Släpp loss visionen om en lite bättre värld – och låt digitaliseringen vara verktyget!

Digitalisering. Ett ofta använt ord numera. Inte sällan för det tankarna till i huvudsak teknik. Under en och en halv dag i oktober samlades ett hundratal ledare från samhällets alla sektorer i Göteborg för att prata om digitaliseringens effekter på vårt samhälle vid Future for Democracy summit. Med stor tydlighet framgick då att digitaliseringen inte i huvudsak handlar om teknik. Det vi nu går igenom är en förändring av vårt samhälle som är genomgripande både vad gäller arbetsmarknad, säkerhet och demokrati. Bland annat. På samma sätt som industrialiseringen för drygt hundra år sedan skapade ett nytt samhälle. Digitalisering och nya tekniska landvinningar i sig är verktyg som nu finns och kan användas på olika sätt. Som skapar stora möjligheter till effektivisering och till att frigöra mänskliga resurser som kan ägna tid åt det som robotar eller annan teknik ännu inte klarar – empati, omsorg och humanitet. För att lyckas ta till vara den möjligheten behövs en tydlig färdriktning, en politisk vision - om att vi har möjligheten att med hjälp av ny utveckling och innovation skapa ett ännu bättre samhälle.

Idag handlar dock det offentliga samtalet och den politiska debatten allt oftare om en kamp om verkligenhetsbilden. Vilken verklighetsuppfattning företrädare har blir en del av den politiska identiteten. Mer än vilka olika visioner som finns och vilka olika politiska förslag vi tror leder mot målsättningarna. Politiken blir slaget om sanningen, om verkligheten. Inte sällan om hur dåligt vi har det. Och vems fel det är. En långt ifrån sann bild. Om vi ser bakåt har de allra flesta i vårt land det långt bättre idag än generationer före oss. Och med målbilden att det är vad vi också ska skapa åt generationer efter oss kan vi med utveckling och sammanhållning göra världen ännu lite bättre.

Att få lyssna till och samtala med många ledande personer som också tror på möjligheterna och vill vara med och utforma morgondagen är inspirerande. Att som Carl Bennet uttrycka att vi behöver stora investeringar i kunskap och att ”Det är klart att vi hinner med kompetensutveckling! För att vi blir så bra som den omgivning vi har, och det är ju den vi ska bygga. Inte bara på kort sikt utan över tid” ger kraft. Eller Handelshögskolans rektor Lars Strannegård som menar att kultur och värderingar kommer bli allt viktigare i arbetslivet då empatiska förmågor skiljer ännu oss från maskiner.

Det finns en stor tilltro och optimism bland många av ledarna i dagens Sverige. Den behöver också uttryckas politiskt. Även om det finns många utmaningar och uppgifter vi behöver klara för att hantera digitalisering och strukturomvandling så bra som möjligt – och det får vi inte blunda för – så behövs en visionär tanke formas om vårt mål och vart vi vill.

Vi har alla möjligheter att fortsätta vara ett land med hög kunskap, kompetens och innovation. Men en välfärd i världsklass. En stark och stabil demokrati där allas lika värde är vår gemensamma utgångspunkt. Om vi bestämmer oss för att det är det vi vill. Och jag tror att det är precis det de allra flesta av oss vill. Och för det kommer digitaliseringen vara en möjlighet.

En bättre värld är möjlig. Och det är tillsammans vi skapar den.