Hur upphandlingsdirektivet kom till

TCObloggar 2016-09-19

Att svenska förarbeten har stor tyngd råder det ingen tvekan om. Motiven till lagstiftningen framgår tydligt. På EU-nivå är det svårare att utläsa motiven till lagstiftningen. Men det går faktiskt att få en bild av motiven till lagstiftningen genom att läsa ståndpunkter från Europaparlamentet, ministerrådet och Europeiska ekonomiska och sociala kommittén. Efter att ha studerat dessa ståndpunkter lite noggrannare så finns det vissa bakgrundsdokument avseende de arbetsrättsliga delarna som kan vara värda att ge lite extra uppmärksamhet i dessa tider då frågan om upphandlingsdirektivets genomförande i svensk rätt debatteras friskt.

Europeiska kommissionens förslag till nytt upphandlingsdirektiv

Europeiska kommissionen är den institution som har rätt att ta initiativ till ny lagstiftning inom EU på de områden där EU har lagstiftningskompetens. Lagstiftningskompetensen fastställs i sin tur i EU:s fördrag. Den 20 december år 2011 presenterade kommissionen sitt förslag till nytt upphandlingsdirektiv. Europeiska kommissionen anger följande mål på sidan 2 i dokumentet:

  • Mer värde för pengarna bl.a. genom att förenkla för små- och medelstora företag (definitionen av små- och medelstora företag finns här)
  • Öka möjligheterna att använda offentlig upphandling till stöd för gemensamma samhälleliga mål.
  • Dessa två mål har således vägts ihop i direktivförslaget. En inte alltid helt enkel ekvation.

    I förslagets artikel 53.2 angavs följande:

    ”En upphandlande myndighet får besluta att inte tilldela ett kontrakt till den anbudsgivare som lämnar in det mest fördelaktiga anbudet när den har fastställt att anbudet inte åtminstone på likvärdigt sätt uppfyller de skyldigheter som unionen har fastställts på det social- och arbetsrättsliga området, i miljölagstiftningen eller i de internationella sociala eller miljörelaterade bestämmelser som anges i bilaga XI.”

    I sitt förslag till ny lagstiftning valde kommissionen att begränsa skyldigheten att följa det arbetsrättsliga regelverket till de skyldigheter som EU har fastställt på det arbetsrättsliga området. En skyldighet att följa nationella kollektivavtal ingick således inte i kommissionens ursprungliga förslag.

    Vi vandrar vidare i lagstiftningskedjan. När kommissionen har lagt sitt förslag är det dags för Europaparlamentet och ministerrådet att ta vid. Det är i denna fas som Europaparlamentet (med direktvalda ledamöter) och ministerrådet (bestående av medlemsstaternas regeringar) i egenskap av lagstiftande institutioner har möjlighet att ändra kommissionens förslag. Även Europeiska ekonomiska och sociala kommittén får yttra sig. För att lagförslaget slutligen ska antas så måste parlamentet och rådet vara överens.

    Europarlamentet, ministerrådet och Europeiska ekonomiska och sociala kommittén yttrar sig

    Den 15 januari 2014 kom Europaparlamentets yttrande över kommissionens förslag. I Europaparlamentets yttrande finns ett flertal skrivningar om arbetsrätten och inte minst en som vi känner igen från det slutliga direktivet, nämligen artikel 18.2:

    ”Medlemsstaterna ska vidta lämpliga åtgärder for att säkerställa att ekonomiska aktörer vid fullgörande av offentliga kontrakt iakttar tillämpliga miljö-, social- och arbetsrättsliga skyldigheter som fastställts i unionsrätten, nationell rätt, kollektivavtal eller i internationella miljö-, social- och arbetsrättsliga bestämmelser som anges i bilaga X.”

    I Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande angavs:

    ”Givetvis bör det uttryckligen anges att man ska utesluta de anbudsgivare som inte uppfyller kraven i den enskilda medlemsstatens nationella lagstiftning på det sociala och arbetsrättsliga området, miljölagstiftningen samt de kollektivavtal som gäller på den plats där arbetet utförs, tjänsten tillhandahålls eller leveransen sker. Enligt EESK:s åsikt bör det vara obligatoriskt att utesluta anbudsgivare av ovan angivna skäl. ”

    Ministerrådet hade flera möten från det att direktivförslaget lades av kommissionen och diskuterade bland annat möjligheter för upphandlande myndigheter att eftersträva gemensamma samhällsmål, såsom miljöskydd, socialt ansvar, innovation, kampen mot klimatförändringar, sysselsättning, folkhälsa och andra sociala och miljörelaterade faktorer. Den 11 februari 2014 godtog så ministerrådet ett direktivförslag varpå Europaparlamentet och ministerrådet kunde underteckna de nya upphandlingsdirektiven den 26 februari 2014. Den slutgiltiga formuleringen som hamnade just i direktivets artikel 18.2 ser ut på följande sätt:

    ”Medlemsstaterna ska vidta lämpliga åtgärder för att säkerställa att ekonomiska aktörer vid fullgörande av offentliga kontrakt iakttar tillämpliga miljö-, social- och arbetsrättsliga skyldigheter som fastställts i unionsrätten, nationell rätt, kollektivavtal eller i internationella miljö-, social- och arbetsrättsliga bestämmelser som anges i bilaga X.”

