Får fler långtidsarbetslösa jobb av fler undantag i turordningen? Vad säger LAS-utredningen själva?

TCObloggar 2020-06-03

Vilka effekter kan förslaget om utökade undantag från turordningsreglerna få för sysselsättningen och vilka som är arbetslösa? LAS-utredningens redogörelse för forskningen om tvåundantaget är väl värd att läsa.

Ett av huvudförslagen i den statliga LAS-utredningen är att alla arbetsgivare, oavsett storlek ska få undanta fem arbetstagare innan turordningen bestäms. Idag får företag med högst 10 anställda undanta två arbetstagare.

Två-undantaget har varit föremål för forskning. Det finns studier som har jämfört företag med 10 anställda eller mindre före och efter två-undantagets införande och studier som jämfört företag som ligger precis över eller under gränsen med varandra. Utredningen redogör i sitt betänkande för dessa studier.

Det är intressant läsning som visar att stödet för att utökade undantag från turordningsreglerna skulle ge stora positiva effekter på arbetsmarknaden är ganska svagt samtidigt som det finns betydande bieffekter som måste beaktas. Redogörelsen för studierna är intressant också eftersom den har nagelfarits av de namnkunniga ekonomer som varit sakkunniga i utredningen.

Vad händer med sysselsättningen?

Ett i den allmänna debatten vanligt förekommande argument för att ett svagt anställningsskydd skulle vara bra är att det gynnar sysselsättningen och sänker arbetslösheten. I den frågan har dock den nationalekonomiska forskningen länge snarare pekat mot att även om det leder till fler nyanställningar och fler uppsägningar så går det inte att dra några säkra slutsatser om nettoeffekterna. Vad gäller det svenska tvåundantaget så citeras en studie (von Below och Skogman Thoursie 2010) som kom fram till att såväl nyanställningar som uppsägningar ökade med 5 procent i de berörda företagen, med en nettoeffekt på sysselsättningen nära noll. Även den ökade rörlighet som detta bidrog till är, sett till arbetsmarknaden som helhet, mycket liten.

Utredningen har även tittat på om begränsningen hänvisar även till en annan studie (Bjuggren m.fl 2018) som ”drar slutsatsen att det är osäkert om tvåundantaget har påverkat sysselsättningstillväxten i de mindre företagen.”   

Hur påverkas de som har svårast att få jobb?

En annan vanlig fråga i ekonomisk forskning om anställningsskyddet är hur det påverkar olika grupper på arbetsmarknaden. Denna aspekt fanns även med i utredningens direktiv, där man pratar om att en arbetsmarknad som ”blir alltmer tudelad mellan å ena sidan personer som har yrkeserfarenhet och längre utbildning – som har lätt att få arbete – och å andra sidan personer utan yrkeserfarenhet och med kort utbildning – som har allt svårare att etablera sig på arbetsmarknaden”. Många personer hamnar utanför arbetsmarknaden och man är särskild bekymrade över situationen för unga och nyanlända.

I sin sammanfattning av forskningsläget skriver utredningen följande:

Andra studier har undersökt effekterna av tvåundantaget på vilken typ av arbetstagare som anställs. En studie finner att undantaget medförde att fler nyanställda kom direkt från arbetslöshet, vilket tolkas som en indikation på att arbetsgivaren blir mer benägna att anställa arbetstagare där arbetsgivaren upplever en större osäkerhet vad gäller personens produktivitet. Dock gäller ökningen bara arbetslösa med kort arbetslöshetsperiod och de med högre utbildning, det vill säga undantaget tycks ej underlätta för mer utsatta grupper att få en anställning, som till exempel långtidsarbetslösa.  

På en annan plats skriver utredningen om hur omsättningen på den svenska arbetsmarknaden (jobb-till-jobbflöden) är hög jämfört med andra OECD-länder (och ökade näst snabbast 2006-2017) och att vi är ett land där de som blir ofrivilligt arbetslösa snabbt får jobb igen. Problemet är alltså inte bristande dynamik utan att de som står långt bort har svårt att få jobb. För att komma åt det problemet är fler turordningsregler inte någon lämplig åtgärd.

Bieffekter: Sjukfrånvaro och VAB?

