Viktiga lärdomar om Uber, plattformsekonomin och arbetsrätten

TCObloggar 2016-10-30

Företaget Uber, genom vilket man kan boka och betala en taxiresa, har på många sätt blivit sinnebilden för den så kallade plattsformsekonomin, där säljare och köpare av arbete möts genom en digital plattform.

I fredags, den 28 oktober, kom London Central Employment Tribunal, med ett avgörande i en tvist mellan Uber och ett antal förare.  Förarna företräddes av advokatfirman Leigh Day, på uppdrag av fackförbundet GMB.

Tvisten gällde huruvida Uberförarna har rätt att få betalt i enlighet med den lagstadgade minimilönen och rätt till semesterersättning enligt den brittiska arbetstidslagen.

För att kunna besvara den frågan var domstolen först tvungen att avgöra om förarna omfattas av den aktuella lagstiftningen. Huvudregeln i de flesta länder är att den som är arbetstagare omfattas av arbetsrätten och den som är egenföretagare inte gör det. Uber har, såväl i det här fallet som vid liknande tvister i andra länder, hävdat att de förare som kör för dem inte är anställda av Uber utan egenföretagare.

Vad gäller den brittiska minimilöne- respektive arbetstidslagstiftningen så är personkretsen formulerad på ett lite annorlunda sätt. Det brittiska arbetstagarbegreppet är snävare än i de flesta andra länder och har därför kompletterats med ett något vidare begrepp – ”worker” – som inkluderar arbetstagare samt den som arbetar under någon annan form av avtal ”whereby the individual undertakes to do or perform personally any work or service for another party to the contract whose status is not by virtue of the contract that of a client or customer or any professional or business undertaking carried out by the individual”.

Detta begrepp används till exempel vid genomförandet av EU-lagstiftning, då det snävare ”employee” inte ansetts vara tillräckligt. I Sverige skulle sannolikt den som arbetar under motsvarande förhållanden som en brittisk ”worker” anses vara arbetstagare (se nedan).

Domstolen konstaterar att avtalen mellan Uber och förarna, samt mellan Uber och passagerarna är utformade för att förneka såväl att Uber skulle vara ett taxiföretag som att förarna skulle vara anställda av Uber. Då arbetsrätten är tvingande skyddslagstiftning är domstolen dock skyldig att utgå från hur förhållandet mellan parterna har sett ut i praktiken, även om avtalen säger något annat.

Avgörande för om förarna ska anses vara ”workers” är, som framgår av definitionen ovan, dels om de har haft att personligen utföra arbete, dels om arbetet utförs för deras egen eller någon annans räkning.

Ett inslag i Ubers affärsmodell, som det delar med andra företag i plattformsekonomin, är ratingsystemet. Förare ges en rating som fungerar som en signal både till potentiella passagerare och till Uber. En konsekvens av detta är att förarna inte har rätt att ta in vikarier eller låta någon annan utföra arbetet i deras ställe. Detta, tillsammans med det faktum att det i rekryteringsprocessen av nya förare ställs krav på personlig närvaro, anser domstolen visa att förarna har att personligen utföra arbete.

Vad gäller frågan om för vem arbetet utförs så tittar domstolen bland annat på hur styrda förarna är av Uber. På vissa områden är Ubers regler tämligen strikta, t ex vad gäller hur passagerare får kontaktas och att det inte är tillåtet att på förhand fråga passagerarna om destinationen och i vilken omfattning förare får tacka nej till körningar. Många av de instruktioner som Uber ger förarna har andra namn – rekommendationer, råd, tips, feedback – men styr enligt domstolen likväl förarna. I systemet finns också element som enligt domstolen är att jämställa med disciplinära åtgärder.

Ubers argument att avtalen ingås mellan förarna och passagerarna och att Uber bara förmedlar kontakten dem emellan avfärdas av domstolen, som i ett tydligt resonemang visar hur avtalets innehåll och tjänstens utförande i praktiken styrs av Uber, som ren fiktion (stycke 91 i domen).

Det sista ledet i Ubers försvar är att förarna inte är skyldiga att slå på appen, eller att acceptera körningar om den är på. Domstolen konstaterar att det förvisso är sant att förarna inte har någon avtalad skyldighet att slå på appen, men att de, när de väl har gjort det, befinner sig i det aktuella området samt har möjlighet att ta körningar ändå ska anses som ”workers”.

