Lönekartläggning gör oförklarad löneskillnad till förklarad

TCObloggar 2015-11-09

I genomsnitt skiljer det 5 procent i lön mellan kvinnor och män inom samma yrke och sektor, som inte heller förklaras av ålder eller utbildning. Detta lönegap, som Medlingsinstitutet kallar ”en oförklarad skillnad” är som störst bland privat anställda tjänstemän. Där har män i snitt 9 procent högre lön än kvinnor. Det betyder att män får kring 40 000 kronor mer per år i lönekuvertet än kvinnor inom samma yrke och sektor bland privat anställda tjänstemän och då är även ålder och utbildning lika.

Bild1Skillnaden kan förstås bero på andra saker, som olikheter i prestation eller ansvar, men för att kunna ta reda på om löneskillnaden går att förklara med sådant som faktiskt bör motivera en skillnad är det nödvändigt att arbetsgivaren kan förklara vad existerande löneskillnader beror på.

Därför är det så viktigt med lönekartläggningar. Dessa gör nämligen att arbetsgivaren måste sätta sig ner och berätta vilka lönekriterierna är. Med lönekartläggningar är det också lättare för fack och arbetsgivare att se till så att samma lönekriterier gäller för alla anställda, så att de inte blir olika för Josef och Maria.

Mellan kommunalt anställda kvinnor och män är löneskillnaden inom samma yrke ”bara” en halv procent. Men eftersom kvinnor och män till stor del arbetar inom olika yrken, även då de är kommunalt anställda, så skiljer det drygt fem procent till männens fördel även inom den kommunala sektorn. För att kunna avgöra om det beror på att verksamheter där flest män jobbar, till exempel det tekniska kontoret, generellt kräver mer i form av till exempel ansvar, utbildning och prestation än de kvinnodominerade, exempelvis socialtjänsten, så är det viktigt med lönekartläggningar. Då måste arbetsgivaren, i detta fall kommunen reda ut vilka yrken som är av lika värde, det vill säga ta reda på hur stora krav som ställs i olika yrken gällande det som arbetsgivaren anser ska ligga till grund för lönesättningen.

Även om det aldrig är arbetsgivares medvetna vilja att diskriminera någon, så har de allra flesta människor, arbetsgivare såväl som andra, omedvetna föreställningar som påverkar deras uppfattningar om andra människors förmågor, och om svårighetsgraden i olika yrken. Därför är det bra att ha en systematik i lönesättningen, så att arbetsgivaren blir tvungen att förklara sin lönesättning. Troligen får arbetsgivaren dessutom själv en ökad medvetenhet om vad de anställda faktiskt presterar när de i samverkan med facket genomför lönekartläggningar.

Mot denna bakgrund kan man förstå varför TCO-förbunden har engagerat sig så starkt i att återfå kravet på årliga lönekartläggningar i diskrimineringslagens krav på aktiva åtgärder.

När dåvarande jämställdhetsminister Nyamko Sabuni glesade ut kravet till var tredje år motiverade hon det med att det ändå bara var hälften av alla privata arbetsgivare som uppfyllde lagens krav och genomförde kartläggningar årligen, men om kraven minskade och bara blev till var tredje år så skulle fler uppfylla kraven. Det visade sig vara en felaktig gissning.

Unionen har visat att det faktiskt spelar roll att lagen finns för att arbetsgivare ska få en rutin i arbetet för jämställda löner. Det ena av TCOs två högst prioriterade verksamhetsmål för jämställdhetsområdet är att få tillbaka årliga lönekartläggningar. Nu är vi mycket hoppfulla på den punkten efter att regeringen i ett svar till 15:56-rörelsens debattartikel gick ut med att man ska lägga ett förslag om detta under våren 2016. Vision pekar även på att det är viktigt att det blir en god kvalitet på arbetet med lönekartläggningar. För att säkerställa det, vore det bästa om parterna tillsammans motiverades till att i kollektivavtal utveckla, och anpassa arbetet till en modell som passar den egna branschen bäst.

Ett exempel på ett partsgemensamt arbete för jämställda löner är Finansförbundet tillsammans med arbetsgivarorganisationen BAO. För att skapa incitament för att få fack och arbetsgivare att tillsammans utveckla arbetet med lönekartläggningar, analys och handlingsplan för jämställda löner, vill TCO att lagen blir det som kallas "semidispositiv", det vill säga att om man i avtal kommer överens om andra saker som man anser är likvärdiga lagkraven, så kan dessa tillåtas ersätta de exakta kraven som de formuleras i lagen. Redan finns det enskilda arbetsgivare som till exempel BAO, som ser jämställda löner som en så viktig fråga att man har upprättat ett avtal om en metod för att komma framåt.

