Idag, den 28 april, är det Världsarbetsmiljödagen! Dagen då fackföreningsrörelsen över hela världen uppmärksammar medlemmarnas ihärdiga arbetsmiljöarbete, ett arbete som pågår varje dag.

Förra året var det 100 år sedan FN:s fackorgan för arbetslivsfrågor, ILO inrättades. ILO bygger på en lång tradition av trepartssamverkan och partsdialog mellan regeringar, arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer. ILO beslutar om regler för arbetsvillkor i arbetslivet, däribland arbetsmiljöfrågorna.

Sedan 2003 uppmärksammar ILO den 28 april för att understryka betydelsen av ett förebyggande arbetsmiljöarbete. Samma datum har också den globala fackliga rörelsen sedan länge förknippat med att hedra dem som dött till följd av arbetet. Ett preventivt arbetsmiljöarbete är det enda som kan förhindra att människor skadas och dör på jobbet.

Både nu under rådande pandemi och sedan när arbetslivet återgår till det mer normala behöver arbetsmiljöarbetet prioriteras. TCO:s ordförande Therese Svanström skriver i sin blogg att hon tror att Coronapandemin kommer leda till att arbetsmiljöfrågorna ökar i betydelse. Jag hoppas det. Det finns en stor oro för medlemmarnas hälsa särskilt inom de hårdast belastade verksamheterna, som redan innan coronautbrottet hade bland de högsta ohälsotalen på svensk arbetsmarknad. Risken är stor att ännu fler drabbas av ohälsa ju längre den ökade belastningen pågår.

I detta läge är det otroligt viktigt att det systematiska arbetsmiljöarbetet inte tvingas stå tillbaka, utan fungerar extra väl, speciellt om detta tillstånd kommer att pågå länge. Välfärdens verksamheter måste tillförsäkras de resurser som krävs för uppdragen, med en god bemanning för att säkra hälsan hos medarbetarna, även efter pandemin.

Coronakrisen liknar inget annat. Arbetsmiljön för TCO-förbundens medlemmar påverkas på olikas sätt, men alla påverkas. Vissa har bytt skrivbordet på jobbet mot köksbordet därhemma. Andra fortsätter att gå till jobbet på sjukhuset eller i skolan. Många har fått en ansträngd och annorlunda arbetsmiljö, där dessutom arbetsmiljöarbetet ofta har satts på paus. I vissa fall har man till en början blivit överrumplad av alla nya situationer att handskas med, men tack vare en väl inarbetad struktur för arbetsmiljöarbetet har många skyddsombud ändå kunnat göra stora och livsviktiga insatser.

På nyheterna har jag följt den dagliga följetongen med rapportering om hur skyddsombud har fått kämpa för något så grundläggande som att försiktighetsprincipen ska gälla vid osäkerhet om skyddsutrustning krävs. När arbetsmiljöarbetet kanske behövs som mest prioriteras det bort. Men det hälsofrämjande, förebyggande arbetsmiljöarbetet får aldrig stanna av. Därför uppmärksammar vi världsarbetsmiljödagen idag!