Finn fem fel

TCObloggar 2016-09-13

Frågan om genomförandet av de nya upphandlingsdirektiven är för närvarande högt på den politiska agendan. Inte minst efter gårdagens debatt-artikel i DI och det faktum att riksdagen under november månad ska rösta om propositionen som ska genomföra upphandlingsdirektiven. I debatten florerar påståenden som tyvärr är rena felaktigheter. Nedan följer därför några kommentarer på frågor som uppkom i sistnämnda artikel.

Påstående: Förslaget innebär ett påtagligt avsteg från den svenska modellen.

Kommentar: Förslaget innebär inget krav på kollektivavtal. Således kommer inte förvaltningsdomstolen att tolka kollektivavtal. Inte heller kommer företag utan kollektivavtal att uteslutas från möjligheten att delta i en upphandling. Vad som föreslås i propositionen är att man ska ställa tre arbetsrättsliga villkor i ett upphandlingskontrakt, s.k. särskilda kontraktsvillkor. Vad parterna ska göra är att hjälpa till att ta fram villkor ur kollektivavtal som ska anges som särskilda kontraktsvillkor i ett upphandlingskontrakt.  Att dessa hämtas ur ett kollektivavtal får anses naturligt då kollektivavtalen i Sverige omfattar 91 % av arbetstagarna (se Medlingsinstitutets siffror från år 2014 om kollektivavtalens täckningsgrad). Den motsatta ordningen, vilket är dagens situation, vore att låta de arbetsvillkor som omfattar övriga 9 % styra villkoren på arbetsmarknaden. Att ”makten” över de särskilda kontraktsvillkoren (inte kollektivavtalen) ligger hos de upphandlande myndigheterna är en självklarhet då det är den upphandlande myndigheten som äger upphandlingskontraktet – inte arbetsmarknadens parter.

Påstående: En majoritet av småföretagen kommer därmed att uteslutas från deltagande i offentliga upphandlingar.

Kommentar: Artikeln saknar en analys av vilka företag som överhuvudtaget kan bli aktuella för att delta i en offentlig upphandling. Alla företag kan inte delta i en offentlig upphandling av olika skäl; det kan vara så att de inte har kapacitet att leverera den mängd som efterfrågas eller att de helt enkelt inte levererar den efterfrågade tjänsten eller varan. För små- och medelstora företag finns det ett flertal bestämmelser (se skäl 2, 59, 66, 78, 79, 80, 83, 84, 87, 120, 124 och artiklarna 82, 83) i de nya direktiven som nu ska genomföras i svensk lagstiftning. För de få företag som saknar kollektivavtal och som samtidigt kan erbjuda den tjänst eller vara som efterfrågas, är det enbart de företag som saknar skäliga villkor som inte kan delta.  

Påstående: Utstationerad arbetskraft undantas från reglerna om offentlig upphandling. Regeringen vill alltså ställa högre krav på företag som anlitar svensk arbetskraft jämfört med den som anlitar utländsk.

Kommentar: I regeringens proposition anges att samma villkor ska ställas på inhemska och utstationerade arbetstagare (villkor som gäller lön, semester och arbetstid). Att utstationerade arbetstagare omfattas av lagen om utstationering innebär inte att det kommer att ställas färre villkor på utstationerade arbetstagare än inhemska. Vad som anges i artikeln - ”regeringen vill alltså ställa högre krav på företag som anlitar svensk arbetskraft jämför med den som anlitar utländsk arbetskraft” är direkt felaktigt. Se särskilt avsnittet om utstationering från sidan 834 i propositionen (sidan 120 i del 2).

Påstående: Förslaget medför en kraftig fördyrning för all upphandling och notan hamnar hos skattebetalarna.

Kommentar: Alla nyheter i svensk upphandlingslagstiftning innebär att de som ansvarar för upphandlingar måste fortbilda sig. För just arbetsrättsliga krav har Upphandlingsmyndigheten ett särskilt uppdrag att ge stöd till de upphandlande myndigheterna. Det kan därför inte utan belägg antas att de administrativa kostnaderna kommer att öka nämnvärt. Vad som stämmer är att förslaget kommer att innebära en fördyrning för de få företag i Sverige som inte har skäliga villkor för sina anställda. Dessa företag kommer med detta förslag fortsättningsvis inte att kunna vinna upphandlingar på bekostnad av arbetstagares rättigheter. 

Påstående: Den upphandlade myndigheten ska kunna ställa krav på den demografiska sammansättningen hos leverantörens arbetskraft. Man talar i det här sammanhanget om ”missgynnade personer” men definierar inte vilka dessa är.                                                                   

Kommentar: Regeringens proposition 2015:16:195 har att genomföra direktiv 2014/24/EU i lag om offentlig upphandling som Sverige var med och beslutade om under föregående regerings ledning (26 februari 2014).

