Hur upphandlingsdirektivet kom till

TCObloggar 2016-09-19

Att svenska förarbeten har stor tyngd råder det ingen tvekan om. Motiven till lagstiftningen framgår tydligt. På EU-nivå är det svårare att utläsa motiven till lagstiftningen. Men det går faktiskt att få en bild av motiven till lagstiftningen genom att läsa ståndpunkter från Europaparlamentet, ministerrådet och Europeiska ekonomiska och sociala kommittén. Efter att ha studerat dessa ståndpunkter lite noggrannare så finns det vissa bakgrundsdokument avseende de arbetsrättsliga delarna som kan vara värda att ge lite extra uppmärksamhet i dessa tider då frågan om upphandlingsdirektivets genomförande i svensk rätt debatteras friskt.

Europeiska kommissionens förslag till nytt upphandlingsdirektiv

Europeiska kommissionen är den institution som har rätt att ta initiativ till ny lagstiftning inom EU på de områden där EU har lagstiftningskompetens. Lagstiftningskompetensen fastställs i sin tur i EU:s fördrag. Den 20 december år 2011 presenterade kommissionen sitt förslag till nytt upphandlingsdirektiv. Europeiska kommissionen anger följande mål på sidan 2 i dokumentet:

  • Mer värde för pengarna bl.a. genom att förenkla för små- och medelstora företag (definitionen av små- och medelstora företag finns här)
  • Öka möjligheterna att använda offentlig upphandling till stöd för gemensamma samhälleliga mål.
  • Dessa två mål har således vägts ihop i direktivförslaget. En inte alltid helt enkel ekvation.

    I förslagets artikel 53.2 angavs följande:

    ”En upphandlande myndighet får besluta att inte tilldela ett kontrakt till den anbudsgivare som lämnar in det mest fördelaktiga anbudet när den har fastställt att anbudet inte åtminstone på likvärdigt sätt uppfyller de skyldigheter som unionen har fastställts på det social- och arbetsrättsliga området, i miljölagstiftningen eller i de internationella sociala eller miljörelaterade bestämmelser som anges i bilaga XI.”

    I sitt förslag till ny lagstiftning valde kommissionen att begränsa skyldigheten att följa det arbetsrättsliga regelverket till de skyldigheter som EU har fastställt på det arbetsrättsliga området. En skyldighet att följa nationella kollektivavtal ingick således inte i kommissionens ursprungliga förslag.

    Vi vandrar vidare i lagstiftningskedjan. När kommissionen har lagt sitt förslag är det dags för Europaparlamentet och ministerrådet att ta vid. Det är i denna fas som Europaparlamentet (med direktvalda ledamöter) och ministerrådet (bestående av medlemsstaternas regeringar) i egenskap av lagstiftande institutioner har möjlighet att ändra kommissionens förslag. Även Europeiska ekonomiska och sociala kommittén får yttra sig. För att lagförslaget slutligen ska antas så måste parlamentet och rådet vara överens.

    Europarlamentet, ministerrådet och Europeiska ekonomiska och sociala kommittén yttrar sig

    Den 15 januari 2014 kom Europaparlamentets yttrande över kommissionens förslag. I Europaparlamentets yttrande finns ett flertal skrivningar om arbetsrätten och inte minst en som vi känner igen från det slutliga direktivet, nämligen artikel 18.2:

    ”Medlemsstaterna ska vidta lämpliga åtgärder for att säkerställa att ekonomiska aktörer vid fullgörande av offentliga kontrakt iakttar tillämpliga miljö-, social- och arbetsrättsliga skyldigheter som fastställts i unionsrätten, nationell rätt, kollektivavtal eller i internationella miljö-, social- och arbetsrättsliga bestämmelser som anges i bilaga X.”

    I Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande angavs:

    ”Givetvis bör det uttryckligen anges att man ska utesluta de anbudsgivare som inte uppfyller kraven i den enskilda medlemsstatens nationella lagstiftning på det sociala och arbetsrättsliga området, miljölagstiftningen samt de kollektivavtal som gäller på den plats där arbetet utförs, tjänsten tillhandahålls eller leveransen sker. Enligt EESK:s åsikt bör det vara obligatoriskt att utesluta anbudsgivare av ovan angivna skäl. ”

    Ministerrådet hade flera möten från det att direktivförslaget lades av kommissionen och diskuterade bland annat möjligheter för upphandlande myndigheter att eftersträva gemensamma samhällsmål, såsom miljöskydd, socialt ansvar, innovation, kampen mot klimatförändringar, sysselsättning, folkhälsa och andra sociala och miljörelaterade faktorer. Den 11 februari 2014 godtog så ministerrådet ett direktivförslag varpå Europaparlamentet och ministerrådet kunde underteckna de nya upphandlingsdirektiven den 26 februari 2014. Den slutgiltiga formuleringen som hamnade just i direktivets artikel 18.2 ser ut på följande sätt:

    ”Medlemsstaterna ska vidta lämpliga åtgärder för att säkerställa att ekonomiska aktörer vid fullgörande av offentliga kontrakt iakttar tillämpliga miljö-, social- och arbetsrättsliga skyldigheter som fastställts i unionsrätten, nationell rätt, kollektivavtal eller i internationella miljö-, social- och arbetsrättsliga bestämmelser som anges i bilaga X.”