Men man kunde tro att även arbetsgivarorganisationerna på central nivå, inte minst Svenskt Näringsliv skulle tycka att detta vore en bra modell, eftersom de i sin senaste rapport "Jämställda löner, -Hur gör vi arbetet mer effektivt?" om SN:s inställning till lönekartläggningar, skriver att "arbetet med att öka medvetenheten om hur lönebildningen är ett strategiskt verktyg för företagsutveckling och ökad jämställdhet fortsätter, det kan bland annat innebära att utveckla och kvalitetssäkra metoder att sätta könsneutrala löner", och i slutordet på de allra sista raderna skriver "Bejaka istället de möjligheter som finns i lönebildningen och låt arbetsgivarna tillsammans med arbetstagarna och med stöd av en modernare lag och myndighet jobba med frågan." Därför blir det faktiskt helt obegripligt att man trots dessa ord inte vill ha en semidispositiv lag gällande lönekartläggningar. Det förtar väldigt mycket av trovärdigheten i deras vilja att arbeta med det.

För eller emot lönekartläggningar? Nej, -förklarade eller oförklarade löneskillnader, det är frågan. Om man är emot lönekartläggningar, och inte heller vill att lagen ska ge möjlighet till att i avtal utveckla egna system för jämställda löner, då blir man svaret skyldig.

 

Utredare, Arbetsmiljö

Småföretag tacksamma för hjälp med arbetsmiljöarbetet

Carina Pettersson från Unionen är regionalt arbetsmiljöombud och hjälper privata företag med deras arbetsmiljöarbete. 

Läs mer

Debatt

Glöm inte bort EU i budgetstriden

Diskussionen om EU-budgeten handlar mycket om kronor, ören och procentsatser, och mindre om vad EU-budgeten egentligen ska användas till. Den svenska regeringen, påhejad av oppositionen, har upprepat gång på gång att EU måste rätta munnen efter matsäcken. Men vi efterlyser svaret på vad Sverige vill att budgeten ska användas till.

Nyheter

Samarbete mellan fack och arbetsgivare en styrka när arbetsmiljön ska bli bättre

Arbetgivarorganisationen Svensk Scenkonst arbetar tillsammans med facken för att få bukt med de problem som kom upp till ytan under #metoo. - Vi håller på att förändra en kultur. Det tar tid, men vi är gemensamt fast beslutna om att förbättra arbetsmiljön inom svensk scen och film, säger Martin Hjorth, förbundsjurist på Svensk Scenkonst.

Pressmeddelanden

LO, TCO och Saco tar avstånd från Europafackets svar om minimilöner

LO, TCO och Saco tar starkt avstånd från Europafackets samrådssvar angående EU-kommissionens planerade initiativ om europeisk minimilön. Det meddelar de tre centralorganisationerna efter att Europafacket gett sitt slutgiltiga besked.

Debatt

En europeisk minimilön drabbar löntagarna i Norden

TCO och SACO svarar på kritiken: ”Vårt motstånd till minimilöner på EU-nivå bygger inte på okunskap.” Repliken publicerades på DN Debatt.

Nyheter

Småföretag tacksamma för hjälp med arbetsmiljöarbetet

Att göra skillnad och få människor att må bättre på jobbet. Det är det bästa med Carina Petterssons roll som regionalt arbetsmiljöombud. De arbetsgivare hon kommer i kontakt med vill skapa en god arbetsmiljö, men saknar ibland kunskaper för att göra det. – Arbetsgivarna är ofta väldigt tacksamma över att få hjälp, säger Carina Pettersson.

Pressmeddelanden

Massiv satsning på digitalt kunnande - unikt samarbete för utbildning och forskning

Hur ska vi lära oss genom hela livet? Trots ett skriande behov av mer digitala färdigheter på arbetsmarknaden så kompetensutvecklar sig svensken alldeles för lite och för sällan. För att råda bot på det startar TCO:s tankesmedja Futurion och Google, i samarbete med innovationsstiftelsen Nesta, Göteborgs universitet och Hyper Island, en stor utbildningssatsning som nu rullas ut till hundratals medlemmar i TCO:s förbund. Satsningen går under namnet FutureFit.

Gå till Aktuellt

TCO bloggar

Therese Svanström - Ordförande TCO

10 februari, 2020

50 år av att betala sin egen skatt

Den 9 februari var det 50 år sedan riksdagen beslutade om en skattereform som bland annat innebar att var och en blev skattskyldig för sin egen inkomst. Sambeskattningen av gifta makar upphörde. Och gifta kvinnors förvärvsarbete blev i ett slag väldigt mycket mer lönsamt.

Jämställdhet, Skattereform

Oscar Wåglund Söderström - Internationell chef

26 februari, 2020

Frågan om minimilöner är långt ifrån avgjord

TCO, SACO och LO röstade nej när Europafacket i förra veckan röstade om en gemensam syn på kommissionens initiativ om minimilöner som regleras på EU-nivå, något vi inte kan ställa oss bakom. Men frågan är långt ifrån avgjord. Vi kommer att fortsätta att påverka.

