Får fler långtidsarbetslösa jobb av fler undantag i turordningen? Vad säger LAS-utredningen själva?

TCObloggar 2020-06-03

Vilka effekter kan förslaget om utökade undantag från turordningsreglerna få för sysselsättningen och vilka som är arbetslösa? LAS-utredningens redogörelse för forskningen om tvåundantaget är väl värd att läsa.

Ett av huvudförslagen i den statliga LAS-utredningen är att alla arbetsgivare, oavsett storlek ska få undanta fem arbetstagare innan turordningen bestäms. Idag får företag med högst 10 anställda undanta två arbetstagare.

Två-undantaget har varit föremål för forskning. Det finns studier som har jämfört företag med 10 anställda eller mindre före och efter två-undantagets införande och studier som jämfört företag som ligger precis över eller under gränsen med varandra. Utredningen redogör i sitt betänkande för dessa studier.

Det är intressant läsning som visar att stödet för att utökade undantag från turordningsreglerna skulle ge stora positiva effekter på arbetsmarknaden är ganska svagt samtidigt som det finns betydande bieffekter som måste beaktas. Redogörelsen för studierna är intressant också eftersom den har nagelfarits av de namnkunniga ekonomer som varit sakkunniga i utredningen.

Vad händer med sysselsättningen?

Ett i den allmänna debatten vanligt förekommande argument för att ett svagt anställningsskydd skulle vara bra är att det gynnar sysselsättningen och sänker arbetslösheten. I den frågan har dock den nationalekonomiska forskningen länge snarare pekat mot att även om det leder till fler nyanställningar och fler uppsägningar så går det inte att dra några säkra slutsatser om nettoeffekterna. Vad gäller det svenska tvåundantaget så citeras en studie (von Below och Skogman Thoursie 2010) som kom fram till att såväl nyanställningar som uppsägningar ökade med 5 procent i de berörda företagen, med en nettoeffekt på sysselsättningen nära noll. Även den ökade rörlighet som detta bidrog till är, sett till arbetsmarknaden som helhet, mycket liten.

Utredningen har även tittat på om begränsningen hänvisar även till en annan studie (Bjuggren m.fl 2018) som ”drar slutsatsen att det är osäkert om tvåundantaget har påverkat sysselsättningstillväxten i de mindre företagen.”   

Hur påverkas de som har svårast att få jobb?

En annan vanlig fråga i ekonomisk forskning om anställningsskyddet är hur det påverkar olika grupper på arbetsmarknaden. Denna aspekt fanns även med i utredningens direktiv, där man pratar om att en arbetsmarknad som ”blir alltmer tudelad mellan å ena sidan personer som har yrkeserfarenhet och längre utbildning – som har lätt att få arbete – och å andra sidan personer utan yrkeserfarenhet och med kort utbildning – som har allt svårare att etablera sig på arbetsmarknaden”. Många personer hamnar utanför arbetsmarknaden och man är särskild bekymrade över situationen för unga och nyanlända.

I sin sammanfattning av forskningsläget skriver utredningen följande:

Andra studier har undersökt effekterna av tvåundantaget på vilken typ av arbetstagare som anställs. En studie finner att undantaget medförde att fler nyanställda kom direkt från arbetslöshet, vilket tolkas som en indikation på att arbetsgivaren blir mer benägna att anställa arbetstagare där arbetsgivaren upplever en större osäkerhet vad gäller personens produktivitet. Dock gäller ökningen bara arbetslösa med kort arbetslöshetsperiod och de med högre utbildning, det vill säga undantaget tycks ej underlätta för mer utsatta grupper att få en anställning, som till exempel långtidsarbetslösa.  

