Skattepolitik har under lång tid varit en central fråga för TCO. Fokus har legat på inkomstskattefrågor och TCO har till exempel varit starkt pådrivande för genomförandet av individuell inkomstbeskattning, särbeskattning, för sänkta marginalskatter och indexering av skatteskalorna. Inte minst var TCO starkt bidragande i arbetet för 90/91 års skattereform.
Tar inte ställning till skattekvot
Skattekvoten har de senaste 20 åren utvecklats från drygt 46 procent av BNP, med en topp 1999 på drygt 49 procent till knappt 44 procent 2016. Varje procentenhet motsvarar idag cirka 40 miljarder kronor. Skattekvoten påverkas såväl av vilka skattesatser som används som av BNP-utvecklingen liksom av vilka tekniker som används för offentliga insatser. Exempelvis skulle en omdefinition av ROT/RUT-avdraget till en subvention, vilket det lika gärna skulle kunna ses som, innebära en höjning av skattekvoten med 0,5 procent.
Vår utgångspunkt i detta program är en oförändrad skattekvot. Detta ska inte ses som någon norm utan ett utslag av att det samlade behovet av skatteintäkter beror på avvägningar inom politikområden som ligger utanför TCOs bevakningsfrågor. Det är i slutänden en politisk avvägning och bedömning hur stort det totala skatteuttaget ska vara och det har TCO konsekvent avstått ifrån att ta ställning till.
Vi vill istället skissa på en struktur där uttaget totalt kan anpassas efter politiska prioriteringar. Ju mer skatt som tas ut, desto viktigare är det att skattesystemet har en bra struktur.
Fördelningspolitik
Fördelningspolitiska hänsyn måste tas, men de skattefinansierade välfärdssystemens utformning är viktigare ur fördelningssynpunkt än beskattningen i sig. Generellt är välfärdssystemen mer effektiva och framgångsrika för att skapa livschanser, fördelningsperspektiv och jämställdhet än skattesystemet. Välfärdstjänster såsom utbildning, socialförsäkringar såsom sjukförsäkring och transfereringar såsom bostadsbidrag är exempel på detta. Systemen måste vid en översyn ses samlat och samverka exempelvis vad gäller samlade marginaleffekter från skatte- och bidragssystemen.
Istället för att neka sjuka människor sjukpenning med hänvisning till fiktiva arbeten borde alla inblandade aktörer arbeta för att sjuka människor ges bästa möjliga rehabilitering, skriver vi i Expressen.
I stället för att neka sjuka människor sjukpenning med hänvisning till fiktiva arbeten borde alla inblandade aktörer arbeta för att sjuka människor ges bästa möjliga rehabilitering. 3,5 miljoner löntagare förutsätter nu att regeringen respekterar riksdagsmajoriteten och lägger fram en proposition på riksdagens bord, skriver Therese Svanström, tillsammans med Susanna Gideonsson och Göran Arrius i Expressen.
Arbetsmarknadens parter är helt eniga om att minimilönedirektivet utgör ett allvarligt hot mot vår svenska kollektivavtalsmodell. Regeringens agerande i frågan har inte varit tillräckligt kraftfullt så i ett öppet brev till statsministern och arbetsmarknadsministern framför man nu sina förväntningar.
Arbetsmarknadsminister Eva Nordmark meddelade under torsdagsförmiddagen att regeringen avser att gå vidare med parternas lösningar och inte den så kallade Las-utredningens förslag. TCO välkomnar beskedet.
Pandemin har stor inverkan på människors liv och på ekonomin. Stimulanserna, i tillägg till krisåtgärder som korttidspermittering och omsättningsstöd, bör utformas så att de både upprätthåller efterfrågan i ekonomin och underlättar den strukturomvandling som pågår, skriver företrädare för Forum för Omställning, Susanne Ackum, Göran Arrius, Marcus Wallenberg, Therese Svanström med flera.
När Forum jämställdhet går av stapeln 2-3 februari 2021 är TCO med ordförande Therese Svanström självklart med. Jämställdhetsfrågor är något som genomsyrar alla områden som TCO jobbar med, från arbetsmiljö och trygghetssystem till EU-politik och skattefrågor.
EU-kommissionen presenterade idag ett direktivförslag om minimilöner. Förslaget är inte lika långtgående som befarats, men bedömningen är fortfarande att det nya förslaget riskerar att allvarligt skada partsmodellen om det genomförs. TCO uppmanar Sveriges regering att agera kraftfullt i EU för att förhindra lagförslaget.
Förbättrad tillgång till högre utbildning i hela landet är inte bara en central fråga för TCO – det är också en fråga som blir än viktigare när arbetsmarknaden förändras i snabb takt. Det är därför oroande att tillgängligheten till högre utbildning utanför lärosätenas huvudorter tycks ha minskat under senare tid.
Läs vidare
Vår ekonomi och arbetsmarknad är i konstant förändring. Coronakrisen har ställt vår förmåga att hänga med i utvecklingen på sin spets. Vår rapport ”Vidareutbildning, varför och för vad? visar att behovet av vidareutbildning och kompetensutveckling är stort. Något det var redan före pandemin. Vi har också flera konkreta förslag på hur förutsättningarna för omställning kan bli bättre för alla…
Läs vidare
Den ekonomiska tryggheten vid arbetslöshet har stor betydelse både för individen och för samhället. I dag består den tryggheten av många olika försäkringar. I den här rapporten går vi igenom utvecklingen av arbetslöshetsförsäkringen - a-kassan - och andra försäkringar sedan 1980 och fram till idag.
Läs vidare
Hinner tjänstemännen med både arbete och föräldraskap? Hur viktigt är det att arbetet är föräldravänligt och hur ser arbetssituationen faktiskt ut? Vilka konsekvenser får det att det oftast är kvinnor som anpassar arbetslivet efter familjelivet? Det är några av frågorna som tas upp i den här rapporten.
Läs vidare
Arbetsvärlden är en webbtidning om arbetsmarknaden. Den ges ut av TCO och görs av en självständig redaktion.
TCO är en centralorganisation för 13 fackförbund som tillsammans har 1,4 miljoner medlemmar.
Använd filtret nedan för att hitta ditt fackförbund.
