Viktiga lärdomar om Uber, plattformsekonomin och arbetsrätten

TCObloggar 2016-10-30

Företaget Uber, genom vilket man kan boka och betala en taxiresa, har på många sätt blivit sinnebilden för den så kallade plattsformsekonomin, där säljare och köpare av arbete möts genom en digital plattform.

I fredags, den 28 oktober, kom London Central Employment Tribunal, med ett avgörande i en tvist mellan Uber och ett antal förare.  Förarna företräddes av advokatfirman Leigh Day, på uppdrag av fackförbundet GMB.

Tvisten gällde huruvida Uberförarna har rätt att få betalt i enlighet med den lagstadgade minimilönen och rätt till semesterersättning enligt den brittiska arbetstidslagen.

För att kunna besvara den frågan var domstolen först tvungen att avgöra om förarna omfattas av den aktuella lagstiftningen. Huvudregeln i de flesta länder är att den som är arbetstagare omfattas av arbetsrätten och den som är egenföretagare inte gör det. Uber har, såväl i det här fallet som vid liknande tvister i andra länder, hävdat att de förare som kör för dem inte är anställda av Uber utan egenföretagare.

Vad gäller den brittiska minimilöne- respektive arbetstidslagstiftningen så är personkretsen formulerad på ett lite annorlunda sätt. Det brittiska arbetstagarbegreppet är snävare än i de flesta andra länder och har därför kompletterats med ett något vidare begrepp – ”worker” – som inkluderar arbetstagare samt den som arbetar under någon annan form av avtal ”whereby the individual undertakes to do or perform personally any work or service for another party to the contract whose status is not by virtue of the contract that of a client or customer or any professional or business undertaking carried out by the individual”.

Detta begrepp används till exempel vid genomförandet av EU-lagstiftning, då det snävare ”employee” inte ansetts vara tillräckligt. I Sverige skulle sannolikt den som arbetar under motsvarande förhållanden som en brittisk ”worker” anses vara arbetstagare (se nedan).

Domstolen konstaterar att avtalen mellan Uber och förarna, samt mellan Uber och passagerarna är utformade för att förneka såväl att Uber skulle vara ett taxiföretag som att förarna skulle vara anställda av Uber. Då arbetsrätten är tvingande skyddslagstiftning är domstolen dock skyldig att utgå från hur förhållandet mellan parterna har sett ut i praktiken, även om avtalen säger något annat.

Avgörande för om förarna ska anses vara ”workers” är, som framgår av definitionen ovan, dels om de har haft att personligen utföra arbete, dels om arbetet utförs för deras egen eller någon annans räkning.

Ett inslag i Ubers affärsmodell, som det delar med andra företag i plattformsekonomin, är ratingsystemet. Förare ges en rating som fungerar som en signal både till potentiella passagerare och till Uber. En konsekvens av detta är att förarna inte har rätt att ta in vikarier eller låta någon annan utföra arbetet i deras ställe. Detta, tillsammans med det faktum att det i rekryteringsprocessen av nya förare ställs krav på personlig närvaro, anser domstolen visa att förarna har att personligen utföra arbete.

Vad gäller frågan om för vem arbetet utförs så tittar domstolen bland annat på hur styrda förarna är av Uber. På vissa områden är Ubers regler tämligen strikta, t ex vad gäller hur passagerare får kontaktas och att det inte är tillåtet att på förhand fråga passagerarna om destinationen och i vilken omfattning förare får tacka nej till körningar. Många av de instruktioner som Uber ger förarna har andra namn – rekommendationer, råd, tips, feedback – men styr enligt domstolen likväl förarna. I systemet finns också element som enligt domstolen är att jämställa med disciplinära åtgärder.

Ubers argument att avtalen ingås mellan förarna och passagerarna och att Uber bara förmedlar kontakten dem emellan avfärdas av domstolen, som i ett tydligt resonemang visar hur avtalets innehåll och tjänstens utförande i praktiken styrs av Uber, som ren fiktion (stycke 91 i domen).

