Spelar jämställda riksdagsmän någon roll?

TCObloggar 2016-06-28

Det var frågeställningen som diskuterades vid ett seminarium som Studieförbundet Näringsliv och Samhälle (SNS) arrangerade kring en studie signerad docenten i statsvetenskap Helena Olofsdotter Stensöta vid Göteborgs universitet.

Stensöta frågar sig i studien: Vad händer om män i allt högre grad får tillgång till det som traditionellt varit kvinnors erfarenheter? Leder det till att män, successivt, utvecklar starkare politiskt intresse för frågor som tidigare hört till kvinnors domän?

Studien tar avstamp i tidigare forskning av bland annat Anne Phillips som påvisat att kvinnliga politiker tenderar att vara mer intresserade av omsorgs- och familjefrågor än sina manliga motsvarigheter. Det främsta skälet till detta sägs gå att finna i den traditionella arbetsfördelningen mellan kvinnor och män. Att kvinnor genom historien haft mer erfarenhet av och engagemang i omsorgsarbete. Något som i sin tur anses bidragit till skillnader i erfarenheter som utvecklats till olika preferenser i intresse för politiska sakområden mellan kvinnor och män. Här stödjer sig Stensöta även på forskning som lyft fram att personliga erfarenheter påverkar politiska ställningstaganden. Ebonya Washington har påvisat att manliga amerikanska politiker med döttrar är mer positiva till jämställdhet än manliga politiker utan döttrar.

Stensöta argumenterar för att det finns tendenser i hennes egen studie som pekar i samma riktning. Att manliga riksdagsledamöter som tagit ut föräldraledighet under sin riksdagsperiod tycks ha ett ökat intresse för sociala frågor. Enligt studien är det 31 procents sannolikhet att de manliga ledamöter som varit föräldralediga har sociala frågor som sitt huvudsakliga intresseområde medan det är 17 procents sannolikhet för intresse av sociala frågor hos de manliga ledamöter som inte varit föräldralediga. Stensötas slutsats är att föräldraledighet under tiden i riksdagen ökar sannolikheten för socialt intresse hos manliga riksdagsledamöter.

Hur kan då Stensötas studie och dess slutsatser nyttjas för att stödja TCO: s ambition att få fler arbetade timmar utförda av kvinnor på svensk arbetsmarknad? I grunden handlar det om att få fler manliga beslutsfattare att tillgodogöra sig ett bredare spektrum av erfarenheter som tidigare varit förbehållna kvinnor. Det handlar inte om pekpinnar utan om att erbjuda kunskap. Att fler män inser att ju vidare perspektiv som anläggs på en politisk fråga, desto större är sannolikheten att kloka beslut kan fattas. Risken är annars uppenbar. Om sociala frågor betraktas som ett sidospår i politiken kommer viktiga aspekter ofrånkomligen att förbises. Inte minst gäller det kopplingen mellan ett jämställt uttag av föräldraledigheten och möjligheten att forma ett föräldravänligt arbetsliv som bidrar till  ökad tillväxt, stärkt konkurrenskraft och fler och bättre jobb. Här kommer TCO även fortsättningsvis att vara en källa till kunskap och pådrivande kraft för fler reformer som bidrar till en jämställd arbetsmarknad.

Beräkningar som TCO gjort i anslutning till lanseringen av vårt jämställdhetsindex visar att det finns en potential att öka Sveriges bruttonationalprodukt med upp till 13 procent om kvinnor och män lönearbetade och drev företag i samma utsträckning. Det skulle i sin tur tillföra närmare 550 miljarder kronor till investeringar och reformer. Med andra ord bör det även finnas ett grundläggande samhällsekonomiskt intresse hos män att intressera sig för sociala frågor. Jämställdhet är en tillväxtmotor.

[caption id="attachment_15560" align="aligncenter" width="4032"]Docent Helena Olofsdotter Stensöta (Göteborgs universitet), professor Magnus Nermo (Stockholms universitet) och professor Drude Dahlerup (Stockholms universitet) diskuterar studien. Docent Helena Olofsdotter Stensöta (Göteborgs universitet), professor Magnus Nermo (Stockholms universitet) och professor Drude Dahlerup (Stockholms universitet) diskuterar studien.[/caption]

 

Det här löser inte problemen, politiker

I överenskommelsen mellan S, C, L och MP finns två besked som är högt prioriterade för TCO-medlemmarna, men att man vill förändra las är inte det som behövs för att förändra arbetsmarknaden, skriver Eva Nordmark på Aftonbladet Debatt.

Läs mer här

TCO:s plattform inför valet till Europaparlamentet

EP-valet i vår är viktigt eftersom parlamentet stiftar lagar som har betydelse för Sveriges ekonomi och välständ. Hur politiken utformas i EU påverkar TCO-förbundens medlemmar.

Läs mer här

Arbetsrätten är inte ett av Sveriges stora problem

Arbetsrätten är inte ett av Sveriges stora problem. Istället bör den politiska diskussion handla om reformer som rör andra områden som: ubildning, jämställdhet, pension, kompetensförsörjning, skolan, klimatet och skattereform, skriver Eva Nordmark på Aftonbladet Debatt.

Läs mer här

Hitta ditt fackförbund

Använd filtret nedan för att hitta ditt fackförbund