    Sammanfattningsvis kan man konstatera att syftet med skrivningarna om arbetsrätt gick från en skyldighet att tillförsäkra arbetstagare ”de skyldigheter som unionen har fastställts på det social- och arbetsrättsliga området” till att ”aktörer vid fullgörande av offentliga kontrakt iakttar tillämpliga miljö-, social- och arbetsrättsliga skyldigheter som fastställts i unionsrätten, nationell ratt, kollektivavtal eller i internationella miljö-, social- och arbetsrättsliga bestämmelser.”

    Slutprodukten ligger också mer i linje med de ambitioner som nu finns från EU-kommissionen och som ordförande Juncker nämnde i sitt state of the union-tal: att komma tillrätta med sociala orättvisor och det faktum att EU inte bara är en marknadsekonomi utan en social marknadsekonomi. Även Europaparlamentet är inne på samma spår vilket tydliggjordes då Europaparlamentet nyligen röstade igenom en rapport om social dumping.

    Att tolka direktivet som att det inte går att ställa krav på arbetsrättsliga villkor enligt nationella kollektivavtal får därmed anses gå emot syftet med det slutliga direktivet som Sverige har att genomföra i svensk lagstiftning.

    EU-jurist

    Stå upp för demokratin under valåret 2022

    Demokratin är inget vi kan ta för givet, den måste vinnas varje dag. Vi måste stå upp och försvara demokratiska värden varje dag. 

    Läs mer

    Debatt

    Regeringen måste föra en tydlig svensk linje i EU

    Vi har ett tydligt budskap till regeringen om vad som bör utgöra kärnan i Sveriges EU-arbete under året. Ett demokratiskt EU som bidrar till den gröna och digitala omställningen, och där kompetensutveckling, jämställdhet och partssamverkan står i fokus. Det skriver Therese Svanström, ordförande TCO​ på Europaportalen.

    Nyheter

    Mer krävs för att stärka välfärden

    Idag presenterade Välfärdskommissionen sin slutrapport om hur välfärden ska stärkas. Åtgärderna som presenteras är en bra början, men TCO vill se kraftfullare och mer långtgående reformer.

    Pressmeddelanden

    Fackliga organisationer i Välfärdskommissionen: Mer krävs för att stärka välfärden

    Idag presenterar Välfärdskommissionen sin slutredovisning som innehåller 29 förslag på åtgärder för att stärka kommuners och regioners förmåga att leverera välfärdstjänster av god kvalitet. De fackliga organisationer som ingått i kommissionen tycker att åtgärderna är en god början men efterlyser mer kraftfulla och långtgående reformer.

    Debatt

    Övervakningen i arbetslivet ökar – behövs ny lag

    Varannan tjänsteman tycker att övervakningen i arbetslivet ökat de senaste fem åren. Men trots att vi arbetar alltmer digitalt saknas lagstiftning som skyddar den personliga integriteten i arbetslivet. Nu måste regeringen snabbt lägga fram en ny rättighetslagstiftning, skriver TCO:s ordförande Therese Svanström i Altinget.

    Nyheter

    Förtrycket i Belarus måste upphöra kräver TCO, LO och Saco i brev till ambassadören

    TCO, LO och Saco kräver i ett brev till belarusiska ambassadören att förtrycket och trakasserierna mot de fackliga organisationerna måste upphör och att aktivister och fackligt aktiva som fängslats för att de utövat sina mänskliga rättigheter släpps.

    Pressmeddelanden

    Bättre utbildningsmöjligheter kan minska brist på arbetskraft

    Bristen på arbetskraft har ökat kraftigt enligt Arbetsförmedlingens nya prognos som presenterades idag. TCO efterlyser bättre utbildningsmöjligheter för yrkesverksamma tjänstemän och tydligare koppling mellan utbildning och arbetsmarknad som viktiga åtgärder framöver.

    Gå till Aktuellt

    TCO bloggar

    Therese Svanström - Ordförande TCO

    13 januari, 2022

    Stå upp för demokratin under valåret 2022!

    Riksdagsåret rivstartade igår med partiledardebatt i riksdagen. Ett år då vi också går in i ett valår. För precis 100 år sedan – 10 januari 1922 - tog de första kvinnorna plats i Sveriges riksdag och vi har det gångna året firat att vår demokrati nu har 100 år på nacken. Det ska vi vara stolta och glada över. Men vi måste också inse att hundra år är en kort tid i mänsklig historia. Demokratin är inget vi kan ta för givet, den måste vinnas varje dag. Genom de sätt på vilket vi agerar och genom det politiska systemets ansvarstagande.

    Mikael Dubois - Utredare välfärdsfrågor

    13 januari, 2022

    Politiker – upp till bevis om rehabiliteringen!

