Strejkrätt, proportionalitet och internationella jämförelser

TCObloggar 2018-02-05

I en debatt i radions Studio Ett om konflikträtten på arbetsmarknaden med anledning av den uppmärksammade konflikten* i Göteborgs hamn gjorde Nils Karlsson, VD för tankesmedjan Ratio följande uttalande:

Vi [kan] inte ha konfliktregler som diamentralt skiljer sig från omvärlden, och det har vi i vissa avseenden. Det måste finnas proportionalitet mellan mål och medel, det måste finnas en intressegemenskap. Det har Danmark och Tyskland, det har många andra länder i omvärlden.

Nils Karlsson har rätt i att de svenska reglerna för stridsåtgärder skiljer sig från reglerna i andra länder. Faktum är att konflikträtten kanske är det område där arbetsrätten i de industrialiserade länderna uppvisar de största olikheterna. Det är inte bara Sverige som skiljer ut sig, nästan alla länder gör det. Det finns helt enkelt ingen "normal" modell för konflikträtten.

En annan sak som skiljer sig mycket mellan länder är antalet arbetsdagar som går förlorade i konflikter på arbetsmarknaden. Av den beskrivning som Nils Karlsson gav i Studio Ett är det lätt att få intrycket av att Sverige skulle vara hårdare drabbat av strejker än andra länder, som Danmark och Tyskland. Så är det dock inte.

Om Sverige utmärker sig på något sätt vad gäller strejkdagar så är det att vi har färre än andra länder. Enligt statistik från OECD hade Sverige under åren 2008-2015 i genomsnitt 7,36 strejkdagar per 1 000 anställda. Det är minst av alla Västeuropeiska länder och mindre än länder som Slovnien, Australien, Nya Zealand och Kanada samt bara något högre än för USA. Motsvarande siffra för Danmark var 142, det vill säga nästan 20 gånger så många. För Tyskland redovisas bara förlorade strejkdagar i privat sektor, vilka uppgick till 6,29 per 1000-anställda.  

Antalet strejkdagar har dessutom minskat på senare år, såväl i Sverige och i utlandet, vilket motsäger ett annat av Nils Karlssons argument, nämligen att dagens regler skulle ha blivit föråldrade. Om målet är att inte ha för många strejkdagar så tycks de snarare fungera bättre och bättre.

Den begränsning av strejkrätten som Nils Karlsson vill se är någon form "proportionalitet mellan mål och medel". I samma Studio Ett-sändning uttalade även centerledaren Annie Lööf att hon vill se en sådan begränsning. Proportionalitet kan låta praktiskt och pragmatiskt, men är betydligt mer komplicerat än man kan tro. (Det är dessutom oklart vad en sådan regel skulle få för effekt på den aktuella situationen i delar av Göteborgs hamn.)

Den som kräver en proportionalitetsprövning av fackliga stridsåtgärder måste även kunna förklara vad som menas med proportionalitet. Här behöver såväl radions som tidningarnas reportrar vare tuffare. 

Ofta handlar det om ”konfliktåtgärder som kostar lite för den ena parten men får stora konsekvenser för motparten eller tredje man”. Med den utgångspunkten skulle en liten, billig, stridsåtgärd löpa större risk att bedömas som oproportionerlig än ett mer omfattande varsel, vilket i praktiken skulle ge de fackliga organisationerna incitament att ta till storsläggan. Det är knappast önskvärt för någon part.

Ett annat sätt att bedöma proportionalitet är att ställa stridsåtgärdens omfattning mot den relativa förbättring av anställningsvillkoren som konflikten syftar till. Problemet med detta är att det skapar incitament för de fackliga organisationerna att lägga höga bud i de inledande förhandlingarna och sedan hålla fast vid dessa för att ha möjlighet att vidta stridsåtgärder. Att gå motparten till mötes innebär då en risk för att eventuella stridsåtgärder om man inte kommer överens blir olagliga. Det gagnar varken ansvarstagande eller möjligheten till kompromisser.

