Utgå från småföretagens behov för lyckat arbetsmiljöarbete

Arbetsmiljö

Blogg

2019-10-23

Det har varit mycket debatt om skyddsombudens roll den senaste tiden. Till stor del har debatten handlat om de regionala skyddsombudens vara eller icke vara. De två organisationerna Svenskt näringsliv och Företagarna gillar inte att de regionala skyddsombudens verksamhet utgår från fackförbunden.

Men det vore mer konstruktivt av dem att istället se på hur man på bästa sätt kan underlätta för de små företagen att lyckas med arbetsmiljöarbetet, och använda det som utgångspunkt i sina förslag.

Eftersom småföretag har andra förutsättningar än större arbetsgivare att bedriva ett bra arbetsmiljöarbete, har EU:s arbetsmiljömyndighet ”European Agency for Safety and Health at work” (kortat ”EU-Osha”) i ett tre-årigt projekt undersökt ”Fungerande strategier för bättre arbetsmiljö i småföretag, vad funkar, för vem, och i vilket sammanhang?”.

Nyligen hölls ett seminarium om projektets resultat, som jag med stort intresse deltog i.

Det beskriver hur småföretagare sällan har arbetsmiljöarbetet överst på sin ”att göra-lista”, som innehåller allt från pappersarbete och skaffa fler kunder till att delta i den dagliga produktionen och avsätta tid för familjen. Även om de allra flesta småföretagare vill ha ett gott anseende hos kunder och anställda finns det de som undervärderar vilka risker som kan finnas i arbetet. I studien identifierar man tre kategorier utifrån deras inställning till arbetsmiljöarbete, –de som undviker i det längsta, –de som reagerar vid påtryckning, och –de som aktivt själva söker kunskap.

För att lyckas med att nå småföretagarna ska man överlag komma med branschanpassade kunskaper. Man ska helst kunna berätta för dem direkt vad de konkret ska göra, istället för att hänvisa dem till var de själva kan leta efter information om det. De vill inte betala för tjänster om de inte är tvungna. De är lättast att nå med ett personligt och respektfullt bemötande som fokuserar på möjligheter.

Om man då jämför vilka möjligheter modellen med regionala skyddsombud har att uppfylla dessa behov kontra andra förslag, ser vi att de regionala skyddsombuden väldigt väl uppfyller småföretagarnas behov:

Regionala skyddsombud (RSO) har: kunskaper om just den bransch som de verkar inom, RSO har kunskapen och kompetensen att berätta konkret vad som behöver göras, och inte bara förmedla var informationen finns. RSO:s tjänster kostar inget för företagaren. Med RSO får arbetsgivaren en personlig kontakt, och i de allra flesta fall även ett respektfullt bemötande. Allt annat vore väldigt otaktiskt när målet är att åstadkomma ett långsiktigt hållbart arbetsmiljöarbete.

Det finns säkert enskilda dåliga exempel, men det stora flertalet lyckas bra. Med tanke på att de regionala skyddsombuden gör 55 – 60 000 besök om året är det anmärkningsvärt hur få klagomål de får. Antalet besök kan jämföras med Arbetsmiljöverkets 3 – 5000 besök om året på mindre företag.

Flera av våra fackförbund berättar att många arbetsgivare i första hand väljer att vända sig direkt till de regionala skyddsombuden när de har frågor om vad de ska göra i arbetsmiljöarbetet.

Modellen med regionala skyddsombud är effektiv och arbetet ger resultat. För staten är modellen med regionala skyddsombud mycket kostnadseffektiv jämfört med om Arbetsmiljöverket skulle sköta samma sak via egna inspektörer/rådgivare, eftersom Facken själva skjuter till mer än 50 % av kostnaden för verksamheten med RSO.

Den modell som SN och företagarna förespråkar med ”oberoende konsulter” finns idag i Danmark. För att ta reda på hur det fungerar gjorde TCO-förbundens arbetsmiljönätverk en studieresa dit. Konsulterna vi träffade var inte nöjda med upplägget. De berättade att de nästan bara får korta påhugg och så gott som alltid kommer in för sent när något redan har hänt. Företagarna tycker att det är svårt att veta vilken konsulthjälp de behöver anlita och att det kostar mycket pengar.

Jag har svårt att se hur slutsatsen kan bli någon annan än densamma som i tillgängliga internationella jämförelser av olika modeller för ett fungerande arbetsmiljöarbete i småföretag. Nämligen att argumenten för att regionala skyddsombud är den mest effektiva metoden för att nå småföretagare och hjälpa dem igång med ett arbetsmiljöarbete väger tyngre än Svenskt Näringslivs och Företagarnas skepsis mot modellen.

Bild på Ulrika  Hagström

Tidigare utredare: arbetsmiljö och frågor om lika möjligheter i arbetslivet

Ulrika Hagström