Vid årsskiftet så var det så äntligen dags för EU-domstolen att redovisa sitt bokslut för år 2014. Efter en genomgång av förra årets EU-domstolspraxis så kan man ganska snabbt konstatera att EU-domstolen kommit med ett flertal avgöranden som får inverkan på nationell rätt och mer specifikt på tolkningen av lagstiftning som är av intresse för TCO:s medlemsförbund.
Ta till exempel målet om de nederländska musikerna som var egenföretagare. Frågan i målet var om EU-rättens regler om konkurrensbegränsande samarbeten blev tillämpliga på en bestämmelse i ett kollektivavtal om lägsta ersättning för egenföretagare som tillhandahåller tjänster, i detta fall musik då dessa musiker ersatte ordinarie musiker i orkestrar. Det är nämligen förbjudet för företag (och därmed även egenföretagare) att ingå avtal som enligt EU-rätten anses konkurrensbegränsande. Det är däremot tillåtet för arbetstagarorganisationer att ingå avtal för arbetstagares räkning i form av kollektivavtal då det leder till stabilitet på arbetsmarknaden. Frågan är då om dessa personer som erbjöd sina tjänster som egenföretagare snarare kan liknas vid arbetstagare. EU-domstolens ansåg att den omständigheten att en person kvalificeras som egenföretagare enligt nationell rätt inte hindrar att denne kvalificeras som arbetstagare i EU-rättens mening när personens oberoende i egenskap av egenföretagare enbart är fiktiv och egenföretagaren istället är vad domstolen kallar en ”falsk egenföretagare”. Om det är fallet – EU-domstolen valde att lämna bedömningen av om de nederländska egenföretagarna var ”falska egenföretagare” till den nederländska domstolen – så omfattades de inte av EU-rättens regler om konkurrensbegränsande samarbeten.
I Sverige finns ett flertal exempel på olika typer av ”anlitandeformer” som uppkommit till följd av ett förändrat arbetsliv. I branscher där fasta anställningar är ovanliga förkommer det att personer snarare utför uppdrag som egenföretagare. Här skickar domstolen en tydlig signal att även dessa personer bör omfattas av det arbetsrättsliga skyddet i det fall förhållandet mellan egenföretagaren och uppdragsgivaren snarare är att likna ett anställningsförhållande.
Ett flertal diskrimineringsdomar har kommit under året. En av dessa domar gällde en potentiell diskriminering på grund av fetma. En dansk dagbarnvårdare som hade avtal med en kommun om att passa barn i sitt eget hem hade blivit uppsagd. Enligt den danska kommunen blev dagbarnvårdaren uppsagd mot bakgrund av det sjunkande antalet barn och därmed följaktligen av arbetsbrist. Dagbarnvårdaren ansåg dock att hans uppsägning berodde på hans fetma.
Tvisten nådde hela vägen till EU-domstolen som först tog ställning till om dagbarnvårdaren hade blivit diskriminerad på grund av fetma. EU-domstolen avfärdade dock att han hade blivit diskriminerad på grund av fetma eftersom fetma inte utgör en av de uttömmande grunder för diskriminering som räknas upp i diskrimineringslagstiftningen. Frågan blev då istället om en arbetstagares fetma kan betraktas som ett funktionshinder i den mening som avses i diskrimineringslagstiftningen.
Domen är ännu ett exempel på hur EU-domstolen vänder och vrider på begreppen i diskrimineringslagen. EU-domstolen kom slutligen fram till att en arbetstagares fetma kan utgöra ett funktionshinder om den medför en begränsning till följd av dennes fysiska, psykiska eller mentala skador, vilka i samspel med olika hinder kan motverka personens deltagande i arbetslivet på lika villkor som andra arbetstagare.
Det må vara långt i avstånd till EU-domstolen i Luxemburg men dess inverkan är direkt.
A-kassan har urholkats de senaste 40 åren och ersätter en allt mindre del av lönen vid arbetslöshet. Färre än en av sju får idag 80 procent av sin lön i ersättning. För den som blir arbetslös kan det leda till drastiska förändringar i familjens ekonomi.