På en annan plats skriver utredningen om hur omsättningen på den svenska arbetsmarknaden (jobb-till-jobbflöden) är hög jämfört med andra OECD-länder (och ökade näst snabbast 2006-2017) och att vi är ett land där de som blir ofrivilligt arbetslösa snabbt får jobb igen. Problemet är alltså inte bristande dynamik utan att de som står långt bort har svårt att få jobb. För att komma åt det problemet är fler turordningsregler inte någon lämplig åtgärd.

Bieffekter: Sjukfrånvaro och VAB?

En fråga som har fått mycket uppmärksamhet under Coronapandemin är konsekvenserna, för individer och för samhället, av att människor går till jobbet när de är sjuka. Att människor stannar hemma när de är sjuka ses som centralt för smittbekämpningen och så kallad sjuknärvaro har fått står uppmärksamhet.

I ett avsnitt med rubriken ”Undantag från turordningsreglerna påverkade arbetstagarnas produktivitet positivt” citeras fyra studier, tre svenska och en italiensk, varav alla utom en inte handlar om produktivitet utom om frånvaro på grund av sjukdom. Sjuknärvaro ses i dessa studier som en indikator på hög produktivitet. Inte på grund av att arbetsmiljön skulle vara bättre och det i sin tur leda till högre produktivitet utan för att man ser låg sjukfrånvaro som en indikator på arbetstagarnas ansträngning och därmed deras produktivitet. Lite långsökt kan man tycka.

Studien som citeras (Olsson 2009) fann att tvåundantaget ledde till minskad korttidsfrånvaro i de företag som påverkades av reformen jämfört med de som inte gjorde det. Om risken att bli uppsagd ökar blir de anställda mindre benägna att sjukanmäla sig. Här blir maktförskjutningen i arbetsgivarens riktning tydlig liksom de konsekvenser den får i arbetslivet. Är en reform som riskerar att öka sjuknärvaron vad Sverige behöver?

En annan studie av samme författare (Olsson 2017) visar att även föräldrars benägenhet att vara hemma för vård av sjuka barn påverkades av två undantaget. Fast bara pappornas, som minskade. Mammorna vabbade lika mycket som innan. Utredningen kopplar detta till annan forskning som visat att föräldraledighet bland fäder kan uppfattas som en signal på en mindre vilja att göra karriär vilket kan ses som något negativt hos arbetsgivaren.  Mödrars föräldraledighet tycks däremot inte uppfattas på samma negativa sätt av arbetsgivarna. Även detta är ett exempel på hur utredningens förslag går på tvärs med andra samhälleliga mål.

 

Det är dock viktigt att man riktar kritiken rätt. Det är inte utredningens fel att den lägger fram ett förslag som av allt att döma inte får någon effekt på det som i direktiven kommer först i uppräkningen av problem på den svenska arbetsmarknaden. Det är uppdragsgivarens fel. Det är regeringen och samarbetspartierna som bestämt att det är utvigdade undantag från turordningsreglerna som ska föreslås, alldeles oavsett om det är en lämplig åtgärd eller inte. Sedan har utredaren givetvis gjort en del egna val och i turordningsdelen på några punkter gått längre än vad direktiven kräver (en mindre och mer avgränsad utvidgning av undantagen hade varit möjligt) och på någon punkt längre än vad de medger (ändringen av tillräckliga kvalifikationer). 

Vad ovanstående visar är att en mycket viktigt fråga att ställa i den debatt som nu tar vid är om utredningens förslag verkligen är ändamålsenliga. Bidrar de till att lösa några problem på den svenska arbetsmarknaden? Finns det andra lösningar som är mer träffsäkra och som har färre bieffekter. 

Samhällspolitisk chef

A-kassan urholkas år efter år – Så påverkas hushållens ekonomi

A-kassan har urholkats de senaste 40 åren och ersätter en allt mindre del av lönen vid arbetslöshet. Färre än en av sju får idag 80 procent av sin lön i ersättning. För den som blir arbetslös kan det leda till drastiska förändringar i familjens ekonomi.

Läs mer här.

