Strejkrätt, proportionalitet och internationella jämförelser

TCObloggar 2018-02-05

I en debatt i radions Studio Ett om konflikträtten på arbetsmarknaden med anledning av den uppmärksammade konflikten* i Göteborgs hamn gjorde Nils Karlsson, VD för tankesmedjan Ratio följande uttalande:

Vi [kan] inte ha konfliktregler som diamentralt skiljer sig från omvärlden, och det har vi i vissa avseenden. Det måste finnas proportionalitet mellan mål och medel, det måste finnas en intressegemenskap. Det har Danmark och Tyskland, det har många andra länder i omvärlden.

Nils Karlsson har rätt i att de svenska reglerna för stridsåtgärder skiljer sig från reglerna i andra länder. Faktum är att konflikträtten kanske är det område där arbetsrätten i de industrialiserade länderna uppvisar de största olikheterna. Det är inte bara Sverige som skiljer ut sig, nästan alla länder gör det. Det finns helt enkelt ingen "normal" modell för konflikträtten.

En annan sak som skiljer sig mycket mellan länder är antalet arbetsdagar som går förlorade i konflikter på arbetsmarknaden. Av den beskrivning som Nils Karlsson gav i Studio Ett är det lätt att få intrycket av att Sverige skulle vara hårdare drabbat av strejker än andra länder, som Danmark och Tyskland. Så är det dock inte.

Om Sverige utmärker sig på något sätt vad gäller strejkdagar så är det att vi har färre än andra länder. Enligt statistik från OECD hade Sverige under åren 2008-2015 i genomsnitt 7,36 strejkdagar per 1 000 anställda. Det är minst av alla Västeuropeiska länder och mindre än länder som Slovnien, Australien, Nya Zealand och Kanada samt bara något högre än för USA. Motsvarande siffra för Danmark var 142, det vill säga nästan 20 gånger så många. För Tyskland redovisas bara förlorade strejkdagar i privat sektor, vilka uppgick till 6,29 per 1000-anställda.  

Antalet strejkdagar har dessutom minskat på senare år, såväl i Sverige och i utlandet, vilket motsäger ett annat av Nils Karlssons argument, nämligen att dagens regler skulle ha blivit föråldrade. Om målet är att inte ha för många strejkdagar så tycks de snarare fungera bättre och bättre.

Den begränsning av strejkrätten som Nils Karlsson vill se är någon form "proportionalitet mellan mål och medel". I samma Studio Ett-sändning uttalade även centerledaren Annie Lööf att hon vill se en sådan begränsning. Proportionalitet kan låta praktiskt och pragmatiskt, men är betydligt mer komplicerat än man kan tro. (Det är dessutom oklart vad en sådan regel skulle få för effekt på den aktuella situationen i delar av Göteborgs hamn.)

Den som kräver en proportionalitetsprövning av fackliga stridsåtgärder måste även kunna förklara vad som menas med proportionalitet. Här behöver såväl radions som tidningarnas reportrar vare tuffare. 

Ofta handlar det om ”konfliktåtgärder som kostar lite för den ena parten men får stora konsekvenser för motparten eller tredje man”. Med den utgångspunkten skulle en liten, billig, stridsåtgärd löpa större risk att bedömas som oproportionerlig än ett mer omfattande varsel, vilket i praktiken skulle ge de fackliga organisationerna incitament att ta till storsläggan. Det är knappast önskvärt för någon part.

Ett annat sätt att bedöma proportionalitet är att ställa stridsåtgärdens omfattning mot den relativa förbättring av anställningsvillkoren som konflikten syftar till. Problemet med detta är att det skapar incitament för de fackliga organisationerna att lägga höga bud i de inledande förhandlingarna och sedan hålla fast vid dessa för att ha möjlighet att vidta stridsåtgärder. Att gå motparten till mötes innebär då en risk för att eventuella stridsåtgärder om man inte kommer överens blir olagliga. Det gagnar varken ansvarstagande eller möjligheten till kompromisser.