Nästa steg för domstolen blir nu nya förhandlingar för att bestämma storleken på den lön och semesterersättning som förarna ska erhålla. Enligt fackförbundet GMB kan målet komma att få betydelse för upp till 30 000 Uberförare i London.

***

Intressant i domen är att domstolen noterar den diskrepans som råder mellan Ubers marknadsföring och avtalen företaget ingår med sina med förare. I marknadsföringen är det tydligt att företaget utlovar transporttjänster av ett visst innehåll och med en viss kvalitet (se stycke 67-69 och stycke 87 i domen) något som i praktiken förutsätter en kontroll över förarna som går utöver den som företaget vill låtsas om. Denna typ av utfästelser om en enhetlig tjänst är på många sätt plattformsföretagens signum. Resonemanget kan därför användas även i andra sammanhang.

Domen innebär inte att Uber är förbjudet, bara att företaget måste följa samma regler som alla andra företag. Anställda måste behandlas som anställda och vill man istället att förarna ska vara egenföretagare måste inte bara avtalen utan också företagets praktik avspegla detta. En intressant fråga är i hur stor utsträckning det är möjligt att kombinera plattformsföretagets standardiserade erbjudande med att alla som utför arbetet är egenföretagare?

Då Uber, men även andra plattformsföretag ofta finns i flera länder och marknadsför ungefär samma tjänst, är det även intressant att fråga sig hur motsvarande situation hade bedömts av svenska domstolar. I min doktorsavhandling, Self-employment and the Personal Scope of Labour Law – Comparative Lessons from France, Italy, Sweden, the United Kingdom and the United States, som förvisso har ett drygt decennium på nacken, tittade jag såväl på det brittiska worker-begreppet med det svenska arbetstagarbegreppet. Min analys är att det senare är minst lika vidsträckt som det förra. Någon som av en brittisk domstol bedöms falla inom begreppet worker, skulle sannolikt bedömas som arbetstagare i Sverige. I synnerhet om Arbetsdomstolen anar ett försök till kringgående av arbetsrätten.

En viktig lärdom, inte minst för fackliga organisationer som försöker hitta sätt att hantera de nya metoder för att organisera arbete som växer fram i digitaliseringens spår, är att det finns kloka alternativ mellan att försöka förbjuda nya sätt att organisera arbete och att acceptera alla plattsformsföreträdarnas utsagor om hur deras nya affärsmodeller trotsar alla rättsliga kategorier. Ofta kommer man långt med existerande lagstiftning och arbetsrätten har under de senaste hundra åren gång på gång visat att den kan tillämpas på nya situationer - med resultat som är rimliga.

För den som vill läsa mer rekommenderas Unionens nyutkomna rapport Plattformsekonomin och den svenska modellen

Samhällspolitisk chef

Vi har väntat länge nog på en bättre sjukförsäkring

Istället för att neka sjuka människor sjukpenning med hänvisning till fiktiva arbeten borde alla inblandade aktörer arbeta för att sjuka människor ges bästa möjliga rehabilitering, skriver vi i Expressen. 

Läs debattartikeln

Debatt

Vi har väntat länge nog på en bättre sjukförsäkring

I stället för att neka sjuka människor sjukpenning med hänvisning till fiktiva arbeten borde alla inblandade aktörer arbeta för att sjuka människor ges bästa möjliga rehabilitering. 3,5 miljoner löntagare förutsätter nu att regeringen respekterar riksdagsmajoriteten och lägger fram en proposition på riksdagens bord, skriver Therese Svanström, tillsammans med Susanna Gideonsson och Göran Arrius i Expressen.

Nyheter

RUT-avdrag för äldre är ingen bra idé

Nyligen presenterades förslag om att utvidga RUT-tjänsterna specifikt mot de äldre. Det är ett behjärtansvärt initiativ men bör inte genomföras. Det skulle leda till att man undergräver RUT:s legitimitet och kan knappast ge någon större mernytta till de äldre.

Pressmeddelanden

Välkommet besked att Las-utredningens förslag läggs åt sidan

Arbetsmarknadsminister Eva Nordmark meddelade under torsdagsförmiddagen att regeringen avser att gå vidare med parternas lösningar och inte den så kallade Las-utredningens förslag. TCO välkomnar beskedet.

