Föräldrapenning och föräldraledighet under barnens två första år

TCO har tagit fram siffror som visar att trots den positiva utvecklingen att pappor tar successivt högre andel av föräldrapenningdagarna är mammor borta i snitt 14,5 månader från arbetslivet innan barnet fyller två år. Att jämföra med pappor som i snitt är borta 3,8 månader barnets två första år. Det här skapar ojämställdhet i arbetslivet och inkomstskillnader mellan kvinnor och män.

Sverige har en generös och på många sätt bra föräldraförsäkring. Den gör det ekonomiskt möjligt för föräldrar att vara lediga från arbetet för att ta hand om sina barn. Vi har även en föräldraledighetslag som reglerar hur länge föräldrar har rätt att vara föräldralediga eller gå ner i arbetstid både med och utan att samtidigt ta ut ersättning från föräldraförsäkringen. 
 
Reglerna för föräldraförsäkringen och föräldraledighetslagen gör det möjligt att sprida ut föräldrapenningdagarna. Föräldrar kan välja längre perioder med föräldraledighet mot att ta ut lägre ersättning, det vill säga ta ut ersättning för färre antal dagar än de är föräldralediga.
 
Män tar bara en femtedel av dagarna som tas ut under barnets första två år
Kvinnor och män delar inte lika på föräldrapenningen totalt sett. Hur jämställt föräldrapenninguttaget är skiljer sig mellan tiden före och efter förskolestart som oftast sker när barnet är mellan ett och drygt två år. Efter barnets tvåårsdag, däremot, delar män och kvinnor relativt jämställt på föräldrapenninguttaget. Men det är innan förskolestart som de flesta föräldrapenningdagarna tas ut och under den tiden står kvinnor för 80 procent av dagarna. Män tar alltså endast ut en 20 procent av föräldrapenningdagarna som tas ut innan barnets tvåårsdag. Hela tre fjärdedelar av föräldrapenningen tas ut under barnets första två år och en fjärdedel av dagarna sprids ut mellan barnets tvåårsdag och åttaårsåldern.
 
Utvecklingen har varit positiv över tiden. Att män tog 20 procent av föräldrapenningdagarna som togs ut innan tvåårsdagen för barn födda 2015 kan jämföras med att männens andel var 15,9 procent för barn födda 2006. 
 
 
Från antal föräldrapenningdagar till faktisk tid – kvinnor borta långa perioder från arbetet
Registerstatistik visar alltså att pappor successivt tar allt fler föräldrapenningdagar över tid. Men statistiken över antal uttagna föräldrapenningdagar visar inte hur länge föräldrar faktiskt är föräldralediga och borta från arbetet i sammanhängande tid. Det är en viktig faktor att ta hänsyn till när man analyserar och diskuterar hur man ska komma till rätta med skillnader mellan män och kvinnor när det kommer till ekonomisk jämställdhet som löner och pensioner.
 
TCO har med utgångspunkt i statistiken över uttagna föräldrapenningdagar och en tidigare enkätundersökning av Försäkringskassan gjort uppskattningar av hur länge en förälder faktiskt har varit föräldraledig och därmed frånvarande från sitt arbete runt om i landets kommuner.
 
Våra uppskattningar visar på riksnivå att kvinnor med barn födda 2015 i genomsnitt var borta från jobbet 14,5 månader på grund av föräldraledighet fram till barnet fyllde två år. Män med barn födda 2015 var i snitt hemma 3,8 månader innan barnet fyllde två år.
 
 
Negativa konsekvenser för kvinnor att inte dela lika
En kvinna är alltså i genomsnitt borta från jobbet 14,5 månader de första två åren. Det blir väldigt långa perioder borta från arbetet och arbetslivet för kvinnor som får barn och särskilt för de kvinnor som får fler barn än ett. En kvinna som får tre barn under en sexårsperiod kommer i genomsnitt att vara frånvarande i princip på heltid under mer än tre och ett halvt år. Pappan till samma barn kommer i genomsnitt vara föräldraledig mindre än ett år, uppdelat på tre fyramånadersperioder.
 