Det sista ledet i Ubers försvar är att förarna inte är skyldiga att slå på appen, eller att acceptera körningar om den är på. Domstolen konstaterar att det förvisso är sant att förarna inte har någon avtalad skyldighet att slå på appen, men att de, när de väl har gjort det, befinner sig i det aktuella området samt har möjlighet att ta körningar ändå ska anses som ”workers”.

Nästa steg för domstolen blir nu nya förhandlingar för att bestämma storleken på den lön och semesterersättning som förarna ska erhålla. Enligt fackförbundet GMB kan målet komma att få betydelse för upp till 30 000 Uberförare i London.

***

Intressant i domen är att domstolen noterar den diskrepans som råder mellan Ubers marknadsföring och avtalen företaget ingår med sina med förare. I marknadsföringen är det tydligt att företaget utlovar transporttjänster av ett visst innehåll och med en viss kvalitet (se stycke 67-69 och stycke 87 i domen) något som i praktiken förutsätter en kontroll över förarna som går utöver den som företaget vill låtsas om. Denna typ av utfästelser om en enhetlig tjänst är på många sätt plattformsföretagens signum. Resonemanget kan därför användas även i andra sammanhang.

Domen innebär inte att Uber är förbjudet, bara att företaget måste följa samma regler som alla andra företag. Anställda måste behandlas som anställda och vill man istället att förarna ska vara egenföretagare måste inte bara avtalen utan också företagets praktik avspegla detta. En intressant fråga är i hur stor utsträckning det är möjligt att kombinera plattformsföretagets standardiserade erbjudande med att alla som utför arbetet är egenföretagare?

Då Uber, men även andra plattformsföretag ofta finns i flera länder och marknadsför ungefär samma tjänst, är det även intressant att fråga sig hur motsvarande situation hade bedömts av svenska domstolar. I min doktorsavhandling, Self-employment and the Personal Scope of Labour Law – Comparative Lessons from France, Italy, Sweden, the United Kingdom and the United States, som förvisso har ett drygt decennium på nacken, tittade jag såväl på det brittiska worker-begreppet med det svenska arbetstagarbegreppet. Min analys är att det senare är minst lika vidsträckt som det förra. Någon som av en brittisk domstol bedöms falla inom begreppet worker, skulle sannolikt bedömas som arbetstagare i Sverige. I synnerhet om Arbetsdomstolen anar ett försök till kringgående av arbetsrätten.

En viktig lärdom, inte minst för fackliga organisationer som försöker hitta sätt att hantera de nya metoder för att organisera arbete som växer fram i digitaliseringens spår, är att det finns kloka alternativ mellan att försöka förbjuda nya sätt att organisera arbete och att acceptera alla plattsformsföreträdarnas utsagor om hur deras nya affärsmodeller trotsar alla rättsliga kategorier. Ofta kommer man långt med existerande lagstiftning och arbetsrätten har under de senaste hundra åren gång på gång visat att den kan tillämpas på nya situationer - med resultat som är rimliga.

För den som vill läsa mer rekommenderas Unionens nyutkomna rapport Plattformsekonomin och den svenska modellen

Samhällspolitisk chef

Det här vill vi se i regeringens nya arbetsmiljöstrategi

Det saknas inte utmaningar på arbetsmiljöområdet. I ljuset av coronapandemin har vikten av ett väl fungerande arbetsmiljöarbete blivit ännu tydligare.

Läs mer

Debatt

EU legislation on minimum wages is not the solution

We are deeply worried and concerned that the European Commission, after its second-stage consultation with the social partners, is planning to proceed with a legislative initiative on minimum wages—a proposal, which will not respect treaty limitations and be counterproductive for a social Europe built on robust, multi-employer collective bargaining. As the Scandinavian trade union movement, on the fourth of September we sent our own reply to the commission.

