Finn fem fel

TCObloggar 2016-09-13

Frågan om genomförandet av de nya upphandlingsdirektiven är för närvarande högt på den politiska agendan. Inte minst efter gårdagens debatt-artikel i DI och det faktum att riksdagen under november månad ska rösta om propositionen som ska genomföra upphandlingsdirektiven. I debatten florerar påståenden som tyvärr är rena felaktigheter. Nedan följer därför några kommentarer på frågor som uppkom i sistnämnda artikel.

Påstående: Förslaget innebär ett påtagligt avsteg från den svenska modellen.

Kommentar: Förslaget innebär inget krav på kollektivavtal. Således kommer inte förvaltningsdomstolen att tolka kollektivavtal. Inte heller kommer företag utan kollektivavtal att uteslutas från möjligheten att delta i en upphandling. Vad som föreslås i propositionen är att man ska ställa tre arbetsrättsliga villkor i ett upphandlingskontrakt, s.k. särskilda kontraktsvillkor. Vad parterna ska göra är att hjälpa till att ta fram villkor ur kollektivavtal som ska anges som särskilda kontraktsvillkor i ett upphandlingskontrakt.  Att dessa hämtas ur ett kollektivavtal får anses naturligt då kollektivavtalen i Sverige omfattar 91 % av arbetstagarna (se Medlingsinstitutets siffror från år 2014 om kollektivavtalens täckningsgrad). Den motsatta ordningen, vilket är dagens situation, vore att låta de arbetsvillkor som omfattar övriga 9 % styra villkoren på arbetsmarknaden. Att ”makten” över de särskilda kontraktsvillkoren (inte kollektivavtalen) ligger hos de upphandlande myndigheterna är en självklarhet då det är den upphandlande myndigheten som äger upphandlingskontraktet – inte arbetsmarknadens parter.

Påstående: En majoritet av småföretagen kommer därmed att uteslutas från deltagande i offentliga upphandlingar.

Kommentar: Artikeln saknar en analys av vilka företag som överhuvudtaget kan bli aktuella för att delta i en offentlig upphandling. Alla företag kan inte delta i en offentlig upphandling av olika skäl; det kan vara så att de inte har kapacitet att leverera den mängd som efterfrågas eller att de helt enkelt inte levererar den efterfrågade tjänsten eller varan. För små- och medelstora företag finns det ett flertal bestämmelser (se skäl 2, 59, 66, 78, 79, 80, 83, 84, 87, 120, 124 och artiklarna 82, 83) i de nya direktiven som nu ska genomföras i svensk lagstiftning. För de få företag som saknar kollektivavtal och som samtidigt kan erbjuda den tjänst eller vara som efterfrågas, är det enbart de företag som saknar skäliga villkor som inte kan delta.  

Påstående: Utstationerad arbetskraft undantas från reglerna om offentlig upphandling. Regeringen vill alltså ställa högre krav på företag som anlitar svensk arbetskraft jämfört med den som anlitar utländsk.

Kommentar: I regeringens proposition anges att samma villkor ska ställas på inhemska och utstationerade arbetstagare (villkor som gäller lön, semester och arbetstid). Att utstationerade arbetstagare omfattas av lagen om utstationering innebär inte att det kommer att ställas färre villkor på utstationerade arbetstagare än inhemska. Vad som anges i artikeln - ”regeringen vill alltså ställa högre krav på företag som anlitar svensk arbetskraft jämför med den som anlitar utländsk arbetskraft” är direkt felaktigt. Se särskilt avsnittet om utstationering från sidan 834 i propositionen (sidan 120 i del 2).

Påstående: Förslaget medför en kraftig fördyrning för all upphandling och notan hamnar hos skattebetalarna.

Kommentar: Alla nyheter i svensk upphandlingslagstiftning innebär att de som ansvarar för upphandlingar måste fortbilda sig. För just arbetsrättsliga krav har Upphandlingsmyndigheten ett särskilt uppdrag att ge stöd till de upphandlande myndigheterna. Det kan därför inte utan belägg antas att de administrativa kostnaderna kommer att öka nämnvärt. Vad som stämmer är att förslaget kommer att innebära en fördyrning för de få företag i Sverige som inte har skäliga villkor för sina anställda. Dessa företag kommer med detta förslag fortsättningsvis inte att kunna vinna upphandlingar på bekostnad av arbetstagares rättigheter. 