Att kvinnor är borta från jobbet i långa och sammanhängande perioder har direkt påverkan på det fortsatta arbetslivet, vad gäller karriärmöjligheter, benägenhet att jobba deltid med mera. Forskning visar att det ojämna uttaget lägger grunden för framtida deltidsarbete och större ansvar för det obetalda hemarbetet. Sammantaget leder det här till negativ påverkan på kvinnors löneutveckling, inkomstutveckling, karriär och pensioner.
 
Utöver att män är föräldralediga kortare tid än kvinnor är de dessutom föräldralediga på deltid en större andel av sin föräldraledighet innan barnets tvåårsdag än vad kvinnor är, enligt Försäkringskassans undersökning. Även i det avseendet har kvinnorna alltså svagare anknytning till arbetslivet än män när de får barn. Den som är föräldraledig på deltid kan hålla kontakt med arbetet och kollegorna, medan det inte alltid är möjligt för den som är föräldraledig på heltid.
 
Ganska stora variationer i olika kommunerna
I landets kommuner varierar männens andel av uttagna föräldrapenningdagar barnens första två år mellan som lägst 9,2 procent i kommunerna Eda och Årjäng och som högst 27,8 procent i Umeå för barn födda år 2015.
 
I Umeå, där föräldrar delar mest lika på föräldrapenningen, uppskattas kvinnor vara föräldralediga i 12,5 månader och männen i 5,1 månader. I Färgelanda, som ligger nästan sämst till i rangordningen för att dela lika, uppskattas kvinnor i snitt vara föräldralediga så länge som 17,1 månader de första två åren och män endast 2 månader. I Årjäng och Eda, som är de två kommunerna som delar allra mest ojämnt på föräldrapenningdagarna, uppskattas männen ta i snitt endast 1,6 månaders föräldraledighet och kvinnorna ta endast något längre ledighet än snittet för landet (14,6 respektive 14,7 månader).
 
Så här har vi räknat
Varken Försäkringskassan eller någon annan myndighet samlar löpande in uppgifter över hur lång föräldraledighet som föräldrar tar ut, och därför saknas heltäckande statistik på området. Några olika undersökningar har gjorts för att för att få kunskap om hur det ser ut, men de är inte rikstäckande och de omfattar inte de senaste åren.
För att kunna göra en uppskattning över hur långa frånvaroperioder som ett visst antal uttagna föräldrapenningdagar motsvarar behöver vi göra antaganden rörande om och hur föräldrar vanligtvis sprider ut sina föräldrapenningdagar.
 
Vi har valt att använda resultaten från en enkätundersökning av Försäkringskassan där de har frågat föräldrar om längden på deras föräldraledighet under barnets första två år. Undersökningen bestod av 2 450 telefonenkätintervjuer med föräldrar till barn födda 2004 samt 2009. Till intervjusvaren har kopplats registerdata från Försäkringskassans register om föräldrapenninguttag, inkomst, utbildning etc.
 
Svaren säger att kvinnor tog ut föräldrapenning för 62 procent av sin föräldraledighet och att män tog ut föräldrapenning för 58 procent av sin föräldraledighet. Det innebär till exempel att 90 uttagna föräldrapenningdagar motsvarar 4,8 månaders föräldraledighet för kvinnor och att 90 föräldrapenningdagar motsvarar 5,2 månaders föräldraledighet för män.
 
Våra uppskattningar av genomsnittlig längd på kvinnors och mäns föräldraledighet för barn födda 2015 bygger alltså på uttagna föräldrapenningdagar för de barnen, medan våra antaganden kring hur man sprider ut föräldrapenningdagarna avser hur föräldrar till barn födda sex respektive elva år tidigare gjorde. Hur föräldrar sprider ut föräldrapenningdagarna kan naturligtvis ha förändrats över tiden. Föräldrarnas uttag och fördelning av föräldrapenning och föräldraledighet skiljer sig mellan bakgrundsfaktorer som föräldrarnas ålder, utbildningsnivå och inkomst. Våra uppskattningar tar inte hänsyn till sådana faktorer.

Taket i a-kassan behöver höjas permanent

Bara 3 av 10 får 80 procent av lönen i a-kassa med ordinarie regelverk, men med den tillfälliga höjningen får 6 av 10 80 procentig ersättning. Det är mer rimligt. 

