Får fler långtidsarbetslösa jobb av fler undantag i turordningen? Vad säger LAS-utredningen själva?

TCObloggar 2020-06-03

Vilka effekter kan förslaget om utökade undantag från turordningsreglerna få för sysselsättningen och vilka som är arbetslösa? LAS-utredningens redogörelse för forskningen om tvåundantaget är väl värd att läsa.

Ett av huvudförslagen i den statliga LAS-utredningen är att alla arbetsgivare, oavsett storlek ska få undanta fem arbetstagare innan turordningen bestäms. Idag får företag med högst 10 anställda undanta två arbetstagare.

Två-undantaget har varit föremål för forskning. Det finns studier som har jämfört företag med 10 anställda eller mindre före och efter två-undantagets införande och studier som jämfört företag som ligger precis över eller under gränsen med varandra. Utredningen redogör i sitt betänkande för dessa studier.

Det är intressant läsning som visar att stödet för att utökade undantag från turordningsreglerna skulle ge stora positiva effekter på arbetsmarknaden är ganska svagt samtidigt som det finns betydande bieffekter som måste beaktas. Redogörelsen för studierna är intressant också eftersom den har nagelfarits av de namnkunniga ekonomer som varit sakkunniga i utredningen.

Vad händer med sysselsättningen?

Ett i den allmänna debatten vanligt förekommande argument för att ett svagt anställningsskydd skulle vara bra är att det gynnar sysselsättningen och sänker arbetslösheten. I den frågan har dock den nationalekonomiska forskningen länge snarare pekat mot att även om det leder till fler nyanställningar och fler uppsägningar så går det inte att dra några säkra slutsatser om nettoeffekterna. Vad gäller det svenska tvåundantaget så citeras en studie (von Below och Skogman Thoursie 2010) som kom fram till att såväl nyanställningar som uppsägningar ökade med 5 procent i de berörda företagen, med en nettoeffekt på sysselsättningen nära noll. Även den ökade rörlighet som detta bidrog till är, sett till arbetsmarknaden som helhet, mycket liten.

Utredningen har även tittat på om begränsningen hänvisar även till en annan studie (Bjuggren m.fl 2018) som ”drar slutsatsen att det är osäkert om tvåundantaget har påverkat sysselsättningstillväxten i de mindre företagen.”   

Hur påverkas de som har svårast att få jobb?

En annan vanlig fråga i ekonomisk forskning om anställningsskyddet är hur det påverkar olika grupper på arbetsmarknaden. Denna aspekt fanns även med i utredningens direktiv, där man pratar om att en arbetsmarknad som ”blir alltmer tudelad mellan å ena sidan personer som har yrkeserfarenhet och längre utbildning – som har lätt att få arbete – och å andra sidan personer utan yrkeserfarenhet och med kort utbildning – som har allt svårare att etablera sig på arbetsmarknaden”. Många personer hamnar utanför arbetsmarknaden och man är särskild bekymrade över situationen för unga och nyanlända.

I sin sammanfattning av forskningsläget skriver utredningen följande:

Andra studier har undersökt effekterna av tvåundantaget på vilken typ av arbetstagare som anställs. En studie finner att undantaget medförde att fler nyanställda kom direkt från arbetslöshet, vilket tolkas som en indikation på att arbetsgivaren blir mer benägna att anställa arbetstagare där arbetsgivaren upplever en större osäkerhet vad gäller personens produktivitet. Dock gäller ökningen bara arbetslösa med kort arbetslöshetsperiod och de med högre utbildning, det vill säga undantaget tycks ej underlätta för mer utsatta grupper att få en anställning, som till exempel långtidsarbetslösa.  

På en annan plats skriver utredningen om hur omsättningen på den svenska arbetsmarknaden (jobb-till-jobbflöden) är hög jämfört med andra OECD-länder (och ökade näst snabbast 2006-2017) och att vi är ett land där de som blir ofrivilligt arbetslösa snabbt får jobb igen. Problemet är alltså inte bristande dynamik utan att de som står långt bort har svårt att få jobb. För att komma åt det problemet är fler turordningsregler inte någon lämplig åtgärd.

