Viktiga lärdomar om Uber, plattformsekonomin och arbetsrätten

TCObloggar 2016-10-30

Företaget Uber, genom vilket man kan boka och betala en taxiresa, har på många sätt blivit sinnebilden för den så kallade plattsformsekonomin, där säljare och köpare av arbete möts genom en digital plattform.

I fredags, den 28 oktober, kom London Central Employment Tribunal, med ett avgörande i en tvist mellan Uber och ett antal förare.  Förarna företräddes av advokatfirman Leigh Day, på uppdrag av fackförbundet GMB.

Tvisten gällde huruvida Uberförarna har rätt att få betalt i enlighet med den lagstadgade minimilönen och rätt till semesterersättning enligt den brittiska arbetstidslagen.

För att kunna besvara den frågan var domstolen först tvungen att avgöra om förarna omfattas av den aktuella lagstiftningen. Huvudregeln i de flesta länder är att den som är arbetstagare omfattas av arbetsrätten och den som är egenföretagare inte gör det. Uber har, såväl i det här fallet som vid liknande tvister i andra länder, hävdat att de förare som kör för dem inte är anställda av Uber utan egenföretagare.

Vad gäller den brittiska minimilöne- respektive arbetstidslagstiftningen så är personkretsen formulerad på ett lite annorlunda sätt. Det brittiska arbetstagarbegreppet är snävare än i de flesta andra länder och har därför kompletterats med ett något vidare begrepp – ”worker” – som inkluderar arbetstagare samt den som arbetar under någon annan form av avtal ”whereby the individual undertakes to do or perform personally any work or service for another party to the contract whose status is not by virtue of the contract that of a client or customer or any professional or business undertaking carried out by the individual”.

Detta begrepp används till exempel vid genomförandet av EU-lagstiftning, då det snävare ”employee” inte ansetts vara tillräckligt. I Sverige skulle sannolikt den som arbetar under motsvarande förhållanden som en brittisk ”worker” anses vara arbetstagare (se nedan).

Domstolen konstaterar att avtalen mellan Uber och förarna, samt mellan Uber och passagerarna är utformade för att förneka såväl att Uber skulle vara ett taxiföretag som att förarna skulle vara anställda av Uber. Då arbetsrätten är tvingande skyddslagstiftning är domstolen dock skyldig att utgå från hur förhållandet mellan parterna har sett ut i praktiken, även om avtalen säger något annat.

Avgörande för om förarna ska anses vara ”workers” är, som framgår av definitionen ovan, dels om de har haft att personligen utföra arbete, dels om arbetet utförs för deras egen eller någon annans räkning.

Ett inslag i Ubers affärsmodell, som det delar med andra företag i plattformsekonomin, är ratingsystemet. Förare ges en rating som fungerar som en signal både till potentiella passagerare och till Uber. En konsekvens av detta är att förarna inte har rätt att ta in vikarier eller låta någon annan utföra arbetet i deras ställe. Detta, tillsammans med det faktum att det i rekryteringsprocessen av nya förare ställs krav på personlig närvaro, anser domstolen visa att förarna har att personligen utföra arbete.

Vad gäller frågan om för vem arbetet utförs så tittar domstolen bland annat på hur styrda förarna är av Uber. På vissa områden är Ubers regler tämligen strikta, t ex vad gäller hur passagerare får kontaktas och att det inte är tillåtet att på förhand fråga passagerarna om destinationen och i vilken omfattning förare får tacka nej till körningar. Många av de instruktioner som Uber ger förarna har andra namn – rekommendationer, råd, tips, feedback – men styr enligt domstolen likväl förarna. I systemet finns också element som enligt domstolen är att jämställa med disciplinära åtgärder.

Ubers argument att avtalen ingås mellan förarna och passagerarna och att Uber bara förmedlar kontakten dem emellan avfärdas av domstolen, som i ett tydligt resonemang visar hur avtalets innehåll och tjänstens utförande i praktiken styrs av Uber, som ren fiktion (stycke 91 i domen).

