Se: Normer och reformer för ett hållbart livspussel
Föräldrar känner sig stressade och har svårt att få tiden att räcka till för både arbete och föräldraskap. På Internationella kvinnodagen visar vi vårt seminarium gratis via länken.
Att svenska förarbeten har stor tyngd råder det ingen tvekan om. Motiven till lagstiftningen framgår tydligt. På EU-nivå är det svårare att utläsa motiven till lagstiftningen. Men det går faktiskt att få en bild av motiven till lagstiftningen genom att läsa ståndpunkter från Europaparlamentet, ministerrådet och Europeiska ekonomiska och sociala kommittén. Efter att ha studerat dessa ståndpunkter lite noggrannare så finns det vissa bakgrundsdokument avseende de arbetsrättsliga delarna som kan vara värda att ge lite extra uppmärksamhet i dessa tider då frågan om upphandlingsdirektivets genomförande i svensk rätt debatteras friskt.
Europeiska kommissionens förslag till nytt upphandlingsdirektiv
Europeiska kommissionen är den institution som har rätt att ta initiativ till ny lagstiftning inom EU på de områden där EU har lagstiftningskompetens. Lagstiftningskompetensen fastställs i sin tur i EU:s fördrag. Den 20 december år 2011 presenterade kommissionen sitt förslag till nytt upphandlingsdirektiv. Europeiska kommissionen anger följande mål på sidan 2 i dokumentet:
Dessa två mål har således vägts ihop i direktivförslaget. En inte alltid helt enkel ekvation.
I förslagets artikel 53.2 angavs följande:
”En upphandlande myndighet får besluta att inte tilldela ett kontrakt till den anbudsgivare som lämnar in det mest fördelaktiga anbudet när den har fastställt att anbudet inte åtminstone på likvärdigt sätt uppfyller de skyldigheter som unionen har fastställts på det social- och arbetsrättsliga området, i miljölagstiftningen eller i de internationella sociala eller miljörelaterade bestämmelser som anges i bilaga XI.”
I sitt förslag till ny lagstiftning valde kommissionen att begränsa skyldigheten att följa det arbetsrättsliga regelverket till de skyldigheter som EU har fastställt på det arbetsrättsliga området. En skyldighet att följa nationella kollektivavtal ingick således inte i kommissionens ursprungliga förslag.
Vi vandrar vidare i lagstiftningskedjan. När kommissionen har lagt sitt förslag är det dags för Europaparlamentet och ministerrådet att ta vid. Det är i denna fas som Europaparlamentet (med direktvalda ledamöter) och ministerrådet (bestående av medlemsstaternas regeringar) i egenskap av lagstiftande institutioner har möjlighet att ändra kommissionens förslag. Även Europeiska ekonomiska och sociala kommittén får yttra sig. För att lagförslaget slutligen ska antas så måste parlamentet och rådet vara överens.
Europarlamentet, ministerrådet och Europeiska ekonomiska och sociala kommittén yttrar sig
Den 15 januari 2014 kom Europaparlamentets yttrande över kommissionens förslag. I Europaparlamentets yttrande finns ett flertal skrivningar om arbetsrätten och inte minst en som vi känner igen från det slutliga direktivet, nämligen artikel 18.2:
”Medlemsstaterna ska vidta lämpliga åtgärder for att säkerställa att ekonomiska aktörer vid fullgörande av offentliga kontrakt iakttar tillämpliga miljö-, social- och arbetsrättsliga skyldigheter som fastställts i unionsrätten, nationell rätt, kollektivavtal eller i internationella miljö-, social- och arbetsrättsliga bestämmelser som anges i bilaga X.”
I Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande angavs:
”Givetvis bör det uttryckligen anges att man ska utesluta de anbudsgivare som inte uppfyller kraven i den enskilda medlemsstatens nationella lagstiftning på det sociala och arbetsrättsliga området, miljölagstiftningen samt de kollektivavtal som gäller på den plats där arbetet utförs, tjänsten tillhandahålls eller leveransen sker. Enligt EESK:s åsikt bör det vara obligatoriskt att utesluta anbudsgivare av ovan angivna skäl. ”
Ministerrådet hade flera möten från det att direktivförslaget lades av kommissionen och diskuterade bland annat möjligheter för upphandlande myndigheter att eftersträva gemensamma samhällsmål, såsom miljöskydd, socialt ansvar, innovation, kampen mot klimatförändringar, sysselsättning, folkhälsa och andra sociala och miljörelaterade faktorer. Den 11 februari 2014 godtog så ministerrådet ett direktivförslag varpå Europaparlamentet och ministerrådet kunde underteckna de nya upphandlingsdirektiven den 26 februari 2014. Den slutgiltiga formuleringen som hamnade just i direktivets artikel 18.2 ser ut på följande sätt:
”Medlemsstaterna ska vidta lämpliga åtgärder för att säkerställa att ekonomiska aktörer vid fullgörande av offentliga kontrakt iakttar tillämpliga miljö-, social- och arbetsrättsliga skyldigheter som fastställts i unionsrätten, nationell rätt, kollektivavtal eller i internationella miljö-, social- och arbetsrättsliga bestämmelser som anges i bilaga X.”