Bieffekter: Sjukfrånvaro och VAB?

En fråga som har fått mycket uppmärksamhet under Coronapandemin är konsekvenserna, för individer och för samhället, av att människor går till jobbet när de är sjuka. Att människor stannar hemma när de är sjuka ses som centralt för smittbekämpningen och så kallad sjuknärvaro har fått står uppmärksamhet.

I ett avsnitt med rubriken ”Undantag från turordningsreglerna påverkade arbetstagarnas produktivitet positivt” citeras fyra studier, tre svenska och en italiensk, varav alla utom en inte handlar om produktivitet utom om frånvaro på grund av sjukdom. Sjuknärvaro ses i dessa studier som en indikator på hög produktivitet. Inte på grund av att arbetsmiljön skulle vara bättre och det i sin tur leda till högre produktivitet utan för att man ser låg sjukfrånvaro som en indikator på arbetstagarnas ansträngning och därmed deras produktivitet. Lite långsökt kan man tycka.

Studien som citeras (Olsson 2009) fann att tvåundantaget ledde till minskad korttidsfrånvaro i de företag som påverkades av reformen jämfört med de som inte gjorde det. Om risken att bli uppsagd ökar blir de anställda mindre benägna att sjukanmäla sig. Här blir maktförskjutningen i arbetsgivarens riktning tydlig liksom de konsekvenser den får i arbetslivet. Är en reform som riskerar att öka sjuknärvaron vad Sverige behöver?

En annan studie av samme författare (Olsson 2017) visar att även föräldrars benägenhet att vara hemma för vård av sjuka barn påverkades av två undantaget. Fast bara pappornas, som minskade. Mammorna vabbade lika mycket som innan. Utredningen kopplar detta till annan forskning som visat att föräldraledighet bland fäder kan uppfattas som en signal på en mindre vilja att göra karriär vilket kan ses som något negativt hos arbetsgivaren.  Mödrars föräldraledighet tycks däremot inte uppfattas på samma negativa sätt av arbetsgivarna. Även detta är ett exempel på hur utredningens förslag går på tvärs med andra samhälleliga mål.

 

Det är dock viktigt att man riktar kritiken rätt. Det är inte utredningens fel att den lägger fram ett förslag som av allt att döma inte får någon effekt på det som i direktiven kommer först i uppräkningen av problem på den svenska arbetsmarknaden. Det är uppdragsgivarens fel. Det är regeringen och samarbetspartierna som bestämt att det är utvigdade undantag från turordningsreglerna som ska föreslås, alldeles oavsett om det är en lämplig åtgärd eller inte. Sedan har utredaren givetvis gjort en del egna val och i turordningsdelen på några punkter gått längre än vad direktiven kräver (en mindre och mer avgränsad utvidgning av undantagen hade varit möjligt) och på någon punkt längre än vad de medger (ändringen av tillräckliga kvalifikationer). 

Vad ovanstående visar är att en mycket viktigt fråga att ställa i den debatt som nu tar vid är om utredningens förslag verkligen är ändamålsenliga. Bidrar de till att lösa några problem på den svenska arbetsmarknaden? Finns det andra lösningar som är mer träffsäkra och som har färre bieffekter. 

Samhällspolitisk chef

Många vinster i nya arbetsmiljöstrategin

Viktiga arbetsmiljöfrågor för tjänstemännen lyfts fram på ett helt nytt sätt, och en god arbetsmijö ses som central för att klara av utmaningarna på arbetsmarknaden framöver i regeringens nya arbetsmiljöstrategi.

Läs vår första analys

Debatt

Visst behövs det en återhämtningsplan

Det pågår en debatt just nu huruvida det är bra eller dåligt med gemensam återhämtningsfond för EU. Vi befinner oss just nu mitt i den värsta kris som drabbat Europa under efterkrigstiden och svaret borde vara självklart- vi behöver en återhämtningsplan som leder till en snabb återhämtning.

