Räknar man är låglönejobben dyrare för arbetsgivarna

TCObloggar 2016-02-15

De senaste veckorna har det kommit flera förslag från de politiska partierna om hur man bäst skapar jobb för nyanlända. Mest uppmärksamhet har Liberalernas förslag om Startjobb och Centerpartiets om Ingångsjobb fått.

I sammanhanget är det viktigt att komma ihåg att nyanlända är en mycket heterogen grupp. Samtidigt som det för en del av de nyanlända finns ett behov av jobb utan större krav på utbildning och erfarenhet vilka kan fungera som en väg in på den svenska arbetsmarknaden, finns det andra för vilka det istället gäller att ta tillvara den utbildning och erfarenhet som de har med sig till Sverige. Så sker nu genom de snabbspår för bl.a. apotekare, ingenjörer,  lärare och kockar som staten och arbetsmarknadens parter tar fram.

Debatten har förts i ett mycket högt tonläge. Man kan även fundera på om inte vissa förslag och sättet som de presenterats på i vart fall delvis var medvetna provokationer med syfte att generera reaktioner från andra aktörer. Den uppmärksamhet som kontroverser ger är något såväl politiska partier som intresseorganisationer kortsiktigt kan tjäna på.

Det som tyvärr inte har gjorts i tillräckligt stor utsträckning är att titta närmare på förslagens konstruktion och hur de står sig i jämförelse med liknande insatser som redan finns idag.

Kan staten lagstifta om startjobb eller ingångsjobb?

Såväl Liberalernas Startjobb och Centerpartiets Ingångsjobb är egentligen andrahandsalternativ. Båda partierna säger att de helst vill att arbetsmarknadens parter kommer överens i kollektivavtal. Om så inte sker är man dock beredda att lagstifta för att skapa jobb med betydligt lägre ingångslöner än idag. Centerpartiet säger ingenting om hur detta ska gå till medan Liberalerna, i sann Folkpartitradition, är mer detaljerade.

Liberalerna vill "lagstifta om en ny anställningsform där lönen är lägre, inkomstskatten låg och arbetsgivaravgifterna avskaffade". Vidare avser man "att i lag reglera att arbetstagarens och arbetsgivarens rätt att använda sig av anställningsformen genom kollektivavtal inte går att förhandla bort".

Anställningsformer, skatter och arbetsgivaravgifter är givetvis sådant som staten kan lagstifta om. Men att förhindra att parterna förhandlar fram mer förmånliga regler är betydligt svårare. I praktiken skulle det kräva en lagstiftning som säger att alla kollektivavtal som innehåller bestämmelser om minimivillkor som berör nyanlända eller personer under 23 år och som är mer förmånliga än Startjobben (eller Ingångsjobben) är ogiltiga i de delarna. Det skulle påverka alla kollektivavtal på den svenska arbetsmarknaden.

Ingreppet är så stort att det sannolikt skulle strida mot Europakonventionens artikel 11. Europadomstolen har inte godtagit att man inskränker den fackliga förenings- och förhandlingsrätten med mindre än att det anses nödvändigt i ett demokratiskt samhälle (Jmf Demir och Baykara mot Turkiet). En sådan lagstiftning torde därför vara utesluten.

2. Skulle startjobb och ingångsjobb bli billigare för arbetsgivaren?

Ett av de viktigaste argumenten för startjobb och ingångsjobb är att det ska vara billigt för arbetsgivarna. Gemensamt för båda förslagen är att detta ska ske genom att man sänker (C) eller tar bort (L) arbetsgivaravgifterna samt sänker lönerna. Liberalerna anger att lönerna ska ligga mellan 14 000 och 16 000 kronor per månad och menar att det skulle halvera kostnaden för arbetsgivaren jämfört med idag. Därutöver ska det inte ställas krav på att arbetsgivaren tecknar några försäkringar för de anställda.

Det som såväl Centerpartiet som Liberalerna tycks ha glömt bort är att de i regeringsställning införde betydligt mer generösa anställningssubventioner än de som de nu föreslår, och att arbetsgivare som anställer personer ur de aktuella målgrupperna har rätt till sådana stöd. Den relevanta jämförelsen blir därför en helt annan.