Nyheter

Checklista - Tänk på det här när ni går tillbaka till arbetsplatsen

Till Skyddsombudens dag den 21 oktober 2020 har TCO och TCO-förbundens arbetsmiljönätverk tillsammans tagit fram en checklista för skyddsombud och arbetsmiljöombud. Checklistan innehåller råd och stöd inför återgång till arbetsplatsen för dem som har jobbat hemifrån under pandemin.

Pressmeddelanden

TCO kommenterar frågan om anställningsskyddet i framtiden

TCO ser fortsatt allvarligt på statlig inblandning i frågor som arbetsmarknadens parter är bäst lämpade att sköta. Det är endast genom kollektivavtal som långsiktigt hållbara lösningar kan nås. Därför är TCO:s uppfattning fortfarande att regeringen inte kan gå vidare med LAS-utredningens förslag.

Debatt

Dags för klarspråk om sjukförsäkringen!

För oss är det självklart att sjukförsäkringen ska vara rättssäker och ge sjukskrivna rehabilitering och stöd så att de kan gå tillbaka till sitt arbete och ta tillvara sin kompetens och yrkeserfarenhet. Men som utredningen En trygg sjukförsäkring med människan i centrum visar, och våra förbund erfar, finns det idag stora brister i hur sjukförsäkringen fungerar.

Nyheter

Det här vill vi se i regeringens nya arbetsmiljöstrategi

Regeringens arbetsmiljöstrategi löper ut vid årsskiftet. Strategin innehåller regeringens prioriteringar på arbetsmiljöområdet de kommande åren. TCO vill särskilt betona att arbetsmiljöarbetet endast fungerar i samverkan mellan arbetsgivare och skyddsombud och att många arbetsplatser måste jobba mer med den organisatoriska och sociala arbetsmiljön.

Pressmeddelanden

Många som jobbar hemma trivs bra – men saknar kollegorna

Coronapandemin har påverkat hur vi lever och hur vi arbetar. Många har bytt skrivbordet på kontoret mot köksbordet hemmavid. TCO har låtit Novus fråga tjänstemännen om deras arbetsmiljö under pandemin.

Gå till Aktuellt

TCO bloggar

Therese Svanström - Ordförande TCO

09 oktober, 2020

Kompromisskampen 2020

I onsdags var det äntligen dags igen! Då gjorde Sveriges ungdomsförbund för femte året i rad upp i Kompromisskampen. Normalt sett sker det i Almedalen men vi, som så många andra, fick ställa om.

Partsmodellen

Sofia Råsmar - EU-jurist

16 oktober, 2020

Europeiska arbetsmyndigheten (ELA) fyller 1 år!

Europeiska arbetsmyndigheten fyller 1 år idag, det är värt att uppmärksammas. Myndigheten slog upp portarna den 16 oktober 2019 i Bratislava (eller nåja myndigheten startade åtminstone officiellt sitt arbete då och så snart läget i omvärlden tillåter ska den finnas på plats fysiskt i Bratislava).

EU

Lena Orpana - Utredare pensionsfrågor, statistiker

12 oktober, 2020

Premiepensionens insättningsgaranti

Pensionsmyndighetens arbete med att minimera skadorna för pensionsspararna efter fondbolagsskandalerna ger resultat. Samtidigt ökar kontrollen av fonderna och förvalsalternativet görs om. Men spararna kan ändå vara betjänta av en insättningsgaranti.

Trygghetssystem, Pension

Lena Orpana - Utredare pensionsfrågor, statistiker

05 oktober, 2020

Inkomstpensionen behöver höjas - inom ramen för pensionssystemet

Pensionsgruppens förslag till inkomstpensionstillägg från i våras finns även med i budgetpropositionen för 2021. Förslaget har mötts av stark kritik för att man inte vårdar och värnar pensionssystemet, utan river upp, krånglar till och skapar administrativa problem. Kritiken är berättigad, även om det inte alls är fel att vilja höja pensionerna. Haken är att det behöver göras i pensionssystemet, inte via statsbudgeten.

