Lönekartläggning gör oförklarad löneskillnad till förklarad

TCObloggar 2015-11-09

I genomsnitt skiljer det 5 procent i lön mellan kvinnor och män inom samma yrke och sektor, som inte heller förklaras av ålder eller utbildning. Detta lönegap, som Medlingsinstitutet kallar ”en oförklarad skillnad” är som störst bland privat anställda tjänstemän. Där har män i snitt 9 procent högre lön än kvinnor. Det betyder att män får kring 40 000 kronor mer per år i lönekuvertet än kvinnor inom samma yrke och sektor bland privat anställda tjänstemän och då är även ålder och utbildning lika.

Bild1Skillnaden kan förstås bero på andra saker, som olikheter i prestation eller ansvar, men för att kunna ta reda på om löneskillnaden går att förklara med sådant som faktiskt bör motivera en skillnad är det nödvändigt att arbetsgivaren kan förklara vad existerande löneskillnader beror på.

Därför är det så viktigt med lönekartläggningar. Dessa gör nämligen att arbetsgivaren måste sätta sig ner och berätta vilka lönekriterierna är. Med lönekartläggningar är det också lättare för fack och arbetsgivare att se till så att samma lönekriterier gäller för alla anställda, så att de inte blir olika för Josef och Maria.

Mellan kommunalt anställda kvinnor och män är löneskillnaden inom samma yrke ”bara” en halv procent. Men eftersom kvinnor och män till stor del arbetar inom olika yrken, även då de är kommunalt anställda, så skiljer det drygt fem procent till männens fördel även inom den kommunala sektorn. För att kunna avgöra om det beror på att verksamheter där flest män jobbar, till exempel det tekniska kontoret, generellt kräver mer i form av till exempel ansvar, utbildning och prestation än de kvinnodominerade, exempelvis socialtjänsten, så är det viktigt med lönekartläggningar. Då måste arbetsgivaren, i detta fall kommunen reda ut vilka yrken som är av lika värde, det vill säga ta reda på hur stora krav som ställs i olika yrken gällande det som arbetsgivaren anser ska ligga till grund för lönesättningen.

Även om det aldrig är arbetsgivares medvetna vilja att diskriminera någon, så har de allra flesta människor, arbetsgivare såväl som andra, omedvetna föreställningar som påverkar deras uppfattningar om andra människors förmågor, och om svårighetsgraden i olika yrken. Därför är det bra att ha en systematik i lönesättningen, så att arbetsgivaren blir tvungen att förklara sin lönesättning. Troligen får arbetsgivaren dessutom själv en ökad medvetenhet om vad de anställda faktiskt presterar när de i samverkan med facket genomför lönekartläggningar.

Mot denna bakgrund kan man förstå varför TCO-förbunden har engagerat sig så starkt i att återfå kravet på årliga lönekartläggningar i diskrimineringslagens krav på aktiva åtgärder.

När dåvarande jämställdhetsminister Nyamko Sabuni glesade ut kravet till var tredje år motiverade hon det med att det ändå bara var hälften av alla privata arbetsgivare som uppfyllde lagens krav och genomförde kartläggningar årligen, men om kraven minskade och bara blev till var tredje år så skulle fler uppfylla kraven. Det visade sig vara en felaktig gissning.

Unionen har visat att det faktiskt spelar roll att lagen finns för att arbetsgivare ska få en rutin i arbetet för jämställda löner. Det ena av TCOs två högst prioriterade verksamhetsmål för jämställdhetsområdet är att få tillbaka årliga lönekartläggningar. Nu är vi mycket hoppfulla på den punkten efter att regeringen i ett svar till 15:56-rörelsens debattartikel gick ut med att man ska lägga ett förslag om detta under våren 2016. Vision pekar även på att det är viktigt att det blir en god kvalitet på arbetet med lönekartläggningar. För att säkerställa det, vore det bästa om parterna tillsammans motiverades till att i kollektivavtal utveckla, och anpassa arbetet till en modell som passar den egna branschen bäst.

Ett exempel på ett partsgemensamt arbete för jämställda löner är Finansförbundet tillsammans med arbetsgivarorganisationen BAO. För att skapa incitament för att få fack och arbetsgivare att tillsammans utveckla arbetet med lönekartläggningar, analys och handlingsplan för jämställda löner, vill TCO att lagen blir det som kallas "semidispositiv", det vill säga att om man i avtal kommer överens om andra saker som man anser är likvärdiga lagkraven, så kan dessa tillåtas ersätta de exakta kraven som de formuleras i lagen. Redan finns det enskilda arbetsgivare som till exempel BAO, som ser jämställda löner som en så viktig fråga att man har upprättat ett avtal om en metod för att komma framåt.

Men man kunde tro att även arbetsgivarorganisationerna på central nivå, inte minst Svenskt Näringsliv skulle tycka att detta vore en bra modell, eftersom de i sin senaste rapport "Jämställda löner, -Hur gör vi arbetet mer effektivt?" om SN:s inställning till lönekartläggningar, skriver att "arbetet med att öka medvetenheten om hur lönebildningen är ett strategiskt verktyg för företagsutveckling och ökad jämställdhet fortsätter, det kan bland annat innebära att utveckla och kvalitetssäkra metoder att sätta könsneutrala löner", och i slutordet på de allra sista raderna skriver "Bejaka istället de möjligheter som finns i lönebildningen och låt arbetsgivarna tillsammans med arbetstagarna och med stöd av en modernare lag och myndighet jobba med frågan." Därför blir det faktiskt helt obegripligt att man trots dessa ord inte vill ha en semidispositiv lag gällande lönekartläggningar. Det förtar väldigt mycket av trovärdigheten i deras vilja att arbeta med det.

För eller emot lönekartläggningar? Nej, -förklarade eller oförklarade löneskillnader, det är frågan. Om man är emot lönekartläggningar, och inte heller vill att lagen ska ge möjlighet till att i avtal utveckla egna system för jämställda löner, då blir man svaret skyldig.

 

Utredare, Arbetsmiljö

Partierna måste ha orken och viljan att samarbeta

Vi är 1,4 miljoner, mitt i samhällets och arbetsmarknadens förändring. Nu efter riksdagsvalet behöver vi partier som har orken och viljan att samarbeta över blockgränserna.

Läs mer här

Så kan Sverige klara en lågkonjunktur

Vi har en komplex situation att hantera inför och under nästa konjunkturcykel. Men prognosen säger också att det är läge att investera – primärt i människor, skriver Eva Nordmark på SvD debatt.

Läs mer här

Handbok ska hjälpa i arbetet mot sexuella trakasserier

Det finns ett före och ett efter #metoo. Ingen på arbetsplatsen ska behöva riskera att utsättas för sexuella trakasserier. Därför har vi tagit fram Handbok mot sexuella trakasserier. Låt boken bli en guide i detta viktiga arbete.

Läs mer här

Hitta ditt fackförbund

Använd filtret nedan för att hitta ditt fackförbund