För första gången på 14 år går utvecklingen bakåt och papporna tar en mindre andel av föräldrapenningdagarna

Utvecklingen mot en mer jämställd fördelning av föräldradagarna har avtagit under de senaste åren, och under 2021 gick den till och med bakåt. Pappornas andel av dagarna har minskat för första gången sedan 2007.

Jämställdhetsindex för 2021 är 69,0 vilket betyder att kvinnor har tagit 69 procent av dagarna med föräldrapenning och vab (tillfällig föräldrapenning för vård av barn) under 2021 och att män endast tog 31 procent av dagarna. Det är inte en stor förändring sedan föregående år då jämställdhetsindex var 68,7, men det är första gången sedan 2007 som utvecklingen går mot en mer ojämställd fördelning.

Jämställdhetsindex åren 2006–2021.  Källa: Försäkringskassans statistikdatabas och egna beräkningar.

Du hittar TCO:s jämställdhetsindex för hela landet, per län och per kommun från 2006 till 2021 på en interaktiv karta här. Där finns även närmare beskrivning av hur indexet beräknas.

Vad beror det på att indexet ökar?

Om man tittar på könsfördelningen separat för föräldrapenning respektive vab så kan man konstatera att föräldrapenningen i likhet med indexet blivit mer ojämställt fördelad 2021 jämfört med 2020. Uttaget av vab har däremot förändrats mot en mer jämställd fördelning senaste året.

Föräldrapenningdagarna delas alltså mer ojämställt 2021 jämfört med föregående år. En delförklaring till det kan vara pandemin, då färre föräldrapenningdagar tagits ut under pandemin för barn över ett år enligt Försäkringskassan. Det innebär färre antal föräldrapenningdagar för de lite äldre barnen som kvinnor och män normalt delar relativt lika på, till skillnad från föräldrapenningen som tas ut under barnens första år.

Tidigare har det skett en regelverksförändring som också minskar antalet föräldrapenningdagar som tas ut för lite äldre barn. För barn födda 2014 och senare får endast 96 dagar sparas och tas ut efter barnet fyllt 4 år.

Vad behövs för att fördelningen ska bli mer jämställd?

Oavsett indexets utveckling och dess orsaker så är det stora problemet som vi behöver komma till rätta med att föräldrapenningdagarna som tas ut under barnens första två år är så ojämställt fördelade. Därför behöver politiken gå före och visa vägen.

TCO:s förslag

1. Styr uttaget av så att de allra flesta av föräldrapenningdagarna ska tas ut under barnens första tre år. TCO anser att de 390 dagarna med inkomstrelaterad ersättning bör tas ut under barnets första tre år.
   
   
2. Tredela dessa dagar, så att 130 dagar får tas ut av ena föräldern, 130 dagar får tas ut av den andra föräldern och 130 dagar får fördelas fritt mellan föräldrarna för barn med två vårdnadshavare.
   
   
3. Höj ersättningen på de 90 så kallade lägstanivådagarna som idag ger 180 kronor om dagen så att även de dagarna ger inkomstrelaterad ersättning. Då får fler föräldrarna reella möjligheter att faktiskt använda dem. Knyt samtidigt hälften av dessa dagar till respektive förälder för barn som har två vårdnadshavare.
   
   
4. Styr uttaget så att föräldrar kan ta ut 10 dagar per barn och år under barnens uppväxt när barnen är mellan 3 och 12 år för att få ihop livspusslet. Det blir fem dagar per barn och år för vardera föräldern för barn med två vårdnadshavare.

Normer styr uttaget

Normer kring att kvinnor har huvudansvar för barn och hem finns fortfarande i vårt samhälle. Normer förändras långsamt och därför behöver föräldraförsäkringen reformeras så att regelverket tydligare signalerar att målet är jämställt föräldraskap.
Enligt forskning är det normer på arbetsplatsen som styr hur lång föräldraledighet kvinnor och män tar ut, snarare än deras inkomst och yrke. Något förenklat kan man säga att det val som föräldrar har på en arbetsplats är att pappor kan vara hemma lika länge som andra pappor, och mammor kan vara hemma lika länge som andra mammor. Läs hela rapporten Från jämställda par till ojämställda föräldrar som sammanfattar forskningen inom området.

Den ojämställda fördelningen leder till inkomstskillnader mellan kvinnor och män

Den officiella inkomststatistiken visar att kvinnors genomsnittsinkomster sjunker mer än mäns när de får barn och att det uppstår ett inkomstgap som består åtminstone tills barnen går i tredje klass. Det gäller även när man jämför kvinnor och män som är lika gamla när de får barn och som arbetar inom samma yrke. Förklaringen till inkomstskillnaderna ligger i att kvinnor tar större delen av föräldraledigheten och oftare arbetar deltid under barnens uppväxt. Läs rapporten Hur påverkas kvinnors och mäns inkomster när de får barn?