Nystartsjobb innebär att arbetsgivare som anställer nyanlända har rätt till en subvention motsvarande dubbla arbetsgivaravgiften på löner upp till 22 000 kr/månad, alltså en dubbelt så stor subvention som den som föreslås för Startjobb och Ingångsjobb. För nyanlända som samtidigt läser SFI finns dessutom Instegsjobb med en ännu högre subventionsgrad - 80 procent av lönen upp till 800 kr/dag. Här koncentrerar vi oss dock på Nystartsjobben, då de är mest lika Startjobb/Ingångsjobb.

Med hjälp av ett beräkningsverktyg på Arbetsförmedlingens hemsida kan man enkelt jämföra arbetsgivarens kostnader för att anställa någon på Startjobb/Ingångsjobb med Nystartsjobb. För att göra jämförelsen rättvis bör man även ta hänsyn till att Startjobb/Ingångsjobb föreslås ha lägre löner (14 000-16 000 kr/månad för Startjobb vilket också blir kostnaden för arbetsgivaren som inte behöver betala arbetsgivaravgift) medan Nystartsjobben följer dagens kollektivavtalade lägstalöner. Uppgifter om de senare finns i bilaga 3 till Medlingsinstitutets årsrapport. Där framgår att de normalt ligger mellan 16 500 och 21 000 kr/månad för den typ av jobb som är aktuella här.

Startjobb/Ingångsjobb

Nystartsjobb

Instegsjobb

Lön

Kostnad för arbetsgivaren

Lön

Kostnad för arbetsgivaren

Kostnad för arbetsgivaren

14000

14000

16000

16000

16500

11305

4337

18000

12345

6056

21000

14402

9998

Som framgår av tabellen så skulle arbetsgivarnas kostnader för att anställa någon på Startjobb/Ingångsjobb inte vara lägre jämfört med dagens Nystartsjobb - tvärtom så blir det dyrare.

För att göra bilden fullständig bör man också nämna att det faktum att Startjobben inte innehåller något krav på försäkringar kan göra dessa något billigare för den arbetsgivare som inte försäkrar sina anställda (något som verkligen inte är att rekommendera). Enligt Fora som tillhandahåller sådana försäkringar för arbetsgivare utan kollektivavtal är dock kostnaden bara mellan 619 och 788 kr/månad för löner mellan 16 500 kr och 21 000 kr. Det förändrar inte slutsatsen ovan.

En invändning som ibland riktas mot nystartsjobben är att de innebär administration för arbetsgivarna. Vad gäller nyanlända så skulle dock även Startjobb och Ingångsjobb kräva administration då det inte går att undvika att arbetsgivarna måste ansöka om stödet och en myndighet måste bevilja detta. Det går säkert att förenkla dagens rutiner, men då gäller det såväl för Nystartsjobben som för Startjobb och Ingångsjobb.

Sammantaget innebär detta att de föreslagna Startjobben och Ingångsjobben är mindre förmånliga för arbetsgivarna än de stöd som finns idag. Sannolikheten att de skulle bidra till att få fler nyanlända i jobb är därmed liten. Att införa dem mot parternas vilja skulle dessutom sannolikt strida mot Europakonventionen.

Istället för att hitta på nya insatser med nya namn bör vi koncentrera oss på att hitta sätt att få de insatser som finns att fungera bättre. Idag har 44 000 personer Nystartsjobb, varav 25 000 utrikesfödda (dock inte alla nyanlända) och 4 000 Instegsjobb. Hur kan fler instegs- och nystartsjobben spridas till fler yrken och branscher? Hur kan arbetsgivarnas administration förenklas? Konstruktiva lösningar är bättre än högljudda twittergruff.

Läs även:

Regeringens förslag om uppehållstillstånd förvårar integrationen

Nyanlända måste snabbt få hjälp med etableringen

 

Samhällspolitisk chef

En ganska bra omställningsbudget

Statsbudgeten går i stora delar i den riktning som TCO efterfrågat. Det tillfälliga taket i a-kassan permanentas inte, men det förlängs i två år. Budgeten innehåller även satsningar på utbildningar för yrkesverksamma samt ytterligare ekonomiskt stöd till kommuner och regioner till följd av pandemin.