Det sista ledet i Ubers försvar är att förarna inte är skyldiga att slå på appen, eller att acceptera körningar om den är på. Domstolen konstaterar att det förvisso är sant att förarna inte har någon avtalad skyldighet att slå på appen, men att de, när de väl har gjort det, befinner sig i det aktuella området samt har möjlighet att ta körningar ändå ska anses som ”workers”.

Nästa steg för domstolen blir nu nya förhandlingar för att bestämma storleken på den lön och semesterersättning som förarna ska erhålla. Enligt fackförbundet GMB kan målet komma att få betydelse för upp till 30 000 Uberförare i London.

***

Intressant i domen är att domstolen noterar den diskrepans som råder mellan Ubers marknadsföring och avtalen företaget ingår med sina med förare. I marknadsföringen är det tydligt att företaget utlovar transporttjänster av ett visst innehåll och med en viss kvalitet (se stycke 67-69 och stycke 87 i domen) något som i praktiken förutsätter en kontroll över förarna som går utöver den som företaget vill låtsas om. Denna typ av utfästelser om en enhetlig tjänst är på många sätt plattformsföretagens signum. Resonemanget kan därför användas även i andra sammanhang.

Domen innebär inte att Uber är förbjudet, bara att företaget måste följa samma regler som alla andra företag. Anställda måste behandlas som anställda och vill man istället att förarna ska vara egenföretagare måste inte bara avtalen utan också företagets praktik avspegla detta. En intressant fråga är i hur stor utsträckning det är möjligt att kombinera plattformsföretagets standardiserade erbjudande med att alla som utför arbetet är egenföretagare?

Då Uber, men även andra plattformsföretag ofta finns i flera länder och marknadsför ungefär samma tjänst, är det även intressant att fråga sig hur motsvarande situation hade bedömts av svenska domstolar. I min doktorsavhandling, Self-employment and the Personal Scope of Labour Law – Comparative Lessons from France, Italy, Sweden, the United Kingdom and the United States, som förvisso har ett drygt decennium på nacken, tittade jag såväl på det brittiska worker-begreppet med det svenska arbetstagarbegreppet. Min analys är att det senare är minst lika vidsträckt som det förra. Någon som av en brittisk domstol bedöms falla inom begreppet worker, skulle sannolikt bedömas som arbetstagare i Sverige. I synnerhet om Arbetsdomstolen anar ett försök till kringgående av arbetsrätten.

En viktig lärdom, inte minst för fackliga organisationer som försöker hitta sätt att hantera de nya metoder för att organisera arbete som växer fram i digitaliseringens spår, är att det finns kloka alternativ mellan att försöka förbjuda nya sätt att organisera arbete och att acceptera alla plattsformsföreträdarnas utsagor om hur deras nya affärsmodeller trotsar alla rättsliga kategorier. Ofta kommer man långt med existerande lagstiftning och arbetsrätten har under de senaste hundra åren gång på gång visat att den kan tillämpas på nya situationer - med resultat som är rimliga.

För den som vill läsa mer rekommenderas Unionens nyutkomna rapport Plattformsekonomin och den svenska modellen

Samhällspolitisk chef

Takten har avtagit mot ett mer jämställt föräldrapenningsuttag

Utvecklingen mot en mer jämställd fördelning av föräldraledigheten går för långsamt och takten har avtagit det senaste året, visar TCO:s jämställdhetsindex. Den ojämna fördelningen är en viktig förklaring till inkomstskillnadernamellan kvinnor och män. 

Se hela jämställdhetsindex

Debatt

Förslaget till nya arbetsmiljöregler fyller inte sitt syfte

TCO har en i grunden positiv inställning till Arbetsmiljöverkets arbete med att uppdatera regelverket på arbetsmiljöområdet och göra det mer användarvänligt. Men förutsättningen är att det sker med erkännande av skyddsombudens roll och betydelsen av samverkan på arbetsplatsen. Skyddsnivån får inte heller försämras. Dessvärre lever Arbetsmiljöverkets förslag inte upp till våra förväntningar. Det skriver TCO:s jurist Lise Donovan i en debattartikel i tidningen Publikt.