Arbetsmarknad, EU, Partsmodellen

Ulrika Hagström - Utredare, Arbetsmiljö

20 februari, 2020

Små arbetsgivare behöver extra stöd i arbetsmiljöarbetet

Friska arbetsplatser uppstår inte av en slump utan är något man behöver jobba med systematiskt. I Sverige har vi en modell där skyddsombud utses och representerar arbetstagarna. Ulrika Hagström, utredare inom arbetsmiljö går igenom det grundläggande kring skyddsombud och regionala skyddsombud.

Arbetsmiljö, Partsmodellen

Mikael Dubois - Utredare välfärdsfrågor

20 februari, 2020

En frisk debatt om sjukförsäkringen

TCO höll på torsdagen den 20/2 ett seminarium om förslagen i betänkandet En begriplig och trygg sjukförsäkring med plats för rehabilitering. Utredare Claes Jansson presenterade förslagen i betänkandet, och Hans Flygare från Lärarförbundet och Linda Wallin från Unionen samtalade om vad förslagen konkret kan innebära för förbundens medlemmar. Därefter var det dags för ledamöter från Socialförsäkringsutskottet att ge sina kommentarer på utredningens förslag. Det var då intressant att se att det fanns en del gemensamma utgångspunkter att bygga vidare på – vilket borgar gott för en konstruktiv debatt framöver i en fråga som är alltför viktig för att käbblas bort.

Trygghetssystem

Samuel Engblom - Samhällspolitisk chef

19 februari, 2020

Algoritmerna, ansvaret och arbetsplatserna

Algoritmernas intåg i arbetslivet väcker stora förhoppningar om bättre beslut, ökad effektivitet och en framtid där människa och maskin kompletterar varandra. Men samtidigt finns det frågor som behöver finna bra och framförallt praktiskt användbara svar. Där har de fackliga organisationerna en viktig uppgift.

Karin Pilsäter - Skattepolitisk expert och utredare

18 februari, 2020

Högt i tak så det räcker i rut!

Riksrevisionens granskning av rutavdraget visar att det långt ifrån är självfinansierande för statskassan. Inget märkligt resultat, få hävdar att det är så. Däremot är rutavdraget en viktig bit i det livspussel många försöker lägga med jobb och ansvar för barn och hem. Därför måste rutavdraget värnas, från förslag som gör det dyrare och minskar legitimiteten.

Ekonomi och tillväxt, Jämställdhet, Skattereform

Gå till TCO bloggar

Seminarier och event

5 Mars

Torsdag 5 mars 08:30 - 09:30 |

Jämställdhetsfrukost

Internationella kvinnodagen närmar sig. Den 5 mars bjuder TCO in till en jämställdhetsfrukost med två intressanta samtal - om jämställdhet i arbetslivet och jämställdhet i politiken. Frukost serveras från klockan 8:00.

Läs mer Anmäl dig här!

Se alla event

TCO play

Se fler filmer

Rapporter

Rapporter

Får tjänstemännen ihop livspusslet?

Hinner tjänstemännen med både arbete och föräldraskap? Hur viktigt är det att arbetet är föräldravänligt och hur ser arbetssituationen faktiskt ut? Vilka konsekvenser får det att det oftast är kvinnor som anpassar arbetslivet efter familjelivet? Det är några av frågorna som tas upp i den här rapporten.

Läs vidare

Rapporter

Var rädd om RUT!

TCO anser att rutavdraget är viktigt för att underlätta människors livspussel, därför måste systemet värnas från förslag som riskerar att undergräva dess legitimitet. TCO framför i denna rapport en rad förslag som syftar till att hålla till rutavdraget träffsäkert, effektivt och legitimt.

Läs vidare

Rapporter

Från lön till studiemedel - går ekonomin ihop?

Vi lever i en tid då vikten av det livslånga lärandet ökar. Men hur påverkas hushållsekonomin för en yrkesverksam som går tillbaka till skolbänken? Går ekonomin ihop för den som väljer att finansiera sina studier med studiemedel?

Läs vidare

Rapporter

Att använda bostäderna bättre

I rapporten beskrivs bostadsbristen och problemen med den illa fungerande bostadsmarknaden som ett arbetsmarknadsproblem. Bristande rörlighet bidrar till en sämre fungerande arbetsmarknad eftersom det uppstår rekryteringsproblem. Företag och organisationer kan inte besätta tjänster för att den som skulle ta jobbet inte har möjlighet att skaffa en bostad på rätt ort.

Läs vidare

Se alla rapporter

Arbetsvärlden

Arbetsvärlden är en webbtidning om arbetsmarknaden. Den ges ut av TCO och görs av en självständig redaktion.

Hitta ditt fackförbund

TCO är en centralorginisation för 13 fackförbund som tillsammans har 1,4 miljoner medlemmar.
Använd filtret nedan för att hitta ditt fackförbund