Strejkrätt, proportionalitet och internationella jämförelser

TCObloggar 2018-02-05

I en debatt i radions Studio Ett om konflikträtten på arbetsmarknaden med anledning av den uppmärksammade konflikten* i Göteborgs hamn gjorde Nils Karlsson, VD för tankesmedjan Ratio följande uttalande:

Vi [kan] inte ha konfliktregler som diamentralt skiljer sig från omvärlden, och det har vi i vissa avseenden. Det måste finnas proportionalitet mellan mål och medel, det måste finnas en intressegemenskap. Det har Danmark och Tyskland, det har många andra länder i omvärlden.

Nils Karlsson har rätt i att de svenska reglerna för stridsåtgärder skiljer sig från reglerna i andra länder. Faktum är att konflikträtten kanske är det område där arbetsrätten i de industrialiserade länderna uppvisar de största olikheterna. Det är inte bara Sverige som skiljer ut sig, nästan alla länder gör det. Det finns helt enkelt ingen "normal" modell för konflikträtten.

En annan sak som skiljer sig mycket mellan länder är antalet arbetsdagar som går förlorade i konflikter på arbetsmarknaden. Av den beskrivning som Nils Karlsson gav i Studio Ett är det lätt att få intrycket av att Sverige skulle vara hårdare drabbat av strejker än andra länder, som Danmark och Tyskland. Så är det dock inte.

Om Sverige utmärker sig på något sätt vad gäller strejkdagar så är det att vi har färre än andra länder. Enligt statistik från OECD hade Sverige under åren 2008-2015 i genomsnitt 7,36 strejkdagar per 1 000 anställda. Det är minst av alla Västeuropeiska länder och mindre än länder som Slovnien, Australien, Nya Zealand och Kanada samt bara något högre än för USA. Motsvarande siffra för Danmark var 142, det vill säga nästan 20 gånger så många. För Tyskland redovisas bara förlorade strejkdagar i privat sektor, vilka uppgick till 6,29 per 1000-anställda.  

Antalet strejkdagar har dessutom minskat på senare år, såväl i Sverige och i utlandet, vilket motsäger ett annat av Nils Karlssons argument, nämligen att dagens regler skulle ha blivit föråldrade. Om målet är att inte ha för många strejkdagar så tycks de snarare fungera bättre och bättre.

Den begränsning av strejkrätten som Nils Karlsson vill se är någon form "proportionalitet mellan mål och medel". I samma Studio Ett-sändning uttalade även centerledaren Annie Lööf att hon vill se en sådan begränsning. Proportionalitet kan låta praktiskt och pragmatiskt, men är betydligt mer komplicerat än man kan tro. (Det är dessutom oklart vad en sådan regel skulle få för effekt på den aktuella situationen i delar av Göteborgs hamn.)

Den som kräver en proportionalitetsprövning av fackliga stridsåtgärder måste även kunna förklara vad som menas med proportionalitet. Här behöver såväl radions som tidningarnas reportrar vare tuffare. 

Ofta handlar det om ”konfliktåtgärder som kostar lite för den ena parten men får stora konsekvenser för motparten eller tredje man”. Med den utgångspunkten skulle en liten, billig, stridsåtgärd löpa större risk att bedömas som oproportionerlig än ett mer omfattande varsel, vilket i praktiken skulle ge de fackliga organisationerna incitament att ta till storsläggan. Det är knappast önskvärt för någon part.

Ett annat sätt att bedöma proportionalitet är att ställa stridsåtgärdens omfattning mot den relativa förbättring av anställningsvillkoren som konflikten syftar till. Problemet med detta är att det skapar incitament för de fackliga organisationerna att lägga höga bud i de inledande förhandlingarna och sedan hålla fast vid dessa för att ha möjlighet att vidta stridsåtgärder. Att gå motparten till mötes innebär då en risk för att eventuella stridsåtgärder om man inte kommer överens blir olagliga. Det gagnar varken ansvarstagande eller möjligheten till kompromisser.