En annan möjlig utgångspunkt för en proportionalitetsbedömning är den skada som åsamkas arbetsgivaren.  En sådan bedömning kompliceras givetvis av att alla stridsåtgärder åsamkar motparten ekonomisk skada – det är liksom det som gör att de biter. Att bara tillåta kraftlösa stridsåtgärder vore en mycket långtgående inskränkning. Det finns dessutom en mängd situationer där ett enskilt företag kan befinna sig i en situation där en stridsåtgärd för långtgående konsekvenser, det kan gäller nystartade företag, företag som nyligen har gjort en större investering eller som står inför en nyemission eller börsnotering. Ska sådana företag vara immuna mot fackliga stridsåtgärder?

En proportionalitetsprövning av stridsåtgärder är heller ingenting som bara skulle aktualiseras i situationer där en part uppenbart gått över gränsen. I Sverige är det alltid möjligt för en part att göra en fredspliktsinvändning mot en varslad stridsåtgärd. Det innebär att motparten måste gå till domstol för att låta domstolen bedöma om stridsåtgärden är tillåten innan den vidtas. Skulle detta kombineras med en proportionalitetsprövning skulle snart när alla stridsåtgärder hamna i domstol och få statens godkännande innan de kan vidtas. Även det vore ett avsteg från den svenska modellen och ett dåligt sätt att utnyttja Arbetsdomstolens resurser.

Ett av den svenska modellens särdrag är att villkoren på arbetsmarknaden i huvudsak bestäms genom förhandlingar mellan arbetsmarknadens parter. Det finns till exempel inte någon lagstiftning om löner. Modellen ger en stor flexibilitet och möjlighet att utforma villkoren så att de passar olika branscher.

Modellen förutsätter en hög kollektivavtalstäckningsgrad. Då vi inte har, och heller inte vill ha, någon lagstiftning om allmängiltigförklaring av kollektivavtal (=att staten beslutar att utsträcka kollektivavtalet till alla företag i en viss bransch) måste de fackliga organisationerna ha möjlighet att som sista alternativ vidta fackliga stridsåtgärder mot ett företag som inte vill teckna kollektivavtal. Då en hög kollektivavtalstäckningsgrad utgör grunden för modellen är det viktigt att denna möjlighet är förhållandevis långtgående och även inkluderar möjligheter till sympatiåtgärder.

Samtidigt är strejkrätten i Sverige i flera avseenden mer begränsad än i många andra länder. Fredsplikten innebär att stridsåtgärder inte får vidtas mot företag som tecknat kollektivavtal. Huvudavtalen mellan arbetsmarknadens parter innehåller  andra begränsningar av konfliktvapnet, till exempel att det inte får användas för otillbörliga syften eller för att påverka rättsprocesser. I sammanhanget är det också viktigt att komma ihåg att svenska arbetsgivare också har ett konfliktvapen i form av lockout. I Göteborgs hamn har till exempel betydligt fler arbetstimmar gått förlorade på grund av lockout än på grund av strejk.

Mot denna bakgrund måste eventuella inskränkningar av strejkrätten tänkas igenom noga.  Det finns som idag knappast några tecken på att konflikträtten på den svenska arbetsmarknaden utgör ett problem. Den situation som uppstått i en del av Göteborgs hamn är givetvis inte bra. Den måste lösas. Bäst sker det där den har sitt upphov, mellan parterna i Göteborgs hamn.  

*I skrivande stund pågår inte några stridsåtgärder i den berörda delen av Göteborgs hamn, varken från arbetsgivarsidan eller från Hamnarbetarförbundet.

Samhällspolitisk chef

En ganska bra omställningsbudget

Statsbudgeten går i stora delar i den riktning som TCO efterfrågat. Det tillfälliga taket i a-kassan permanentas inte, men det förlängs i två år. Budgeten innehåller även satsningar på utbildningar för yrkesverksamma samt ytterligare ekonomiskt stöd till kommuner och regioner till följd av pandemin.

Läs mer

Debatt

Nivåerna för a-kassan har inverkan på landets ekonomi

Den allra viktigaste frågan i höstens budget blir vilka förutsättningar vi har för att snabbt vända den nedgång i ekonomin som pandemin gett upphov till. Ersättningsnivåerna för a-kassan kan inte enbart begränsas till att handla om den enskildes privatekonomi utan den faktiska ersättningen har inverkan på landets ekonomi. Att behålla den tillfälliga höjningen bidrar till att hålla uppe den inhemska konsumtionen, samtidigt som den är positiv för ekonomin i kommuner och regioner.

