Globalisering, värderingar och krig

TCObloggar 2014-01-16

Gör en mer globaliserad värld och gemensamma värderingar att krig blir mindre sannolika? Bland annat Försvarsberedningen för ett resonemang där man utgår dels från att ekonomiskt beroende och gemensamma värderingar skulle vara säkerhetsskapande dels att värderingar mellan EU och t.ex. Ryssland skiljer sig åt på avgörande punkter vilket minskar säkerheten. "Kina, men även Ryssland, ifrågasätter till del de värderingar som bl.a. medlemsländerna inom Europeiska unionen (EU) omfattar och funnit enighet kring, t.ex. demokrati och mänskliga rättigheter." och "Europa präglas av integration, ömsesidiga beroenden och samarbete. Gemensamma värderingar och intressen ligger till grund för att den utvecklingen ska fördjupas och spridas till angränsande regioner, något som ytterligare kan stärka säkerheten i Europa."

Det finns skäl att varna för alltför stor tilltro till att globalisering och handel alltid är säkerhetsskapande och att gemensamma värderingar är en förutsättning för säkerhet mellan stater.

Liksom idag var världen år 1914 var ekonomiskt liberal, dominerad av Storbritannien  flankerad av en maktbalans av ett antal mindre makten; Tyskland, Ottomanska riket, Ryssland och Japan. Den stora uppstickaren var USA som efter Första världskriget tog över Storbritanniens hegemoniska roll i världen. The Economist påpekade i sitt julnummer att  "Globalisation and new technology—the telephone, the steamship, the train—had knitted the world together. ---The Londoner might well have had by his bedside table a copy of Norman Angell’s “The Great Illusion”, which laid out the argument that Europe’s economies were so integrated that war was futile." De tyska och brittiska kungahusen förenades i släktband. Men ändå startade Första världskriget.

Lärdomen är att handel och ömsesidigt beroende inte vaccinerar stater från krig.

Den andra frågan är om vi egentligen är så lika inom EU och så skilda åt gentemot Ryssland vad gäller demokratiska värderingar, och om det är dessa värderingar som skapar internationella konflikter.

I European Social Survey ställs ett antal frågor kring synen på demokrati. Det visar sig att det inte är särskilt stora skillnader mellan Ryssland och andra EU-länder. Det finns större skillnader inom EU-länderna än mellan Ryssland och EU.

Fria val viktigt för demokrati

I t.ex. frågan om fria och rättvisa val är extremt viktigt för demokratin (se diagram ovan) så anser över 50 procent av de ryssar som svarat på frågan att det är så. Det är lägre än Sverige men högre än t.ex. Slovakien där endast  drygt 40 procent ansåg detta. Det är hellen ingen större skillnad på synen om en fri press som fritt kan kritisera regeringen är en omistlig del av demokrati. Drygt 40 procent av de ryska svaranden anser detta, vilket är lägre än Sverige (58%) men tjugo procentenheter högre än belgarna (23%).

Försvarsberedningen kritiserar (helt korrekt) alltmer auktoritära tendenser i den ryska politiken och menar (som jag förstår det) att detta är destabiliserande.

Andel sm håller med om att valen i landet är friaMen tillståndet i Ryssland verkar vara lika illa som i EU-landet Bulgarien. Fem procent av bulgarerna och ryssarna svarar att de helt håller med om att valen i landet är fria och rättvisa. Jämför detta med 56 procent av svenskarna som helt och fullt anser att valen i Sverige är fria och rättvisa. Kan man resonera att Bulgarien också är på väg i en auktoritär riktning? Är Bulgarien en fara för sina grannländer pga sin bristfälliga demokrati? När Försvarsberedningen ) påpekar (helt riktigt) att Ryssland diskriminerar HBTQ-personer, vad säger det då om grannländerna kring Ungern som i författningen har institutionaliserat äktenskapet som något mellan man och kvinna och därmed riskerar att diskriminera HBTQ-personer?

En av de få indikatorer jag sett där Ryssland sticker ut är huruvida man tycker att det är viktigt att bo i ett demokratiskt land. Där är det knappt 20 procent av de ryssar som svarat som anser att det är extremt viktigt att bo i ett land som är demokratiskt styrt. Motsvarande andel för Sverige är drygt 70 procent. Men även här finns en stor spridning inom EU. Både i Slovakien och Nederländerna anser endast cirka en tredjedel att det är extremt viktigt att bo i ett demokratiskt land.

Jag tror att det finns tre slutsatser utifrån mitt resonemang. Den första slutsatsen är att, även om EU har kommit överens om demokratiska spelregler och värden, så skiljer sig värderingarna kraftigt åt mellan EU-länderna. Demokratierna fungerar olika bra, där det politiska systemet i de nordiska länderna generellt har hög legitimitet och förtroende medan det inte är fallet för några andra EU-länder. Att hävda en speciell värdegemenskap inom EU gentemot t.ex. Ryssland är inte helt riktigt. Det viktiga är hur de värden länderna kommit överens om övervakas, och hur länderna samverkar kring detta. Här är EU, Europarådet och OSSE mycket viktiga institutioner. Det är viktigt att ha med Ryssland i så många institutionella samarbeten som möjligt.

Den andra slutsatsen är att värdegemenskap ( i den mån den existerar) inte behöver betyda gemensamma säkerhetspolitiska intressen. USA och Saudiarabien har, trots stora skillnader i värden och värderingar, långtgående säkerhetspolitiska band sedan slutet av Andra världskriget. Där är det säkerhetspolitiska gemensamma intresset att USA åtagit sig att försvara Saudiarabien i utbyte mot tillgång till olja.  Att enbart förlita sig på gemensamma värderingar för säkerhetspolitiska vägval är inte en stabil grund.

En tredje slutsats är att de inre hoten förmodligen är större än de yttre. En del av detta är att flera av värsta militära konflikterna under de senaste decennierna är och har varit inbördeskrig. Jugoslavien, Syrien och Kongo är exempel på detta. En annan del är att i Europa är ökande rasism, ifrågasättande av grundläggande värden (av t.ex. Storbritannien) och homofobi tendenser som hotar de interna demokratiska värdena i flera av EUs länder. I valet till EU-parlamentet riskerar vi att främlingsfientliga krafter får stor framgång om nuvarande trender håller i sig. Demokratin måste också försvaras hemma.

European Social Survey är en enkätundersökning i ett tjugotal europeiska länder som upprepas vartannat år. År 2012 hade de en specialdel i enkäterna om synen på demokrati som jag använder mig av nu. Observera att jag inte har för avsikt att påstå att mina exempel skulle vara statistiskt säkerställda eller spegla korrekt sammanvägda resultat.

EU

Partierna måste ha orken och viljan att samarbeta

Vi är 1,4 miljoner, mitt i samhällets och arbetsmarknadens förändring. Nu efter riksdagsvalet behöver vi partier som har orken och viljan att samarbeta över blockgränserna.

Läs mer här

Nu behövs maratonlöpare i politiken

Partierna måste ha orken och viljan att samarbeta över blockgränsen, skriver Eva Nordmark, i en artikel på Arbetsvärlden, och listar fyra områden för en uthållig politik.

Läs mer här

Ny Handbok mot sexuella trakasserier i arbetslivet

Det finns ett före och ett efter #metoo. Ingen på arbetsplatsen ska behöva riskera att utsättas för sexuella trakasserier. Därför finns den här boken. Syftet är att vägleda fackligt förtroendevalda i sitt viktiga arbete.

Läs mer här

Hitta ditt fackförbund

Använd filtret nedan för att hitta ditt fackförbund