Debatt

Regeringen måste säkra ekonomisk trygghet för egenföretagare

Egenföretagandet kommer sannolikt att öka i Sverige till följd av de nya möjligheterna till distansarbete. Men pandemin har visat på flera brister i försäkringssystemen som gör att de med eget företag ofta hamnar i kläm. Det skriver Therese Svanström, ordförande för TCO.

Nyheter

Therese Svanströms tal mot Rysslands krig i Ukraina

Den 30 mars höll TCO:s ordförande Therese Svanström ett tal mot Rysslands krigsföring i Ukraina. Talet hölls vid en demonstration utanför Ryska Ambassaden i Stockholm.

Pressmeddelanden

Hot och våld mot tjänstemän hotar demokratin

Var femte tjänsteman har utsatts för hat, hot och våld från tredje man. Det handlar om knuffar, slag, direkta hot på jobbet eller hot i mejl och sociala medier. Det visar en ny undersökning från TCO. Och att tjänstemän utsätts är ett hot mot demokratin, anser nio av tio förvärvsarbetande.

Debatt

Sjukskrivna i välfärden får inte nog hjälp att komma tillbaka till jobbet

Många kvinnliga tjänstemän får inte tillräcklig hjälp under sjukskrivningen för att komma tillbaka till jobbet. Bristerna är stora bland långtidssjukskrivna sjuksköterskor, poliser och socialsekreterare, visar en ny rapport. Vi har tre förslag för att fler ska få snabbare rehabilitering, skriver TCO:s ordförande Therese Svanström.

Nyheter

Joint Nordic Statement on the FNPR support for the Russian aggression in Ukraine

TCO, som en del av Nordens fackliga samorganisation (NFS), fördömer i ett gemensamt uttalande det den ryska fackliga centralorganisationen FNPR sagt om Rysslands invastion i  Ukraina. NFS vill att FNPR omedelbart tar tillbaka sitt uttalande, och om man inte gör det vill man att FNPR utesluts ur ITUC (International Trade Union Confederation).

Pressmeddelanden

Ny rapport: En urholkad a-kassa slår mot hushållens ekonomi

A-kassan har urholkats år för år och ersätter en allt mindre del av lönen vid arbetslöshet. Bara drygt 15 procent får 80 procent i ersättning, visar en ny rapport från TCO. För den som blir arbetslös kan det leda till drastiska förändringar i familjens ekonomi.

Gå till Aktuellt

TCO bloggar

Therese Svanström - Ordförande TCO

28 april, 2022

Ingen ska skadas, bli sjuk eller dö av sitt jobb

Arbetsmiljöarbetet behöver prioriteras. För att ingen ska skadas, bli sjuk eller dö på eller av sitt jobb. För att säkra kompetensförsörjningen till bristyrken inom välfärden. För att alla som vill ska kunna arbeta heltid med hälsan i behåll, och för att alla ska ges möjlighet till ett tryggt, hållbart och utvecklande arbetsliv ända fram till pensionen.

Arbetsmiljö

Oscar Wåglund Söderström - Internationell chef

09 maj, 2022

En renässans för fredsprojektet

Sjuttio år av utveckling och kompromisser har gett ett på många sätt framgångsrikt EU. Historien visar att det är i tider av kris som de stora utvecklingsstegen brukar tas. Så frågan är, vad blir nästa kliv framåt för Europa? Det skriver gästkrönikör Oscar Wåglund Söderström, internationell chef, TCO.​

EU

Lena Orpana - Utredare pensionsfrågor, statistiker

11 april, 2022

Det behöver löna sig att arbeta för sin pension

Inför den kommande vårpropositionen den 19 april har TCO ett antal förslag vad gäller pensionen. Det handlar om långsiktiga lösningar för ett hållbart arbetsliv och en höjning av pensionsrätt och pensionsavgift med bevarande av autonomi och åtskillnad från statsbudgeten.

