Viktiga lärdomar om Uber, plattformsekonomin och arbetsrätten

TCObloggar 2016-10-30

Företaget Uber, genom vilket man kan boka och betala en taxiresa, har på många sätt blivit sinnebilden för den så kallade plattsformsekonomin, där säljare och köpare av arbete möts genom en digital plattform.

I fredags, den 28 oktober, kom London Central Employment Tribunal, med ett avgörande i en tvist mellan Uber och ett antal förare.  Förarna företräddes av advokatfirman Leigh Day, på uppdrag av fackförbundet GMB.

Tvisten gällde huruvida Uberförarna har rätt att få betalt i enlighet med den lagstadgade minimilönen och rätt till semesterersättning enligt den brittiska arbetstidslagen.

För att kunna besvara den frågan var domstolen först tvungen att avgöra om förarna omfattas av den aktuella lagstiftningen. Huvudregeln i de flesta länder är att den som är arbetstagare omfattas av arbetsrätten och den som är egenföretagare inte gör det. Uber har, såväl i det här fallet som vid liknande tvister i andra länder, hävdat att de förare som kör för dem inte är anställda av Uber utan egenföretagare.

Vad gäller den brittiska minimilöne- respektive arbetstidslagstiftningen så är personkretsen formulerad på ett lite annorlunda sätt. Det brittiska arbetstagarbegreppet är snävare än i de flesta andra länder och har därför kompletterats med ett något vidare begrepp – ”worker” – som inkluderar arbetstagare samt den som arbetar under någon annan form av avtal ”whereby the individual undertakes to do or perform personally any work or service for another party to the contract whose status is not by virtue of the contract that of a client or customer or any professional or business undertaking carried out by the individual”.

Detta begrepp används till exempel vid genomförandet av EU-lagstiftning, då det snävare ”employee” inte ansetts vara tillräckligt. I Sverige skulle sannolikt den som arbetar under motsvarande förhållanden som en brittisk ”worker” anses vara arbetstagare (se nedan).

Domstolen konstaterar att avtalen mellan Uber och förarna, samt mellan Uber och passagerarna är utformade för att förneka såväl att Uber skulle vara ett taxiföretag som att förarna skulle vara anställda av Uber. Då arbetsrätten är tvingande skyddslagstiftning är domstolen dock skyldig att utgå från hur förhållandet mellan parterna har sett ut i praktiken, även om avtalen säger något annat.

Avgörande för om förarna ska anses vara ”workers” är, som framgår av definitionen ovan, dels om de har haft att personligen utföra arbete, dels om arbetet utförs för deras egen eller någon annans räkning.

Ett inslag i Ubers affärsmodell, som det delar med andra företag i plattformsekonomin, är ratingsystemet. Förare ges en rating som fungerar som en signal både till potentiella passagerare och till Uber. En konsekvens av detta är att förarna inte har rätt att ta in vikarier eller låta någon annan utföra arbetet i deras ställe. Detta, tillsammans med det faktum att det i rekryteringsprocessen av nya förare ställs krav på personlig närvaro, anser domstolen visa att förarna har att personligen utföra arbete.

Vad gäller frågan om för vem arbetet utförs så tittar domstolen bland annat på hur styrda förarna är av Uber. På vissa områden är Ubers regler tämligen strikta, t ex vad gäller hur passagerare får kontaktas och att det inte är tillåtet att på förhand fråga passagerarna om destinationen och i vilken omfattning förare får tacka nej till körningar. Många av de instruktioner som Uber ger förarna har andra namn – rekommendationer, råd, tips, feedback – men styr enligt domstolen likväl förarna. I systemet finns också element som enligt domstolen är att jämställa med disciplinära åtgärder.

Ubers argument att avtalen ingås mellan förarna och passagerarna och att Uber bara förmedlar kontakten dem emellan avfärdas av domstolen, som i ett tydligt resonemang visar hur avtalets innehåll och tjänstens utförande i praktiken styrs av Uber, som ren fiktion (stycke 91 i domen).

