Globalisering, värderingar och krig

TCObloggar 2014-01-16

Gör en mer globaliserad värld och gemensamma värderingar att krig blir mindre sannolika? Bland annat Försvarsberedningen för ett resonemang där man utgår dels från att ekonomiskt beroende och gemensamma värderingar skulle vara säkerhetsskapande dels att värderingar mellan EU och t.ex. Ryssland skiljer sig åt på avgörande punkter vilket minskar säkerheten. "Kina, men även Ryssland, ifrågasätter till del de värderingar som bl.a. medlemsländerna inom Europeiska unionen (EU) omfattar och funnit enighet kring, t.ex. demokrati och mänskliga rättigheter." och "Europa präglas av integration, ömsesidiga beroenden och samarbete. Gemensamma värderingar och intressen ligger till grund för att den utvecklingen ska fördjupas och spridas till angränsande regioner, något som ytterligare kan stärka säkerheten i Europa."

Det finns skäl att varna för alltför stor tilltro till att globalisering och handel alltid är säkerhetsskapande och att gemensamma värderingar är en förutsättning för säkerhet mellan stater.

Liksom idag var världen år 1914 var ekonomiskt liberal, dominerad av Storbritannien  flankerad av en maktbalans av ett antal mindre makten; Tyskland, Ottomanska riket, Ryssland och Japan. Den stora uppstickaren var USA som efter Första världskriget tog över Storbritanniens hegemoniska roll i världen. The Economist påpekade i sitt julnummer att  "Globalisation and new technology—the telephone, the steamship, the train—had knitted the world together. ---The Londoner might well have had by his bedside table a copy of Norman Angell’s “The Great Illusion”, which laid out the argument that Europe’s economies were so integrated that war was futile." De tyska och brittiska kungahusen förenades i släktband. Men ändå startade Första världskriget.

Lärdomen är att handel och ömsesidigt beroende inte vaccinerar stater från krig.

Den andra frågan är om vi egentligen är så lika inom EU och så skilda åt gentemot Ryssland vad gäller demokratiska värderingar, och om det är dessa värderingar som skapar internationella konflikter.

I European Social Survey ställs ett antal frågor kring synen på demokrati. Det visar sig att det inte är särskilt stora skillnader mellan Ryssland och andra EU-länder. Det finns större skillnader inom EU-länderna än mellan Ryssland och EU.

Fria val viktigt för demokrati

I t.ex. frågan om fria och rättvisa val är extremt viktigt för demokratin (se diagram ovan) så anser över 50 procent av de ryssar som svarat på frågan att det är så. Det är lägre än Sverige men högre än t.ex. Slovakien där endast  drygt 40 procent ansåg detta. Det är hellen ingen större skillnad på synen om en fri press som fritt kan kritisera regeringen är en omistlig del av demokrati. Drygt 40 procent av de ryska svaranden anser detta, vilket är lägre än Sverige (58%) men tjugo procentenheter högre än belgarna (23%).

Försvarsberedningen kritiserar (helt korrekt) alltmer auktoritära tendenser i den ryska politiken och menar (som jag förstår det) att detta är destabiliserande.

Andel sm håller med om att valen i landet är friaMen tillståndet i Ryssland verkar vara lika illa som i EU-landet Bulgarien. Fem procent av bulgarerna och ryssarna svarar att de helt håller med om att valen i landet är fria och rättvisa. Jämför detta med 56 procent av svenskarna som helt och fullt anser att valen i Sverige är fria och rättvisa. Kan man resonera att Bulgarien också är på väg i en auktoritär riktning? Är Bulgarien en fara för sina grannländer pga sin bristfälliga demokrati? När Försvarsberedningen ) påpekar (helt riktigt) att Ryssland diskriminerar HBTQ-personer, vad säger det då om grannländerna kring Ungern som i författningen har institutionaliserat äktenskapet som något mellan man och kvinna och därmed riskerar att diskriminera HBTQ-personer?

En av de få indikatorer jag sett där Ryssland sticker ut är huruvida man tycker att det är viktigt att bo i ett demokratiskt land. Där är det knappt 20 procent av de ryssar som svarat som anser att det är extremt viktigt att bo i ett land som är demokratiskt styrt. Motsvarande andel för Sverige är drygt 70 procent. Men även här finns en stor spridning inom EU. Både i Slovakien och Nederländerna anser endast cirka en tredjedel att det är extremt viktigt att bo i ett demokratiskt land.

Jag tror att det finns tre slutsatser utifrån mitt resonemang. Den första slutsatsen är att, även om EU har kommit överens om demokratiska spelregler och värden, så skiljer sig värderingarna kraftigt åt mellan EU-länderna. Demokratierna fungerar olika bra, där det politiska systemet i de nordiska länderna generellt har hög legitimitet och förtroende medan det inte är fallet för några andra EU-länder. Att hävda en speciell värdegemenskap inom EU gentemot t.ex. Ryssland är inte helt riktigt. Det viktiga är hur de värden länderna kommit överens om övervakas, och hur länderna samverkar kring detta. Här är EU, Europarådet och OSSE mycket viktiga institutioner. Det är viktigt att ha med Ryssland i så många institutionella samarbeten som möjligt.