Trygghetssystem, Pension

Kristina Lovén Seldén - Utredare arbetsmarknadspolitik

30 september, 2020

Ett viktigt steg i rätt riktning som behöver åtföljas av fler

Ökade möjligheter till utveckling och omställning genom hela arbetslivet är en fråga som ligger som ett raster över det mesta som vi tar oss för i TCO – oavsett om det handlar om arbetsmiljö, trygghetssystem, pensioner, utbildning, jämställdhet eller arbetsmarknadspolitik.

Arbetsmarknad, Trygghetssystem, Omställning och utbildning

Karin Pilsäter - Ekonomisk politik

25 september, 2020

Budgeten saknar besked om en skattereform

En ganska bra budget för omställning men det saknas långsiktighet och förutsebarhet vad gäller skattepolitiken och välfärdens finansiering. Det är en kortversion av kommentaren om budgetpropositionen för 2021.

Ekonomi och tillväxt, Skattereform

Gå till TCO bloggar

Seminarier och event

21 Oktober

Onsdag 21 oktober 08:30 - 09:00 |

Lärcentra i centrum

Coronapandemin har satt omställningsfrågorna i fokus, men för TCO har dessa frågor alltid varit i ropet. TCO bjuder därför in till ett livesänt samtal där den nya rapporten ”Lärcentra – för högre utbildning i hela landet” presenteras.

Läs mer

5 November

Torsdag 5 november 11:00 - 12:00 |

Vi som jobbade hemma

Coronapandemin har påverkat hur vi lever och hur vi arbetar. Många har bytt skrivbordet på kontoret mot köksbordet hemmavid. Distansarbetet kan ge oss en bättre balans mellan jobb och privatliv, men också orsaka stress och att man arbetar för mycket. Det är både intressant och nödvändigt att följa de långsiktiga konsekvenserna.

Läs mer Anmäl dig här så får du en länk till livesändningen!

Se alla event

TCO play

Se fler filmer

Rapporter

Rapporter

Lärcentra - för högre utbildning i hela Sverige

Förbättrad tillgång till högre utbildning i hela landet är inte bara en central fråga för TCO – det är också en fråga som blir än viktigare när arbetsmarknaden förändras i snabb takt. Det är därför oroande att tillgängligheten till högre utbildning utanför lärosätenas huvudorter tycks ha minskat under senare tid.

Läs vidare

Rapporter

Vidareutbildning, varför och för vad?

Vår ekonomi och arbetsmarknad är i konstant förändring. Coronakrisen har ställt vår förmåga att hänga med i utvecklingen på sin spets. Vår rapport ”Vidareutbildning, varför och för vad? visar att behovet av vidareutbildning och kompetensutveckling är stort. Något det var redan före pandemin. Vi har också flera konkreta förslag på hur förutsättningarna för omställning kan bli bättre för alla…

Läs vidare

Rapporter

Tryggheten, staten och partsmodellen 2

Den ekonomiska tryggheten vid arbetslöshet har stor betydelse både för individen och för samhället. I dag består den tryggheten av många olika försäkringar. I den här rapporten går vi igenom utvecklingen av arbetslöshetsförsäkringen - a-kassan - och andra försäkringar sedan 1980 och fram till idag.

Läs vidare

Rapporter

Får tjänstemännen ihop livspusslet?

Hinner tjänstemännen med både arbete och föräldraskap? Hur viktigt är det att arbetet är föräldravänligt och hur ser arbetssituationen faktiskt ut? Vilka konsekvenser får det att det oftast är kvinnor som anpassar arbetslivet efter familjelivet? Det är några av frågorna som tas upp i den här rapporten.

Läs vidare

Se alla rapporter

Arbetsvärlden

Arbetsvärlden är en webbtidning om arbetsmarknaden. Den ges ut av TCO och görs av en självständig redaktion.

Hitta ditt fackförbund

TCO är en centralorganisation för 13 fackförbund som tillsammans har 1,4 miljoner medlemmar.
Använd filtret nedan för att hitta ditt fackförbund.