I direktiv 2014/24/EU anges att det är ”lämpligt att föreskriva att medlemsstaterna får reservera rätten att delta i tilldelningsförfaranden” för bl.a. missgynnade personer (se särskilt skäl 36, 93, 98, 99 och artikel 20). Således har föregående regering godkänt dessa skrivningar i direktivet och nuvarande regering har valt att genomföra direktivet i denna del. Det är således inget påfund från nuvarande regering utan ett sätt att genomföra upphandlingsdirektiven.

 

EU
EU-jurist

Kvinnors löner släpar efter i nio år efter barnafödande

Kvinnors inkomster faller brantare än mäns när de blir föräldrar, och det skapas ett inkomstgap som fortfarande finns kvar när barnet går i tredje klass. Det visar vår rapport.

Läs mer

Debatt

Replik: Nej MP, A-kassan ska vara en omställningsförsäkring som främjar rörlighet och jobbyten

Miljöpartiet målar upp en bild att obligatorisk a-kassa och medborgarlön leder till ökad ekonomisk jämlikhet. TCO delar inte den uppfattningen och påminner om att a-kassan är en omställningsförsäkring, och det är viktigt att den fortsätter vara det.

Nyheter

Så kan vi förhindra att föräldraskapet blir starten på inkomstgapet

Att bli förälder innebär ofta en ny fas i livet. Det är också startskottet på ett inkomstgap mellan män och kvinnor. För kvinnor faller inkomsten när barnen kommer och det skapas ett inkomstgap som fortfarande finns kvar när barnet går i tredje klass.

Pressmeddelanden

Kvinnors inkomster faller kraftigare än mäns när barnen kommer – och inkomstgapet består längre

I rapporten Hur påverkas kvinnors och mäns inkomster när de får barn? visar TCO hur inkomster efter barnafödande påverkas för kvinnor och män. Det är tydligt att inkomster påverkas olika vid föräldraskap. Kvinnors inkomster faller brantare än männens, och det skapas ett inkomstgap mellan kvinnor och män som fortfarande finns kvar när barnet går i tredje klass

Debatt

Pensionssystemet är bra – förstör det inte

TCO: Förändringar ska skötas inom pensionsgruppen – inte i budgeten

Nyheter

Omställning i fokus när fackliga företrädare träffades under tyska statsbesöket

Sverige och Tyskland står inför en rad gemensamma utmaningar där hela Europas omställningsförmåga och konkurrenskraft står på spel. Det diskuterades på ett möte där tyska och svenska fackliga företrädare möttes som del av det tyska statsbesöket.

Pressmeddelanden

Hemarbete vanligast i Stockholms län

Mer än två tredjedelar av tjänstemännen i Stockholms län, 69 procent, har jobbat hemifrån huvudsakligen eller delvis under pandemin. Det är den högsta siffran i landet, följt av Södermanlands län och Uppsala län. I Norrbottens län finns den lägsta andelen. Det visar en ny undersökning som SCB har genomfört på uppdrag av TCO.

Gå till Aktuellt

TCO bloggar

Therese Svanström - Ordförande TCO

29 september, 2021

Äntligen släpps restriktionerna – nu kan vi åter igen träffas på kontoren!

Idag är en dag som jag tror att de flesta av oss har längtat efter i över ett och ett halvt års tid. Flertalet av de restriktioner som vi levt med och anpassat oss till tas bort. Vi kan gå ut och äta med hela tjocka släkten, det blir möjligt att gå på välbesökta idrottsevenemang och kulturaktiviteter. Och för de grupper i samhället som arbetat på distans, där många är tjänstemän, blir det nu möjligt att återvända till kontoren. Som jag har längtat efter den här dagen!

Corona, Distansarbete

Håkan Gustavsson - Utredare ekonomi och arbetsliv

14 oktober, 2021

Missriktade förslag för ökad självförsörjning

I en debattartikel i Dagens Industri efterlyser Svenskt Näringsliv en politik för ökad självförsörjning. För TCO är det viktigare med rätt jobb för de arbetslösa och inte bara ett jobb. Det är bra både för den enskilde och för samhället i stort. De som har svårigheter att etablera sig på arbetsmarknaden ska stöttas genom insatser som vilar på aktuell och relevant forskning. Dit hör inte sänkta arbetsgivaravgifter för att anställa unga, åtgärder som skuldbelägger människor eller som gör livet svårare för de som redan är i ett utsatt läge.