Sammanfattningsvis kan man konstatera att syftet med skrivningarna om arbetsrätt gick från en skyldighet att tillförsäkra arbetstagare ”de skyldigheter som unionen har fastställts på det social- och arbetsrättsliga området” till att ”aktörer vid fullgörande av offentliga kontrakt iakttar tillämpliga miljö-, social- och arbetsrättsliga skyldigheter som fastställts i unionsrätten, nationell ratt, kollektivavtal eller i internationella miljö-, social- och arbetsrättsliga bestämmelser.”
Slutprodukten ligger också mer i linje med de ambitioner som nu finns från EU-kommissionen och som ordförande Juncker nämnde i sitt state of the union-tal: att komma tillrätta med sociala orättvisor och det faktum att EU inte bara är en marknadsekonomi utan en social marknadsekonomi. Även Europaparlamentet är inne på samma spår vilket tydliggjordes då Europaparlamentet nyligen röstade igenom en rapport om social dumping.
Att tolka direktivet som att det inte går att ställa krav på arbetsrättsliga villkor enligt nationella kollektivavtal får därmed anses gå emot syftet med det slutliga direktivet som Sverige har att genomföra i svensk lagstiftning.
Föräldrar känner sig stressade och har svårt att få tiden att räcka till för både arbete och föräldraskap. På Internationella kvinnodagen visar vi vårt seminarium gratis via länken.
Det pågår en debatt just nu huruvida det är bra eller dåligt med gemensam återhämtningsfond för EU. Vi befinner oss just nu mitt i den värsta kris som drabbat Europa under efterkrigstiden och svaret borde vara självklart- vi behöver en återhämtningsplan som leder till en snabb återhämtning.
Den parlamentariska pensionsgruppen har nu kommit överens om hur betänkandet ”Ett upphandlat fondtorg” som presenterades i november 2019 ska införas. TCO välkomnar överenskommelsen. För att skapa ett tryggt system är det viktigt att säkra upp med effektiva former för uppföljning och kontroll av fonderna.
Idag togs beslut om att mer EU-medel kan användas till tjänstemännens omställning på arbetsmarknaden. Pandemin har slagit hårt mot den svenska arbetsmarknaden. Arbetslösheten har ökat i historiskt snabb takt och därför är förbättrade möjligheter till omställning något som TCO välkomnar.
Märta Stenevi är Miljöpartiets nya språkrör. MP har gjort mycket för den hållbara utvecklingen. Men det är hög tid att vidga begreppet hållbarhet till att inkludera ett socialt hållbart samhälle där människor känner trygghet och tillit, skriver TCO på Altinget.
Nyligen presenterades förslag om att utvidga RUT-tjänsterna specifikt mot de äldre. Det är ett behjärtansvärt initiativ men bör inte genomföras. Det skulle leda till att man undergräver RUT:s legitimitet och kan knappast ge någon större mernytta till de äldre.
TCO har kartlagt och jämfört utbildningsmöjligheterna i Sveriges kommuner och presenterar för tredje året i rad ett utbildningsindex som mäter tillgången till högre utbildning över hela landet. Indexet visar på stora regionala skillnader. På topplistan dominerar kommuner i Stockholm-Mälardalen men utbildningsindexet visar också att det fortfarande finns vita fläckar på Sveriges utbildningskarta.
Nu visar vi vårt seminarium Normer och reformer för ett hållbart livspussel gratis för alla. Passa på att äta din lunch ihop med oss på Internationella kvinnodagen den 8 mars och se premiärvisningen samtidigt.
Läs mer Se seminarietHur påverkas livspusslet för de tjänstemän som har arbetat hemifrån och de som har fortsatt gå till arbetsplatsen under coronapandemin? Påverkas kvinnor och män på olika sätt? Det är några av frågorna som tas upp i den här rapporten som baseras på en undersökning om tjänstemännens arbetsmiljö och livspussel under pandemin.
Läs vidare
Förbättrad tillgång till högre utbildning i hela landet är inte bara en central fråga för TCO – det är också en fråga som blir än viktigare när arbetsmarknaden förändras i snabb takt. Det är därför oroande att tillgängligheten till högre utbildning utanför lärosätenas huvudorter tycks ha minskat under senare tid.
Läs vidare
Vår ekonomi och arbetsmarknad är i konstant förändring. Coronakrisen har ställt vår förmåga att hänga med i utvecklingen på sin spets. Vår rapport ”Vidareutbildning, varför och för vad? visar att behovet av vidareutbildning och kompetensutveckling är stort. Något det var redan före pandemin. Vi har också flera konkreta förslag på hur förutsättningarna för omställning kan bli bättre för alla…
Läs vidare
Den ekonomiska tryggheten vid arbetslöshet har stor betydelse både för individen och för samhället. I dag består den tryggheten av många olika försäkringar. I den här rapporten går vi igenom utvecklingen av arbetslöshetsförsäkringen - a-kassan - och andra försäkringar sedan 1980 och fram till idag.
Läs vidare
Arbetsvärlden är en webbtidning om arbetsmarknaden. Den ges ut av TCO och görs av en självständig redaktion.
TCO är en centralorganisation för 13 fackförbund som tillsammans har 1,4 miljoner medlemmar.
Använd filtret nedan för att hitta ditt fackförbund.