Egenföretagandet kommer sannolikt att öka i Sverige till följd av de nya möjligheterna till distansarbete. Men pandemin har visat på flera brister i försäkringssystemen som gör att de med eget företag ofta hamnar i kläm. Det skriver Therese Svanström, ordförande för TCO.
Den 30 mars höll TCO:s ordförande Therese Svanström ett tal mot Rysslands krigsföring i Ukraina. Talet hölls vid en demonstration utanför Ryska Ambassaden i Stockholm.
Var femte tjänsteman har utsatts för hat, hot och våld från tredje man. Det handlar om knuffar, slag, direkta hot på jobbet eller hot i mejl och sociala medier. Det visar en ny undersökning från TCO. Och att tjänstemän utsätts är ett hot mot demokratin, anser nio av tio förvärvsarbetande.
Många kvinnliga tjänstemän får inte tillräcklig hjälp under sjukskrivningen för att komma tillbaka till jobbet. Bristerna är stora bland långtidssjukskrivna sjuksköterskor, poliser och socialsekreterare, visar en ny rapport. Vi har tre förslag för att fler ska få snabbare rehabilitering, skriver TCO:s ordförande Therese Svanström.
TCO, som en del av Nordens fackliga samorganisation (NFS), fördömer i ett gemensamt uttalande det den ryska fackliga centralorganisationen FNPR sagt om Rysslands invastion i Ukraina. NFS vill att FNPR omedelbart tar tillbaka sitt uttalande, och om man inte gör det vill man att FNPR utesluts ur ITUC (International Trade Union Confederation).
A-kassan har urholkats år för år och ersätter en allt mindre del av lönen vid arbetslöshet. Bara drygt 15 procent får 80 procent i ersättning, visar en ny rapport från TCO. För den som blir arbetslös kan det leda till drastiska förändringar i familjens ekonomi.
Den här rapporten visar hur ersättningen från a-kassan ser ut i dag och hur den urholkats över tid. Arbetslöshetsförsäkringen ersätter bara runt 60 procent av en medianlön. För tjänstemännen är a-kassan ännu lägre, cirka 50 procent av medianlönen.
Läs vidare
Att komma tillbaka från en långtidssjukskrivning kan ta tid och att få rehabilitering är många gånger centralt för att snabbare kunna avsluta sjukskrivningen och börja jobba igen. I den här rapporten visar TCO att det finns betydande brister i rehabiliteringen för tjänstemän. Bristerna finns i alla sektorer men är särskilt tydliga för vissa grupper. Det handlar om kvinnliga tjänstemän i kommunal…
Läs vidare
Det hörs ibland i den offentliga debatten att de svenska socialförsäkringarna är de mest generösa i världen. Den bilden stämmer inte riktigt och i synnerhet inte när det handlar om a-kassan, vilket vi visar i den här rapporten. Sverige har halkat efter och det riskerar att allvarligt skada våra möjligheter att kunna ställa om i tider då det är helt nödvändigt att vi lyckas.
Läs vidare
I en undersökning riktad till TCO-förbundens skyddsombud har vi tagit reda på hur de upplever sina uppdrag. Vi har ställt frågor om situationen på den egna arbetsplatsen, om vilket stöd man får i uppdraget, hur man uppfattar arbetsgivarens kunskaper, vilka utbildningsbehoven är och om arbets- miljöarbetet under pandemin. Undersökningen omfattar närapå samtliga 32 000 skyddsombud i TCO:s 13 olika…
Läs vidare
Arbetsvärlden är en webbtidning om arbetsmarknaden. Den ges ut av TCO och görs av en självständig redaktion.
TCO påverkar politiken och samhällsutvecklingen för goda villkor i arbetslivet. Vi är 12 fackförbund med 1,2 miljoner medlemmar.
Använd filtret nedan för att hitta ditt fackförbund.