En annan möjlig utgångspunkt för en proportionalitetsbedömning är den skada som åsamkas arbetsgivaren.  En sådan bedömning kompliceras givetvis av att alla stridsåtgärder åsamkar motparten ekonomisk skada – det är liksom det som gör att de biter. Att bara tillåta kraftlösa stridsåtgärder vore en mycket långtgående inskränkning. Det finns dessutom en mängd situationer där ett enskilt företag kan befinna sig i en situation där en stridsåtgärd för långtgående konsekvenser, det kan gäller nystartade företag, företag som nyligen har gjort en större investering eller som står inför en nyemission eller börsnotering. Ska sådana företag vara immuna mot fackliga stridsåtgärder?

En proportionalitetsprövning av stridsåtgärder är heller ingenting som bara skulle aktualiseras i situationer där en part uppenbart gått över gränsen. I Sverige är det alltid möjligt för en part att göra en fredspliktsinvändning mot en varslad stridsåtgärd. Det innebär att motparten måste gå till domstol för att låta domstolen bedöma om stridsåtgärden är tillåten innan den vidtas. Skulle detta kombineras med en proportionalitetsprövning skulle snart när alla stridsåtgärder hamna i domstol och få statens godkännande innan de kan vidtas. Även det vore ett avsteg från den svenska modellen och ett dåligt sätt att utnyttja Arbetsdomstolens resurser.

Ett av den svenska modellens särdrag är att villkoren på arbetsmarknaden i huvudsak bestäms genom förhandlingar mellan arbetsmarknadens parter. Det finns till exempel inte någon lagstiftning om löner. Modellen ger en stor flexibilitet och möjlighet att utforma villkoren så att de passar olika branscher.

Modellen förutsätter en hög kollektivavtalstäckningsgrad. Då vi inte har, och heller inte vill ha, någon lagstiftning om allmängiltigförklaring av kollektivavtal (=att staten beslutar att utsträcka kollektivavtalet till alla företag i en viss bransch) måste de fackliga organisationerna ha möjlighet att som sista alternativ vidta fackliga stridsåtgärder mot ett företag som inte vill teckna kollektivavtal. Då en hög kollektivavtalstäckningsgrad utgör grunden för modellen är det viktigt att denna möjlighet är förhållandevis långtgående och även inkluderar möjligheter till sympatiåtgärder.

Samtidigt är strejkrätten i Sverige i flera avseenden mer begränsad än i många andra länder. Fredsplikten innebär att stridsåtgärder inte får vidtas mot företag som tecknat kollektivavtal. Huvudavtalen mellan arbetsmarknadens parter innehåller  andra begränsningar av konfliktvapnet, till exempel att det inte får användas för otillbörliga syften eller för att påverka rättsprocesser. I sammanhanget är det också viktigt att komma ihåg att svenska arbetsgivare också har ett konfliktvapen i form av lockout. I Göteborgs hamn har till exempel betydligt fler arbetstimmar gått förlorade på grund av lockout än på grund av strejk.

Mot denna bakgrund måste eventuella inskränkningar av strejkrätten tänkas igenom noga.  Det finns som idag knappast några tecken på att konflikträtten på den svenska arbetsmarknaden utgör ett problem. Den situation som uppstått i en del av Göteborgs hamn är givetvis inte bra. Den måste lösas. Bäst sker det där den har sitt upphov, mellan parterna i Göteborgs hamn.  

*I skrivande stund pågår inte några stridsåtgärder i den berörda delen av Göteborgs hamn, varken från arbetsgivarsidan eller från Hamnarbetarförbundet.

Samhällspolitisk chef

Rättvis klimatomställning är en facklig uppgift

Tillsammans med Global utmaning lanserar vi ett utbildningspaket om klimatomställningen. För vi i facket är en viktig del i den gröna omställningen. 

Läs mer

Debatt

Regeringen måste föra en tydlig svensk linje i EU

Vi har ett tydligt budskap till regeringen om vad som bör utgöra kärnan i Sveriges EU-arbete under året. Ett demokratiskt EU som bidrar till den gröna och digitala omställningen, och där kompetensutveckling, jämställdhet och partssamverkan står i fokus. Det skriver Therese Svanström, ordförande TCO​ på Europaportalen.