Nyheter

Fortsätt sök gemensamma lösningar - bortom egenintresset

Det är halvtid i mandatperioden och sista halvåret har präglats av pandemin. TCO uppmanar riksdagsledamöterna att de går in i det nya riksdagsåret med en fortsatt vilja till att hitta gemensamma lösningar. Pandemin är inte över och vi behöver göra stora satsningar på Sveriges förmåga att ställa om.

Pressmeddelanden

LO, TCO och Sacos krav: Stoppa våldet mot fackligt aktiva i Belarus

LO, TCO och Saco är djupt oroade över det eskalerade våldet och bristen på respekt för demokrati i Belarus. Idag lämnade de tre organisationerna över en kravlista från hela den nordiska fackföreningsrörelsen till den belarusiska ambassadören i Stockholm.

Debatt

Att försvaga anställningsskyddet är inte lösningen

REPLIK. Vi delar bilden av att den aktiva arbetsmarknadspolitiken behöver reformeras. Det är därför med viss förvåning vi ser att Gulan Avci (L) utmålar de fackliga organisationerna som motståndare mot reformer. Det skriver representanter för Saco och TCO på Altinget Debatt.

Nyheter

Satsa på trygghetssystem, utbildning och välfärden i budgeten för 2021

Att det finns fungerande trygghetssystem och satsning på utbildning är nödvändigt i den lågkonjunktur som Sverige befinner sig i. Under pandemin har antalet arbetssökande ökat och sysselsättningen sjunkit. Nu behövs därför kraftfulla satsningar för omställning och ett besked om att staten är beredd att ta ansvar för att säkra välfärdens finansiering fullt ut.

Pressmeddelanden

TCO: En ganska bra omställningsbudget från regeringen och samarbetspartierna

Nästa års statsbudget går i stora delar i den riktning som TCO efterfrågat. Det tillfälliga taket i a-kassan permanentas inte, men det förlängs i två år. Budgeten innehåller även satsningar på utbildningar för yrkesverksamma samt ytterligare ekonomiskt stöd till kommuner och regioner till följd av pandemin.

Gå till Aktuellt

TCO bloggar

Therese Svanström - Ordförande TCO

25 september, 2020

En ganska bra budgetvecka – men ett helhetsgrepp och kompetensförsörjningsfrågorna saknas än

I måndags överlämnade finansminister Magdalena Andersson nästa års statsbudget till riksdagen. Ur ett TCO-perspektiv, sett till de frågor vi drivit, har vi anledning att vara ganska nöjda.

Arbetsmarknad, Omställning och utbildning

Karin Pilsäter - Ekonomisk politik

25 september, 2020

Budgeten saknar besked om en skattereform

En ganska bra budget för omställning men det saknas långsiktighet och förutsebarhet vad gäller skattepolitiken och välfärdens finansiering. Det är en kortversion av kommentaren om budgetpropositionen för 2021.

Ekonomi och tillväxt, Skattereform

Oscar Wåglund Söderström - Internationell chef

23 september, 2020

Stoppa våldet mot fackligt aktiva i Belarus!

TCO, LO och SACO är djupt oroade över det eskalerade våldet och bristen på respekt för demokrati i Belarus och träffade igår den belarusiska ambassadören i Stockholm. En tydlig lista med krav på förbättringar av situationen för fackliga kollegor i Belarus lämnades över.

Internationellt

Oscar Wåglund Söderström - Internationell chef

23 september, 2020

Swedish trade unions meet Belarusian ambassador

TCO, LO and Saco are deeply concerned about the escalating violence and the lack of respect for democracy in Belarus. The three presidents Therese Svanström, Susanna Gideonsson and Göran Arrius met with the Belarusian Ambassador to Sweden in Stockholm yesterday, calling for immediate improvement of the situation for trade unionists in Belarus.

