Får fler långtidsarbetslösa jobb av fler undantag i turordningen? Vad säger LAS-utredningen själva?

TCObloggar 2020-06-03

Vilka effekter kan förslaget om utökade undantag från turordningsreglerna få för sysselsättningen och vilka som är arbetslösa? LAS-utredningens redogörelse för forskningen om tvåundantaget är väl värd att läsa.

Ett av huvudförslagen i den statliga LAS-utredningen är att alla arbetsgivare, oavsett storlek ska få undanta fem arbetstagare innan turordningen bestäms. Idag får företag med högst 10 anställda undanta två arbetstagare.

Två-undantaget har varit föremål för forskning. Det finns studier som har jämfört företag med 10 anställda eller mindre före och efter två-undantagets införande och studier som jämfört företag som ligger precis över eller under gränsen med varandra. Utredningen redogör i sitt betänkande för dessa studier.

Det är intressant läsning som visar att stödet för att utökade undantag från turordningsreglerna skulle ge stora positiva effekter på arbetsmarknaden är ganska svagt samtidigt som det finns betydande bieffekter som måste beaktas. Redogörelsen för studierna är intressant också eftersom den har nagelfarits av de namnkunniga ekonomer som varit sakkunniga i utredningen.

Vad händer med sysselsättningen?

Ett i den allmänna debatten vanligt förekommande argument för att ett svagt anställningsskydd skulle vara bra är att det gynnar sysselsättningen och sänker arbetslösheten. I den frågan har dock den nationalekonomiska forskningen länge snarare pekat mot att även om det leder till fler nyanställningar och fler uppsägningar så går det inte att dra några säkra slutsatser om nettoeffekterna. Vad gäller det svenska tvåundantaget så citeras en studie (von Below och Skogman Thoursie 2010) som kom fram till att såväl nyanställningar som uppsägningar ökade med 5 procent i de berörda företagen, med en nettoeffekt på sysselsättningen nära noll. Även den ökade rörlighet som detta bidrog till är, sett till arbetsmarknaden som helhet, mycket liten.

Utredningen har även tittat på om begränsningen hänvisar även till en annan studie (Bjuggren m.fl 2018) som ”drar slutsatsen att det är osäkert om tvåundantaget har påverkat sysselsättningstillväxten i de mindre företagen.”   

Hur påverkas de som har svårast att få jobb?

En annan vanlig fråga i ekonomisk forskning om anställningsskyddet är hur det påverkar olika grupper på arbetsmarknaden. Denna aspekt fanns även med i utredningens direktiv, där man pratar om att en arbetsmarknad som ”blir alltmer tudelad mellan å ena sidan personer som har yrkeserfarenhet och längre utbildning – som har lätt att få arbete – och å andra sidan personer utan yrkeserfarenhet och med kort utbildning – som har allt svårare att etablera sig på arbetsmarknaden”. Många personer hamnar utanför arbetsmarknaden och man är särskild bekymrade över situationen för unga och nyanlända.

I sin sammanfattning av forskningsläget skriver utredningen följande:

Andra studier har undersökt effekterna av tvåundantaget på vilken typ av arbetstagare som anställs. En studie finner att undantaget medförde att fler nyanställda kom direkt från arbetslöshet, vilket tolkas som en indikation på att arbetsgivaren blir mer benägna att anställa arbetstagare där arbetsgivaren upplever en större osäkerhet vad gäller personens produktivitet. Dock gäller ökningen bara arbetslösa med kort arbetslöshetsperiod och de med högre utbildning, det vill säga undantaget tycks ej underlätta för mer utsatta grupper att få en anställning, som till exempel långtidsarbetslösa.  

På en annan plats skriver utredningen om hur omsättningen på den svenska arbetsmarknaden (jobb-till-jobbflöden) är hög jämfört med andra OECD-länder (och ökade näst snabbast 2006-2017) och att vi är ett land där de som blir ofrivilligt arbetslösa snabbt får jobb igen. Problemet är alltså inte bristande dynamik utan att de som står långt bort har svårt att få jobb. För att komma åt det problemet är fler turordningsregler inte någon lämplig åtgärd.

