Strejkrätt, proportionalitet och internationella jämförelser

TCObloggar 2018-02-05

I en debatt i radions Studio Ett om konflikträtten på arbetsmarknaden med anledning av den uppmärksammade konflikten* i Göteborgs hamn gjorde Nils Karlsson, VD för tankesmedjan Ratio följande uttalande:

Vi [kan] inte ha konfliktregler som diamentralt skiljer sig från omvärlden, och det har vi i vissa avseenden. Det måste finnas proportionalitet mellan mål och medel, det måste finnas en intressegemenskap. Det har Danmark och Tyskland, det har många andra länder i omvärlden.

Nils Karlsson har rätt i att de svenska reglerna för stridsåtgärder skiljer sig från reglerna i andra länder. Faktum är att konflikträtten kanske är det område där arbetsrätten i de industrialiserade länderna uppvisar de största olikheterna. Det är inte bara Sverige som skiljer ut sig, nästan alla länder gör det. Det finns helt enkelt ingen "normal" modell för konflikträtten.

En annan sak som skiljer sig mycket mellan länder är antalet arbetsdagar som går förlorade i konflikter på arbetsmarknaden. Av den beskrivning som Nils Karlsson gav i Studio Ett är det lätt att få intrycket av att Sverige skulle vara hårdare drabbat av strejker än andra länder, som Danmark och Tyskland. Så är det dock inte.

Om Sverige utmärker sig på något sätt vad gäller strejkdagar så är det att vi har färre än andra länder. Enligt statistik från OECD hade Sverige under åren 2008-2015 i genomsnitt 7,36 strejkdagar per 1 000 anställda. Det är minst av alla Västeuropeiska länder och mindre än länder som Slovnien, Australien, Nya Zealand och Kanada samt bara något högre än för USA. Motsvarande siffra för Danmark var 142, det vill säga nästan 20 gånger så många. För Tyskland redovisas bara förlorade strejkdagar i privat sektor, vilka uppgick till 6,29 per 1000-anställda.  

Antalet strejkdagar har dessutom minskat på senare år, såväl i Sverige och i utlandet, vilket motsäger ett annat av Nils Karlssons argument, nämligen att dagens regler skulle ha blivit föråldrade. Om målet är att inte ha för många strejkdagar så tycks de snarare fungera bättre och bättre.

Den begränsning av strejkrätten som Nils Karlsson vill se är någon form "proportionalitet mellan mål och medel". I samma Studio Ett-sändning uttalade även centerledaren Annie Lööf att hon vill se en sådan begränsning. Proportionalitet kan låta praktiskt och pragmatiskt, men är betydligt mer komplicerat än man kan tro. (Det är dessutom oklart vad en sådan regel skulle få för effekt på den aktuella situationen i delar av Göteborgs hamn.)

Den som kräver en proportionalitetsprövning av fackliga stridsåtgärder måste även kunna förklara vad som menas med proportionalitet. Här behöver såväl radions som tidningarnas reportrar vare tuffare. 

Ofta handlar det om ”konfliktåtgärder som kostar lite för den ena parten men får stora konsekvenser för motparten eller tredje man”. Med den utgångspunkten skulle en liten, billig, stridsåtgärd löpa större risk att bedömas som oproportionerlig än ett mer omfattande varsel, vilket i praktiken skulle ge de fackliga organisationerna incitament att ta till storsläggan. Det är knappast önskvärt för någon part.

Ett annat sätt att bedöma proportionalitet är att ställa stridsåtgärdens omfattning mot den relativa förbättring av anställningsvillkoren som konflikten syftar till. Problemet med detta är att det skapar incitament för de fackliga organisationerna att lägga höga bud i de inledande förhandlingarna och sedan hålla fast vid dessa för att ha möjlighet att vidta stridsåtgärder. Att gå motparten till mötes innebär då en risk för att eventuella stridsåtgärder om man inte kommer överens blir olagliga. Det gagnar varken ansvarstagande eller möjligheten till kompromisser.