A-kassan, Arbetsmarknad, Trygghetssystem

Lena Orpana - Utredare pensionsfrågor, statistiker

12 oktober, 2021

Sen start i yrkeslivet sänker pensionen

När fler väljer högre studier och studietiden tenderar att förlängas, blir resultatet ett senare inträde på arbetsmarknaden och färre år i arbetslivet. Detta påverkar pensionen negativt. Ett alternativ för att uppnå förväntad nivå på sin pension är att pensionsspara privat. Men det finns även andra alternativ som ger liknande positiva effekter.

Trygghetssystem, Pension

Lise Donovan - Jurist

29 september, 2021

Ny visselblåsarlag beslutad - nu krävs utbildningsinsatser om lagen ska göra skillnad

Den nya visselblåsarlagen som börjar gälla i december 2021 kommer ge skydd för flera personer och tröskeln för att få skydd blir lägre. Det är bra, men lagen är komplex och svår att tyda och därför kommer det behöva massiva utbildningsinsatser.

Arbetsmiljö, Arbetsrätt

Oscar Wåglund Söderström - Internationell chef

15 september, 2021

EU State of the Union: Vi saknar insatser för omställning och trygga jobb

Pompa och ståt i Europaparlamentet, då EU-kommissionordförande Ursula von der Leyen höll årets linjetal. Positiva besked gavs kring handel, rättsstaten och klimatarbetet - och dessutom ett nytt förbud mot produkter som tillverkats med hjälp av tvångsarbete. Men TCO saknar EU-insatser för omställning och jämställdhet på arbetsmarknaden, stärkt partssamverkan och skydd för de nordiska partsmodellerna. Frågor som är avgörande för nya, trygga jobb och där reformer behövs både på EU-nivå och i medlemsländerna.

Mikael Dubois - Utredare välfärdsfrågor

03 september, 2021

Arbetsrelaterade besvär

Arbetsmiljöverket visar i rapporten Arbetsmiljön 2020 att andelen sysselsatta som har haft arbetsrelaterade besvär har ökat under pandemin. Kvinnor är i högre utsträckning än män drabbade. Många blir också frånvarande från arbetet. För att motverka ökning av arbetsrelaterade besvär krävs åtgärder.

Arbetsmiljö, Trygghetssystem

Gå till TCO bloggar

Seminarier och event

26 Oktober

Tisdag 26 oktober 08:30 - 09:30 |

Arbetsmiljöfrukost

Mitt i den europeiska arbetsmiljöveckan och dagen före skyddsombudens dag bjuder TCO in till en arbetsmiljöfrukost med bland andra arbetsmarknadsminister Eva Nordmark.

Läs mer Anmäl dig här!

Se alla event

TCO play

Se fler filmer

Rapporter

Rapporter

Hur påverkas kvinnors och mäns inkomster när de får barn?

I rapporten Hur påverkas kvinnors och mäns inkomster när de får barn? har TCO tittat på inkomutvecklingen för män och kvinnor nio år efter barnafödandet i tio vanliga tjänstemannayrken.

Läs vidare

Rapporter

Från riskfaktorer till friskfaktorer

Den här rapporten fokuserar på långtidssjukskrivna tjänstemän: Vilka de är och hur deras arbetssituation har varit tiden innan sjukskrivningen. Resultaten i rapporten visar att de långtidssjukskrivna tjänstemännen tiden innan de blir sjukskrivna möter flera faktorer i sitt arbete som innebär en förhöjd risk för ohälsa. För TCO är det centralt att riskfaktorer blir till friskfaktorer – som i…

Läs vidare

Rapporter

Från jämställda par till ojämställda föräldrar

Varför väljer föräldrar att dela på föräldraledigheten som de gör? Trots möjligheten att dela lika är det få föräldrapar som gör det. Ny forskning visar att normer på arbetsplatsen styr hur föräldrar delar på dagarna.

Läs vidare

Rapporter

Livspusslet under coronapandemin

Hur påverkas livspusslet för de tjänstemän som har arbetat hemifrån och de som har fortsatt gå till arbetsplatsen under coronapandemin? Påverkas kvinnor och män på olika sätt? Det är några av frågorna som tas upp i den här rapporten som baseras på en undersökning om tjänstemännens arbetsmiljö och livspussel under pandemin.

Läs vidare

Se alla rapporter

Arbetsvärlden

Arbetsvärlden är en webbtidning om arbetsmarknaden. Den ges ut av TCO och görs av en självständig redaktion.

Hitta ditt fackförbund

TCO är en centralorganisation för 13 fackförbund som tillsammans har 1,4 miljoner medlemmar.
Använd filtret nedan för att hitta ditt fackförbund.