En fråga som har fått mycket uppmärksamhet under Coronapandemin är konsekvenserna, för individer och för samhället, av att människor går till jobbet när de är sjuka. Att människor stannar hemma när de är sjuka ses som centralt för smittbekämpningen och så kallad sjuknärvaro har fått står uppmärksamhet.

I ett avsnitt med rubriken ”Undantag från turordningsreglerna påverkade arbetstagarnas produktivitet positivt” citeras fyra studier, tre svenska och en italiensk, varav alla utom en inte handlar om produktivitet utom om frånvaro på grund av sjukdom. Sjuknärvaro ses i dessa studier som en indikator på hög produktivitet. Inte på grund av att arbetsmiljön skulle vara bättre och det i sin tur leda till högre produktivitet utan för att man ser låg sjukfrånvaro som en indikator på arbetstagarnas ansträngning och därmed deras produktivitet. Lite långsökt kan man tycka.

Studien som citeras (Olsson 2009) fann att tvåundantaget ledde till minskad korttidsfrånvaro i de företag som påverkades av reformen jämfört med de som inte gjorde det. Om risken att bli uppsagd ökar blir de anställda mindre benägna att sjukanmäla sig. Här blir maktförskjutningen i arbetsgivarens riktning tydlig liksom de konsekvenser den får i arbetslivet. Är en reform som riskerar att öka sjuknärvaron vad Sverige behöver?

En annan studie av samme författare (Olsson 2017) visar att även föräldrars benägenhet att vara hemma för vård av sjuka barn påverkades av två undantaget. Fast bara pappornas, som minskade. Mammorna vabbade lika mycket som innan. Utredningen kopplar detta till annan forskning som visat att föräldraledighet bland fäder kan uppfattas som en signal på en mindre vilja att göra karriär vilket kan ses som något negativt hos arbetsgivaren.  Mödrars föräldraledighet tycks däremot inte uppfattas på samma negativa sätt av arbetsgivarna. Även detta är ett exempel på hur utredningens förslag går på tvärs med andra samhälleliga mål.

 

Det är dock viktigt att man riktar kritiken rätt. Det är inte utredningens fel att den lägger fram ett förslag som av allt att döma inte får någon effekt på det som i direktiven kommer först i uppräkningen av problem på den svenska arbetsmarknaden. Det är uppdragsgivarens fel. Det är regeringen och samarbetspartierna som bestämt att det är utvigdade undantag från turordningsreglerna som ska föreslås, alldeles oavsett om det är en lämplig åtgärd eller inte. Sedan har utredaren givetvis gjort en del egna val och i turordningsdelen på några punkter gått längre än vad direktiven kräver (en mindre och mer avgränsad utvidgning av undantagen hade varit möjligt) och på någon punkt längre än vad de medger (ändringen av tillräckliga kvalifikationer). 

Vad ovanstående visar är att en mycket viktigt fråga att ställa i den debatt som nu tar vid är om utredningens förslag verkligen är ändamålsenliga. Bidrar de till att lösa några problem på den svenska arbetsmarknaden? Finns det andra lösningar som är mer träffsäkra och som har färre bieffekter. 

Samhällspolitisk chef

En ganska bra omställningsbudget

Statsbudgeten går i stora delar i den riktning som TCO efterfrågat. Det tillfälliga taket i a-kassan permanentas inte, men det förlängs i två år. Budgeten innehåller även satsningar på utbildningar för yrkesverksamma samt ytterligare ekonomiskt stöd till kommuner och regioner till följd av pandemin.

Läs mer

Debatt

Nivåerna för a-kassan har inverkan på landets ekonomi

Den allra viktigaste frågan i höstens budget blir vilka förutsättningar vi har för att snabbt vända den nedgång i ekonomin som pandemin gett upphov till. Ersättningsnivåerna för a-kassan kan inte enbart begränsas till att handla om den enskildes privatekonomi utan den faktiska ersättningen har inverkan på landets ekonomi. Att behålla den tillfälliga höjningen bidrar till att hålla uppe den inhemska konsumtionen, samtidigt som den är positiv för ekonomin i kommuner och regioner.