En annan möjlig utgångspunkt för en proportionalitetsbedömning är den skada som åsamkas arbetsgivaren.  En sådan bedömning kompliceras givetvis av att alla stridsåtgärder åsamkar motparten ekonomisk skada – det är liksom det som gör att de biter. Att bara tillåta kraftlösa stridsåtgärder vore en mycket långtgående inskränkning. Det finns dessutom en mängd situationer där ett enskilt företag kan befinna sig i en situation där en stridsåtgärd för långtgående konsekvenser, det kan gäller nystartade företag, företag som nyligen har gjort en större investering eller som står inför en nyemission eller börsnotering. Ska sådana företag vara immuna mot fackliga stridsåtgärder?

En proportionalitetsprövning av stridsåtgärder är heller ingenting som bara skulle aktualiseras i situationer där en part uppenbart gått över gränsen. I Sverige är det alltid möjligt för en part att göra en fredspliktsinvändning mot en varslad stridsåtgärd. Det innebär att motparten måste gå till domstol för att låta domstolen bedöma om stridsåtgärden är tillåten innan den vidtas. Skulle detta kombineras med en proportionalitetsprövning skulle snart när alla stridsåtgärder hamna i domstol och få statens godkännande innan de kan vidtas. Även det vore ett avsteg från den svenska modellen och ett dåligt sätt att utnyttja Arbetsdomstolens resurser.

Ett av den svenska modellens särdrag är att villkoren på arbetsmarknaden i huvudsak bestäms genom förhandlingar mellan arbetsmarknadens parter. Det finns till exempel inte någon lagstiftning om löner. Modellen ger en stor flexibilitet och möjlighet att utforma villkoren så att de passar olika branscher.

Modellen förutsätter en hög kollektivavtalstäckningsgrad. Då vi inte har, och heller inte vill ha, någon lagstiftning om allmängiltigförklaring av kollektivavtal (=att staten beslutar att utsträcka kollektivavtalet till alla företag i en viss bransch) måste de fackliga organisationerna ha möjlighet att som sista alternativ vidta fackliga stridsåtgärder mot ett företag som inte vill teckna kollektivavtal. Då en hög kollektivavtalstäckningsgrad utgör grunden för modellen är det viktigt att denna möjlighet är förhållandevis långtgående och även inkluderar möjligheter till sympatiåtgärder.

Samtidigt är strejkrätten i Sverige i flera avseenden mer begränsad än i många andra länder. Fredsplikten innebär att stridsåtgärder inte får vidtas mot företag som tecknat kollektivavtal. Huvudavtalen mellan arbetsmarknadens parter innehåller  andra begränsningar av konfliktvapnet, till exempel att det inte får användas för otillbörliga syften eller för att påverka rättsprocesser. I sammanhanget är det också viktigt att komma ihåg att svenska arbetsgivare också har ett konfliktvapen i form av lockout. I Göteborgs hamn har till exempel betydligt fler arbetstimmar gått förlorade på grund av lockout än på grund av strejk.

Mot denna bakgrund måste eventuella inskränkningar av strejkrätten tänkas igenom noga.  Det finns som idag knappast några tecken på att konflikträtten på den svenska arbetsmarknaden utgör ett problem. Den situation som uppstått i en del av Göteborgs hamn är givetvis inte bra. Den måste lösas. Bäst sker det där den har sitt upphov, mellan parterna i Göteborgs hamn.  

*I skrivande stund pågår inte några stridsåtgärder i den berörda delen av Göteborgs hamn, varken från arbetsgivarsidan eller från Hamnarbetarförbundet.

Samhällspolitisk chef

Vårbudgeten: kraftfullare förslag kring vidareutbildning behövs

Kompetensförsörjning måste sättas högt upp på den ekonomisk-politiska dagordningen, kommenterar Therese Svanström regeringens vårbudget. 