En annan möjlig utgångspunkt för en proportionalitetsbedömning är den skada som åsamkas arbetsgivaren.  En sådan bedömning kompliceras givetvis av att alla stridsåtgärder åsamkar motparten ekonomisk skada – det är liksom det som gör att de biter. Att bara tillåta kraftlösa stridsåtgärder vore en mycket långtgående inskränkning. Det finns dessutom en mängd situationer där ett enskilt företag kan befinna sig i en situation där en stridsåtgärd för långtgående konsekvenser, det kan gäller nystartade företag, företag som nyligen har gjort en större investering eller som står inför en nyemission eller börsnotering. Ska sådana företag vara immuna mot fackliga stridsåtgärder?

En proportionalitetsprövning av stridsåtgärder är heller ingenting som bara skulle aktualiseras i situationer där en part uppenbart gått över gränsen. I Sverige är det alltid möjligt för en part att göra en fredspliktsinvändning mot en varslad stridsåtgärd. Det innebär att motparten måste gå till domstol för att låta domstolen bedöma om stridsåtgärden är tillåten innan den vidtas. Skulle detta kombineras med en proportionalitetsprövning skulle snart när alla stridsåtgärder hamna i domstol och få statens godkännande innan de kan vidtas. Även det vore ett avsteg från den svenska modellen och ett dåligt sätt att utnyttja Arbetsdomstolens resurser.

Ett av den svenska modellens särdrag är att villkoren på arbetsmarknaden i huvudsak bestäms genom förhandlingar mellan arbetsmarknadens parter. Det finns till exempel inte någon lagstiftning om löner. Modellen ger en stor flexibilitet och möjlighet att utforma villkoren så att de passar olika branscher.

Modellen förutsätter en hög kollektivavtalstäckningsgrad. Då vi inte har, och heller inte vill ha, någon lagstiftning om allmängiltigförklaring av kollektivavtal (=att staten beslutar att utsträcka kollektivavtalet till alla företag i en viss bransch) måste de fackliga organisationerna ha möjlighet att som sista alternativ vidta fackliga stridsåtgärder mot ett företag som inte vill teckna kollektivavtal. Då en hög kollektivavtalstäckningsgrad utgör grunden för modellen är det viktigt att denna möjlighet är förhållandevis långtgående och även inkluderar möjligheter till sympatiåtgärder.

Samtidigt är strejkrätten i Sverige i flera avseenden mer begränsad än i många andra länder. Fredsplikten innebär att stridsåtgärder inte får vidtas mot företag som tecknat kollektivavtal. Huvudavtalen mellan arbetsmarknadens parter innehåller  andra begränsningar av konfliktvapnet, till exempel att det inte får användas för otillbörliga syften eller för att påverka rättsprocesser. I sammanhanget är det också viktigt att komma ihåg att svenska arbetsgivare också har ett konfliktvapen i form av lockout. I Göteborgs hamn har till exempel betydligt fler arbetstimmar gått förlorade på grund av lockout än på grund av strejk.

Mot denna bakgrund måste eventuella inskränkningar av strejkrätten tänkas igenom noga.  Det finns som idag knappast några tecken på att konflikträtten på den svenska arbetsmarknaden utgör ett problem. Den situation som uppstått i en del av Göteborgs hamn är givetvis inte bra. Den måste lösas. Bäst sker det där den har sitt upphov, mellan parterna i Göteborgs hamn.  

*I skrivande stund pågår inte några stridsåtgärder i den berörda delen av Göteborgs hamn, varken från arbetsgivarsidan eller från Hamnarbetarförbundet.

Samhällspolitisk chef

En ovanlig vår och ett ovanligt år

Efter en ovanlig vår och ett ovanligt år summerar Therese Svanström året hittills och med hopp går hon in i semestern och ser fram emot den osäkra, men intressanta hösten. Glad sommar! 