Den andra slutsatsen är att värdegemenskap ( i den mån den existerar) inte behöver betyda gemensamma säkerhetspolitiska intressen. USA och Saudiarabien har, trots stora skillnader i värden och värderingar, långtgående säkerhetspolitiska band sedan slutet av Andra världskriget. Där är det säkerhetspolitiska gemensamma intresset att USA åtagit sig att försvara Saudiarabien i utbyte mot tillgång till olja.  Att enbart förlita sig på gemensamma värderingar för säkerhetspolitiska vägval är inte en stabil grund.

En tredje slutsats är att de inre hoten förmodligen är större än de yttre. En del av detta är att flera av värsta militära konflikterna under de senaste decennierna är och har varit inbördeskrig. Jugoslavien, Syrien och Kongo är exempel på detta. En annan del är att i Europa är ökande rasism, ifrågasättande av grundläggande värden (av t.ex. Storbritannien) och homofobi tendenser som hotar de interna demokratiska värdena i flera av EUs länder. I valet till EU-parlamentet riskerar vi att främlingsfientliga krafter får stor framgång om nuvarande trender håller i sig. Demokratin måste också försvaras hemma.

European Social Survey är en enkätundersökning i ett tjugotal europeiska länder som upprepas vartannat år. År 2012 hade de en specialdel i enkäterna om synen på demokrati som jag använder mig av nu. Observera att jag inte har för avsikt att påstå att mina exempel skulle vara statistiskt säkerställda eller spegla korrekt sammanvägda resultat.

EU

Debatt: Regeringen måste ta fram en strategi mot hot, våld och trakasserier i arbetslivet

Många tjänstemän som arbetar i demokratins tjänst utsätts för hat, hot och våld. Det våld som med dödlig utgång drabbade en tjänsteman och expert i Visby visar hur brådskande det är att agera. Regeringen måste nu ta fram en strategi mot hot, våld och trakasserier i arbetslivet.

Läs debattartikeln

Debatt

Regeringen måste ta fram en strategi mot hot, våld och trakasserier i arbetslivet

Många tjänstemän som arbetar i demokratins tjänst utsätts för hat, hot och våld. Det våld som med dödlig utgång drabbade en tjänsteman och expert i Visby visar hur brådskande det är att agera. Regeringen måste nu ta fram en strategi mot hot, våld och trakasserier i arbetslivet.

Nyheter

TCO summerar Almedalsveckan

TCO är en påverkansorganisation som arbetar för goda villkor i arbetslivet för landets tjänstemän. Under Almedalsveckan 2022 arrangerade TCO flera aktiviteter för att ge röst åt professionella och välutbildade människors behov av trygghet, utveckling och välfärd.

Pressmeddelanden

TCO: Många tjänstemän vill byta jobb på grund av dålig arbetsmiljö

En ny rapport från TCO visar att risken att drabbas av arbetsorsakade besvär är högst för kvinnor med högre utbildning. Kvinnor som grupp drabbas hårdast men även var fjärde man har besvär som beror på deras jobb. Den vanligaste orsaken till arbetsorsakade besvär är inom samtliga grupper en för hög arbetsbelastning med otillräcklig återhämtning. Rapporten visar också att problemen på jobbet följer med hem och begränsar privatlivet för många.

Debatt

Kompetensbrist risk för klimatomställningen

Svensk arbetsmarknad står inför en gigantisk omställning när samhället ska bli fossilfritt och gammal teknologi ska ersättas av ny, skriver Svante Axelsson, nationell samordnare, Fossilfritt Sverige och Therese Svanström, ordförande, TCO.

Nyheter

Therese Svanströms tal mot Rysslands krig i Ukraina

Den 30 mars höll TCO:s ordförande Therese Svanström ett tal mot Rysslands krigsföring i Ukraina. Talet hölls vid en demonstration utanför Ryska Ambassaden i Stockholm.

Pressmeddelanden

TCO: Ovärdig hantering av pensionsfrågan

Det saknas stöd för hur riksdagens partier idag har hanterat frågan om pensionerna. Hela 92 procent av de förvärvsarbetande tycker tvärtom det är viktigt att beslut om pensioner ska fattas i bred politisk enighet, och 98 procent att det är viktigt att beslut som fattas om pensioner är långsiktiga. Det visar en Novus-undersökning som genomförts på uppdrag av TCO.

Gå till Aktuellt

TCO bloggar

Therese Svanström - Ordförande TCO

07 juli, 2022

Vi sörjer Ing-Marie och kommer aldrig tystna

Under några dagar var vi många fick känna den stora glädjen att efter två år av pandemi och med ett krigsutbrott i vår omedelbara närhet ändå ha möjlighet att återigen ses. Från samhällets alla olika delar – politiken, myndigheter, kommuner och regioner, försvaret, kyrkan, fackliga organisationer, civilsamhället, näringslivet – möttes vi nu igen öga mot öga för att utbyta kunskaper, erfarenheter, samtala och bryta åsikter om vilka vår tids utmaningar är, vilka möjligheter vi har och hur konkreta lösningar för ett starkare Sverige skulle kunna se ut. Almedalsveckan gjorde comeback, och fram till onsdagen var det en lyckad återkomst.