Trygghetssystem, Pension

Karin Pilsäter - Ekonomisk politik

04 april, 2022

Vårbudget 2022 – i kristid

När osäkerheten är stor såväl om säkerhetsläge som ekonomisk utveckling är det viktigt att stärka vår motståndskraft. Sverige behöver rustas för omställning och utveckling. Det är nödvändigt för kompetensförsörjningen av ett växande näringsliv och välfärdens tjänster, och behöver ske såväl som stärkt försvar och säkerhet. Det vill TCO skicka med partierna nu när vårpropositionen är på intågande.

Ekonomi och tillväxt, EU, Skattereform

Åsa Forsell - Utredare med ansvar för jämställdhetsfrågor.

28 mars, 2022

Klimatomställning och jämställdhet i fokus på FN:s kvinnokommissions toppmöte

Den 25 mars avslutades det årliga två veckor långa internationella toppmötet med FN:s kvinnokommission CSW66 (den 66:e sessionen av Commission on the Status of Women). TCO:s Åsa Forsell har deltagit och skriver om några lärdomar och insikter från mötet.

Internationellt, Jämställdhet

Sofia Hylander - Utredare: Utbildning och livslångt lärande

24 mars, 2022

Ett pärlband av propositioner om kompetensförsörjning

Den 22 mars var sista dagen för regeringen att lämna de propositioner som riksdagen ska behandla innan riksmötets avslutande vilket innebar att mängden pressmeddelanden från Regeringskansliet nådde rekordnivåer.

Arbetsmarknad, Omställning och utbildning

Gå till TCO bloggar

TCO play

Se fler filmer

Rapporter

Rapporter

A-kassan urholkas år efter år – Så påverkas hushållens ekonomi

Den här rapporten visar hur ersättningen från a-kassan ser ut i dag och hur den urholkats över tid. Arbetslöshetsförsäkringen ersätter bara runt 60 procent av en medianlön. För tjänstemännen är a-kassan ännu lägre, cirka 50 procent av medianlönen.

Läs vidare

Rapporter

Vägen från sjukskrivning till arbete

Att komma tillbaka från en långtidssjukskrivning kan ta tid och att få rehabilitering är många gånger centralt för att snabbare kunna avsluta sjukskrivningen och börja jobba igen. I den här rapporten visar TCO att det finns betydande brister i rehabiliteringen för tjänstemän. Bristerna finns i alla sektorer men är särskilt tydliga för vissa grupper. Det handlar om kvinnliga tjänstemän i kommunal…

Läs vidare

Rapporter

Svensk a-kassa allt sämre

Det hörs ibland i den offentliga debatten att de svenska socialförsäkringarna är de mest generösa i världen. Den bilden stämmer inte riktigt och i synnerhet inte när det handlar om a-kassan, vilket vi visar i den här rapporten. Sverige har halkat efter och det riskerar att allvarligt skada våra möjligheter att kunna ställa om i tider då det är helt nödvändigt att vi lyckas.

Läs vidare

Rapporter

Hur mår skyddsombuden?

I en undersökning riktad till TCO-förbundens skyddsombud har vi tagit reda på hur de upplever sina uppdrag. Vi har ställt frågor om situationen på den egna arbetsplatsen, om vilket stöd man får i uppdraget, hur man uppfattar arbetsgivarens kunskaper, vilka utbildningsbehoven är och om arbets- miljöarbetet under pandemin. Undersökningen omfattar närapå samtliga 32 000 skyddsombud i TCO:s 13 olika…

Läs vidare

Se alla rapporter

Arbetsvärlden

Arbetsvärlden är en webbtidning om arbetsmarknaden. Den ges ut av TCO och görs av en självständig redaktion.

Hitta ditt fackförbund

TCO påverkar politiken och samhällsutvecklingen för goda villkor i arbetslivet. Vi är 12 fackförbund med 1,2 miljoner medlemmar.
Använd filtret nedan för att hitta ditt fackförbund.