Läs mer

Debatt

Förslaget till nya arbetsmiljöregler fyller inte sitt syfte

TCO har en i grunden positiv inställning till Arbetsmiljöverkets arbete med att uppdatera regelverket på arbetsmiljöområdet och göra det mer användarvänligt. Men förutsättningen är att det sker med erkännande av skyddsombudens roll och betydelsen av samverkan på arbetsplatsen. Skyddsnivån får inte heller försämras. Dessvärre lever Arbetsmiljöverkets förslag inte upp till våra förväntningar. Det skriver TCO:s jurist Lise Donovan i en debattartikel i tidningen Publikt.

Nyheter

Kvinnorna är förlorarna i pandemin

Kvinnorna är de största förlorarna i pandemin, säger TCO:s ordförande i en djupgående nära intervju i Dagens industri Weekend.

Pressmeddelanden

Therese Svanström vald till vice ordförande för Folksam Sak

Försäkringsbolaget Folksam består av de två ömsesidiga bolagen Folksam Sak och Folksam Liv samt ett antal dotterbolag. På torsdagen valdes TCO:s ordförande Therese Svanström till ny ledamot i styrelsen för Folksam Sak.

Debatt

Visst behövs det en återhämtningsplan

Det pågår en debatt just nu huruvida det är bra eller dåligt med gemensam återhämtningsfond för EU. Vi befinner oss just nu mitt i den värsta kris som drabbat Europa under efterkrigstiden och svaret borde vara självklart- vi behöver en återhämtningsplan som leder till en snabb återhämtning.

Nyheter

Fler TCO-medlemmar riskerar långtidsarbetslöshet i krisens spår

Krisen på arbetsmarknaden slår hårt med TCO-förbundens medlemmar. Antalet långtidsarbetslösa har ökat tydligt under året. – Självklart är vi oroliga. För att möta det här måste vi satsa ännu mer på utbildnings- och omställningsinsatser, säger Therese Svanström, ordförande för TCO.

Pressmeddelanden

TCO om vårbudgeten: Sätt kompetensförsörjningen högt upp på den ekonomisk-politiska dagordningen!

Nu hade vi behövt se kraftfullare förslag kring vidareutbildning och kompetensförsörjning. Det säger Therese Svanström, ordförande TCO, i en kommentar till regeringens ekonomiska vårproposition som presenterades idag.

Gå till Aktuellt

TCO bloggar

Therese Svanström - Ordförande TCO

01 april, 2021

Vi håller i och håller ut även denna påsk

Drygt ett år har gått sedan Folkhälsomyndigheten rekommenderade hemifrånjobb för oss som kan. Den 16 mars efter lunch var vi många, på många arbetsplatser, som gick hem och vi har sedan dess jobbat hemifrån i stor utsträckning. För de flesta har det funkat bra. Men det har också varit svårt att sätta gränser mellan arbete och fritid. När går man hem från jobbet liksom? Och samarbetet med kollegorna är saknat – många upplever stor brist på samtal och dialog.

Lena Orpana - Utredare pensionsfrågor, statistiker

15 april, 2021

Så åstadkommer vi ett stabilt pensionssystem

Pensionssystemet ska vara stabilt och det ska inte vara lätt att höja pensionsavgifterna, utan initiativet behöver komma från pensionsgruppen, som måste vara överens om genomförandet. Men nu har varningsklockorna ringt i flera år och alltfler etablerade aktörer har visat på kalkyler som ger anledning till oro och att en höjning av avgiften behövs.

Karin Pilsäter - Ekonomisk politik

01 april, 2021

Reformförslag vill vi se i våpen

Många extra ändringsbudgetar har det blivit det senaste året, mycket krishantering, stödåtgärder ibland hellre fort än helt rätt. Nu är det dags höja blicken och börja arbeta med ekonomiska reformer för omställning och utveckling, för fler och bättre jobb och för stabila planeringsförutsättningar för välfärden.

Arbetsmarknad, Ekonomi och tillväxt, EU

Lise Donovan - Jurist för Europa och juridik med ansvar för juridik och internationella frågor

31 mars, 2021

OSA-föreskriften fyller 5 år - hur går vi vidare?

