Räknar man är låglönejobben dyrare för arbetsgivarna

TCObloggar 2016-02-15

De senaste veckorna har det kommit flera förslag från de politiska partierna om hur man bäst skapar jobb för nyanlända. Mest uppmärksamhet har Liberalernas förslag om Startjobb och Centerpartiets om Ingångsjobb fått.

I sammanhanget är det viktigt att komma ihåg att nyanlända är en mycket heterogen grupp. Samtidigt som det för en del av de nyanlända finns ett behov av jobb utan större krav på utbildning och erfarenhet vilka kan fungera som en väg in på den svenska arbetsmarknaden, finns det andra för vilka det istället gäller att ta tillvara den utbildning och erfarenhet som de har med sig till Sverige. Så sker nu genom de snabbspår för bl.a. apotekare, ingenjörer,  lärare och kockar som staten och arbetsmarknadens parter tar fram.

Debatten har förts i ett mycket högt tonläge. Man kan även fundera på om inte vissa förslag och sättet som de presenterats på i vart fall delvis var medvetna provokationer med syfte att generera reaktioner från andra aktörer. Den uppmärksamhet som kontroverser ger är något såväl politiska partier som intresseorganisationer kortsiktigt kan tjäna på.

Det som tyvärr inte har gjorts i tillräckligt stor utsträckning är att titta närmare på förslagens konstruktion och hur de står sig i jämförelse med liknande insatser som redan finns idag.

Kan staten lagstifta om startjobb eller ingångsjobb?

Såväl Liberalernas Startjobb och Centerpartiets Ingångsjobb är egentligen andrahandsalternativ. Båda partierna säger att de helst vill att arbetsmarknadens parter kommer överens i kollektivavtal. Om så inte sker är man dock beredda att lagstifta för att skapa jobb med betydligt lägre ingångslöner än idag. Centerpartiet säger ingenting om hur detta ska gå till medan Liberalerna, i sann Folkpartitradition, är mer detaljerade.

Liberalerna vill "lagstifta om en ny anställningsform där lönen är lägre, inkomstskatten låg och arbetsgivaravgifterna avskaffade". Vidare avser man "att i lag reglera att arbetstagarens och arbetsgivarens rätt att använda sig av anställningsformen genom kollektivavtal inte går att förhandla bort".

Anställningsformer, skatter och arbetsgivaravgifter är givetvis sådant som staten kan lagstifta om. Men att förhindra att parterna förhandlar fram mer förmånliga regler är betydligt svårare. I praktiken skulle det kräva en lagstiftning som säger att alla kollektivavtal som innehåller bestämmelser om minimivillkor som berör nyanlända eller personer under 23 år och som är mer förmånliga än Startjobben (eller Ingångsjobben) är ogiltiga i de delarna. Det skulle påverka alla kollektivavtal på den svenska arbetsmarknaden.

Ingreppet är så stort att det sannolikt skulle strida mot Europakonventionens artikel 11. Europadomstolen har inte godtagit att man inskränker den fackliga förenings- och förhandlingsrätten med mindre än att det anses nödvändigt i ett demokratiskt samhälle (Jmf Demir och Baykara mot Turkiet). En sådan lagstiftning torde därför vara utesluten.

2. Skulle startjobb och ingångsjobb bli billigare för arbetsgivaren?

Ett av de viktigaste argumenten för startjobb och ingångsjobb är att det ska vara billigt för arbetsgivarna. Gemensamt för båda förslagen är att detta ska ske genom att man sänker (C) eller tar bort (L) arbetsgivaravgifterna samt sänker lönerna. Liberalerna anger att lönerna ska ligga mellan 14 000 och 16 000 kronor per månad och menar att det skulle halvera kostnaden för arbetsgivaren jämfört med idag. Därutöver ska det inte ställas krav på att arbetsgivaren tecknar några försäkringar för de anställda.

Det som såväl Centerpartiet som Liberalerna tycks ha glömt bort är att de i regeringsställning införde betydligt mer generösa anställningssubventioner än de som de nu föreslår, och att arbetsgivare som anställer personer ur de aktuella målgrupperna har rätt till sådana stöd. Den relevanta jämförelsen blir därför en helt annan.