Debatt

Det här bör ingå i nästa stimulanspaket

Pandemin har stor inverkan på människors liv och på ekonomin. Stimulanserna, i tillägg till krisåtgärder som korttidspermittering och omsättningsstöd, bör utformas så att de både upprätthåller efterfrågan i ekonomin och underlättar den strukturomvandling som pågår, skriver företrädare för Forum för Omställning, Susanne Ackum, Göran Arrius, Marcus Wallenberg, Therese Svanström med flera.

Nyheter

Öppet brev till regeringen om EU-direktiv om minimilöner

Arbetsmarknadens parter är helt eniga om att minimilönedirektivet utgör ett allvarligt hot mot vår svenska kollektivavtalsmodell. Regeringens agerande i frågan har inte varit tillräckligt kraftfullt så i ett öppet brev till statsministern och arbetsmarknadsministern framför man nu sina förväntningar.

Pressmeddelanden

Tummen ned för EU:s lagförslag om minimilöner

EU-kommissionen presenterade idag ett direktivförslag om minimilöner. Förslaget är inte lika långtgående som befarats, men bedömningen är fortfarande att det nya förslaget riskerar att allvarligt skada partsmodellen om det genomförs. TCO uppmanar Sveriges regering att agera kraftfullt i EU för att förhindra lagförslaget.

Gå till Aktuellt

TCO bloggar

Therese Svanström - Ordförande TCO

15 januari, 2021

Låt 2021 präglas av hövlighet, modet att vara osäker och viljan till kompromiss!

Lite ledighet och vila ger för min del alltid upphov till tankar och insikter. Och förstås också när stora saker sker i omvärlden, vilket ju händer just nu på flera sätt.

Om TCO

Oscar Wåglund Söderström - Internationell chef

15 januari, 2021

Brexitavtalet - en julklapp värd att hålla koll på

Lagom till Kalle Anka på julafton kom en rejäl och ändå lite oväntad julklapp. Mot alla odds lyckades EU och Storbritannien förhandla fram ett nytt handelsavtal. Handeln blir krångligare än idag, men för svenska jobb är det viktigt med ett avtal på plats. Samtidigt finns en oro för att reglerna som ska hindra oschyst konkurrens inte går tillräckligt långt.

Elin Bergkvist - Chef, arbetsliv och ekonomi

14 januari, 2021

Regleringsbrev sätter agendan

Regeringen har nyligen fattat beslut om regleringsbrev till de statliga myndigheterna för 2021. För TCO är regleringsbreven ett viktigt instrument att bevaka då de ger tydliga signaler om nästa års politiska prioriteringar. Hur ser regeringens insatser ut inom TCO:s prioriterade frågor?

Arbetsmarknad, Arbetsmiljö, Omställning och utbildning

Håkan Gustavsson - Utredare ekonomi och arbetsliv

12 januari, 2021

Är arbetsmarknadspolitiken anpassad för de nya grupper som riskerar att bli långtidsarbetslösa?

Coronapandemin har slagit hårt mot den svenska arbetsmarknaden och antalet personer som är eller riskerar att bli långtidsarbetslösa har ökat kraftigt. Samtidigt finns allt fler med både utbildning och färsk arbetslivserfarenhet bland de inskrivna på Arbetsförmedlingen. Av dessa är många medlemmar i TCO-förbundens a-kassor. Ju längre tid pandemin fortsätter att påverka arbetsmarknaden desto större blir risken att även dessa grupper blir långtidsarbetslösa, vilket vore mycket allvarligt. Frågan om arbetsmarknadspolitiken är anpassad för detta är fortfarande obesvarad.

Arbetsmarknad, Ekonomi och tillväxt, Omställning och utbildning

Therese Svanström - Ordförande TCO

22 december, 2020

En julhälsning i Coronatider

Ett annorlunda år är till ända. TCO har spelat en avgörande roll för flera lösningar under året. Nu är vi många som får ledigt, men glöm inte att tänka på de som arbetar, ofta i frontlinjen mot pandemin. Tänk på dem och ta ditt ansvar för att minska smittspridningen.

