Much Ado About Nothing? Fri rörlighet och Storbritanniens omförhandling av sitt EU-medlemskap.

TCObloggar 2016-02-11

To be or not to be var frågan som Europeiska rådets ordförande Donald Tusk twittrade ut när han förra onsdagen presenterade ett utkast till uppgörelse med Storbritannien för att förmå landet att stanna i EU. Nu är det upp till övriga EU-länder att ta ställning till innehållet. Slutlig överenskommelse väntas vid Europeiska rådets möte den 18-19 februari. Det slutliga avgörandet fäller dock Storbritanniens folk när de ska folkomrösta om landet ska stanna i EU eller inte.

Röster har höjts mot att innehållet hämmar den fria rörligheten och TCO har särskilt uttalat sig kritisk över denna del samtidigt som TCO:s förhoppning är att EU-länderna finner en lösning som är acceptabel för britterna själva och för hela EU. Men vad innebär egentligen den del av uppgörelsen som avser den fria rörligheten?

I David Camerons brev till Tusk var han tydlig med att han vill se en minskad fri rörlighet till Storbritannien. Detta har Cameron fått gehör för då alla de åtgärder som föreslås i uppgörelsen avseende den fria rörligheten begränsar den.

Medlemsländerna ska ges möjlighet att indexera barnbidrag. För en EU-medborgare som arbetar i Storbritannien skulle det innebära att hens barn som bor i t.ex. Portugal får barnbidrag i nivå med levnadsstandarden i Portugal istället för i nivå med levnadsstandarden i Storbritannien.

Vidare föreslås möjligheten för ett medlemsland att ansöka om att få införa en nödbroms vid ett exceptionellt inflöde av arbetstagare över en längre period. I uppgörelsen konstateras att en sådan situation föreligger i Storbritannien redan idag. Nödbromsen innebär att arbetstagarna inte får tillgång till så kallade anställningsrelaterade förmåner. Om medlemslandet får grönt ljus av EU att införa en nödbroms så kan den vara giltig i flera år med två möjliga förlängningar. Många frågor kvarstår dock. Vad är egentligen anställningsrelaterade förmåner? Finns det risk för att detta sprider sig till andra områden och att den inte bara avser förmåner som finns i Storbritannien?

 

Ett ytterligare förslag är att tredjelandsmedborgare som är gifta med EU-medborgare föreslås bli föremål för det mottagande landets immigrationslagstiftning. Det kan givetvis sticka i ögonen på en britt att en tredjelandsmedborgare som är gift med en svensk har större möjligheter att jobba och arbeta i Storbritannien än en tredjelandsmedborgare som är gift med en britt. Samtidigt kan man hävda att själva förutsättningen för att man ska kunna och vilja röra sig i EU är att man har möjlighet att ta med sig sin partner och att båda behandlas lika som de inhemska arbetstagarna. Det är så EU-lagstiftningen fungerar. Ibland diskrimineras inhemska medborgare till förmån för den fria rörligheten. Ibland ger den oss utökade rättigheter. Det är så att säga en del i paketet. Så fungerar det även på alla andra fri rörlighetsområden.

 

Nog är Storbritanniens uppgörelse med EU något att göra väsen av. To be or not to be, svaret på den frågan vet vi först när Storbritanniens folk lagt sin röst.

EU
EU-rättsjurist

Partierna måste ha orken och viljan att samarbeta

Vi är 1,4 miljoner, mitt i samhällets och arbetsmarknadens förändring. Nu efter riksdagsvalet behöver vi partier som har orken och viljan att samarbeta över blockgränserna.

Läs mer här

Så kan Sverige klara en lågkonjunktur

Vi har en komplex situation att hantera inför och under nästa konjunkturcykel. Men prognosen säger också att det är läge att investera – primärt i människor, skriver Eva Nordmark på SvD debatt.

Läs mer här

Handbok ska hjälpa i arbetet mot sexuella trakasserier

Det finns ett före och ett efter #metoo. Ingen på arbetsplatsen ska behöva riskera att utsättas för sexuella trakasserier. Därför har vi tagit fram Handbok mot sexuella trakasserier. Låt boken bli en guide i detta viktiga arbete.

Läs mer här

Hitta ditt fackförbund

Använd filtret nedan för att hitta ditt fackförbund