahrengart lyfter fler effekter av det låga ersättningstaket.
Istället för att neka sjuka människor sjukpenning med hänvisning till fiktiva arbeten borde alla inblandade aktörer arbeta för att sjuka människor ges bästa möjliga rehabilitering, skriver vi i Expressen.
I stället för att neka sjuka människor sjukpenning med hänvisning till fiktiva arbeten borde alla inblandade aktörer arbeta för att sjuka människor ges bästa möjliga rehabilitering. 3,5 miljoner löntagare förutsätter nu att regeringen respekterar riksdagsmajoriteten och lägger fram en proposition på riksdagens bord, skriver Therese Svanström, tillsammans med Susanna Gideonsson och Göran Arrius i Expressen.
Nyligen presenterades förslag om att utvidga RUT-tjänsterna specifikt mot de äldre. Det är ett behjärtansvärt initiativ men bör inte genomföras. Det skulle leda till att man undergräver RUT:s legitimitet och kan knappast ge någon större mernytta till de äldre.
Arbetsmarknadsminister Eva Nordmark meddelade under torsdagsförmiddagen att regeringen avser att gå vidare med parternas lösningar och inte den så kallade Las-utredningens förslag. TCO välkomnar beskedet.
Pandemin har stor inverkan på människors liv och på ekonomin. Stimulanserna, i tillägg till krisåtgärder som korttidspermittering och omsättningsstöd, bör utformas så att de både upprätthåller efterfrågan i ekonomin och underlättar den strukturomvandling som pågår, skriver företrädare för Forum för Omställning, Susanne Ackum, Göran Arrius, Marcus Wallenberg, Therese Svanström med flera.
Arbetsmarknadens parter är helt eniga om att minimilönedirektivet utgör ett allvarligt hot mot vår svenska kollektivavtalsmodell. Regeringens agerande i frågan har inte varit tillräckligt kraftfullt så i ett öppet brev till statsministern och arbetsmarknadsministern framför man nu sina förväntningar.
EU-kommissionen presenterade idag ett direktivförslag om minimilöner. Förslaget är inte lika långtgående som befarats, men bedömningen är fortfarande att det nya förslaget riskerar att allvarligt skada partsmodellen om det genomförs. TCO uppmanar Sveriges regering att agera kraftfullt i EU för att förhindra lagförslaget.
Förbättrad tillgång till högre utbildning i hela landet är inte bara en central fråga för TCO – det är också en fråga som blir än viktigare när arbetsmarknaden förändras i snabb takt. Det är därför oroande att tillgängligheten till högre utbildning utanför lärosätenas huvudorter tycks ha minskat under senare tid.
Läs vidare
Vår ekonomi och arbetsmarknad är i konstant förändring. Coronakrisen har ställt vår förmåga att hänga med i utvecklingen på sin spets. Vår rapport ”Vidareutbildning, varför och för vad? visar att behovet av vidareutbildning och kompetensutveckling är stort. Något det var redan före pandemin. Vi har också flera konkreta förslag på hur förutsättningarna för omställning kan bli bättre för alla…
Läs vidare
Den ekonomiska tryggheten vid arbetslöshet har stor betydelse både för individen och för samhället. I dag består den tryggheten av många olika försäkringar. I den här rapporten går vi igenom utvecklingen av arbetslöshetsförsäkringen - a-kassan - och andra försäkringar sedan 1980 och fram till idag.
Läs vidare
Hinner tjänstemännen med både arbete och föräldraskap? Hur viktigt är det att arbetet är föräldravänligt och hur ser arbetssituationen faktiskt ut? Vilka konsekvenser får det att det oftast är kvinnor som anpassar arbetslivet efter familjelivet? Det är några av frågorna som tas upp i den här rapporten.
Läs vidare
Arbetsvärlden är en webbtidning om arbetsmarknaden. Den ges ut av TCO och görs av en självständig redaktion.
TCO är en centralorganisation för 13 fackförbund som tillsammans har 1,4 miljoner medlemmar.
Använd filtret nedan för att hitta ditt fackförbund.