Nystartsjobb innebär att arbetsgivare som anställer nyanlända har rätt till en subvention motsvarande dubbla arbetsgivaravgiften på löner upp till 22 000 kr/månad, alltså en dubbelt så stor subvention som den som föreslås för Startjobb och Ingångsjobb. För nyanlända som samtidigt läser SFI finns dessutom Instegsjobb med en ännu högre subventionsgrad - 80 procent av lönen upp till 800 kr/dag. Här koncentrerar vi oss dock på Nystartsjobben, då de är mest lika Startjobb/Ingångsjobb.

Med hjälp av ett beräkningsverktyg på Arbetsförmedlingens hemsida kan man enkelt jämföra arbetsgivarens kostnader för att anställa någon på Startjobb/Ingångsjobb med Nystartsjobb. För att göra jämförelsen rättvis bör man även ta hänsyn till att Startjobb/Ingångsjobb föreslås ha lägre löner (14 000-16 000 kr/månad för Startjobb vilket också blir kostnaden för arbetsgivaren som inte behöver betala arbetsgivaravgift) medan Nystartsjobben följer dagens kollektivavtalade lägstalöner. Uppgifter om de senare finns i bilaga 3 till Medlingsinstitutets årsrapport. Där framgår att de normalt ligger mellan 16 500 och 21 000 kr/månad för den typ av jobb som är aktuella här.

Startjobb/Ingångsjobb

Nystartsjobb

Instegsjobb

Lön

Kostnad för arbetsgivaren

Lön

Kostnad för arbetsgivaren

Kostnad för arbetsgivaren

14000

14000

16000

16000

16500

11305

4337

18000

12345

6056

21000

14402

9998

Som framgår av tabellen så skulle arbetsgivarnas kostnader för att anställa någon på Startjobb/Ingångsjobb inte vara lägre jämfört med dagens Nystartsjobb - tvärtom så blir det dyrare.

För att göra bilden fullständig bör man också nämna att det faktum att Startjobben inte innehåller något krav på försäkringar kan göra dessa något billigare för den arbetsgivare som inte försäkrar sina anställda (något som verkligen inte är att rekommendera). Enligt Fora som tillhandahåller sådana försäkringar för arbetsgivare utan kollektivavtal är dock kostnaden bara mellan 619 och 788 kr/månad för löner mellan 16 500 kr och 21 000 kr. Det förändrar inte slutsatsen ovan.

En invändning som ibland riktas mot nystartsjobben är att de innebär administration för arbetsgivarna. Vad gäller nyanlända så skulle dock även Startjobb och Ingångsjobb kräva administration då det inte går att undvika att arbetsgivarna måste ansöka om stödet och en myndighet måste bevilja detta. Det går säkert att förenkla dagens rutiner, men då gäller det såväl för Nystartsjobben som för Startjobb och Ingångsjobb.

Sammantaget innebär detta att de föreslagna Startjobben och Ingångsjobben är mindre förmånliga för arbetsgivarna än de stöd som finns idag. Sannolikheten att de skulle bidra till att få fler nyanlända i jobb är därmed liten. Att införa dem mot parternas vilja skulle dessutom sannolikt strida mot Europakonventionen.

Istället för att hitta på nya insatser med nya namn bör vi koncentrera oss på att hitta sätt att få de insatser som finns att fungera bättre. Idag har 44 000 personer Nystartsjobb, varav 25 000 utrikesfödda (dock inte alla nyanlända) och 4 000 Instegsjobb. Hur kan fler instegs- och nystartsjobben spridas till fler yrken och branscher? Hur kan arbetsgivarnas administration förenklas? Konstruktiva lösningar är bättre än högljudda twittergruff.

Läs även:

Regeringens förslag om uppehållstillstånd förvårar integrationen

Nyanlända måste snabbt få hjälp med etableringen

 

Samhällspolitisk chef

Många vinster i nya arbetsmiljöstrategin

Viktiga arbetsmiljöfrågor för tjänstemännen lyfts fram på ett helt nytt sätt, och en god arbetsmijö ses som central för att klara av utmaningarna på arbetsmarknaden framöver i regeringens nya arbetsmiljöstrategi.