För fem år sedan firade vi stort på TCO. Efter många års idogt arbete fick vi ett erkännande av tjänstemännens problem och risker i arbetsmiljön.

Arbetsmiljö

Mikael Dubois - Utredare välfärdsfrågor

31 mars, 2021

ISF utredningsskyldighet

Inspektionen för socialförsäkringen visar i rapporten Försäkringskassans utredningsskyldighet (Rapport 2021:3) att det finns tydliga brister i hur Försäkringskassan uppfyller utredningsskyldigheten i ärenden som rör ansökan om sjukpenning i början av sjukperioden, bedömning av rätt till sjukpenning vid dag 180 och ärenden som rör ansökan om aktivitetsersättning. Sett till samtliga slags ärenden uppfyller inte Försäkringskassan utredningsskyldigheten i 11 procent av ärendena och det finns förbättringsbehov i ytterligare 37 procent. 52 procent av ärendena är väl utredda. TCO känner igen de brister som framkommer i rapporten. För att komma till rätta med dem behövs en bättre samverkan mellan Försäkringskassan och hälso- och sjukvården, en stabilare och uthålligare politisk styrning och en tydligare och mer ändamålsenlig lagstiftning.

Therese Svanström - Ordförande TCO

26 mars, 2021

Dags för tjänstemännens revansch

Idag fredag 26 mars släpptes Demokratirådets rapport om polarisering i Sverige i form av debattartikel och seminarium. I rapporten beskrivs ett antal olika sätt att mäta polariseringsgraden i partisystemet, riksdagen, medierna och bland medborgare. Tyngdpunkten ligger på förekomsten av ideologisk polarisering bland några av demokratins viktigaste aktörer: medborgare, partier, förtroendevalda och medier.

Om TCO

Gå till TCO bloggar

TCO play

Se fler filmer

Rapporter

Rapporter

Livspusslet under coronapandemin

Hur påverkas livspusslet för de tjänstemän som har arbetat hemifrån och de som har fortsatt gå till arbetsplatsen under coronapandemin? Påverkas kvinnor och män på olika sätt? Det är några av frågorna som tas upp i den här rapporten som baseras på en undersökning om tjänstemännens arbetsmiljö och livspussel under pandemin.

Läs vidare

Rapporter

Lärcentra - för högre utbildning i hela Sverige

Förbättrad tillgång till högre utbildning i hela landet är inte bara en central fråga för TCO – det är också en fråga som blir än viktigare när arbetsmarknaden förändras i snabb takt. Det är därför oroande att tillgängligheten till högre utbildning utanför lärosätenas huvudorter tycks ha minskat under senare tid.

Läs vidare

Rapporter

Vidareutbildning, varför och för vad?

Vår ekonomi och arbetsmarknad är i konstant förändring. Coronakrisen har ställt vår förmåga att hänga med i utvecklingen på sin spets. Vår rapport ”Vidareutbildning, varför och för vad? visar att behovet av vidareutbildning och kompetensutveckling är stort. Något det var redan före pandemin. Vi har också flera konkreta förslag på hur förutsättningarna för omställning kan bli bättre för alla…

Läs vidare

Rapporter

Tryggheten, staten och partsmodellen 2

Den ekonomiska tryggheten vid arbetslöshet har stor betydelse både för individen och för samhället. I dag består den tryggheten av många olika försäkringar. I den här rapporten går vi igenom utvecklingen av arbetslöshetsförsäkringen - a-kassan - och andra försäkringar sedan 1980 och fram till idag.

Läs vidare

Se alla rapporter

Arbetsvärlden

Arbetsvärlden är en webbtidning om arbetsmarknaden. Den ges ut av TCO och görs av en självständig redaktion.

Hitta ditt fackförbund

TCO är en centralorganisation för 13 fackförbund som tillsammans har 1,4 miljoner medlemmar.
Använd filtret nedan för att hitta ditt fackförbund.