Nyheter

Kvinnorna är förlorarna i pandemin

Kvinnorna är de största förlorarna i pandemin, säger TCO:s ordförande i en djupgående nära intervju i Dagens industri Weekend.

Pressmeddelanden

Det går för långsamt mot jämställt föräldraskap

Utvecklingen mot en mer jämställd fördelning av föräldraledigheten går för långsamt och takten har avtagit det senaste året. Det visar TCO:s nya jämställdhetsindex som släpps idag. Kvinnor tog ut 68,7 procent av alla dagar med föräldrapenning och vård av sjukt barn förra året. Män tog alltså bara ut 31,3 procent.

Debatt

Visst behövs det en återhämtningsplan

Det pågår en debatt just nu huruvida det är bra eller dåligt med gemensam återhämtningsfond för EU. Vi befinner oss just nu mitt i den värsta kris som drabbat Europa under efterkrigstiden och svaret borde vara självklart- vi behöver en återhämtningsplan som leder till en snabb återhämtning.

Nyheter

Fler TCO-medlemmar riskerar långtidsarbetslöshet i krisens spår

Krisen på arbetsmarknaden slår hårt med TCO-förbundens medlemmar. Antalet långtidsarbetslösa har ökat tydligt under året. – Självklart är vi oroliga. För att möta det här måste vi satsa ännu mer på utbildnings- och omställningsinsatser, säger Therese Svanström, ordförande för TCO.

Pressmeddelanden

Therese Svanström vald till vice ordförande för Folksam Sak

Försäkringsbolaget Folksam består av de två ömsesidiga bolagen Folksam Sak och Folksam Liv samt ett antal dotterbolag. På torsdagen valdes TCO:s ordförande Therese Svanström till ny ledamot i styrelsen för Folksam Sak.

Gå till Aktuellt

TCO bloggar

Therese Svanström - Ordförande TCO

01 april, 2021

Vi håller i och håller ut även denna påsk

Drygt ett år har gått sedan Folkhälsomyndigheten rekommenderade hemifrånjobb för oss som kan. Den 16 mars efter lunch var vi många, på många arbetsplatser, som gick hem och vi har sedan dess jobbat hemifrån i stor utsträckning. För de flesta har det funkat bra. Men det har också varit svårt att sätta gränser mellan arbete och fritid. När går man hem från jobbet liksom? Och samarbetet med kollegorna är saknat – många upplever stor brist på samtal och dialog.

Åsa Forsell - Utredare med ansvar för jämställdhetsfrågor.

21 april, 2021

Normer styr hur länge kvinnor och män är föräldralediga – politiken behöver signalera att jämställt föräldraskap är målet

Utvecklingen mot en mer jämställd fördelning av föräldraledigheten går för långsamt och takten har avtagit det senaste året. Det visar TCO:s nya jämställdhetsindex. Nyare forskning visar att normer på arbetsplatserna styr hur länge kvinnor och män är föräldralediga. För att skynda på utvecklingen mot ökad ekonomisk jämställdhet behöver reglerna kring föräldraförsäkringen reformeras så att de tydligt signalerar att målet är jämställt föräldraskap – det är dags för tredelning av föräldrapenningdagarna och även dagar med ersättning på grundnivå ska vara reserverade.

Jämställdhet

Lena Orpana - Utredare pensionsfrågor, statistiker

15 april, 2021

Så åstadkommer vi ett stabilt pensionssystem

Pensionssystemet ska vara stabilt och det ska inte vara lätt att höja pensionsavgifterna, utan initiativet behöver komma från pensionsgruppen, som måste vara överens om genomförandet. Men nu har varningsklockorna ringt i flera år och alltfler etablerade aktörer har visat på kalkyler som ger anledning till oro och att en höjning av avgiften behövs.