Nyheter

Fortsätt sök gemensamma lösningar - bortom egenintresset

Det är halvtid i mandatperioden och sista halvåret har präglats av pandemin. TCO uppmanar riksdagsledamöterna att de går in i det nya riksdagsåret med en fortsatt vilja till att hitta gemensamma lösningar. Pandemin är inte över och vi behöver göra stora satsningar på Sveriges förmåga att ställa om.

Pressmeddelanden

TCO: En ganska bra omställningsbudget från regeringen och samarbetspartierna

Nästa års statsbudget går i stora delar i den riktning som TCO efterfrågat. Det tillfälliga taket i a-kassan permanentas inte, men det förlängs i två år. Budgeten innehåller även satsningar på utbildningar för yrkesverksamma samt ytterligare ekonomiskt stöd till kommuner och regioner till följd av pandemin.

Debatt

Att försvaga anställningsskyddet är inte lösningen

REPLIK. Vi delar bilden av att den aktiva arbetsmarknadspolitiken behöver reformeras. Det är därför med viss förvåning vi ser att Gulan Avci (L) utmålar de fackliga organisationerna som motståndare mot reformer. Det skriver representanter för Saco och TCO på Altinget Debatt.

Nyheter

Satsa på trygghetssystem, utbildning och välfärden i budgeten för 2021

Att det finns fungerande trygghetssystem och satsning på utbildning är nödvändigt i den lågkonjunktur som Sverige befinner sig i. Under pandemin har antalet arbetssökande ökat och sysselsättningen sjunkit. Nu behövs därför kraftfulla satsningar för omställning och ett besked om att staten är beredd att ta ansvar för att säkra välfärdens finansiering fullt ut.

Pressmeddelanden

Alarming information from the Commission on EU minimum wages

On Wednesday morning, the president of the European Commission, Ursula von der Leyen, gave her state of the union speech in the European Parliament in Brussels. Von der Leyen announced that the Commission will put forward a legal proposal on minimum wages. The Swedish Confederation of Professional Employees’ (TCO) analysis is that this could pose a severe threat to collective bargaining and the Swedish wage formation model. Apart from that, the EU does not have the legal competence to regulate wages. TCO urges the Swedish government to remain firm in its opposition.

Gå till Aktuellt

TCO bloggar

Therese Svanström - Ordförande TCO

18 september, 2020

Flera viktiga budgetbesked – men många saknas ännu

Under de senaste veckorna har budgetutspel från regeringen och samarbetspartierna presenterats nästan dagligen. Flera viktiga besked har lämnats i frågor som TCO drivit. Egenföretagare får ett Coronastöd som kommer att betyda mycket för många medlemsgrupper i olika TCO-förbund. Satsningen på lärcenter ligger också i linje med vad TCO har efterfrågat. Tillskotten till kommuner och regioner till följd av ökade kostnaden under pandemin är också mycket viktiga. Men de stora satsningarna på a-kassan och utbildning för omställning lyser fortfarande med sin frånvaro.

A-kassan, Arbetsmarknad, Trygghetssystem

Oscar Wåglund Söderström - Internationell chef

08 september, 2020

TCO rejects EU law on minimum wages

Last week, the European Commission closed its consultation on whether to introduce an EU directive regulating minimum wages in Member States. TCO's reply is crystal clear: we reject the idea of an EU directive, thereby completely rejecting the idea that issues regarding wages should be regulated at EU level.

Maria Ahrengart - Nationalekonom

04 september, 2020

Varför behöver ersättningen från a-kassan höjas?

Det tillfälligt höjda taket i a-kassan bör permanentas. Att det behöver höjas beror på just det faktum att de gamla nivåerna inte är tillräckliga 2020. Ett litet land som Sverige är beroende av att arbetsmarknaden präglas av en god omställningsförmåga. Arbetslöshetsförsäkringen är en viktig beståndsdel i det. Det finns tre skäl till varför TCO anser att ersättningen från arbetslöshetsförsäkringen måste höjas.

A-kassan

Oscar Wåglund Söderström - Internationell chef

04 september, 2020

Tydligt nej från TCO till EU-reglerade minimilöner

Idag avslutas EU-kommissionens samråd med arbetsmarknadens parter kring frågan om att reglera minimilöner i medlemsländerna genom ett EU-direktiv. Tillsammans med LO och SACO, samt facken i Danmark, Norge och Island, har TCO lämnat in ett svar till kommissionen. Budskapet är kristallklart: vi säger nej till ett EU-direktiv, och därmed nej till att EU ska reglera frågor kring lön.