Bieffekter: Sjukfrånvaro och VAB?

En fråga som har fått mycket uppmärksamhet under Coronapandemin är konsekvenserna, för individer och för samhället, av att människor går till jobbet när de är sjuka. Att människor stannar hemma när de är sjuka ses som centralt för smittbekämpningen och så kallad sjuknärvaro har fått står uppmärksamhet.

I ett avsnitt med rubriken ”Undantag från turordningsreglerna påverkade arbetstagarnas produktivitet positivt” citeras fyra studier, tre svenska och en italiensk, varav alla utom en inte handlar om produktivitet utom om frånvaro på grund av sjukdom. Sjuknärvaro ses i dessa studier som en indikator på hög produktivitet. Inte på grund av att arbetsmiljön skulle vara bättre och det i sin tur leda till högre produktivitet utan för att man ser låg sjukfrånvaro som en indikator på arbetstagarnas ansträngning och därmed deras produktivitet. Lite långsökt kan man tycka.

Studien som citeras (Olsson 2009) fann att tvåundantaget ledde till minskad korttidsfrånvaro i de företag som påverkades av reformen jämfört med de som inte gjorde det. Om risken att bli uppsagd ökar blir de anställda mindre benägna att sjukanmäla sig. Här blir maktförskjutningen i arbetsgivarens riktning tydlig liksom de konsekvenser den får i arbetslivet. Är en reform som riskerar att öka sjuknärvaron vad Sverige behöver?

En annan studie av samme författare (Olsson 2017) visar att även föräldrars benägenhet att vara hemma för vård av sjuka barn påverkades av två undantaget. Fast bara pappornas, som minskade. Mammorna vabbade lika mycket som innan. Utredningen kopplar detta till annan forskning som visat att föräldraledighet bland fäder kan uppfattas som en signal på en mindre vilja att göra karriär vilket kan ses som något negativt hos arbetsgivaren.  Mödrars föräldraledighet tycks däremot inte uppfattas på samma negativa sätt av arbetsgivarna. Även detta är ett exempel på hur utredningens förslag går på tvärs med andra samhälleliga mål.

 

Det är dock viktigt att man riktar kritiken rätt. Det är inte utredningens fel att den lägger fram ett förslag som av allt att döma inte får någon effekt på det som i direktiven kommer först i uppräkningen av problem på den svenska arbetsmarknaden. Det är uppdragsgivarens fel. Det är regeringen och samarbetspartierna som bestämt att det är utvigdade undantag från turordningsreglerna som ska föreslås, alldeles oavsett om det är en lämplig åtgärd eller inte. Sedan har utredaren givetvis gjort en del egna val och i turordningsdelen på några punkter gått längre än vad direktiven kräver (en mindre och mer avgränsad utvidgning av undantagen hade varit möjligt) och på någon punkt längre än vad de medger (ändringen av tillräckliga kvalifikationer). 

Vad ovanstående visar är att en mycket viktigt fråga att ställa i den debatt som nu tar vid är om utredningens förslag verkligen är ändamålsenliga. Bidrar de till att lösa några problem på den svenska arbetsmarknaden? Finns det andra lösningar som är mer träffsäkra och som har färre bieffekter. 

Samhällspolitisk chef

4 av 10 föräldralediga har missgynnats

En undersökning som TCO gjort tillsammans med Unionen visar att 4 av 10 tjänstemän som varit föräldralediga mer än ett år har missgynnats av sin arbetsgivare. Det är något som är förbjudet enligt lag. 