Nyheter

Mer krävs för att stärka välfärden

Idag presenterade Välfärdskommissionen sin slutrapport om hur välfärden ska stärkas. Åtgärderna som presenteras är en bra början, men TCO vill se kraftfullare och mer långtgående reformer.

Pressmeddelanden

Fackliga organisationer i Välfärdskommissionen: Mer krävs för att stärka välfärden

Idag presenterar Välfärdskommissionen sin slutredovisning som innehåller 29 förslag på åtgärder för att stärka kommuners och regioners förmåga att leverera välfärdstjänster av god kvalitet. De fackliga organisationer som ingått i kommissionen tycker att åtgärderna är en god början men efterlyser mer kraftfulla och långtgående reformer.

Debatt

Övervakningen i arbetslivet ökar – behövs ny lag

Varannan tjänsteman tycker att övervakningen i arbetslivet ökat de senaste fem åren. Men trots att vi arbetar alltmer digitalt saknas lagstiftning som skyddar den personliga integriteten i arbetslivet. Nu måste regeringen snabbt lägga fram en ny rättighetslagstiftning, skriver TCO:s ordförande Therese Svanström i Altinget.

Nyheter

Förtrycket i Belarus måste upphöra kräver TCO, LO och Saco i brev till ambassadören

TCO, LO och Saco kräver i ett brev till belarusiska ambassadören att förtrycket och trakasserierna mot de fackliga organisationerna måste upphör och att aktivister och fackligt aktiva som fängslats för att de utövat sina mänskliga rättigheter släpps.

Pressmeddelanden

Bättre utbildningsmöjligheter kan minska brist på arbetskraft

Bristen på arbetskraft har ökat kraftigt enligt Arbetsförmedlingens nya prognos som presenterades idag. TCO efterlyser bättre utbildningsmöjligheter för yrkesverksamma tjänstemän och tydligare koppling mellan utbildning och arbetsmarknad som viktiga åtgärder framöver.

Gå till Aktuellt

TCO bloggar

Therese Svanström - Ordförande TCO

28 januari, 2022

Rättvis klimatomställning - en facklig uppgift

En av Sveriges - och världens - största folkrörelser är facket. Runt om i landet på alla typer av arbetsplatser, i alla sektorer och branscher finns människor som valt att vara medlemmar och förtroendevalda. Därför att de tror på vår grundläggande idé – med kraften bakom mångas stöd och engagemang kan vi göra skillnad. Därför är vi fackliga organisationer också viktiga i många stora frågor där samhället behöver förändras och där arbetsplatserna är viktiga arenor.

Therese Svanström - Ordförande TCO

13 januari, 2022

Stå upp för demokratin under valåret 2022!

Riksdagsåret rivstartade igår med partiledardebatt i riksdagen. Ett år då vi också går in i ett valår. För precis 100 år sedan – 10 januari 1922 - tog de första kvinnorna plats i Sveriges riksdag och vi har det gångna året firat att vår demokrati nu har 100 år på nacken. Det ska vi vara stolta och glada över. Men vi måste också inse att hundra år är en kort tid i mänsklig historia. Demokratin är inget vi kan ta för givet, den måste vinnas varje dag. Genom de sätt på vilket vi agerar och genom det politiska systemets ansvarstagande.

Mikael Dubois - Utredare välfärdsfrågor

13 januari, 2022

Politiker – upp till bevis om rehabiliteringen!

TCO lämnade den 22 december förra året sitt remissvar på slutbetänkandet En sjukförsäkring med prevention, rehabilitering och trygghet (SOU 2021:69) från Utredningen om sjuk- och aktivitetsersättningen samt förmåner vid rehabilitering. TCO ställde sig positiv till utredningens förslag. Men medan förslagen kring sjuk- och aktivitetsersättning kan vara politiskt omstridda borde den politiska enigheten kring förslagen som rör förebyggande insatser och rehabilitering vara desto större. Åtminstone om man tar politikerna själva på orden.

