Hur upphandlingsdirektivet kom till

TCObloggar 2016-09-19

Att svenska förarbeten har stor tyngd råder det ingen tvekan om. Motiven till lagstiftningen framgår tydligt. På EU-nivå är det svårare att utläsa motiven till lagstiftningen. Men det går faktiskt att få en bild av motiven till lagstiftningen genom att läsa ståndpunkter från Europaparlamentet, ministerrådet och Europeiska ekonomiska och sociala kommittén. Efter att ha studerat dessa ståndpunkter lite noggrannare så finns det vissa bakgrundsdokument avseende de arbetsrättsliga delarna som kan vara värda att ge lite extra uppmärksamhet i dessa tider då frågan om upphandlingsdirektivets genomförande i svensk rätt debatteras friskt.

Europeiska kommissionens förslag till nytt upphandlingsdirektiv

Europeiska kommissionen är den institution som har rätt att ta initiativ till ny lagstiftning inom EU på de områden där EU har lagstiftningskompetens. Lagstiftningskompetensen fastställs i sin tur i EU:s fördrag. Den 20 december år 2011 presenterade kommissionen sitt förslag till nytt upphandlingsdirektiv. Europeiska kommissionen anger följande mål på sidan 2 i dokumentet:

  • Mer värde för pengarna bl.a. genom att förenkla för små- och medelstora företag (definitionen av små- och medelstora företag finns här)
  • Öka möjligheterna att använda offentlig upphandling till stöd för gemensamma samhälleliga mål.
  • Dessa två mål har således vägts ihop i direktivförslaget. En inte alltid helt enkel ekvation.

    I förslagets artikel 53.2 angavs följande:

    ”En upphandlande myndighet får besluta att inte tilldela ett kontrakt till den anbudsgivare som lämnar in det mest fördelaktiga anbudet när den har fastställt att anbudet inte åtminstone på likvärdigt sätt uppfyller de skyldigheter som unionen har fastställts på det social- och arbetsrättsliga området, i miljölagstiftningen eller i de internationella sociala eller miljörelaterade bestämmelser som anges i bilaga XI.”

    I sitt förslag till ny lagstiftning valde kommissionen att begränsa skyldigheten att följa det arbetsrättsliga regelverket till de skyldigheter som EU har fastställt på det arbetsrättsliga området. En skyldighet att följa nationella kollektivavtal ingick således inte i kommissionens ursprungliga förslag.

    Vi vandrar vidare i lagstiftningskedjan. När kommissionen har lagt sitt förslag är det dags för Europaparlamentet och ministerrådet att ta vid. Det är i denna fas som Europaparlamentet (med direktvalda ledamöter) och ministerrådet (bestående av medlemsstaternas regeringar) i egenskap av lagstiftande institutioner har möjlighet att ändra kommissionens förslag. Även Europeiska ekonomiska och sociala kommittén får yttra sig. För att lagförslaget slutligen ska antas så måste parlamentet och rådet vara överens.

    Europarlamentet, ministerrådet och Europeiska ekonomiska och sociala kommittén yttrar sig

    Den 15 januari 2014 kom Europaparlamentets yttrande över kommissionens förslag. I Europaparlamentets yttrande finns ett flertal skrivningar om arbetsrätten och inte minst en som vi känner igen från det slutliga direktivet, nämligen artikel 18.2:

    ”Medlemsstaterna ska vidta lämpliga åtgärder for att säkerställa att ekonomiska aktörer vid fullgörande av offentliga kontrakt iakttar tillämpliga miljö-, social- och arbetsrättsliga skyldigheter som fastställts i unionsrätten, nationell rätt, kollektivavtal eller i internationella miljö-, social- och arbetsrättsliga bestämmelser som anges i bilaga X.”

    I Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande angavs:

    ”Givetvis bör det uttryckligen anges att man ska utesluta de anbudsgivare som inte uppfyller kraven i den enskilda medlemsstatens nationella lagstiftning på det sociala och arbetsrättsliga området, miljölagstiftningen samt de kollektivavtal som gäller på den plats där arbetet utförs, tjänsten tillhandahålls eller leveransen sker. Enligt EESK:s åsikt bör det vara obligatoriskt att utesluta anbudsgivare av ovan angivna skäl. ”

    Ministerrådet hade flera möten från det att direktivförslaget lades av kommissionen och diskuterade bland annat möjligheter för upphandlande myndigheter att eftersträva gemensamma samhällsmål, såsom miljöskydd, socialt ansvar, innovation, kampen mot klimatförändringar, sysselsättning, folkhälsa och andra sociala och miljörelaterade faktorer. Den 11 februari 2014 godtog så ministerrådet ett direktivförslag varpå Europaparlamentet och ministerrådet kunde underteckna de nya upphandlingsdirektiven den 26 februari 2014. Den slutgiltiga formuleringen som hamnade just i direktivets artikel 18.2 ser ut på följande sätt:

    ”Medlemsstaterna ska vidta lämpliga åtgärder för att säkerställa att ekonomiska aktörer vid fullgörande av offentliga kontrakt iakttar tillämpliga miljö-, social- och arbetsrättsliga skyldigheter som fastställts i unionsrätten, nationell rätt, kollektivavtal eller i internationella miljö-, social- och arbetsrättsliga bestämmelser som anges i bilaga X.”