Läs vår första analys

Debatt

Visst behövs det en återhämtningsplan

Det pågår en debatt just nu huruvida det är bra eller dåligt med gemensam återhämtningsfond för EU. Vi befinner oss just nu mitt i den värsta kris som drabbat Europa under efterkrigstiden och svaret borde vara självklart- vi behöver en återhämtningsplan som leder till en snabb återhämtning.

Nyheter

Pensionsgruppens nya förslag är ett steg i rätt riktning

Den parlamentariska pensionsgruppen har nu kommit överens om hur betänkandet ”Ett upphandlat fondtorg” som presenterades i november 2019 ska införas. TCO välkomnar överenskommelsen. För att skapa ett tryggt system är det viktigt att säkra upp med effektiva former för uppföljning och kontroll av fonderna.

Pressmeddelanden

Extra satsningar på tjänstemännen i arbetsmarknadspolitiken

Idag togs beslut om att mer EU-medel kan användas till tjänstemännens omställning på arbetsmarknaden. Pandemin har slagit hårt mot den svenska arbetsmarknaden. Arbetslösheten har ökat i historiskt snabb takt och därför är förbättrade möjligheter till omställning något som TCO välkomnar.

Debatt

TCO: MP – inkludera arbetsmarknaden i hållbarhetsfrågorna

Märta Stenevi är Miljöpartiets nya språkrör. MP har gjort mycket för den hållbara utvecklingen. Men det är hög tid att vidga begreppet hållbarhet till att inkludera ett socialt hållbart samhälle där människor känner trygghet och tillit, skriver TCO på Altinget.

Nyheter

RUT-avdrag för äldre är ingen bra idé

Nyligen presenterades förslag om att utvidga RUT-tjänsterna specifikt mot de äldre. Det är ett behjärtansvärt initiativ men bör inte genomföras. Det skulle leda till att man undergräver RUT:s legitimitet och kan knappast ge någon större mernytta till de äldre.

Pressmeddelanden

Vita fläckar på Sveriges utbildningskarta

TCO har kartlagt och jämfört utbildningsmöjligheterna i Sveriges kommuner och presenterar för tredje året i rad ett utbildningsindex som mäter tillgången till högre utbildning över hela landet. Indexet visar på stora regionala skillnader. På topplistan dominerar kommuner i Stockholm-Mälardalen men utbildningsindexet visar också att det fortfarande finns vita fläckar på Sveriges utbildningskarta.

Gå till Aktuellt

TCO bloggar

Therese Svanström - Ordförande TCO

19 februari, 2021

Förändrat arbetsliv – hur påverkar det arbetsmiljö och jämställdhet?

Just nu är vi många som funderar över hur arbetslivet kommer att påverkas efter det som har varit en akut coronakris under en längre tid. När det blir möjligt att vara tillsammans på arbetsplatserna under andra och mer normala former – kommer vi då att arbeta på samma sätt som tidigare? Troligen inte. Förmodligen har vi på olika sätt lärt oss mycket som kommer innebära att både vi som arbetstagare och många arbetsgivare vill organisera arbetet på nya sätt.

Lena Orpana - Utredare pensionsfrågor, statistiker

25 februari, 2021

Lönsamt för pensionen att arbeta längre

Förra veckan presenterade Skandia en ny rapport, ”Pensionsåldersdilemmat”. Rapporten innehåller beräkningar av den framtida pensionen för några typfall i olika yrken – grundskollärare, distriktssköterska, ekonom och civilingenjör – födda på 70-, 80- och 90-talet. Dilemmat är att eftersom vi förväntas leva längre och det samlade pensionskapitalet ska räcka hela livet, så behöver vi också arbeta längre upp i åren. Samtidigt visar Skandias Novus-undersökning att många har siktet inställt på att gå i pension vid 65 år.

Arbetsmiljö, Pension, Corona

Ann-Katrin Dolium - Internationell sekreterare

24 februari, 2021

Världsfacket fördömer statskuppen i Myanmar

Sedan den 1 februari har folket i Myanmar fördömt den statskupp som begåtts av militärjuntan. När armén har en hårdare ton, ökar arresteringar, förhindrar internetåtkomst och till och med öppnar eld mot demonstranter så mobiliserar medborgarna massivt för att försvara den demokratiska övergången som NLD, The National League for Democracy initierat.