Om TCO

Sofia Hylander - Utredare: Utbildning och livslångt lärande

22 december, 2020

Forskningspropositionen 2020

I mitten av december presenterades regeringens proposition 2020/21:60 Forskning, frihet, framtid – kunskap och innovation för Sverige – regeringens forskningspolitik för åren 2021-2024. Propositionen omfattar frågor om såväl forskning och innovation som högre utbildning och innehåller flera delar som TCO både efterfrågat och välkomnar.

Omställning och utbildning

Gå till TCO bloggar

TCO play

01:02:15

06 november, 2020

Vi som jobbade hemma - Webbinarium om arbetsmiljö och distansarbete

Del två i TCO:s serie webbinarier om arbetsmiljö under Corona. Det sista kan du anmäla dig till vi länken: https://www.trippus.net/TCO_webbinarium_arbetsmiljo Coronapandemin har påverkat hur vi lever och hur vi arbetar. Många har bytt skrivbordet på kontoret mot köksbordet hemmavid. Distansarbetet kan ge oss en bättre balans mellan jobb och privatliv, men också orsaka stress och att man arbetar för mycket. Det är både intressant och nödvändigt att följa de långsiktiga konsekvenserna. Hur har arbetsmiljön sett ut för dem som har jobbat hemma under coronapandemin? Vilka arbetsmiljöregler gäller vid hemmaarbete? Hur bör man göra för att klara det fysiskt och psykiskt? Vilka lärdomar kan vi dra inför det fortsatta arbetet under pandemin och inför framtiden? Och hur kommer det att bli när vi går tillbaka till jobbet? Medverkande Therese Svanström, ordförande TCO Gisela Bäcklander, arbetslivs- och organisationsforskare Martine Syrjänen Stålberg, arbetsmiljöexpert Unionen Martina Saar, utredare på Fackförbundet ST med ansvar för arbetsmiljöfrågor Ann-Therése Enarsson, vd för TCO:s och TCO-förbundens tankesmedja Futurion Moderator: Johanna Palmström Vill du veta mer om de andra seminarierna, läs mer här: https://www.tco.se/nyheter-och-debatt/Nyheter/2020/hur-paverkas-arbetsmiljon-av-coronapandemin/ Vill du veta mer om hur TCO arbetar med arbetsmiljöfrågan, läs mer här: https://www.tco.se/tco-tycker/Arbetsmarknad/Arbetsmiljo/

Se fler filmer

Rapporter

Rapporter

Lärcentra - för högre utbildning i hela Sverige

Förbättrad tillgång till högre utbildning i hela landet är inte bara en central fråga för TCO – det är också en fråga som blir än viktigare när arbetsmarknaden förändras i snabb takt. Det är därför oroande att tillgängligheten till högre utbildning utanför lärosätenas huvudorter tycks ha minskat under senare tid.

Läs vidare

Rapporter

Vidareutbildning, varför och för vad?

Vår ekonomi och arbetsmarknad är i konstant förändring. Coronakrisen har ställt vår förmåga att hänga med i utvecklingen på sin spets. Vår rapport ”Vidareutbildning, varför och för vad? visar att behovet av vidareutbildning och kompetensutveckling är stort. Något det var redan före pandemin. Vi har också flera konkreta förslag på hur förutsättningarna för omställning kan bli bättre för alla…

Läs vidare

Rapporter

Tryggheten, staten och partsmodellen 2

Den ekonomiska tryggheten vid arbetslöshet har stor betydelse både för individen och för samhället. I dag består den tryggheten av många olika försäkringar. I den här rapporten går vi igenom utvecklingen av arbetslöshetsförsäkringen - a-kassan - och andra försäkringar sedan 1980 och fram till idag.

Läs vidare

Rapporter

Får tjänstemännen ihop livspusslet?

Hinner tjänstemännen med både arbete och föräldraskap? Hur viktigt är det att arbetet är föräldravänligt och hur ser arbetssituationen faktiskt ut? Vilka konsekvenser får det att det oftast är kvinnor som anpassar arbetslivet efter familjelivet? Det är några av frågorna som tas upp i den här rapporten.

Läs vidare

Se alla rapporter

Arbetsvärlden

Arbetsvärlden är en webbtidning om arbetsmarknaden. Den ges ut av TCO och görs av en självständig redaktion.

Hitta ditt fackförbund

TCO är en centralorganisation för 13 fackförbund som tillsammans har 1,4 miljoner medlemmar.
Använd filtret nedan för att hitta ditt fackförbund.