Det finns runt fem miljoner jobb i Sverige. Ungefär 450 000 av dessa försvinner varje år och lika många tillkommer. En ökande del av de nya jobben kräver högre och ibland helt ny kompetens. 

Men den goda utvecklingen ställer höga krav på såväl individ, samhälle som företag, inte minst i en tid av digitalisering och robotisering. Människor kan inte förväntas arbeta i samma yrken och branscher under ett allt längre arbetsliv. Med tillgång till rätt verktyg innebär omställningen enorma möjligheter. Jobbyten gynnar såväl individen som Sveriges tillväxt och konkurrenskraft. 

Tjänstemännen trivs på jobbet, men många kan tänka sig att byta jobb för att utvecklas och lära sig nya saker. Att byta jobb handlar inte bara om trygghet och anställningsbarhet, utan även om yrkesutveckling och karriärmöjligheter. Det handlar om att göra bristyrken till drömyrken. 

Behovet av goda möjligheter till livslångt lärande är större än någonsin
Historiskt har vi utbildat oss i tidiga år för en karriär riktad mot en viss del av arbetsmarknaden. Dagens och morgondagens arbetsmarknad kräver en mycket större ombytlighet och ett cirkulärt förhållningssätt till utbildning. Vi behöver vara beredda på att kunna använda vår kunskap i flera olika sammanhang, och återvända till skolbänken för kompetensutveckling och vidareutbildning flera gånger under ett arbetsliv.

Det finns en utbredd efterfrågan bland yrkesverksamma tjänstemän att kompetensutveckla sig. Enligt en SCB-studie bland tjänstemän säger 38 procent av tjänstemännen att de anser sig behöva vidareutbildning som de inte kan få av sin arbetsgivare inom ramen för sitt arbete. Av dessa anser 30 procent att de behöver de inom 1 år. Nästan hälften (48 procent) anger att anledningen är att kunna hänga med i utvecklingen av branschen de jobbar i. Tyvärr visar också undersökningen att det finns många hinder för vidareutbildning. 46 procent av de som behöver vidareutbildning menar exempelvis att utbudet av kortare kurser är för litet och 45 procent skulle även vilja ha mer flexibla kurser för att kunna vidareutbilda sig. Mer än hälften (60 procent) anger att ett hinder för att vidareutbilda sig är att arbetet/arbetsgivaren inte möjliggör studier kombinerat med arbete.

Om utbildningssystemet ska klara av att svara upp mot kunskapssamhällets krav måste omfattande förändringar till. Trösklarna in och ut från vuxenutbildningssystemet måste bli mycket lägre än de är idag och formerna för utbildning mer flexibla. När allt fler har en högskoleutbildning i botten är det naturligt att högskolan ska spela en större roll i det livslånga lärandet. Både högskolan och yrkeshögskolan måste fylla en aktiv omställningsfunktion för den etablerade arbetskraften. Utbildningsutbudet måste i form och innehåll anpassas efter yrkesverksamma tjänstemäns behov av vidareutbildning.

TCO tycker:
Politiken måste förnyas så att arbetstagare och arbetsgivare klarar de utmaningar som ställs. Idag är varken arbetsmarknadspolitiken, utbildningssystemet, studiefinansieringen eller trygghetssystemen anpassade till en förändrad dynamisk arbetsmarknad. Därför driver TCO på för att åstadkomma följande förändringar av politiken:

• Breddad arbetsmarknadspolitik som stödjer rörlighet och jobbyten och främjar möjligheter att byta till ett bristyrke.
• Fler möjligheter till vidareutbildning för yrkesverksamma i den högre utbildningen.
• Ge högskolan ett omställningsuppdrag. Att erbjuda utbildning för yrkesverksamma och bidra till en ­bättre matchning på arbetsmarknaden är en självklar del av högskolans uppdrag.
• Möjliggör kvalificering till högskolebehörighet genom arbetslivserfarenhet
• Förbättra valideringen av reell, formell och informell kompetens
• Bättre studiefinansiering för yrkesverksamma, där parter, stat och individ delar på kostnaderna.
• Rätt till individanpassad studie- och yrkesvägledning.
• En breddad a-kassa och högre ersättning skapar trygghet i förändringen.
• Utveckla och stärk tillgången till vägledning.