    Sammanfattningsvis kan man konstatera att syftet med skrivningarna om arbetsrätt gick från en skyldighet att tillförsäkra arbetstagare ”de skyldigheter som unionen har fastställts på det social- och arbetsrättsliga området” till att ”aktörer vid fullgörande av offentliga kontrakt iakttar tillämpliga miljö-, social- och arbetsrättsliga skyldigheter som fastställts i unionsrätten, nationell ratt, kollektivavtal eller i internationella miljö-, social- och arbetsrättsliga bestämmelser.”

    Slutprodukten ligger också mer i linje med de ambitioner som nu finns från EU-kommissionen och som ordförande Juncker nämnde i sitt state of the union-tal: att komma tillrätta med sociala orättvisor och det faktum att EU inte bara är en marknadsekonomi utan en social marknadsekonomi. Även Europaparlamentet är inne på samma spår vilket tydliggjordes då Europaparlamentet nyligen röstade igenom en rapport om social dumping.

    Att tolka direktivet som att det inte går att ställa krav på arbetsrättsliga villkor enligt nationella kollektivavtal får därmed anses gå emot syftet med det slutliga direktivet som Sverige har att genomföra i svensk lagstiftning.

    EU-jurist

    TCO om budgeten: Bra startpaket men mer krävs

    Regeringens budget har bra förslag om förbättringar av arbetsmarknadspolitiken och sjukförsäkringen. Men flera centrala förslag saknas.

    Läs mer

    Debatt

    Fem förslag för att reformera och rusta högskolan

    Sverige kommer att få ett av världens mest generösa system för omställning och kompetensutveckling. Nu måste högskolan rustas och reformeras för att möta arbetsmarknadens behov, skriver vi tillsammans med Saco och Svenskt Näringsliv på altinget.se

    Nyheter

    Omställning i fokus när fackliga företrädare träffades under tyska statsbesöket

    Sverige och Tyskland står inför en rad gemensamma utmaningar där hela Europas omställningsförmåga och konkurrenskraft står på spel. Det diskuterades på ett möte där tyska och svenska fackliga företrädare möttes som del av det tyska statsbesöket.

    Pressmeddelanden

    Ett bra startpaket, men mer krävs för ett tryggt arbetsliv

    Regeringens budget innehåller välkomna förslag om förbättringar av arbetsmarknadspolitiken och sjukförsäkringen. Men flera centrala förslag saknas, bland annat ett utbildningsutbud som matchar tjänstemännens behov av kompetensutveckling.

    Debatt

    TCO: Försvara demokratin mot nutidens hot

    I år är det 100 år sedan Sverige blev en demokrati. I dag är det lätt att ta demokratin för given, men vi får inte blunda för de utmaningar och hot som kräver åtgärder här och nu.

    Nyheter

    TCO lanserar nytt EU-politiskt program

    Under den senaste tiden har EU-samarbetet och våra gemensamma värden satts på prov. Pandemin visade tydligt vilken viktig roll Europasamarbetet har att spela i en kris, men blottade även EU:s svagheter. Idag står EU-samarbetet inför fortsatt stora utmaningar. TCO väljer därför att lansera ett nytt EU-politiskt program.

    Pressmeddelanden

    Positivt för TCO-medlemmar med stärkt sjukförsäkring

    Regeringen presenterade på onsdagen ett antal förändringar i sjukförsäkringen. Det handlar bland annat om att ett höjt tak i sjukförsäkringen, att fler ska kunna fullfölja sin rehabilitering även om de når dag 365 och ändrade regler för äldre som ska få sin arbetsförmåga. TCO förväntar sig nu ett brett stöd i riksdagen för förslagen.

    Gå till Aktuellt

    TCO bloggar

    Therese Svanström - Ordförande TCO

    18 augusti, 2021

    Ta vara på distansrevolutionen!

    Nu är många av oss tillbaka i arbetsvardagen igen. Efter en sommar med sol och värme regnar det utanför rutan och vardagslunken är här. På många sätt skönt. Men fortsatt ser arbetsvardagen inte ut som den gjorde innan pandemin bröt ut för ett och ett halvt år sedan. Pandemin inte över. Och förändringen av arbetslivet under den här tiden har skyndats på rejält. En distansrevolution är här. Och följderna av den kommer i grunden förändra vårt sätt att organisera arbetet.

    Arbetsmiljö, Corona

    Oscar Wåglund Söderström - Internationell chef

    15 september, 2021

    EU State of the Union: Vi saknar insatser för omställning och trygga jobb

    Pompa och ståt i Europaparlamentet, då EU-kommissionordförande Ursula von der Leyen höll årets linjetal. Positiva besked gavs kring handel, rättsstaten och klimatarbetet - och dessutom ett nytt förbud mot produkter som tillverkats med hjälp av tvångsarbete. Men TCO saknar EU-insatser för omställning och jämställdhet på arbetsmarknaden, stärkt partssamverkan och skydd för de nordiska partsmodellerna. Frågor som är avgörande för nya, trygga jobb och där reformer behövs både på EU-nivå och i medlemsländerna.

