TCO vill synliggöra hur uttag av föräldrapenning påverkar kvinnors och mäns framtida inkomst, deltidsarbete och karriärutveckling samt mäns relationer med sina barn. I kampanjen #halvaungenärmin möts myter och fakta om föräldraledighet.
Vem packar flest gympapåsar?
Visste du att det finns ett samband mellan uttag av mest föräldraledighet under barnets första två år och flest packade gympapåsar? Forskning visar att den som är hemma mest med barnen är den som efter föräldraledigheten kommer packa fler gympapåsar, städa mer hemma och handla fler gummistövlar till barnen.
Försäkringskassan har studerat hur föräldraledigheten under barnets första två år påverkar fördelningen av föräldrarnas betalda och obetalda arbete. ”Ojämställd arbetsbörda” visar att fördelningen av föräldraledigheten samvarierar med fördelning av hushålls- omsorgs- och förvärvsarbete. Både kvinnor och män är mer benägna att göra en större del av hushålls- och omsorgsarbetet och en mindre andel av förvärvsarbetet efter avslutad föräldraledighet om de tar ut en större andel av föräldraledigheten.
De två första åren spelar roll
Män i Sverige tar bara ut en femtedel av dagarna med föräldrapenning under barnets två första år. Föräldraledigheten lägger grunden för en bra relation mellan barn och deras pappor.
I en undersökning där man frågade barn om vem de pratar med när de är ledsna svarade bara drygt 5 procent ”pappa”. I Kamratpostens undersökning ingick drygt 6 000 pojkar och flickor i åldrarna 8–14. När de var ledsna ville 40,9 procent helst prata med sin mamma. En fjärdedel ville prata med en kompis. En dryg tiondel ville prata med någon annan och en tiondel ville inte prata med någon alls. Först efter dessa alternativ kom alltså valet att prata med pappa.
Uppdatering: Kamratposten presenterade en ny läsarundersökning i september 2018. Där svarade 7 procent av barnen att de helst pratar med pappa när de är ledsna. 46 procent av barnen pratade helst med mamma.
Oavsett om det beror på normer och förväntningar, privatekonomi eller att det där projektet på jobbet är inne i en jätteviktig fas så är det ett faktum att svenska pappor är föräldralediga i mindre utsträckning än mammorna, de jobbar oftare heltid och tar ut färre dagar för vård av sjukt barn.
Pappans föräldraledighet påverkar mammans framtida inkomst
För varje månad som pappan är föräldraledig ökar mammans framtida årsinkomst med nära 7 procent. Det gäller även sedan man tagit hänsyn till hur länge mamman själv varit föräldraledig. Mammornas föräldraledighet påverkar dock inte pappornas framtida årsinkomst.
I rapporten "Effekten av delad föräldraledighet på kvinnors löner" undersöker Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, IFAU, 17 000 familjer som fick sitt första barn antingen kring årsskiftena 1993/1994 och 1994/1995 eller 2000/2001 och 2001/2002. Rapporten jämför förändringen i inkomster före och efter det första barnets födelse. Familjerna följs tills barnet fyller fyra år.
Effekten av barn på inkomstutvecklingen
Inkomstutvecklingen för kvinnor försämras efter första barnets födelse, medan någon sådan effekt inte syns bland män. I skrivelsen ”Jämställa pensioner?” har man analyserat den genomsnittliga inkomsten för personer som fick sitt första barn under perioden 2001–2003. Individernas inkomst har följts tre år innan och tio år efter första barnets födelse. Man kan tydligt se att inkomstgapet mellan kvinnor och män ökar efter första barnets födelse. En viktig förklaring till detta är att skillnaderna i arbetstid ökar när barn kommer in i bilden. Kvinnor går helt enkelt ner i deltid i högre utsträckning än vad männen gör.
Man har även studerat inkomstutvecklingen för personer som får flera barn under denna period. Resultatet visar att män som får flera barn har en bättre inkomstutveckling jämfört med män som får ett barn. För kvinnor gäller det motsatta. Kvinnor som får fler barn har en sämre inkomstutveckling än kvinnor som får ett barn.