Läs mer

Debatt

Studiestödet måste matchas med ett utbildningsutbud

Genom partsöverenskommelsen öppnas nya ekonomiska möjligheter för yrkesverksamma att studera. Men för att få fullt genomslag krävs att universitet, högskolor och yrkeshögskolan möter upp med nya typer av kurser, anpassade till individers och arbetsmarknadens behov. Det arbetet måste börja nu, skriver Therese Svanström, TCO.

Nyheter

Inbjudan: TCO:s akademi för framtidens arbetsmarknadsforskare 2021

Är du doktorand eller nydisputerad forskare med intresse för arbetsmarknaden eller arbetslivet? Vill du få en chans att diskutera pågående eller kommande forskning med arbetsmarknadens parter och forskare från andra discipliner? Vill du öka din kunskap om kollektivavtalen och förhandlingar mellan arbetsmarknadens parter? Ansök till TCO:s akademi för framtidens arbetsmarknadsforskare.

Pressmeddelanden

Det går för långsamt mot jämställt föräldraskap

Utvecklingen mot en mer jämställd fördelning av föräldraledigheten går för långsamt och takten har avtagit det senaste året. Det visar TCO:s nya jämställdhetsindex som släpps idag. Kvinnor tog ut 68,7 procent av alla dagar med föräldrapenning och vård av sjukt barn förra året. Män tog alltså bara ut 31,3 procent.

Debatt

Arbetsgivare fortsätter straffa föräldralediga

En kvinna får inte vara med i lönerevisionen på samma villkor som sina kollegor. En annan har inte samma möjligheter till kompetensutveckling. En småbarnspappa får inte komma tillbaka till tidigare arbetsuppgifter. En blivande mamma sållas bort i rekryteringen. Anledningen? De är, har varit eller ska vara föräldralediga.

Nyheter

Allt fler kan jobba längre - med rätt förutsättningar

Arbetslivet kan bli längre men det kräver att arbetsmiljön förbättras och att alla människor, oavsett ålder, har möjlighet att vidareutbilda sig.

Pressmeddelanden

Therese Svanström vald till vice ordförande för Folksam Sak

Försäkringsbolaget Folksam består av de två ömsesidiga bolagen Folksam Sak och Folksam Liv samt ett antal dotterbolag. På torsdagen valdes TCO:s ordförande Therese Svanström till ny ledamot i styrelsen för Folksam Sak.

Gå till Aktuellt

TCO bloggar

Therese Svanström - Ordförande TCO

15 juni, 2021

Pensionssystemet behöver utvecklas långsiktigt

Pensionsfrågorna är viktiga för mig och de är viktiga för medlemmarna i TCO:s förbund. För TCO som facklig organisation är naturligtvis fokuset stort på arbetslivet, här och nu. Frågor om arbetsmiljö, kompetensutveckling och villkor för dig i ditt arbete. Men vår uppgift är också att bidra till att den dagen då din arbetsinsats är över och livet som pensionär tar vid – att den tiden blir så bra som möjligt.

Pension

Oscar Wåglund Söderström - Internationell chef

24 juni, 2021

Efter anti-HBTQI-lagen: EU måste öka trycket på Ungern

Ungern har just antagit en lag som förbjuder medier att visa innehåll som visar eller främjar homosexualitet riktat till personer under 18 år. En rad EU-länder protesterar massivt, och nu gäller det att hålla i och visa att man menar allvar. TCO uppmanar medlemsländerna att fullfölja artikel 7-processen mot Ungern och säkerställa att inga EU-medel betalas ut förrän landet upphör med diskriminering och visar att man respekterar rättsstat och grundläggande rättigheter fullt ut.

Sofia Råsmar - EU-jurist

17 juni, 2021

En strategi som gav eko

Om Europeiska kommissionen hade anat att coronapandemin skulle slå till så hade nog inte industristrategin lanserats i samma form som den gjorde den där tidiga marsdagen år 2020. Dagen efter att strategin lanserats så deklarerade WHO att vi hade en pandemi och hela världen ställdes på ända. Industristrategin är ett åtgärdspaket för att stödja den gröna och digitala omställningen. De åtgärder som föreslås är exempelvis både lagstiftningsinitiativ och industrisamarbeten. Med nya erfarenheter och insikter i bagaget från det gångna året så återkom kommissionen nu i maj, ett drygt år senare, med den uppdaterade industristrategin.