Det sista ledet i Ubers försvar är att förarna inte är skyldiga att slå på appen, eller att acceptera körningar om den är på. Domstolen konstaterar att det förvisso är sant att förarna inte har någon avtalad skyldighet att slå på appen, men att de, när de väl har gjort det, befinner sig i det aktuella området samt har möjlighet att ta körningar ändå ska anses som ”workers”.

Nästa steg för domstolen blir nu nya förhandlingar för att bestämma storleken på den lön och semesterersättning som förarna ska erhålla. Enligt fackförbundet GMB kan målet komma att få betydelse för upp till 30 000 Uberförare i London.

***

Intressant i domen är att domstolen noterar den diskrepans som råder mellan Ubers marknadsföring och avtalen företaget ingår med sina med förare. I marknadsföringen är det tydligt att företaget utlovar transporttjänster av ett visst innehåll och med en viss kvalitet (se stycke 67-69 och stycke 87 i domen) något som i praktiken förutsätter en kontroll över förarna som går utöver den som företaget vill låtsas om. Denna typ av utfästelser om en enhetlig tjänst är på många sätt plattformsföretagens signum. Resonemanget kan därför användas även i andra sammanhang.

Domen innebär inte att Uber är förbjudet, bara att företaget måste följa samma regler som alla andra företag. Anställda måste behandlas som anställda och vill man istället att förarna ska vara egenföretagare måste inte bara avtalen utan också företagets praktik avspegla detta. En intressant fråga är i hur stor utsträckning det är möjligt att kombinera plattformsföretagets standardiserade erbjudande med att alla som utför arbetet är egenföretagare?

Då Uber, men även andra plattformsföretag ofta finns i flera länder och marknadsför ungefär samma tjänst, är det även intressant att fråga sig hur motsvarande situation hade bedömts av svenska domstolar. I min doktorsavhandling, Self-employment and the Personal Scope of Labour Law – Comparative Lessons from France, Italy, Sweden, the United Kingdom and the United States, som förvisso har ett drygt decennium på nacken, tittade jag såväl på det brittiska worker-begreppet med det svenska arbetstagarbegreppet. Min analys är att det senare är minst lika vidsträckt som det förra. Någon som av en brittisk domstol bedöms falla inom begreppet worker, skulle sannolikt bedömas som arbetstagare i Sverige. I synnerhet om Arbetsdomstolen anar ett försök till kringgående av arbetsrätten.

En viktig lärdom, inte minst för fackliga organisationer som försöker hitta sätt att hantera de nya metoder för att organisera arbete som växer fram i digitaliseringens spår, är att det finns kloka alternativ mellan att försöka förbjuda nya sätt att organisera arbete och att acceptera alla plattsformsföreträdarnas utsagor om hur deras nya affärsmodeller trotsar alla rättsliga kategorier. Ofta kommer man långt med existerande lagstiftning och arbetsrätten har under de senaste hundra åren gång på gång visat att den kan tillämpas på nya situationer - med resultat som är rimliga.

För den som vill läsa mer rekommenderas Unionens nyutkomna rapport Plattformsekonomin och den svenska modellen

Samhällspolitisk chef

TCO om budgeten: Bra startpaket men mer krävs

Regeringens budget har bra förslag om förbättringar av arbetsmarknadspolitiken och sjukförsäkringen. Men flera centrala förslag saknas.

Läs mer

Debatt

Fem förslag för att reformera och rusta högskolan

Sverige kommer att få ett av världens mest generösa system för omställning och kompetensutveckling. Nu måste högskolan rustas och reformeras för att möta arbetsmarknadens behov, skriver vi tillsammans med Saco och Svenskt Näringsliv på altinget.se

Nyheter

Omställning i fokus när fackliga företrädare träffades under tyska statsbesöket

Sverige och Tyskland står inför en rad gemensamma utmaningar där hela Europas omställningsförmåga och konkurrenskraft står på spel. Det diskuterades på ett möte där tyska och svenska fackliga företrädare möttes som del av det tyska statsbesöket.

