Friska arbetsplatser uppstår inte av en slump utan är något man behöver jobba med systematiskt. I Sverige har vi en modell där skyddsombud utses och representerar arbetstagarna. Ulrika Hagström, utredare inom arbetsmiljö går igenom det grundläggande kring skyddsombud och regionala skyddsombud.
Det finns många anledningar till att lägga tid och energi på att få till en bra arbetsmiljö. Ingen ska behöva riskera sin hälsa i arbetet, och arbetsgivare behöver friska medarbetare. Engagerade medarbetare som har inflytande över arbetet skapar dessutom ett mervärde i alla verksamheter.
Friska arbetsplatser uppstår inte av en slump. Om man vill ha en bra arbetsmiljö, behöver man jobba systematiskt, det vill säga med rutiner för att uppmärksamma risker, åtgärda dem och följa upp. Arbetsmiljöansvaret ligger på arbetsgivaren, men arbetsmiljöarbetet det måste ske i samverkan mellan arbetsgivare och arbetstagare för att bli bra.
Skyddsombud är arbetstagarnas representant i arbetsmiljöfrågor både för ordinarie och inhyrd personal. Skyddsombud, eller arbetsmiljöombud som det också kallas, utses av den fackliga organisation som har eller brukar ha kollektivavtal med arbetsgivaren. Finns det inte någon sådan organisation väljs skyddsombud av arbetstagarna själva, men alltid utan inblandning av arbetsgivaren.
Oavsett hur skyddsombuden utses är det nödvändigt att de får utbildning för sitt uppdrag, så att de vet hur de ska handla i olika situationer. Ett fackligt valt skyddsombud/arbetsmiljöombud har en trygghet i att hon alltid kan söka stöd och råd hos sin organisation. Tack vare det undviks också eventuella misstag på ett tidigt stadium.
Fackliga organisationer för privat anställda kan även utse regionala arbetsmiljöombud. Dessa fungerar som ambulerande skyddsombud vars huvudsakliga uppgift är att aktivera och stödja arbetsmiljöarbetet, framförallt på mindre arbetsplatser där man behöver hjälp med att komma igång och med att veta vad man ska göra.
Regionala skyddsombud kan träda in när det lokala skyddsombudet behöver stöd eller på arbetsplatser där det inte finns en skyddskommitté. De har också i uppgift att se till att lokala skyddsombud utses.
Eftersom ett regionalt skyddsombud verkar hos flera arbetsgivare får de erfarenhet från många olika arbetsplatser inom samma bransch, vilket gör dem till en mycket användbar resurs i arbetsmiljöarbetet.
När den europeiska arbetsmiljömyndigheten EU-OSHA genomförde en stor intervjustudie med småföretagare om vad de behöver för att bedriva ett bra arbetsmiljöarbete, framkom särskilt tre punkter som önskvärda ur företagarnas synvinkel: (1)en personlig kontakt, (2)med specifika kunskaper om företagets bransch, (3)och som inte kostar pengar för företagaren att anlita.
Småföretagare vill generellt gärna ha kontakt med någon som kan hjälpa dem med hur de konkret ska gå tillväga, hellre än att bli hänvisade till var de kan finna information om sitt ansvar. Flera av TCO:s fackförbund berättar att många arbetsgivare i första hand väljer att vända sig direkt till de regionala skyddsombuden när de har frågor om vad de ska göra i arbetsmiljöarbetet.
Detta sammantaget är troligen förklaringen till varför modellen med regionala arbetsmiljöombud står sig som den mest effektiva vid EU-kommissionens internationella jämförelse (nedladdningsbar pdf) av olika system för arbetsmiljöarbete.
Med tanke på att de regionala skyddsombuden gör 55 - 60 000 besök om året är det anmärkningsvärt hur få klagomål de får. Antalet besök kan jämföras med Arbetsmiljöverkets 3000 - 5000 besök om året på mindre företag.
För staten är modellen med regionala skyddsombud mycket kostnadseffektiv jämfört med om Arbetsmiljöverket skulle sköta samma sak via egna inspektörer eller rådgivare, eftersom fackförbunden själva skjuter till mer än hälften av kostnaden för verksamheten med RSO.
De samlade RSO-medlen, det vill säga både statsbidraget och förbundens egeninsats, redovisas årligen av respektive centralorganisation till Arbetsmiljöverket, genom underlag som är granskade och godkända av auktoriserade revisorer.