    Sammanfattningsvis kan man konstatera att syftet med skrivningarna om arbetsrätt gick från en skyldighet att tillförsäkra arbetstagare ”de skyldigheter som unionen har fastställts på det social- och arbetsrättsliga området” till att ”aktörer vid fullgörande av offentliga kontrakt iakttar tillämpliga miljö-, social- och arbetsrättsliga skyldigheter som fastställts i unionsrätten, nationell ratt, kollektivavtal eller i internationella miljö-, social- och arbetsrättsliga bestämmelser.”

    Slutprodukten ligger också mer i linje med de ambitioner som nu finns från EU-kommissionen och som ordförande Juncker nämnde i sitt state of the union-tal: att komma tillrätta med sociala orättvisor och det faktum att EU inte bara är en marknadsekonomi utan en social marknadsekonomi. Även Europaparlamentet är inne på samma spår vilket tydliggjordes då Europaparlamentet nyligen röstade igenom en rapport om social dumping.

    Att tolka direktivet som att det inte går att ställa krav på arbetsrättsliga villkor enligt nationella kollektivavtal får därmed anses gå emot syftet med det slutliga direktivet som Sverige har att genomföra i svensk lagstiftning.

    EU-jurist

    4 av 10 föräldralediga har missgynnats

    En undersökning som TCO gjort tillsammans med Unionen visar att 4 av 10 tjänstemän som varit föräldralediga mer än ett år har missgynnats av sin arbetsgivare. Det är något som är förbjudet enligt lag. 

    Läs mer

    Debatt

    Studiestödet måste matchas med ett utbildningsutbud

    Genom partsöverenskommelsen öppnas nya ekonomiska möjligheter för yrkesverksamma att studera. Men för att få fullt genomslag krävs att universitet, högskolor och yrkeshögskolan möter upp med nya typer av kurser, anpassade till individers och arbetsmarknadens behov. Det arbetet måste börja nu, skriver Therese Svanström, TCO.

    Nyheter

    Allt fler kan jobba längre - med rätt förutsättningar

    Arbetslivet kan bli längre men det kräver att arbetsmiljön förbättras och att alla människor, oavsett ålder, har möjlighet att vidareutbilda sig.

    Pressmeddelanden

    Det går för långsamt mot jämställt föräldraskap

    Utvecklingen mot en mer jämställd fördelning av föräldraledigheten går för långsamt och takten har avtagit det senaste året. Det visar TCO:s nya jämställdhetsindex som släpps idag. Kvinnor tog ut 68,7 procent av alla dagar med föräldrapenning och vård av sjukt barn förra året. Män tog alltså bara ut 31,3 procent.

    Debatt

    Arbetsgivare fortsätter straffa föräldralediga

    En kvinna får inte vara med i lönerevisionen på samma villkor som sina kollegor. En annan har inte samma möjligheter till kompetensutveckling. En småbarnspappa får inte komma tillbaka till tidigare arbetsuppgifter. En blivande mamma sållas bort i rekryteringen. Anledningen? De är, har varit eller ska vara föräldralediga.

    Nyheter

    TCO vill att regeringen ska motsätta sig ackreditering av representanter från Myanmar

    Tillsammans med LO och Saco, har TCO uppmanat arbetsmarknadsminister Eva Nordmark att se till att representanter för militärjuntan från Myanmar inte får ackreditering till den pågående ILC-konferensen.

    Pressmeddelanden

    Therese Svanström vald till vice ordförande för Folksam Sak

    Försäkringsbolaget Folksam består av de två ömsesidiga bolagen Folksam Sak och Folksam Liv samt ett antal dotterbolag. På torsdagen valdes TCO:s ordförande Therese Svanström till ny ledamot i styrelsen för Folksam Sak.

    Gå till Aktuellt

    TCO bloggar

    Therese Svanström - Ordförande TCO

    15 juni, 2021

    Pensionssystemet behöver utvecklas långsiktigt

    Pensionsfrågorna är viktiga för mig och de är viktiga för medlemmarna i TCO:s förbund. För TCO som facklig organisation är naturligtvis fokuset stort på arbetslivet, här och nu. Frågor om arbetsmiljö, kompetensutveckling och villkor för dig i ditt arbete. Men vår uppgift är också att bidra till att den dagen då din arbetsinsats är över och livet som pensionär tar vid – att den tiden blir så bra som möjligt.