Pressmeddelanden

Ett bra startpaket, men mer krävs för ett tryggt arbetsliv

Regeringens budget innehåller välkomna förslag om förbättringar av arbetsmarknadspolitiken och sjukförsäkringen. Men flera centrala förslag saknas, bland annat ett utbildningsutbud som matchar tjänstemännens behov av kompetensutveckling.

Debatt

TCO: Försvara demokratin mot nutidens hot

I år är det 100 år sedan Sverige blev en demokrati. I dag är det lätt att ta demokratin för given, men vi får inte blunda för de utmaningar och hot som kräver åtgärder här och nu.

Nyheter

TCO lanserar nytt EU-politiskt program

Under den senaste tiden har EU-samarbetet och våra gemensamma värden satts på prov. Pandemin visade tydligt vilken viktig roll Europasamarbetet har att spela i en kris, men blottade även EU:s svagheter. Idag står EU-samarbetet inför fortsatt stora utmaningar. TCO väljer därför att lansera ett nytt EU-politiskt program.

Pressmeddelanden

Positivt för TCO-medlemmar med stärkt sjukförsäkring

Regeringen presenterade på onsdagen ett antal förändringar i sjukförsäkringen. Det handlar bland annat om att ett höjt tak i sjukförsäkringen, att fler ska kunna fullfölja sin rehabilitering även om de når dag 365 och ändrade regler för äldre som ska få sin arbetsförmåga. TCO förväntar sig nu ett brett stöd i riksdagen för förslagen.

Gå till Aktuellt

TCO bloggar

Therese Svanström - Ordförande TCO

18 augusti, 2021

Ta vara på distansrevolutionen!

Nu är många av oss tillbaka i arbetsvardagen igen. Efter en sommar med sol och värme regnar det utanför rutan och vardagslunken är här. På många sätt skönt. Men fortsatt ser arbetsvardagen inte ut som den gjorde innan pandemin bröt ut för ett och ett halvt år sedan. Pandemin inte över. Och förändringen av arbetslivet under den här tiden har skyndats på rejält. En distansrevolution är här. Och följderna av den kommer i grunden förändra vårt sätt att organisera arbetet.

Arbetsmiljö, Corona

Oscar Wåglund Söderström - Internationell chef

15 september, 2021

EU State of the Union: Vi saknar insatser för omställning och trygga jobb

Pompa och ståt i Europaparlamentet, då EU-kommissionordförande Ursula von der Leyen höll årets linjetal. Positiva besked gavs kring handel, rättsstaten och klimatarbetet - och dessutom ett nytt förbud mot produkter som tillverkats med hjälp av tvångsarbete. Men TCO saknar EU-insatser för omställning och jämställdhet på arbetsmarknaden, stärkt partssamverkan och skydd för de nordiska partsmodellerna. Frågor som är avgörande för nya, trygga jobb och där reformer behövs både på EU-nivå och i medlemsländerna.

Mikael Dubois - Utredare välfärdsfrågor

03 september, 2021

Arbetsrelaterade besvär

Arbetsmiljöverket visar i rapporten Arbetsmiljön 2020 att andelen sysselsatta som har haft arbetsrelaterade besvär har ökat under pandemin. Kvinnor är i högre utsträckning än män drabbade. Många blir också frånvarande från arbetet. För att motverka ökning av arbetsrelaterade besvär krävs åtgärder.

Arbetsmiljö, Trygghetssystem

Åsa Forsell - Utredare med ansvar för jämställdhetsfrågor.

02 september, 2021

Fortsatt distansarbete efter pandemin – risk eller möjlighet för jämställdheten?