Oscar Wåglund Söderström - Internationell chef

01 juli, 2022

Tjeckiens EU-ordförandeskap: Ukraina, energi, rättsstat och ekonomi i fokus

1 juli betyder skifte på EU-ordförandeposten. Bland de tjeckiska prioriteringarna finns återuppbyggnad av Ukraina, att säkra Europas energiförsörjning och fördjupat samarbete i säkerhetspolitiken. Dessutom vill man stärka demokratin och rättsstaten och göra EU:s ekonomi mer motståndskraftig. TCO har stora förväntningar på höstens förhandlingar, men också på att Tjeckien fortsätter att agera mot rättsstatskränkningar i Polen och Ungern.

Lena Orpana - Utredare pensionsfrågor, statistiker

01 juli, 2022

Vad innebär den höjda garantipensionen?

Sent på eftermiddagen 22 juni röstade Riksdagen för regeringens ändringsbudget med röstsiffrorna 174 mot 173. I och med det höjs garantipensionen. Det medför att ensamstående pensionärer med en inkomstgrundad pension på högst 14 882 kronor per månad kommer att ha någon del garantipension. Motsvarande belopp för gifta är 13 477 kronor per månad. Genomsnittlig pension år 2022 är 14 000 kr per månad, alltså lägre än nivån där garantipensionen är helt avräknad. Det innebär att respektavståndet – skillnaden i pension mellan den som inte har arbetat alls och den som har arbetat hela livet men med en låg inkomst – minskar drastiskt.

Pension

Anna Gustafsson - Internationell sekreterare

28 juni, 2022

Kränkningar av fackliga rättigheter är ett hot mot demokratin

Idag presenterade världsfacket ITUC sin årliga granskning av mänskliga rättigheter i arbetslivet, Global Rights Index (GRI). Det är på många sätt en upprörande läsning. För nionde året i rad ökar hoten, kränkningarna och våldet mot fackligt aktiva och människorättsförsvarare.

Internationellt

Boel Callermo - Chef Ekonomi och arbetsliv

23 juni, 2022

Kansliet för ett hållbart arbetslivs viktiga arbete är akut

I dagarna publicerades den första rapporten från kansliet för ett hållbart arbetsliv, där TCO är en av deltagarna i den centrala referensgruppen. Vi vill med vår medverkan bidra till att kansliet blir framgångsrikt i sitt uppdrag att förbättra möjligheterna för ett längre och hållbart arbetsliv. Men det finns många frågor som behövs besvaras för att nå ända fram.

Arbetsmarknad, Arbetsmiljö

Karin Pilsäter - Ekonomisk politik

23 juni, 2022

Tillbaka till budgetlag och riksdagsordning, tack!

Den senaste tidens turer runt pensionshöjningen visar att politiken nu måste återgå till ordning, eftertanke och remissbehandling av pensionsförändringar. Samt att följa budgetlag och riksdagsordning för beslut om statens finanser. Arbetsliv och pensionering är mycket långsiktiga delar i människors liv. Villkoren för detta måste vara både kända och rimligt stabila över tid.

Ekonomi och tillväxt, Pension

Gå till TCO bloggar

TCO play

Se fler filmer

Rapporter

Rapporter

Från a-kassa till b-kassa

I den här rapporten visar TCO med hjälp av siffror från OECD att ersättningsnivåerna i den svenska a-kassan ligger på en bottenplacering, vid en jämförelse med andra EU-länder. Trots den temporära höjningen av a-kassan är Sverige sämre än EU:s genomsnitt.

Läs vidare

Rapporter

Hatad och hotad i demokratins tjänst

I rapporten "Hatad och hotad i demokratins tjänst - Så kan hot, våld och trakasserier mot tjänstemän påverka demokratin" belyses omfattningen av hot, våld och trakasserier mot tjänstemän och hur det kan påverka demokratin.

Läs vidare

Rapporter

Hur mår vi på jobbet?

Den här rapporten ger en bild av vilka arbetsorsakade besvär som drabbar TCO-förbundens medlemmar.

Läs vidare

Rapporter

A-kassan urholkas år efter år – Så påverkas hushållens ekonomi

Den här rapporten visar hur ersättningen från a-kassan ser ut i dag och hur den urholkats över tid. Arbetslöshetsförsäkringen ersätter bara runt 60 procent av en medianlön. För tjänstemännen är a-kassan ännu lägre, cirka 50 procent av medianlönen.

Läs vidare

Se alla rapporter

Arbetsvärlden

Arbetsvärlden är en webbtidning om arbetsmarknaden. Den ges ut av TCO och görs av en självständig redaktion.

Hitta ditt fackförbund

TCO påverkar politiken och samhällsutvecklingen för goda villkor i arbetslivet. Vi är 12 fackförbund med 1,2 miljoner medlemmar.
Använd filtret nedan för att hitta ditt fackförbund.