Fackförbunden väljer att bidra till kostnaden för regionala arbetsmiljöombud som säkerställer att ett arbetsmiljöarbete kan bedrivas även på små arbetsställen utan eget huvudskyddsombud eller skyddskommitté, för att alla arbetstagare ska ha rätt till säkra, hälsosamma och utvecklande arbeten oavsett arbetsgivare.
Beskedet att sjukförsäkringen nu ändras åt det håll TCO jobbat för under många år kommer få stor betydelse för tjänstemannagrupperna på arbetsmarknaden, skriver Therese Svanström.
Företagen måste ta ansvar för kränkningar mot dem som gör de kläder, datorer och andra saker du funderar på att köpa på Black Friday. Nu krävs skärpt EU-lagstiftning, skriver ordföranden från TCO, SSR, Unionen, ST, Vision, Lärarförbundet, Finansförbundet och Union to union.
Kristina Lovén Seldén, arbetsmarknadspolitisk utredare på TCO, har nyligen blivit invald som styrelseledamot i Eurofound - en gemensam institution inom EU vars styrelse består av företrädare för regeringar, arbetsmarknadens parter och EU-kommissionen. Eurofounds uppdrag är att på basis av forskning förmedla kunskap för att stödja utvecklingen av en bättre social-, sysselsättnings- och arbetsmarknadspolitik i EU. Lovén Seldén representerar de svenska facken.
Arbetsmarknadsminister Eva Nordmark meddelade under torsdagsförmiddagen att regeringen avser att gå vidare med parternas lösningar och inte den så kallade Las-utredningens förslag. TCO välkomnar beskedet.
TCO har länge sett och uppmärksammat bristerna i sjukförsäkringen. Därför var vi bland dem som krävde ett rejält omtag och en tydligare försäkring med ett större fokus på rehabilitering och att ta tillvara på kompetens och erfarenhet snarare än att snabbt pressa sjukskrivna ut i arbetslöshet eller till arbeten där den enskildes utbildning och kunskap inte togs tillvara.
Coronapandemin har förändrat arbetslivet, både för de som jobbat hemma och de som gått till jobbet. Men hur har det påverkat arbetsmiljön? I tre olika seminarier diskuterar vi detta, men även vilka lärdomar vi kan ta med oss in i framtiden. Du kan se seminarierna här.
EU-kommissionen presenterade idag ett direktivförslag om minimilöner. Förslaget är inte lika långtgående som befarats, men bedömningen är fortfarande att det nya förslaget riskerar att allvarligt skada partsmodellen om det genomförs. TCO uppmanar Sveriges regering att agera kraftfullt i EU för att förhindra lagförslaget.
Förbättrad tillgång till högre utbildning i hela landet är inte bara en central fråga för TCO – det är också en fråga som blir än viktigare när arbetsmarknaden förändras i snabb takt. Det är därför oroande att tillgängligheten till högre utbildning utanför lärosätenas huvudorter tycks ha minskat under senare tid.
Läs vidare
Vår ekonomi och arbetsmarknad är i konstant förändring. Coronakrisen har ställt vår förmåga att hänga med i utvecklingen på sin spets. Vår rapport ”Vidareutbildning, varför och för vad? visar att behovet av vidareutbildning och kompetensutveckling är stort. Något det var redan före pandemin. Vi har också flera konkreta förslag på hur förutsättningarna för omställning kan bli bättre för alla…
Läs vidare
Den ekonomiska tryggheten vid arbetslöshet har stor betydelse både för individen och för samhället. I dag består den tryggheten av många olika försäkringar. I den här rapporten går vi igenom utvecklingen av arbetslöshetsförsäkringen - a-kassan - och andra försäkringar sedan 1980 och fram till idag.
Läs vidare
Hinner tjänstemännen med både arbete och föräldraskap? Hur viktigt är det att arbetet är föräldravänligt och hur ser arbetssituationen faktiskt ut? Vilka konsekvenser får det att det oftast är kvinnor som anpassar arbetslivet efter familjelivet? Det är några av frågorna som tas upp i den här rapporten.
Läs vidare
Arbetsvärlden är en webbtidning om arbetsmarknaden. Den ges ut av TCO och görs av en självständig redaktion.
TCO är en centralorganisation för 13 fackförbund som tillsammans har 1,4 miljoner medlemmar.
Använd filtret nedan för att hitta ditt fackförbund.