Trygghetssystem, Sjukförsäkringen

Therese Svanström - Ordförande TCO

22 december, 2021

Julhälsningar från TCO

Året som gått har inneburit flera stora framgångar för TCO. I statsbudgeten för nästa år finns det till exempel medel för att genomföra avsevärda förbättringar i sjukförsäkringen. Det höjda taket i a-kassan finns också kvar nästa år, vilket är positivt.

Oscar Wåglund Söderström - Internationell chef

21 december, 2021

EU-suveränitet och jobb i fokus under franska ordförandeskapet

Massor av viktiga frågor står på agendan när Frankrike på nyårsnatten tar över ordförandeklubban i EU från Slovenien. President Macron prioriterar ett "suveränt Europa", minimilöner och förändrade budgetregler. TCO:s medskick är tydligt: istället för klåfingriga minimilöneregler vi vill se satsningar på kompetensutveckling, jämställdhet, partssamverkan och en fortsatt öppen handelspolitik. Och att EU slår vakt om den fria rörligheten. Det är så vi lyckas med den gröna omställningen och bidrar till nya, trygga jobb i hela Europa.

Lise Donovan - Jurist

17 december, 2021

Ny visselblåsarlag här – men saknar svar i centrala frågor

I dag, den 17 december 2021, börjar en ny visselblåsarlag att gälla. Den nya lagen bygger på ett EU-direktiv och ersätter den visselblåsarlag som kom för fem år sedan, men som levt ett mycket undanskymt liv. Den nya lagen har flera förbättringar, men den saknar svar i centrala frågor. Det krävs förtydligande så att arbetstagare tryggt kan visselblåsa när missförhållanden av allmänintresse upptäcks.

Arbetsrätt

Gå till TCO bloggar

TCO play

Se fler filmer

Rapporter

Rapporter

Svensk a-kassa allt sämre

Det hörs ibland i den offentliga debatten att de svenska socialförsäkringarna är de mest generösa i världen. Den bilden stämmer inte riktigt och i synnerhet inte när det handlar om a-kassan, vilket vi visar i den här rapporten. Sverige har halkat efter och det riskerar att allvarligt skada våra möjligheter att kunna ställa om i tider då det är helt nödvändigt att vi lyckas.

Läs vidare

Rapporter

Hur mår skyddsombuden?

I en undersökning riktad till TCO-förbundens skyddsombud har vi tagit reda på hur de upplever sina uppdrag. Vi har ställt frågor om situationen på den egna arbetsplatsen, om vilket stöd man får i uppdraget, hur man uppfattar arbetsgivarens kunskaper, vilka utbildningsbehoven är och om arbets- miljöarbetet under pandemin. Undersökningen omfattar närapå samtliga 32 000 skyddsombud i TCO:s 13 olika…

Läs vidare

Rapporter

Hur påverkas kvinnors och mäns inkomster när de får barn?

I rapporten Hur påverkas kvinnors och mäns inkomster när de får barn? har TCO tittat på inkomutvecklingen för män och kvinnor nio år efter barnafödandet i tio vanliga tjänstemannayrken.

Läs vidare

Rapporter

Från riskfaktorer till friskfaktorer

Den här rapporten fokuserar på långtidssjukskrivna tjänstemän: Vilka de är och hur deras arbetssituation har varit tiden innan sjukskrivningen. Resultaten i rapporten visar att de långtidssjukskrivna tjänstemännen tiden innan de blir sjukskrivna möter flera faktorer i sitt arbete som innebär en förhöjd risk för ohälsa. För TCO är det centralt att riskfaktorer blir till friskfaktorer – som i…

Läs vidare

Se alla rapporter

Arbetsvärlden

Arbetsvärlden är en webbtidning om arbetsmarknaden. Den ges ut av TCO och görs av en självständig redaktion.

Hitta ditt fackförbund

TCO påverkar politiken och samhällsutvecklingen för goda villkor i arbetslivet. Vi är 12 fackförbund med 1,2 miljoner medlemmar.
Använd filtret nedan för att hitta ditt fackförbund.