En generösare a-kassa vore bra för ekonomin

TCObloggar 2014-02-04

Det finns en vitt spridd uppfattning att en viktig orsak till den höga arbetslösheten i Sverige och annorstädes är att det inte lönar sig tillräckligt att arbeta. Generösa bidrag kombinerade med höga skatter gör att många helt enkelt inte tycker att det är värt ansträngningen att gå till jobbet. Denna uppfattning ligger till grund för både den svenska alliansregeringens arbetsmarknadspolitik och kraven på arbetsmarknadsreformer i de EU-länder som drabbats särskilt hårt av krisen.

Det vetenskapliga underlaget för denna uppfattning har alltid varit undermåligt och har dessutom undergrävts än mer av senare års forskning.

USA:s president Obamas ekonomiska rådgivare hävdade nyligen i en rapport att modern forskning visar att arbetslöshetsförsäkringen snarare har positiva ekonomiska effekter. Den har mycket små negativa effekter på sysselsättningen och upprätthåller i själva verket de arbetslösas sökaktivitet och arbetskraftsdeltagande.

Rapporten varnade också för att en indragen arbetslöshetsersättning i USA (som trädde i kraft vid årsskiftet) påtagligt skulle minska de amerikanska hushållens köpkraft och efterfrågan och därmed minska den amerikanska tillväxten. Sammanlagt skulle 240 000 amerikanska jobb riskera att gå förlorade. I en rapport från amerikanska Congressional Budget Office från 2010 beskrevs arbetslöshetsersättningen som den mest kostnadseffektiva formen av ekonomisk stimulansåtgärd som kunde vidtas.

Även i EU-kommissionens rapporter ifrågasätts allt oftare det negativa sambandet mellan a-kassa och sysselsättning. I en forskningsrapport finansierad av EU-kommissionen hittades exempelvis inget stöd på individnivå för att skatter eller olika former av bidrag skulle påverka arbetslösas eller inaktivas (icke-sysselsatta icke-arbetssökande) sannolikhet att övergå till sysselsättning (utom möjligen i vissa centraleuropeiska länder). Rapporten utgick från data över individers faktiskt betalda löner, skatter och bidrag, till skillnad från de teoretisk framräknade syntetiska skattesatser och ersättningsnivåer som har använts i andra studier och som ibland kan vara direkt vilseledande.

I EU-kommissionens rapport “Employment and Social Developments in Europe 2013” hittas heller inget negativt samband mellan arbetslöshetsersättningens täckningsgrad (andelen arbetslösa som får a-kassa) eller ersättningsgrad (hur stor del av arbetsinkomsten som försäkringen täcker) och sannolikheten för de arbetslösa att hitta jobb. Se diagram 42 på sid. 163 i rapporten.

En statistisk analys på individnivå visar tvärtom att arbetslösa som får arbetslöshetsersättning har en statistiskt signifikant större sannolikhet att få ett jobb än arbetslösa som inte får en sådan. Detta gäller även när hänsyn tas till övriga omständigheter som har betydelse för sannolikheten att få ett jobb (se sid.163-164).

I rapporten inkluderas också en tabell över faktorer som påverkar nivån på inkomststöd i de olika EU-länderna. Se första kolumnen i tabellen nedan eller på sid. 137 i rapporten.

På det hela taget klarar sig Sverige hyfsat bra i jämförelse med andra EU-länder. Utom på en punkt: andelen arbetslösa som över huvud taget får arbetslöshetsersättning. Endast 35 procent av de arbetslösa i Sverige får a-kassa. Att jämföra med 93 procent av danskarna och 90 procent av finnarna. Här tillhör vi EU:s absoluta bottenliga tillsammans med Polen, Bulgarien och Litauen.

Man bör påminna om att arbetslöshetsförsäkringens huvudsyfte är att försäkra individen mot alltför stora inkomstbortfall i samband med ofrivillig arbetslöshet. Det är naturligtvis viktigt att denna försäkring utformas så att den inte snedvrider incitamenten och leder till en sämre sysselsättningsutveckling. Ingenting tyder dock på att så skulle vara fallet.

Tvärtom tycks situationen vara den omvända. Den undermåliga svenska a-kassan framstår alltmer som ett samhällsekonomiskt problem som hämmar den ekonomiska utvecklingen i Sverige.

 

EC-tabI

 

 

 

 

Senior ekonom

Vi vet att Sverige måste våga mer i morgon

Vi är 1,4 miljoner, mitt i samhällets och arbetsmarknadens förändring. Vi är sjuksköterskor, lärare, poliser och journalister. Du möter oss genom hela livet. Och i hela landet. Inför höstens riksdagsval är våra prioriterade frågor bättre möjligheter till vidareutbildning genom hela livet, framtidens arbetsliv samt en bred skattereform. Men vi ställer inte bara krav. Vi har lösningar också.

Läs mer här

Ny bok för mer jämställda möten

TCO lanserar Handbok för jämställda möten. Det är en metodbok och praktiskt guide i hur man skapar mer demokratiska möten i föreningar och organisationer. Du kan läsa den gratis här på webben.

Läs mer här

Ny rapport: Föräldraledighet och livspussel

För att minska inkomstskillnaderna mellan könen och närma oss ekonomisk jämställdhet behöver arbetstidsgapet mellan kvinnor och män minska. En viktig del för att nå dit är att kvinnor och män delar lika på föräldraledigheten. I den här rapporten går vi igenom TCO:s förslag.

Läs mer här

våra senaste bloggar från tco-bloggen

Nya vägar-konferensen 2018 – mer utbildning åt alla!

Idag är det äntligen dags för Nya vägar-konferensen! TCO har under lång tid arbetat tillsammans med en rad aktörer för att skapa en mötesplats att diskutera de viktiga frågorna om att tillgängliggöra utbildning i hela landet, under hela livet. TCO tror på samverkan och att vi har mycket att vinna på att fler får göra en utbildningsresa. Vi tror att fler bra idéer kan få gro om fler är med och ...
Eva Nordmark Eva Nordmark
2018-05-16

Med världsfacket på World Economic Forum

I förra veckan hade jag förmånen att delta i en konferens på World Economic Forums Centre for the Fourth Industrial Revolution i San Francisco. Det var två dagar med mycket intressanta diskussioner om framtiden, digitaliseringen och hur strukturomvandlingen påverkar vårt sätt att arbeta och organisera oss över hela världen.
Eva Nordmark
2018-05-04

Risk i sparande kan vara bra - beslutsfattare i pensionsfrågor borde veta vad de klubbar igenom

Regeringen överlämnade i går propositionen ”Ett tryggt och mer hållbart premiepensionssystem” till riksdagen. Om den går igenom kommer förvaltare och fonder som vill finnas inom premiepensionssystemet snart behöva underställa sig en rad nya krav i väntan på att ett upphandlat fondtorg kommer på plats.Tryggt och hållbart är förstås väl valda ord av regeringen – men det är inte alltid så enkelt som ...
Lena Orpana Arbetsmarknad Ekonomi & Tillväxt
2018-04-27

Hitta ditt fackförbund

Använd filtret nedan för att hitta ditt fackförbund