    Mikael Dubois - Utredare välfärdsfrågor

    03 september, 2021

    Arbetsrelaterade besvär

    Arbetsmiljöverket visar i rapporten Arbetsmiljön 2020 att andelen sysselsatta som har haft arbetsrelaterade besvär har ökat under pandemin. Kvinnor är i högre utsträckning än män drabbade. Många blir också frånvarande från arbetet. För att motverka ökning av arbetsrelaterade besvär krävs åtgärder.

    Arbetsmiljö, Trygghetssystem

    Åsa Forsell - Utredare med ansvar för jämställdhetsfrågor.

    02 september, 2021

    Fortsatt distansarbete efter pandemin – risk eller möjlighet för jämställdheten?

    På ledarplats tar man upp att distansarbetet under pandemin har gett oss en jämställdhetsnyckel. Men en utveckling mot att främst kvinnor kommer att arbeta på distans framöver är inte automatiskt en lösning eller en renodlad förbättring för jämställdheten.

    Jämställdhet, Distansarbete

    Karin Pilsäter - Ekonomisk politik

    26 augusti, 2021

    Håll ögonen på budgetbollen

    Idag höll finansminister Magdalena Andersson den sedvanliga pressträffen på Harpsund om det ekonomiska läget och inriktningen på budgetpropositionen. Läget är fortfarande osedvanligt osäkert, inte minst därför att trots allt ingen vet vart smittspridningen tar vägen. Det är därför viktigt att inriktningen i hög grad handlar om strukturellt riktiga insatser för ekonomins återhämtning samtidigt som politiken fortfarande behöver vara ytterst snabbfotad om förutsättningarna förändras.

    A-kassan, Arbetsmarknad, Ekonomi och tillväxt

    Mikael Dubois - Utredare välfärdsfrågor

    20 augusti, 2021

    Intressanta förslag från en efterlängtad utredning

    Idag presenterades slutbetänkandet En sjukförsäkring med prevention, rehabilitering och trygghet (SOU 2021:69) av Samuel Engblom, särskild utredare. Betänkandet innehåller många intressanta förslag som tillsammans ökar fokus på prevention och rehabilitering, och ökar möjligheterna för dem som helt saknar arbetsförmåga trots rehabilitering att få sjukersättning. Nu ska förslagen remissbehandlas – och därefter är det upp till politikerna.

    Trygghetssystem, Sjukförsäkringen

    Gå till TCO bloggar

    Seminarier och event

    8 Oktober

    Fredag 8 oktober 09:00 - 10:00 |

    En nystart för den fria rörligheten

    Varmt välkommen till ett digitalt seminarium anordnat av TCO på temat ”En nystart för den fria rörligheten”

    Läs mer Anmäl dig här

    Se alla event

    TCO play

    Se fler filmer

    Rapporter

    Rapporter

    Från riskfaktorer till friskfaktorer

    Den här rapporten fokuserar på långtidssjukskrivna tjänstemän: Vilka de är och hur deras arbetssituation har varit tiden innan sjukskrivningen. Resultaten i rapporten visar att de långtidssjukskrivna tjänstemännen tiden innan de blir sjukskrivna möter flera faktorer i sitt arbete som innebär en förhöjd risk för ohälsa. För TCO är det centralt att riskfaktorer blir till friskfaktorer – som i…

    Läs vidare

    Rapporter

    Från jämställda par till ojämställda föräldrar

    Varför väljer föräldrar att dela på föräldraledigheten som de gör? Trots möjligheten att dela lika är det få föräldrapar som gör det. Ny forskning visar att normer på arbetsplatsen styr hur föräldrar delar på dagarna.

    Läs vidare

    Rapporter

    Livspusslet under coronapandemin

    Hur påverkas livspusslet för de tjänstemän som har arbetat hemifrån och de som har fortsatt gå till arbetsplatsen under coronapandemin? Påverkas kvinnor och män på olika sätt? Det är några av frågorna som tas upp i den här rapporten som baseras på en undersökning om tjänstemännens arbetsmiljö och livspussel under pandemin.

    Läs vidare

    Rapporter

    Lärcentra - för högre utbildning i hela Sverige

    Förbättrad tillgång till högre utbildning i hela landet är inte bara en central fråga för TCO – det är också en fråga som blir än viktigare när arbetsmarknaden förändras i snabb takt. Det är därför oroande att tillgängligheten till högre utbildning utanför lärosätenas huvudorter tycks ha minskat under senare tid.

    Läs vidare

    Se alla rapporter

    Arbetsvärlden

    Arbetsvärlden är en webbtidning om arbetsmarknaden. Den ges ut av TCO och görs av en självständig redaktion.

    Hitta ditt fackförbund

    TCO är en centralorganisation för 13 fackförbund som tillsammans har 1,4 miljoner medlemmar.
    Använd filtret nedan för att hitta ditt fackförbund.