Arbetsrätt, EU, Internationellt

Oscar Wåglund Söderström - Internationell chef

22 februari, 2021

EU:s handelsstrategi: TCO vill se mer fokus på arbetstagarrättigheter

I förra veckan presenterade EU-kommissionen sin översyn av den gemensamma handelspolitiken. Strategin innehåller många bra förslag, med fokus på hållbarhetsfrågor, multilateralism och ett ökat samarbete med USA. Samtidigt saknas flera viktiga fackliga frågor i den nya strategin, till exempel hur arbetstagarrättigheter ska bli en central fråga inom WTO och hur respekt för ILO-konventioner ska jämställas med andra regler i frihandelsavtal.

Ann-Katrin Dolium - Internationell sekreterare

19 februari, 2021

Dags för en global socialförsäkringsfond?

Kriserna i kölvattnet av pandemin har tydliggjort svagheterna i Europas välfärdsstater och försvårat situationen för människor i de låg- och medelinkomstländer som redan hade bristfälliga socialförsäkringssystem. Det blir allt tydligare att det är dags att damma av idén om en Global Fond för att stärka socialförsäkringssystem i världen. Förslaget om en fond har även lyfts av Världsfacket ITUC som också publicerat en skrift kring frågan.

Internationellt

Karin Pilsäter - Ekonomisk politik

18 februari, 2021

Bättre och sämre skattereduktioner

Det finns de som alltid ser en riktad skattesänkning som svaret, oavsett hur frågan ser ut. Dit hör inte TCO. Men det finns bättre och det finns sämre skattereduktioner. I veckan gick remisstiden hos finansdepartementet ut för två tillfälliga sådana, för investeringar och för arbetsinkomster. Läs min hiss och diss.

Ekonomi och tillväxt, Skattereform

Gå till TCO bloggar

Seminarier och event

8 Mars

Måndag 8 mars 12:00 - 13:00 | Digitalt event

Normer och reformer för ett hållbart livspussel

Nu visar vi vårt seminarium Normer och reformer för ett hållbart livspussel gratis för alla. Passa på att äta din lunch ihop med oss på Internationella kvinnodagen den 8 mars och se premiärvisningen samtidigt.

Läs mer Se seminariet

Se alla event

TCO play

Se fler filmer

Rapporter

Rapporter

Livspusslet under coronapandemin

Hur påverkas livspusslet för de tjänstemän som har arbetat hemifrån och de som har fortsatt gå till arbetsplatsen under coronapandemin? Påverkas kvinnor och män på olika sätt? Det är några av frågorna som tas upp i den här rapporten som baseras på en undersökning om tjänstemännens arbetsmiljö och livspussel under pandemin.

Läs vidare

Rapporter

Lärcentra - för högre utbildning i hela Sverige

Förbättrad tillgång till högre utbildning i hela landet är inte bara en central fråga för TCO – det är också en fråga som blir än viktigare när arbetsmarknaden förändras i snabb takt. Det är därför oroande att tillgängligheten till högre utbildning utanför lärosätenas huvudorter tycks ha minskat under senare tid.

Läs vidare

Rapporter

Vidareutbildning, varför och för vad?

Vår ekonomi och arbetsmarknad är i konstant förändring. Coronakrisen har ställt vår förmåga att hänga med i utvecklingen på sin spets. Vår rapport ”Vidareutbildning, varför och för vad? visar att behovet av vidareutbildning och kompetensutveckling är stort. Något det var redan före pandemin. Vi har också flera konkreta förslag på hur förutsättningarna för omställning kan bli bättre för alla…

Läs vidare

Rapporter

Tryggheten, staten och partsmodellen 2

Den ekonomiska tryggheten vid arbetslöshet har stor betydelse både för individen och för samhället. I dag består den tryggheten av många olika försäkringar. I den här rapporten går vi igenom utvecklingen av arbetslöshetsförsäkringen - a-kassan - och andra försäkringar sedan 1980 och fram till idag.

Läs vidare

Se alla rapporter

Arbetsvärlden

Arbetsvärlden är en webbtidning om arbetsmarknaden. Den ges ut av TCO och görs av en självständig redaktion.

Hitta ditt fackförbund

TCO är en centralorganisation för 13 fackförbund som tillsammans har 1,4 miljoner medlemmar.
Använd filtret nedan för att hitta ditt fackförbund.