EU

Ann-Katrin Dolium - Internationell sekreterare

31 maj, 2021

Rättvis klimatomställning

Fackföreningar i Storbritannien drog hårda lärdomar från nedläggningarna av kolgruvorna på 80-talet så idag, när hela samhället ska ställas om, ligger social och ekonomisk rättvisa i centrum på den klimatpolitiska agendan.

Arbetsmarknad, Ekonomi och tillväxt, Internationellt

Therese Svanström - Ordförande TCO

28 maj, 2021

Trygghetssystemen måste moderniseras så att de passar för alla typer av anställningar

Att högst åtta personer får bevittna ett kultur- eller idrottsevenemang har på många sätt blivit själva symbolen för dagens coronarestriktioner. Pandemin har drabbat kulturarbetare extra hårt för här hittar vi ofta andra anställningsformer än den traditionella tillsvidareanställningen vilket i sig är ett problem. Under pandemin har det blivit tydligt att våra trygghetssystem inte är uppdaterade för dagens arbetsmarknad med följden att de inte riktigt räcker till för många grupper.

A-kassan, Trygghetssystem

Lise Donovan - Jurist för Europa och juridik med ansvar för juridik och internationella frågor

25 maj, 2021

Äntligen är internationella arbetskonferensen igång!

De närmaste veckorna kommer några tusen människor över hela världen i de 187 medlemsländerna samtidigt sitta hemma framför sina datorer i minst 3 timmar per dag för att delta i ILO:s världskonferens (ILC).

Internationellt

Gå till TCO bloggar

TCO play

Se fler filmer

Rapporter

Rapporter

Från jämställda par till ojämställda föräldrar

Varför väljer föräldrar att dela på föräldraledigheten som de gör? Trots möjligheten att dela lika är det få föräldrapar som gör det. Ny forskning visar att normer på arbetsplatsen styr hur föräldrar delar på dagarna.

Läs vidare

Rapporter

Livspusslet under coronapandemin

Hur påverkas livspusslet för de tjänstemän som har arbetat hemifrån och de som har fortsatt gå till arbetsplatsen under coronapandemin? Påverkas kvinnor och män på olika sätt? Det är några av frågorna som tas upp i den här rapporten som baseras på en undersökning om tjänstemännens arbetsmiljö och livspussel under pandemin.

Läs vidare

Rapporter

Lärcentra - för högre utbildning i hela Sverige

Förbättrad tillgång till högre utbildning i hela landet är inte bara en central fråga för TCO – det är också en fråga som blir än viktigare när arbetsmarknaden förändras i snabb takt. Det är därför oroande att tillgängligheten till högre utbildning utanför lärosätenas huvudorter tycks ha minskat under senare tid.

Läs vidare

Rapporter

Vidareutbildning, varför och för vad?

Vår ekonomi och arbetsmarknad är i konstant förändring. Coronakrisen har ställt vår förmåga att hänga med i utvecklingen på sin spets. Vår rapport ”Vidareutbildning, varför och för vad? visar att behovet av vidareutbildning och kompetensutveckling är stort. Något det var redan före pandemin. Vi har också flera konkreta förslag på hur förutsättningarna för omställning kan bli bättre för alla…

Läs vidare

Se alla rapporter

Arbetsvärlden

Arbetsvärlden är en webbtidning om arbetsmarknaden. Den ges ut av TCO och görs av en självständig redaktion.

Hitta ditt fackförbund

TCO är en centralorganisation för 13 fackförbund som tillsammans har 1,4 miljoner medlemmar.
Använd filtret nedan för att hitta ditt fackförbund.