Läs mer

Debatt

Ökade sjuktal kräver en reformerad försäkring

Sjuktalen går upp i Hallands län – då är det viktigt med en sjukförsäkring som ger de försäkrade inkomsttrygghet och som främjar rehabilitering och återgång i arbete, skriver Therese Svanström i Hallandsposten.

Nyheter

Kompromisskampen firar fem år - fast i höst

Det började som en rolig idé 2016 - att få de politiska ungdomsförbunden att kompromissa sig fram till lösningar på scenen i Almedalen. Sedan dess har vi sett spännande samarbeten och nya vänskaper uppstå i TCO-landet. I år blir det inget Almedalen, men det blir Kompromisskampen. Skriv redan nu in 7 oktober i din kalender, då firar vi fem år av lösningar istället för låsningar i politiken.

Pressmeddelanden

TCO välkomnar en a-kassa anpassad efter dagens arbetsmarknad

TCO är positiva till a-kasseutredningen som överlämnades till regeringen måndagen 15 juni. Utredningens förslag leder till att a-kassan breddas så att även de som jobbar som egenföretagare eller i atypiska anställningsformer kvalificeras för ersättning. En förändring som betyder mycket för tjänstemannagrupperna, det välkomnar TCO.

Debatt

Nya grupper på arbetsmarknaden får inte del av trygghetssystemen

Endast ungefär hälften av alla öppet arbetslösa får i dag ersättning från a-kassan. Därför är det bra att en aktuell utredning föreslår att a-kassan ska breddas. Det gynnar exempelvis egenföretagare och kombinatörer, skriver Therese Svanström, TCO på Altinget.se.

Nyheter

Inbjudan: TCO:s akademi för framtidens arbetsmarknadsforskare 2020

Är du doktorand eller nydisputerad forskare med intresse för arbetsmarknaden? Vill du få en chans att diskutera pågående eller kommande forskning med arbetsmarknadens parter och forskare från andra discipliner? Vill du öka din kunskap om kollektivavtalen och förhandlingar mellan arbetsmarknadens parter? Ansök till TCO:s akademi för framtidens arbetsmarknadsforskare.

Pressmeddelanden

TCO starkt kritiska till LAS-utredningen

TCO är starkt kritiska till LAS-utredningen som överlämnas till regeringen idag. Godtyckliga uppsägningar, försämrad arbetsmiljö och ökad otrygghet är några av konsekvenserna som skulle uppstå om utredningens förslag blir verklighet. TCO ser det som otänkbart att regeringen skulle kunna gå vidare med utredningens förslag.

Gå till Aktuellt

TCO bloggar

Therese Svanström - Ordförande TCO

03 juli, 2020

En ovanlig vår och ett ovanligt år

Sommarhälsningar av det här slaget brukar alltid vara lättsamma och glada. Den del av året som vi lämnar bakom oss brukar summeras och vi brukar kunna lämna jobbet bakom oss för några veckors efterlängtad ledighet. Men i år är inget vanligt år. Min inledning börjar därför tyvärr i moll, men avslutas med både hopp och glädje.

Oscar Wåglund Söderström - Internationell chef

02 juli, 2020

Kris och brexit i fokus när Tyskland tar över EU-klubban

I går övertog Tyskland ordförandeklubban i EU:s ministerråd från Kroatien. Under det kommande halvåret blir det Angela Merkels regering som ska försöka jämka ihop EU-länderna i flera stora och svåra frågor. Just nu har EU ett par extra svåra frågor på bordet, som måste lösas under tyskt ordförandeskap: räddningspaketet och brexit.

Arbetsmarknad, Ekonomi och tillväxt, EU

Lise Donovan - Jurist för Europa och juridik med ansvar för juridik och internationella frågor

30 juni, 2020

Ett regelverk som uppmuntrar till visselblåsning är viktigt

Igår presenterades förslaget till hur EU:s direktiv om skydd för visselblåsare ska införas i svensk rätt. TCO välkomnar ett förbättrat skydd för visselblåsare men pekar på risken för ett omfattande och krångligt regelverk. Det ska alltid vara enkelt att slå larm om missförhållande, det är en viktig princip som TCO vill värna om.