TCO vill stärka den allmänna pensionen. För att det ska löna sig att arbeta för pensionen och för att oro för den framtida pensionen ska kunna växlas över i framtidstro, behöver de inkomstrelaterade delarna i pensionssystemet förstärkas och få mer genomslag. Samtidigt behöver grundskyddet vara tillräckligt för att garantera att lägsta nivån innebär en skälig levnadsstandard för pensionärerna.
TCO vill stärka den allmänna pensionen. För att det ska löna sig att arbeta för pensionen och för att oro för den framtida pensionen ska kunna växlas över i framtidstro, behöver de inkomstrelaterade delarna i pensionssystemet förstärkas och få mer genomslag. Samtidigt behöver grundskyddet vara tillräckligt för att garantera att lägsta nivån innebär en skälig levnadsstandard för pensionärerna.
Den 30 mars höll TCO:s ordförande Therese Svanström ett tal mot Rysslands krigsföring i Ukraina. Talet hölls vid en demonstration utanför Ryska Ambassaden i Stockholm.
TCO har idag presenterat ett förslag hur pensionerna kan höjas inom ramen för den nuvarande pensionsöverenskommelsen. Förslaget består av tre delar: höjd pensionsavgift, höjda utgående pensioner och en utdelning av tillfälliga överskott. TCO förutsätter att riksdagens pensionsgrupp samlas och försöker hitta en lösning som inte äventyrar pensionssystemet.
Egenföretagandet kommer sannolikt att öka i Sverige till följd av de nya möjligheterna till distansarbete. Men pandemin har visat på flera brister i försäkringssystemen som gör att de med eget företag ofta hamnar i kläm. Det skriver Therese Svanström, ordförande för TCO.
TCO, som en del av Nordens fackliga samorganisation (NFS), fördömer i ett gemensamt uttalande det den ryska fackliga centralorganisationen FNPR sagt om Rysslands invastion i Ukraina. NFS vill att FNPR omedelbart tar tillbaka sitt uttalande, och om man inte gör det vill man att FNPR utesluts ur ITUC (International Trade Union Confederation).
Var femte tjänsteman har utsatts för hat, hot och våld från tredje man. Det handlar om knuffar, slag, direkta hot på jobbet eller hot i mejl och sociala medier. Det visar en ny undersökning från TCO. Och att tjänstemän utsätts är ett hot mot demokratin, anser nio av tio förvärvsarbetande.
Den här rapporten visar hur ersättningen från a-kassan ser ut i dag och hur den urholkats över tid. Arbetslöshetsförsäkringen ersätter bara runt 60 procent av en medianlön. För tjänstemännen är a-kassan ännu lägre, cirka 50 procent av medianlönen.
Läs vidare
Att komma tillbaka från en långtidssjukskrivning kan ta tid och att få rehabilitering är många gånger centralt för att snabbare kunna avsluta sjukskrivningen och börja jobba igen. I den här rapporten visar TCO att det finns betydande brister i rehabiliteringen för tjänstemän. Bristerna finns i alla sektorer men är särskilt tydliga för vissa grupper. Det handlar om kvinnliga tjänstemän i kommunal…
Läs vidare
Det hörs ibland i den offentliga debatten att de svenska socialförsäkringarna är de mest generösa i världen. Den bilden stämmer inte riktigt och i synnerhet inte när det handlar om a-kassan, vilket vi visar i den här rapporten. Sverige har halkat efter och det riskerar att allvarligt skada våra möjligheter att kunna ställa om i tider då det är helt nödvändigt att vi lyckas.
Läs vidare
I en undersökning riktad till TCO-förbundens skyddsombud har vi tagit reda på hur de upplever sina uppdrag. Vi har ställt frågor om situationen på den egna arbetsplatsen, om vilket stöd man får i uppdraget, hur man uppfattar arbetsgivarens kunskaper, vilka utbildningsbehoven är och om arbets- miljöarbetet under pandemin. Undersökningen omfattar närapå samtliga 32 000 skyddsombud i TCO:s 13 olika…
Läs vidare
Arbetsvärlden är en webbtidning om arbetsmarknaden. Den ges ut av TCO och görs av en självständig redaktion.
TCO påverkar politiken och samhällsutvecklingen för goda villkor i arbetslivet. Vi är 12 fackförbund med 1,2 miljoner medlemmar.
Använd filtret nedan för att hitta ditt fackförbund.