Påstående: Den upphandlade myndigheten ska kunna ställa krav på den demografiska sammansättningen hos leverantörens arbetskraft. Man talar i det här sammanhanget om ”missgynnade personer” men definierar inte vilka dessa är.                                                                   

Kommentar: Regeringens proposition 2015:16:195 har att genomföra direktiv 2014/24/EU i lag om offentlig upphandling som Sverige var med och beslutade om under föregående regerings ledning (26 februari 2014).

I direktiv 2014/24/EU anges att det är ”lämpligt att föreskriva att medlemsstaterna får reservera rätten att delta i tilldelningsförfaranden” för bl.a. missgynnade personer (se särskilt skäl 36, 93, 98, 99 och artikel 20). Således har föregående regering godkänt dessa skrivningar i direktivet och nuvarande regering har valt att genomföra direktivet i denna del. Det är således inget påfund från nuvarande regering utan ett sätt att genomföra upphandlingsdirektiven.

 

EU
EU-jurist

Välkommet räddningspaket för arbetstagare

TCO välkomnar regeringens paket med satsningar på bland annat a-kassan och utbildningssektorn. Flera av förslagen går i linje med det TCO framfört till regeringen de senaste veckorna. 

Läs mer

Debatt

Fel läge att experimentera med Arbetsförmedlingen

Nu när Januaripartierna har valt att skjuta upp förhandlingarna om reformeringen av Arbetsförmedlingen med anledning av Coronakrisen, borde även pilotprojektet Kundval Rusta och Matcha, KROM, skjutas upp. Resurser bör istället riktas till beprövade insatser som fungerar, anser de fackliga centralorganisationernas arbetsmarknadspolitiska experter.

Nyheter

TCO-förbundens samlade information med anledning av coronapandemin

Coronaviruset och dess effekter slår brett genom alla sektorer i samhället. Även medlemmarna i TCO:s förbund påverkas på olika sätt, vissa grupper har fått strikta regler att flytta kontoret hem medan andra är verksamma mitt i krisens absoluta mittpunkt. Det viktiga är att vi följer just de reglerna som är applicerbara på vår specifika arbetssituation.

Pressmeddelanden

Välkommet räddningspaket för arbetstagare

Regeringen och samarbetspartierna presenterade på måndagen ett paket med satsningar på bland annat a-kassan och utbildningssektor. TCO välkomnar att fler kommer att kunna få a-kassa, samtidigt som också takbeloppet i arbetslöshetsförsäkringen höjs. På utbildningsområdet genomförs flera förändringar som också ligger väl i linje med vad TCO framfört till regeringen de senaste veckorna.

Debatt

Glöm inte bort EU i budgetstriden

Diskussionen om EU-budgeten handlar mycket om kronor, ören och procentsatser, och mindre om vad EU-budgeten egentligen ska användas till. Den svenska regeringen, påhejad av oppositionen, har upprepat gång på gång att EU måste rätta munnen efter matsäcken. Men vi efterlyser svaret på vad Sverige vill att budgeten ska användas till.

Nyheter

Höjt tak i a-kassan gör stor skillnad för barnfamiljen

4 200 kronor i månaden. Så mycket mer kan en barnfamilj få ut i och med regeringens beslut om höjning av taket i a-kassan tillfälligt under 2020. - Att vara med i a-kassan kan vara skillnaden mellan att kunna bo kvar i huset under tiden man söker ett nytt jobb, säger Therese Svanström, ordförande TCO.

Pressmeddelanden

TCO:s nya jämställdhetsindex: ”Dags för politikerna att kavla upp ärmarna!”

Kvinnor tog ut 69,1 procent av alla dagar med föräldrapenning och vård av sjukt barn förra året. Männen tog alltså bara ut 30,9 procent. Det är 4,3 procentenheter närmare jämställt uttag än för fem år sedan. Det visar TCO:s nya jämställdhetsindex som släpps idag.

Gå till Aktuellt

TCO bloggar

Therese Svanström - Ordförande TCO

03 april, 2020

Att hålla ihop och att hålla i

Vi lägger strax en tredje vecka av aktiviteter i pandemins tecken till räkningen. De allt mer digitala arbetsdagarna – på distans – börjar så sakta kännas som vanligt men jag saknar de personliga mötena. Det är något annat att träffas, även om det ibland också har sina fördelar att kunna ha en videokonferens eller ringa ett samtal.