Arbetsrätt, EU

Oscar Wåglund Söderström - Internationell chef

18 juni, 2020

EU:s midsommartoppmöte: Kompromissvilja krävs för att vända krisen till framtidstro

På midsommarafton inleder EU-ledarna förhandlingar om det nya räddningspaketet som ska bidra till att Europas ekonomi kommer på rätt köl. TCO driver på för att EU ska enas kring en pakt för jobb, tillväxt och sammanhållning - som rustar Europa ekonomiskt, slår vakt om våra gemensamma värden och bidrar till global utveckling. I förhandlingarna krävs att Sverige och övriga länder står upp för Europasamarbetet och agerar konstruktivt och lösningsorienterat, för läget är allvarligt. Bara genom kompromissvilja och handlingskraft kan krisen vändas till framtidstro.

Ekonomi och tillväxt, EU, Corona

Therese Svanström - Ordförande TCO

18 juni, 2020

Midsommarförhandlingar i EU

I morgon, på midsommarafton, möts EU-ländernas stats- och regeringschefer digitalt för att bland annat diskutera formerna för och finansieringen av unionens krisåtgärder men också långtidsbudgeten. Det finns olika syn på hur det ska gå till men också om hur budgeten ska utformas och finansieras. Utsikterna för att man skulle komma överens i morgon får anses vara små.

Ekonomi och tillväxt, EU, Partsmodellen

Therese Svanström - Ordförande TCO

17 juni, 2020

Viktiga besked om arbetslöshetsförsäkringen

En väl fungerande arbetslöshetsförsäkring är en central del av förmågan till omställning på arbetsmarknaden. En brist som finns i dagens lagstiftning är att för få kan kvalificera sig för att få ersättning. De förslag som a-kasseutredningen presenterade tidigare i veckan innebär en breddning så att fler kan få a-kassa. Det är en fråga som vi i TCO drivit under många år och vi är glada att utredningen föreslår detta.

A-kassan

Gå till TCO bloggar

TCO play

Se fler filmer

Rapporter

Rapporter

Tryggheten, staten och partsmodellen 2

Den ekonomiska tryggheten vid arbetslöshet har stor betydelse både för individen och för samhället. I dag består den tryggheten av många olika försäkringar. I den här rapporten går vi igenom utvecklingen av arbetslöshetsförsäkringen - a-kassan - och andra försäkringar sedan 1980 och fram till idag.

Läs vidare

Rapporter

Får tjänstemännen ihop livspusslet?

Hinner tjänstemännen med både arbete och föräldraskap? Hur viktigt är det att arbetet är föräldravänligt och hur ser arbetssituationen faktiskt ut? Vilka konsekvenser får det att det oftast är kvinnor som anpassar arbetslivet efter familjelivet? Det är några av frågorna som tas upp i den här rapporten.

Läs vidare

Rapporter

Var rädd om RUT!

TCO anser att rutavdraget är viktigt för att underlätta människors livspussel, därför måste systemet värnas från förslag som riskerar att undergräva dess legitimitet. TCO framför i denna rapport en rad förslag som syftar till att hålla till rutavdraget träffsäkert, effektivt och legitimt.

Läs vidare

Rapporter

Från lön till studiemedel - går ekonomin ihop?

Vi lever i en tid då vikten av det livslånga lärandet ökar. Men hur påverkas hushållsekonomin för en yrkesverksam som går tillbaka till skolbänken? Går ekonomin ihop för den som väljer att finansiera sina studier med studiemedel?

Läs vidare

Se alla rapporter

Arbetsvärlden

Arbetsvärlden är en webbtidning om arbetsmarknaden. Den ges ut av TCO och görs av en självständig redaktion.

Hitta ditt fackförbund

TCO är en centralorganisation för 13 fackförbund som tillsammans har 1,4 miljoner medlemmar.
Använd filtret nedan för att hitta ditt fackförbund.