Läs mer

Debatt

Förslaget till nya arbetsmiljöregler fyller inte sitt syfte

TCO har en i grunden positiv inställning till Arbetsmiljöverkets arbete med att uppdatera regelverket på arbetsmiljöområdet och göra det mer användarvänligt. Men förutsättningen är att det sker med erkännande av skyddsombudens roll och betydelsen av samverkan på arbetsplatsen. Skyddsnivån får inte heller försämras. Dessvärre lever Arbetsmiljöverkets förslag inte upp till våra förväntningar. Det skriver TCO:s jurist Lise Donovan i en debattartikel i tidningen Publikt.

Nyheter

Fler TCO-medlemmar riskerar långtidsarbetslöshet i krisens spår

Krisen på arbetsmarknaden slår hårt med TCO-förbundens medlemmar. Antalet långtidsarbetslösa har ökat tydligt under året. – Självklart är vi oroliga. För att möta det här måste vi satsa ännu mer på utbildnings- och omställningsinsatser, säger Therese Svanström, ordförande för TCO.

Pressmeddelanden

Extra satsningar på tjänstemännen i arbetsmarknadspolitiken

Idag togs beslut om att mer EU-medel kan användas till tjänstemännens omställning på arbetsmarknaden. Pandemin har slagit hårt mot den svenska arbetsmarknaden. Arbetslösheten har ökat i historiskt snabb takt och därför är förbättrade möjligheter till omställning något som TCO välkomnar.

Debatt

Visst behövs det en återhämtningsplan

Det pågår en debatt just nu huruvida det är bra eller dåligt med gemensam återhämtningsfond för EU. Vi befinner oss just nu mitt i den värsta kris som drabbat Europa under efterkrigstiden och svaret borde vara självklart- vi behöver en återhämtningsplan som leder till en snabb återhämtning.

Nyheter

Pensionsgruppens nya förslag är ett steg i rätt riktning

Den parlamentariska pensionsgruppen har nu kommit överens om hur betänkandet ”Ett upphandlat fondtorg” som presenterades i november 2019 ska införas. TCO välkomnar överenskommelsen. För att skapa ett tryggt system är det viktigt att säkra upp med effektiva former för uppföljning och kontroll av fonderna.

Pressmeddelanden

Vita fläckar på Sveriges utbildningskarta

TCO har kartlagt och jämfört utbildningsmöjligheterna i Sveriges kommuner och presenterar för tredje året i rad ett utbildningsindex som mäter tillgången till högre utbildning över hela landet. Indexet visar på stora regionala skillnader. På topplistan dominerar kommuner i Stockholm-Mälardalen men utbildningsindexet visar också att det fortfarande finns vita fläckar på Sveriges utbildningskarta.

Gå till Aktuellt

TCO bloggar

Therese Svanström - Ordförande TCO

01 april, 2021

Vi håller i och håller ut även denna påsk

Drygt ett år har gått sedan Folkhälsomyndigheten rekommenderade hemifrånjobb för oss som kan. Den 16 mars efter lunch var vi många, på många arbetsplatser, som gick hem och vi har sedan dess jobbat hemifrån i stor utsträckning. För de flesta har det funkat bra. Men det har också varit svårt att sätta gränser mellan arbete och fritid. När går man hem från jobbet liksom? Och samarbetet med kollegorna är saknat – många upplever stor brist på samtal och dialog.

Karin Pilsäter - Ekonomisk politik

01 april, 2021

Reformförslag vill vi se i våpen

Många extra ändringsbudgetar har det blivit det senaste året, mycket krishantering, stödåtgärder ibland hellre fort än helt rätt. Nu är det dags höja blicken och börja arbeta med ekonomiska reformer för omställning och utveckling, för fler och bättre jobb och för stabila planeringsförutsättningar för välfärden.

Arbetsmarknad, Ekonomi och tillväxt, EU

Lise Donovan - Jurist för Europa och juridik med ansvar för juridik och internationella frågor

31 mars, 2021

OSA-föreskriften fyller 5 år - hur går vi vidare?

För fem år sedan firade vi stort på TCO. Efter många års idogt arbete fick vi ett erkännande av tjänstemännens problem och risker i arbetsmiljön.