På ledarplats tar man upp att distansarbetet under pandemin har gett oss en jämställdhetsnyckel. Men en utveckling mot att främst kvinnor kommer att arbeta på distans framöver är inte automatiskt en lösning eller en renodlad förbättring för jämställdheten.

Jämställdhet, Distansarbete

Karin Pilsäter - Ekonomisk politik

26 augusti, 2021

Håll ögonen på budgetbollen

Idag höll finansminister Magdalena Andersson den sedvanliga pressträffen på Harpsund om det ekonomiska läget och inriktningen på budgetpropositionen. Läget är fortfarande osedvanligt osäkert, inte minst därför att trots allt ingen vet vart smittspridningen tar vägen. Det är därför viktigt att inriktningen i hög grad handlar om strukturellt riktiga insatser för ekonomins återhämtning samtidigt som politiken fortfarande behöver vara ytterst snabbfotad om förutsättningarna förändras.

A-kassan, Arbetsmarknad, Ekonomi och tillväxt

Mikael Dubois - Utredare välfärdsfrågor

20 augusti, 2021

Intressanta förslag från en efterlängtad utredning

Idag presenterades slutbetänkandet En sjukförsäkring med prevention, rehabilitering och trygghet (SOU 2021:69) av Samuel Engblom, särskild utredare. Betänkandet innehåller många intressanta förslag som tillsammans ökar fokus på prevention och rehabilitering, och ökar möjligheterna för dem som helt saknar arbetsförmåga trots rehabilitering att få sjukersättning. Nu ska förslagen remissbehandlas – och därefter är det upp till politikerna.

Trygghetssystem, Sjukförsäkringen

Gå till TCO bloggar

Seminarier och event

8 Oktober

Fredag 8 oktober 09:00 - 10:00 |

En nystart för den fria rörligheten

Varmt välkommen till ett digitalt seminarium anordnat av TCO på temat ”En nystart för den fria rörligheten”

Läs mer Anmäl dig här

Se alla event

TCO play

Se fler filmer

Rapporter

Rapporter

Från riskfaktorer till friskfaktorer

Den här rapporten fokuserar på långtidssjukskrivna tjänstemän: Vilka de är och hur deras arbetssituation har varit tiden innan sjukskrivningen. Resultaten i rapporten visar att de långtidssjukskrivna tjänstemännen tiden innan de blir sjukskrivna möter flera faktorer i sitt arbete som innebär en förhöjd risk för ohälsa. För TCO är det centralt att riskfaktorer blir till friskfaktorer – som i…

Läs vidare

Rapporter

Från jämställda par till ojämställda föräldrar

Varför väljer föräldrar att dela på föräldraledigheten som de gör? Trots möjligheten att dela lika är det få föräldrapar som gör det. Ny forskning visar att normer på arbetsplatsen styr hur föräldrar delar på dagarna.

Läs vidare

Rapporter

Livspusslet under coronapandemin

Hur påverkas livspusslet för de tjänstemän som har arbetat hemifrån och de som har fortsatt gå till arbetsplatsen under coronapandemin? Påverkas kvinnor och män på olika sätt? Det är några av frågorna som tas upp i den här rapporten som baseras på en undersökning om tjänstemännens arbetsmiljö och livspussel under pandemin.

Läs vidare

Rapporter

Lärcentra - för högre utbildning i hela Sverige

Förbättrad tillgång till högre utbildning i hela landet är inte bara en central fråga för TCO – det är också en fråga som blir än viktigare när arbetsmarknaden förändras i snabb takt. Det är därför oroande att tillgängligheten till högre utbildning utanför lärosätenas huvudorter tycks ha minskat under senare tid.

Läs vidare

Se alla rapporter

Arbetsvärlden

Arbetsvärlden är en webbtidning om arbetsmarknaden. Den ges ut av TCO och görs av en självständig redaktion.

Hitta ditt fackförbund

TCO är en centralorganisation för 13 fackförbund som tillsammans har 1,4 miljoner medlemmar.
Använd filtret nedan för att hitta ditt fackförbund.