Maria Ahrengart - Nationalekonom

06 april, 2020

Kollektivavtalets försäkringar kan ge extra ersättning vid arbetslöshet

Under mars månad fick Arbetsförmedlingen in 36 800 varsel om uppsägning. Framför allt är det varsel inom hotell, restaurang, bemanning, turism, event, transport och handel. Varsel betyder inte arbetslöshet men från historiska data vet vi att ungefär hälften av de som blir varslade också går vidare till uppsägningar i genomsnitt.

Sofia Hylander - Utredare: Utbildning och livslångt lärande

06 april, 2020

Omställning genom utbildning – nu viktigare än någonsin

Bättre möjligheter till utbildning, omställning och vidareutbildning genom hela arbetslivet har länge varit TCO:s högst prioriterade fråga. Vi vet att tillgången till kompetensutveckling har stor betydelse för såväl samhällsekonomin som för enskilda företags utveckling, välfärdens kvalitet och individens möjligheter att utvecklas och själv styra över sitt arbetsliv.

Oscar Wåglund Söderström - Internationell chef

01 april, 2020

Gemensamma insatser krävs för fler och trygga jobb i krisens Europa

Coronakrisen har satt Europasamarbetet på prov. Vi ser nu hur viktigt det är att EU fungerar i en kris och att vi gör gemensamma insatser där det behövs. När Europa nu riskerar gå in i en djup lågkonjunktur behövs akuta krisåtgärder, men också EU-reformer som banar väg för fler och bättre jobb - och som slår vakt om rättsstat och demokrati. Partssamverkan och kollektivavtal spelar en nyckelroll när den europeiska ekonomin ska återuppbyggas.

Arbetsmarknad, Ekonomi och tillväxt, EU

Maria Ahrengart - Nationalekonom

31 mars, 2020

Var så trygg du kan i otrygga tider

Coronapandemin påverkar hela samhället. Det är oroliga tider på arbetsmarknaden och det är viktigt för alla arbetstagare att försäkra sig så gott det går.

Arbetsmarknad, Trygghetssystem, Corona

Maria Ahrengart - Nationalekonom

30 mars, 2020

Så påverkas ekonomin för en privatanställd tjänsteman vid arbetslöshet

Om du jobbar på ett företag som har tecknat kollektivavtalet för privatanställda tjänstemän kan det påverka din privatekonomi mycket. Skillnaden mot att inte arbeta på arbetsplats med kollektivavtal kan vara flera tusenlappar i månaden.

A-kassan, Trygghetssystem, Partsmodellen

Gå till TCO bloggar

TCO play

Se fler filmer

Rapporter

Rapporter

Får tjänstemännen ihop livspusslet?

Hinner tjänstemännen med både arbete och föräldraskap? Hur viktigt är det att arbetet är föräldravänligt och hur ser arbetssituationen faktiskt ut? Vilka konsekvenser får det att det oftast är kvinnor som anpassar arbetslivet efter familjelivet? Det är några av frågorna som tas upp i den här rapporten.

Läs vidare

Rapporter

Var rädd om RUT!

TCO anser att rutavdraget är viktigt för att underlätta människors livspussel, därför måste systemet värnas från förslag som riskerar att undergräva dess legitimitet. TCO framför i denna rapport en rad förslag som syftar till att hålla till rutavdraget träffsäkert, effektivt och legitimt.

Läs vidare

Rapporter

Från lön till studiemedel - går ekonomin ihop?

Vi lever i en tid då vikten av det livslånga lärandet ökar. Men hur påverkas hushållsekonomin för en yrkesverksam som går tillbaka till skolbänken? Går ekonomin ihop för den som väljer att finansiera sina studier med studiemedel?

Läs vidare

Rapporter

Att använda bostäderna bättre

I rapporten beskrivs bostadsbristen och problemen med den illa fungerande bostadsmarknaden som ett arbetsmarknadsproblem. Bristande rörlighet bidrar till en sämre fungerande arbetsmarknad eftersom det uppstår rekryteringsproblem. Företag och organisationer kan inte besätta tjänster för att den som skulle ta jobbet inte har möjlighet att skaffa en bostad på rätt ort.

Läs vidare

Se alla rapporter

Arbetsvärlden

Arbetsvärlden är en webbtidning om arbetsmarknaden. Den ges ut av TCO och görs av en självständig redaktion.

Hitta ditt fackförbund

TCO är en centralorganisation för 13 fackförbund som tillsammans har 1,4 miljoner medlemmar.
Använd filtret nedan för att hitta ditt fackförbund.