    TCO lämnade den 22 december förra året sitt remissvar på slutbetänkandet En sjukförsäkring med prevention, rehabilitering och trygghet (SOU 2021:69) från Utredningen om sjuk- och aktivitetsersättningen samt förmåner vid rehabilitering. TCO ställde sig positiv till utredningens förslag. Men medan förslagen kring sjuk- och aktivitetsersättning kan vara politiskt omstridda borde den politiska enigheten kring förslagen som rör förebyggande insatser och rehabilitering vara desto större. Åtminstone om man tar politikerna själva på orden.

    Trygghetssystem, Sjukförsäkringen

    Therese Svanström - Ordförande TCO

    22 december, 2021

    Julhälsningar från TCO

    Året som gått har inneburit flera stora framgångar för TCO. I statsbudgeten för nästa år finns det till exempel medel för att genomföra avsevärda förbättringar i sjukförsäkringen. Det höjda taket i a-kassan finns också kvar nästa år, vilket är positivt.

    Oscar Wåglund Söderström - Internationell chef

    21 december, 2021

    EU-suveränitet och jobb i fokus under franska ordförandeskapet

    Massor av viktiga frågor står på agendan när Frankrike på nyårsnatten tar över ordförandeklubban i EU från Slovenien. President Macron prioriterar ett "suveränt Europa", minimilöner och förändrade budgetregler. TCO:s medskick är tydligt: istället för klåfingriga minimilöneregler vi vill se satsningar på kompetensutveckling, jämställdhet, partssamverkan och en fortsatt öppen handelspolitik. Och att EU slår vakt om den fria rörligheten. Det är så vi lyckas med den gröna omställningen och bidrar till nya, trygga jobb i hela Europa.

    Lise Donovan - Jurist

    17 december, 2021

    Ny visselblåsarlag här – men saknar svar i centrala frågor

    I dag, den 17 december 2021, börjar en ny visselblåsarlag att gälla. Den nya lagen bygger på ett EU-direktiv och ersätter den visselblåsarlag som kom för fem år sedan, men som levt ett mycket undanskymt liv. Den nya lagen har flera förbättringar, men den saknar svar i centrala frågor. Det krävs förtydligande så att arbetstagare tryggt kan visselblåsa när missförhållanden av allmänintresse upptäcks.

    Arbetsrätt

    Maria Ahrengart - Utredare arbetslöshetsförsäkringen

    14 december, 2021

    Även medelinkomsttagaren behöver kunna få en rimlig ersättning vid arbetslöshet

    Vi kommer alltid att leva med förändringar på arbetsmarknaden. Därför är det viktigt att vi kan möta dem och fokusera på att hitta ett nytt jobb. A-kassan är en viktig omställningförsäkring som ska ge den möjligheten. Så är det inte idag. A-kassan behöver höjas så att även medelinkomsttagaren kan koncentrera sig på omställning.

    A-kassan

    Gå till TCO bloggar

    TCO play

    Se fler filmer

    Rapporter

    Rapporter

    Svensk a-kassa allt sämre

    Det hörs ibland i den offentliga debatten att de svenska socialförsäkringarna är de mest generösa i världen. Den bilden stämmer inte riktigt och i synnerhet inte när det handlar om a-kassan, vilket vi visar i den här rapporten. Sverige har halkat efter och det riskerar att allvarligt skada våra möjligheter att kunna ställa om i tider då det är helt nödvändigt att vi lyckas.

    Läs vidare

    Rapporter

    Hur mår skyddsombuden?

    I en undersökning riktad till TCO-förbundens skyddsombud har vi tagit reda på hur de upplever sina uppdrag. Vi har ställt frågor om situationen på den egna arbetsplatsen, om vilket stöd man får i uppdraget, hur man uppfattar arbetsgivarens kunskaper, vilka utbildningsbehoven är och om arbets- miljöarbetet under pandemin. Undersökningen omfattar närapå samtliga 32 000 skyddsombud i TCO:s 13 olika…

    Läs vidare

    Rapporter

    Hur påverkas kvinnors och mäns inkomster när de får barn?

    I rapporten Hur påverkas kvinnors och mäns inkomster när de får barn? har TCO tittat på inkomutvecklingen för män och kvinnor nio år efter barnafödandet i tio vanliga tjänstemannayrken.

    Läs vidare

    Rapporter

    Från riskfaktorer till friskfaktorer

    Den här rapporten fokuserar på långtidssjukskrivna tjänstemän: Vilka de är och hur deras arbetssituation har varit tiden innan sjukskrivningen. Resultaten i rapporten visar att de långtidssjukskrivna tjänstemännen tiden innan de blir sjukskrivna möter flera faktorer i sitt arbete som innebär en förhöjd risk för ohälsa. För TCO är det centralt att riskfaktorer blir till friskfaktorer – som i…

    Läs vidare

    Se alla rapporter

    Arbetsvärlden

    Arbetsvärlden är en webbtidning om arbetsmarknaden. Den ges ut av TCO och görs av en självständig redaktion.

    Hitta ditt fackförbund

    TCO påverkar politiken och samhällsutvecklingen för goda villkor i arbetslivet. Vi är 12 fackförbund med 1,2 miljoner medlemmar.
    Använd filtret nedan för att hitta ditt fackförbund.