Nyheter

Pensionsgruppens nya förslag är ett steg i rätt riktning

Den parlamentariska pensionsgruppen har nu kommit överens om hur betänkandet ”Ett upphandlat fondtorg” som presenterades i november 2019 ska införas. TCO välkomnar överenskommelsen. För att skapa ett tryggt system är det viktigt att säkra upp med effektiva former för uppföljning och kontroll av fonderna.

Pressmeddelanden

Extra satsningar på tjänstemännen i arbetsmarknadspolitiken

Idag togs beslut om att mer EU-medel kan användas till tjänstemännens omställning på arbetsmarknaden. Pandemin har slagit hårt mot den svenska arbetsmarknaden. Arbetslösheten har ökat i historiskt snabb takt och därför är förbättrade möjligheter till omställning något som TCO välkomnar.

Debatt

TCO: MP – inkludera arbetsmarknaden i hållbarhetsfrågorna

Märta Stenevi är Miljöpartiets nya språkrör. MP har gjort mycket för den hållbara utvecklingen. Men det är hög tid att vidga begreppet hållbarhet till att inkludera ett socialt hållbart samhälle där människor känner trygghet och tillit, skriver TCO på Altinget.

Nyheter

RUT-avdrag för äldre är ingen bra idé

Nyligen presenterades förslag om att utvidga RUT-tjänsterna specifikt mot de äldre. Det är ett behjärtansvärt initiativ men bör inte genomföras. Det skulle leda till att man undergräver RUT:s legitimitet och kan knappast ge någon större mernytta till de äldre.

Pressmeddelanden

Vita fläckar på Sveriges utbildningskarta

TCO har kartlagt och jämfört utbildningsmöjligheterna i Sveriges kommuner och presenterar för tredje året i rad ett utbildningsindex som mäter tillgången till högre utbildning över hela landet. Indexet visar på stora regionala skillnader. På topplistan dominerar kommuner i Stockholm-Mälardalen men utbildningsindexet visar också att det fortfarande finns vita fläckar på Sveriges utbildningskarta.

Gå till Aktuellt

TCO bloggar

Therese Svanström - Ordförande TCO

19 februari, 2021

Förändrat arbetsliv – hur påverkar det arbetsmiljö och jämställdhet?

Just nu är vi många som funderar över hur arbetslivet kommer att påverkas efter det som har varit en akut coronakris under en längre tid. När det blir möjligt att vara tillsammans på arbetsplatserna under andra och mer normala former – kommer vi då att arbeta på samma sätt som tidigare? Troligen inte. Förmodligen har vi på olika sätt lärt oss mycket som kommer innebära att både vi som arbetstagare och många arbetsgivare vill organisera arbetet på nya sätt.

Lena Orpana - Utredare pensionsfrågor, statistiker

25 februari, 2021

Lönsamt för pensionen att arbeta längre

Förra veckan presenterade Skandia en ny rapport, ”Pensionsåldersdilemmat”. Rapporten innehåller beräkningar av den framtida pensionen för några typfall i olika yrken – grundskollärare, distriktssköterska, ekonom och civilingenjör – födda på 70-, 80- och 90-talet. Dilemmat är att eftersom vi förväntas leva längre och det samlade pensionskapitalet ska räcka hela livet, så behöver vi också arbeta längre upp i åren. Samtidigt visar Skandias Novus-undersökning att många har siktet inställt på att gå i pension vid 65 år.

Arbetsmiljö, Pension, Corona

Ann-Katrin Dolium - Internationell sekreterare

24 februari, 2021

Världsfacket fördömer statskuppen i Myanmar

Sedan den 1 februari har folket i Myanmar fördömt den statskupp som begåtts av militärjuntan. När armén har en hårdare ton, ökar arresteringar, förhindrar internetåtkomst och till och med öppnar eld mot demonstranter så mobiliserar medborgarna massivt för att försvara den demokratiska övergången som NLD, The National League for Democracy initierat.