Arbetsmarknad, EU, Partsmodellen

Lena Orpana - Utredare pensionsfrågor, statistiker

03 september, 2020

Den höjda pensionsåldern kräver fokus på arbetsmiljö och omställning

Coronakrisen och de höjda åldersgränserna i pensionssystemen gör arbetsmiljön och tillgången till utveckling i arbetslivet än viktigare för ett hållbart längre arbetsliv.

Trygghetssystem, Pension

Karin Pilsäter - Ekonomisk politik

27 augusti, 2020

Staten bör ta ansvaret för hela osäkerheten kring välfärdens finansiering

Osäkerheten om den ekonomiska utvecklingen är fortsatt mycket stor. Därför gäller det att i budgetpropositionen för 2021 vara koncentrerad kring krisbekämpning, återhämtning och omställning. Staten bör ta ansvaret för hela osäkerheten kring välfärdens finansiering.

Ekonomi och tillväxt, Skattereform

Gå till TCO bloggar

Seminarier och event

29 September

Tisdag 29 september 08:30 - 09:15 | Via länk som skickas ut efter anmälan

Ställ inte in - ställ om! Men hur då?

Coronapandemin har satt omställningsfrågorna i fokus. För TCO har dessa frågor alltid varit i ropet. TCO bjuder därför in till ett webbinarium där vi presenterar den nya rapporten "Vidareutbildning, varför och för vad? - Om tjänstemäns utbildningsbehov på en arbetsmarknad i förändring".

Läs mer Anmäl dig här!

2 Oktober

Fredag 2 oktober 09:00 - 13:00 | Digitalt event på tco.se

Digital@Idag 2020

Den 2 oktober går den årliga och nationella temadagen Digital@Idag av stapeln. Vi på TCO deltar med ett digitalt seminarium som tar sin utgångspunkt i aktuella frågeställningar som: Hur är läget på den svenska arbetsmarknaden just nu? Hur kommer det se ut imorgon? Vilka krav kommer att ställas på politiken, arbetsmarknadens parter och utbildningsväsende för att hänga med i teknikomvandlingen?

Läs mer

Se alla event

TCO play

Se fler filmer

Rapporter

Rapporter

Tryggheten, staten och partsmodellen 2

Den ekonomiska tryggheten vid arbetslöshet har stor betydelse både för individen och för samhället. I dag består den tryggheten av många olika försäkringar. I den här rapporten går vi igenom utvecklingen av arbetslöshetsförsäkringen - a-kassan - och andra försäkringar sedan 1980 och fram till idag.

Läs vidare

Rapporter

Får tjänstemännen ihop livspusslet?

Hinner tjänstemännen med både arbete och föräldraskap? Hur viktigt är det att arbetet är föräldravänligt och hur ser arbetssituationen faktiskt ut? Vilka konsekvenser får det att det oftast är kvinnor som anpassar arbetslivet efter familjelivet? Det är några av frågorna som tas upp i den här rapporten.

Läs vidare

Rapporter

Var rädd om RUT!

TCO anser att rutavdraget är viktigt för att underlätta människors livspussel, därför måste systemet värnas från förslag som riskerar att undergräva dess legitimitet. TCO framför i denna rapport en rad förslag som syftar till att hålla till rutavdraget träffsäkert, effektivt och legitimt.

Läs vidare

Rapporter

Från lön till studiemedel - går ekonomin ihop?

Vi lever i en tid då vikten av det livslånga lärandet ökar. Men hur påverkas hushållsekonomin för en yrkesverksam som går tillbaka till skolbänken? Går ekonomin ihop för den som väljer att finansiera sina studier med studiemedel?

Läs vidare

Se alla rapporter

Arbetsvärlden

Arbetsvärlden är en webbtidning om arbetsmarknaden. Den ges ut av TCO och görs av en självständig redaktion.

Hitta ditt fackförbund

TCO är en centralorganisation för 13 fackförbund som tillsammans har 1,4 miljoner medlemmar.
Använd filtret nedan för att hitta ditt fackförbund.