Internationellt

Therese Svanström - Ordförande TCO

18 september, 2020

Flera viktiga budgetbesked – men många saknas ännu

Under de senaste veckorna har budgetutspel från regeringen och samarbetspartierna presenterats nästan dagligen. Flera viktiga besked har lämnats i frågor som TCO drivit. Egenföretagare får ett Coronastöd som kommer att betyda mycket för många medlemsgrupper i olika TCO-förbund. Satsningen på lärcenter ligger också i linje med vad TCO har efterfrågat. Tillskotten till kommuner och regioner till följd av ökade kostnaden under pandemin är också mycket viktiga. Men de stora satsningarna på a-kassan och utbildning för omställning lyser fortfarande med sin frånvaro.

A-kassan, Arbetsmarknad, Trygghetssystem

Oscar Wåglund Söderström - Internationell chef

08 september, 2020

TCO rejects EU law on minimum wages

Last week, the European Commission closed its consultation on whether to introduce an EU directive regulating minimum wages in Member States. TCO's reply is crystal clear: we reject the idea of an EU directive, thereby completely rejecting the idea that issues regarding wages should be regulated at EU level.

Gå till TCO bloggar

Seminarier och event

29 September

Tisdag 29 september 08:30 - 09:15 | På denna sida på tco.se

Ställ inte in - ställ om! Men hur då?

Coronapandemin har satt omställningsfrågorna i fokus. För TCO har dessa frågor alltid varit i ropet. TCO bjuder därför in till ett webbinarium där vi presenterar den nya rapporten "Vidareutbildning, varför och för vad? - Om tjänstemäns utbildningsbehov på en arbetsmarknad i förändring".

Läs mer Anmäl dig här!

2 Oktober

Fredag 2 oktober 09:00 - 13:00 | Digitalt event på tco.se

Digital@Idag 2020

Inom ramen för temadagen Digital@Idag anordnar TCO ett online-seminarium som tar sin utgångspunkt i ett antal aktuella frågeställningar: Hur är läget på den svenska arbetsmarknaden just nu? Hur kommer det se ut imorgon? Vilka krav kommer att ställas på politiken, arbetsmarknadens parter och utbildningsväsendet för att hänga med i teknikomvandlingen?

Läs mer

Se alla event

TCO play

Se fler filmer

Rapporter

Rapporter

Tryggheten, staten och partsmodellen 2

Den ekonomiska tryggheten vid arbetslöshet har stor betydelse både för individen och för samhället. I dag består den tryggheten av många olika försäkringar. I den här rapporten går vi igenom utvecklingen av arbetslöshetsförsäkringen - a-kassan - och andra försäkringar sedan 1980 och fram till idag.

Läs vidare

Rapporter

Får tjänstemännen ihop livspusslet?

Hinner tjänstemännen med både arbete och föräldraskap? Hur viktigt är det att arbetet är föräldravänligt och hur ser arbetssituationen faktiskt ut? Vilka konsekvenser får det att det oftast är kvinnor som anpassar arbetslivet efter familjelivet? Det är några av frågorna som tas upp i den här rapporten.

Läs vidare

Rapporter

Var rädd om RUT!

TCO anser att rutavdraget är viktigt för att underlätta människors livspussel, därför måste systemet värnas från förslag som riskerar att undergräva dess legitimitet. TCO framför i denna rapport en rad förslag som syftar till att hålla till rutavdraget träffsäkert, effektivt och legitimt.

Läs vidare

Rapporter

Från lön till studiemedel - går ekonomin ihop?

Vi lever i en tid då vikten av det livslånga lärandet ökar. Men hur påverkas hushållsekonomin för en yrkesverksam som går tillbaka till skolbänken? Går ekonomin ihop för den som väljer att finansiera sina studier med studiemedel?

Läs vidare

Se alla rapporter

Arbetsvärlden

Arbetsvärlden är en webbtidning om arbetsmarknaden. Den ges ut av TCO och görs av en självständig redaktion.

Hitta ditt fackförbund

TCO är en centralorganisation för 13 fackförbund som tillsammans har 1,4 miljoner medlemmar.
Använd filtret nedan för att hitta ditt fackförbund.