Arbetsrätt, EU, Internationellt

Oscar Wåglund Söderström - Internationell chef

22 februari, 2021

EU:s handelsstrategi: TCO vill se mer fokus på arbetstagarrättigheter

I förra veckan presenterade EU-kommissionen sin översyn av den gemensamma handelspolitiken. Strategin innehåller många bra förslag, med fokus på hållbarhetsfrågor, multilateralism och ett ökat samarbete med USA. Samtidigt saknas flera viktiga fackliga frågor i den nya strategin, till exempel hur arbetstagarrättigheter ska bli en central fråga inom WTO och hur respekt för ILO-konventioner ska jämställas med andra regler i frihandelsavtal.

Ann-Katrin Dolium - Internationell sekreterare

19 februari, 2021

Dags för en global socialförsäkringsfond?

Kriserna i kölvattnet av pandemin har tydliggjort svagheterna i Europas välfärdsstater och försvårat situationen för människor i de låg- och medelinkomstländer som redan hade bristfälliga socialförsäkringssystem. Det blir allt tydligare att det är dags att damma av idén om en Global Fond för att stärka socialförsäkringssystem i världen. Förslaget om en fond har även lyfts av Världsfacket ITUC som också publicerat en skrift kring frågan.

Internationellt

Karin Pilsäter - Ekonomisk politik

18 februari, 2021

Bättre och sämre skattereduktioner

Det finns de som alltid ser en riktad skattesänkning som svaret, oavsett hur frågan ser ut. Dit hör inte TCO. Men det finns bättre och det finns sämre skattereduktioner. I veckan gick remisstiden hos finansdepartementet ut för två tillfälliga sådana, för investeringar och för arbetsinkomster. Läs min hiss och diss.

Ekonomi och tillväxt, Skattereform

Gå till TCO bloggar

Seminarier och event

8 Mars

Måndag 8 mars 12:00 - 13:00 | Digitalt event

Normer och reformer för ett hållbart livspussel

Nu visar vi vårt seminarium Normer och reformer för ett hållbart livspussel gratis för alla. Passa på att äta din lunch ihop med oss på Internationella kvinnodagen den 8 mars och se premiärvisningen samtidigt.

Läs mer Se seminariet

Se alla event

TCO play

Se fler filmer

Rapporter

Rapporter

Livspusslet under coronapandemin

Hur påverkas livspusslet för de tjänstemän som har arbetat hemifrån och de som har fortsatt gå till arbetsplatsen under coronapandemin? Påverkas kvinnor och män på olika sätt? Det är några av frågorna som tas upp i den här rapporten som baseras på en undersökning om tjänstemännens arbetsmiljö och livspussel under pandemin.

Läs vidare

Rapporter

Lärcentra - för högre utbildning i hela Sverige

Förbättrad tillgång till högre utbildning i hela landet är inte bara en central fråga för TCO – det är också en fråga som blir än viktigare när arbetsmarknaden förändras i snabb takt. Det är därför oroande att tillgängligheten till högre utbildning utanför lärosätenas huvudorter tycks ha minskat under senare tid.

Läs vidare

Rapporter

Vidareutbildning, varför och för vad?

Vår ekonomi och arbetsmarknad är i konstant förändring. Coronakrisen har ställt vår förmåga att hänga med i utvecklingen på sin spets. Vår rapport ”Vidareutbildning, varför och för vad? visar att behovet av vidareutbildning och kompetensutveckling är stort. Något det var redan före pandemin. Vi har också flera konkreta förslag på hur förutsättningarna för omställning kan bli bättre för alla…

Läs vidare

Rapporter

Tryggheten, staten och partsmodellen 2

Den ekonomiska tryggheten vid arbetslöshet har stor betydelse både för individen och för samhället. I dag består den tryggheten av många olika försäkringar. I den här rapporten går vi igenom utvecklingen av arbetslöshetsförsäkringen - a-kassan - och andra försäkringar sedan 1980 och fram till idag.

Läs vidare

Se alla rapporter

Arbetsvärlden

Arbetsvärlden är en webbtidning om arbetsmarknaden. Den ges ut av TCO och görs av en självständig redaktion.

Hitta ditt fackförbund

TCO är en centralorganisation för 13 fackförbund som tillsammans har 1,4 miljoner medlemmar.
Använd filtret nedan för att hitta ditt fackförbund.