Arbetsmiljö

Mikael Dubois - Utredare välfärdsfrågor

31 mars, 2021

ISF utredningsskyldighet

Inspektionen för socialförsäkringen visar i rapporten Försäkringskassans utredningsskyldighet (Rapport 2021:3) att det finns tydliga brister i hur Försäkringskassan uppfyller utredningsskyldigheten i ärenden som rör ansökan om sjukpenning i början av sjukperioden, bedömning av rätt till sjukpenning vid dag 180 och ärenden som rör ansökan om aktivitetsersättning. Sett till samtliga slags ärenden uppfyller inte Försäkringskassan utredningsskyldigheten i 11 procent av ärendena och det finns förbättringsbehov i ytterligare 37 procent. 52 procent av ärendena är väl utredda. TCO känner igen de brister som framkommer i rapporten. För att komma till rätta med dem behövs en bättre samverkan mellan Försäkringskassan och hälso- och sjukvården, en stabilare och uthålligare politisk styrning och en tydligare och mer ändamålsenlig lagstiftning.

Therese Svanström - Ordförande TCO

26 mars, 2021

Dags för tjänstemännens revansch

Idag fredag 26 mars släpptes Demokratirådets rapport om polarisering i Sverige i form av debattartikel och seminarium. I rapporten beskrivs ett antal olika sätt att mäta polariseringsgraden i partisystemet, riksdagen, medierna och bland medborgare. Tyngdpunkten ligger på förekomsten av ideologisk polarisering bland några av demokratins viktigaste aktörer: medborgare, partier, förtroendevalda och medier.

Om TCO

Lena Orpana - Utredare pensionsfrågor, statistiker

23 mars, 2021

Vad innebär höjda pensionsavgifter?

Förra veckan publicerade Dagens Nyheter en ledare om pensionsgruppens diskussioner om hur pensionerna kan höjas. I texten påstås att en höjning av avgifterna enbart skulle komma framtidens och inte dagens pensionärer till godo, vilket förefaller orimligt. Dessutom används begrepp som ”retroaktivitet” och ”pensionsskuld”, som känns malplacerade i diskussionen om det allmänna pensionssystemet.

Trygghetssystem, Pension

Gå till TCO bloggar

TCO play

Se fler filmer

Rapporter

Rapporter

Livspusslet under coronapandemin

Hur påverkas livspusslet för de tjänstemän som har arbetat hemifrån och de som har fortsatt gå till arbetsplatsen under coronapandemin? Påverkas kvinnor och män på olika sätt? Det är några av frågorna som tas upp i den här rapporten som baseras på en undersökning om tjänstemännens arbetsmiljö och livspussel under pandemin.

Läs vidare

Rapporter

Lärcentra - för högre utbildning i hela Sverige

Förbättrad tillgång till högre utbildning i hela landet är inte bara en central fråga för TCO – det är också en fråga som blir än viktigare när arbetsmarknaden förändras i snabb takt. Det är därför oroande att tillgängligheten till högre utbildning utanför lärosätenas huvudorter tycks ha minskat under senare tid.

Läs vidare

Rapporter

Vidareutbildning, varför och för vad?

Vår ekonomi och arbetsmarknad är i konstant förändring. Coronakrisen har ställt vår förmåga att hänga med i utvecklingen på sin spets. Vår rapport ”Vidareutbildning, varför och för vad? visar att behovet av vidareutbildning och kompetensutveckling är stort. Något det var redan före pandemin. Vi har också flera konkreta förslag på hur förutsättningarna för omställning kan bli bättre för alla…

Läs vidare

Rapporter

Tryggheten, staten och partsmodellen 2

Den ekonomiska tryggheten vid arbetslöshet har stor betydelse både för individen och för samhället. I dag består den tryggheten av många olika försäkringar. I den här rapporten går vi igenom utvecklingen av arbetslöshetsförsäkringen - a-kassan - och andra försäkringar sedan 1980 och fram till idag.

Läs vidare

Se alla rapporter

Arbetsvärlden

Arbetsvärlden är en webbtidning om arbetsmarknaden. Den ges ut av TCO och görs av en självständig redaktion.

Hitta ditt fackförbund

TCO är en centralorganisation för 13 fackförbund som tillsammans har 1,4 miljoner medlemmar.
Använd filtret nedan för att hitta ditt fackförbund.