    Pension

    Ann-Katrin Dolium - Internationell sekreterare

    31 maj, 2021

    Rättvis klimatomställning

    Fackföreningar i Storbritannien drog hårda lärdomar från nedläggningarna av kolgruvorna på 80-talet så idag, när hela samhället ska ställas om, ligger social och ekonomisk rättvisa i centrum på den klimatpolitiska agendan.

    Arbetsmarknad, Ekonomi och tillväxt, Internationellt

    Therese Svanström - Ordförande TCO

    28 maj, 2021

    Trygghetssystemen måste moderniseras så att de passar för alla typer av anställningar

    Att högst åtta personer får bevittna ett kultur- eller idrottsevenemang har på många sätt blivit själva symbolen för dagens coronarestriktioner. Pandemin har drabbat kulturarbetare extra hårt för här hittar vi ofta andra anställningsformer än den traditionella tillsvidareanställningen vilket i sig är ett problem. Under pandemin har det blivit tydligt att våra trygghetssystem inte är uppdaterade för dagens arbetsmarknad med följden att de inte riktigt räcker till för många grupper.

    A-kassan, Trygghetssystem

    Lise Donovan - Jurist för Europa och juridik med ansvar för juridik och internationella frågor

    25 maj, 2021

    Äntligen är internationella arbetskonferensen igång!

    De närmaste veckorna kommer några tusen människor över hela världen i de 187 medlemsländerna samtidigt sitta hemma framför sina datorer i minst 3 timmar per dag för att delta i ILO:s världskonferens (ILC).

    Internationellt

    Therese Svanström - Ordförande TCO

    21 maj, 2021

    Tydliga regler om integritet i arbetslivet behövs

    Frågan om personlig integritet i arbetslivet har utretts flera gånger på uppdrag av regeringar av olika kulör. Inget har dock hänt, och det finns ett stort behov av lagstiftning. Tidigare i veckan som gick lyfte TCO därför frågan på DN debatt.

    Lise Donovan - Jurist för Europa och juridik med ansvar för juridik och internationella frågor

    20 maj, 2021

    Ny visselblåsarlag på gång - nu krävs utbildningsinsats

    En ny visselblåsarlag kommer ge skydd för flera personer och tröskeln för att få skydd blir lägre. Det är bra! Men lagen kommer vara komplex och svår att tyda, därför kommer det behövas massiva utbildningsinsatser, inte minst för arbetsgivarna.

    Arbetsmiljö, Arbetsrätt

    Gå till TCO bloggar

    TCO play

    Se fler filmer

    Rapporter

    Rapporter

    Från jämställda par till ojämställda föräldrar

    Varför väljer föräldrar att dela på föräldraledigheten som de gör? Trots möjligheten att dela lika är det få föräldrapar som gör det. Ny forskning visar att normer på arbetsplatsen styr hur föräldrar delar på dagarna.

    Läs vidare

    Rapporter

    Livspusslet under coronapandemin

    Hur påverkas livspusslet för de tjänstemän som har arbetat hemifrån och de som har fortsatt gå till arbetsplatsen under coronapandemin? Påverkas kvinnor och män på olika sätt? Det är några av frågorna som tas upp i den här rapporten som baseras på en undersökning om tjänstemännens arbetsmiljö och livspussel under pandemin.

    Läs vidare

    Rapporter

    Lärcentra - för högre utbildning i hela Sverige

    Förbättrad tillgång till högre utbildning i hela landet är inte bara en central fråga för TCO – det är också en fråga som blir än viktigare när arbetsmarknaden förändras i snabb takt. Det är därför oroande att tillgängligheten till högre utbildning utanför lärosätenas huvudorter tycks ha minskat under senare tid.

    Läs vidare

    Rapporter

    Vidareutbildning, varför och för vad?

    Vår ekonomi och arbetsmarknad är i konstant förändring. Coronakrisen har ställt vår förmåga att hänga med i utvecklingen på sin spets. Vår rapport ”Vidareutbildning, varför och för vad? visar att behovet av vidareutbildning och kompetensutveckling är stort. Något det var redan före pandemin. Vi har också flera konkreta förslag på hur förutsättningarna för omställning kan bli bättre för alla…

    Läs vidare

    Se alla rapporter

    Arbetsvärlden

    Arbetsvärlden är en webbtidning om arbetsmarknaden. Den ges ut av TCO och görs av en självständig redaktion.

    Hitta ditt fackförbund

    TCO är en centralorganisation för 13 fackförbund som tillsammans har 1,4 miljoner medlemmar.
    Använd filtret nedan för att hitta ditt fackförbund.