Karin Pilsäter - Ekonomisk politik

01 april, 2021

Reformförslag vill vi se i våpen

Många extra ändringsbudgetar har det blivit det senaste året, mycket krishantering, stödåtgärder ibland hellre fort än helt rätt. Nu är det dags höja blicken och börja arbeta med ekonomiska reformer för omställning och utveckling, för fler och bättre jobb och för stabila planeringsförutsättningar för välfärden.

Arbetsmarknad, Ekonomi och tillväxt, EU

Lise Donovan - Jurist för Europa och juridik med ansvar för juridik och internationella frågor

31 mars, 2021

OSA-föreskriften fyller 5 år - hur går vi vidare?

För fem år sedan firade vi stort på TCO. Efter många års idogt arbete fick vi ett erkännande av tjänstemännens problem och risker i arbetsmiljön.

Arbetsmiljö

Mikael Dubois - Utredare välfärdsfrågor

31 mars, 2021

ISF utredningsskyldighet

Inspektionen för socialförsäkringen visar i rapporten Försäkringskassans utredningsskyldighet (Rapport 2021:3) att det finns tydliga brister i hur Försäkringskassan uppfyller utredningsskyldigheten i ärenden som rör ansökan om sjukpenning i början av sjukperioden, bedömning av rätt till sjukpenning vid dag 180 och ärenden som rör ansökan om aktivitetsersättning. Sett till samtliga slags ärenden uppfyller inte Försäkringskassan utredningsskyldigheten i 11 procent av ärendena och det finns förbättringsbehov i ytterligare 37 procent. 52 procent av ärendena är väl utredda. TCO känner igen de brister som framkommer i rapporten. För att komma till rätta med dem behövs en bättre samverkan mellan Försäkringskassan och hälso- och sjukvården, en stabilare och uthålligare politisk styrning och en tydligare och mer ändamålsenlig lagstiftning.

Gå till TCO bloggar

TCO play

Se fler filmer

Rapporter

Rapporter

Från jämställda par till ojämställda föräldrar

Varför väljer föräldrar att dela på föräldraledigheten som de gör? Trots möjligheten att dela lika är det få föräldrapar som gör det. Ny forskning visar att normer på arbetsplatsen styr hur föräldrar delar på dagarna.

Läs vidare

Rapporter

Livspusslet under coronapandemin

Hur påverkas livspusslet för de tjänstemän som har arbetat hemifrån och de som har fortsatt gå till arbetsplatsen under coronapandemin? Påverkas kvinnor och män på olika sätt? Det är några av frågorna som tas upp i den här rapporten som baseras på en undersökning om tjänstemännens arbetsmiljö och livspussel under pandemin.

Läs vidare

Rapporter

Lärcentra - för högre utbildning i hela Sverige

Förbättrad tillgång till högre utbildning i hela landet är inte bara en central fråga för TCO – det är också en fråga som blir än viktigare när arbetsmarknaden förändras i snabb takt. Det är därför oroande att tillgängligheten till högre utbildning utanför lärosätenas huvudorter tycks ha minskat under senare tid.

Läs vidare

Rapporter

Vidareutbildning, varför och för vad?

Vår ekonomi och arbetsmarknad är i konstant förändring. Coronakrisen har ställt vår förmåga att hänga med i utvecklingen på sin spets. Vår rapport ”Vidareutbildning, varför och för vad? visar att behovet av vidareutbildning och kompetensutveckling är stort. Något det var redan före pandemin. Vi har också flera konkreta förslag på hur förutsättningarna för omställning kan bli bättre för alla…

Läs vidare

Se alla rapporter

Arbetsvärlden

Arbetsvärlden är en webbtidning om arbetsmarknaden. Den ges ut av TCO och görs av en självständig redaktion.

Hitta ditt fackförbund

TCO är en centralorganisation för 13 fackförbund som tillsammans har 1,4 miljoner medlemmar.
Använd filtret nedan för att hitta ditt fackförbund.