Läs mer

Debatt

Nivåerna för a-kassan har inverkan på landets ekonomi

Den allra viktigaste frågan i höstens budget blir vilka förutsättningar vi har för att snabbt vända den nedgång i ekonomin som pandemin gett upphov till. Ersättningsnivåerna för a-kassan kan inte enbart begränsas till att handla om den enskildes privatekonomi utan den faktiska ersättningen har inverkan på landets ekonomi. Att behålla den tillfälliga höjningen bidrar till att hålla uppe den inhemska konsumtionen, samtidigt som den är positiv för ekonomin i kommuner och regioner.

Nyheter

Fortsätt sök gemensamma lösningar - bortom egenintresset

Det är halvtid i mandatperioden och sista halvåret har präglats av pandemin. TCO uppmanar riksdagsledamöterna att de går in i det nya riksdagsåret med en fortsatt vilja till att hitta gemensamma lösningar. Pandemin är inte över och vi behöver göra stora satsningar på Sveriges förmåga att ställa om.

Pressmeddelanden

TCO: En ganska bra omställningsbudget från regeringen och samarbetspartierna

Nästa års statsbudget går i stora delar i den riktning som TCO efterfrågat. Det tillfälliga taket i a-kassan permanentas inte, men det förlängs i två år. Budgeten innehåller även satsningar på utbildningar för yrkesverksamma samt ytterligare ekonomiskt stöd till kommuner och regioner till följd av pandemin.

Debatt

Att försvaga anställningsskyddet är inte lösningen

REPLIK. Vi delar bilden av att den aktiva arbetsmarknadspolitiken behöver reformeras. Det är därför med viss förvåning vi ser att Gulan Avci (L) utmålar de fackliga organisationerna som motståndare mot reformer. Det skriver representanter för Saco och TCO på Altinget Debatt.

Nyheter

Satsa på trygghetssystem, utbildning och välfärden i budgeten för 2021

Att det finns fungerande trygghetssystem och satsning på utbildning är nödvändigt i den lågkonjunktur som Sverige befinner sig i. Under pandemin har antalet arbetssökande ökat och sysselsättningen sjunkit. Nu behövs därför kraftfulla satsningar för omställning och ett besked om att staten är beredd att ta ansvar för att säkra välfärdens finansiering fullt ut.

Pressmeddelanden

Alarming information from the Commission on EU minimum wages

On Wednesday morning, the president of the European Commission, Ursula von der Leyen, gave her state of the union speech in the European Parliament in Brussels. Von der Leyen announced that the Commission will put forward a legal proposal on minimum wages. The Swedish Confederation of Professional Employees’ (TCO) analysis is that this could pose a severe threat to collective bargaining and the Swedish wage formation model. Apart from that, the EU does not have the legal competence to regulate wages. TCO urges the Swedish government to remain firm in its opposition.

Gå till Aktuellt

TCO bloggar

Therese Svanström - Ordförande TCO

18 september, 2020

Flera viktiga budgetbesked – men många saknas ännu

Under de senaste veckorna har budgetutspel från regeringen och samarbetspartierna presenterats nästan dagligen. Flera viktiga besked har lämnats i frågor som TCO drivit. Egenföretagare får ett Coronastöd som kommer att betyda mycket för många medlemsgrupper i olika TCO-förbund. Satsningen på lärcenter ligger också i linje med vad TCO har efterfrågat. Tillskotten till kommuner och regioner till följd av ökade kostnaden under pandemin är också mycket viktiga. Men de stora satsningarna på a-kassan och utbildning för omställning lyser fortfarande med sin frånvaro.

A-kassan, Arbetsmarknad, Trygghetssystem

Oscar Wåglund Söderström - Internationell chef

08 september, 2020

TCO rejects EU law on minimum wages

Last week, the European Commission closed its consultation on whether to introduce an EU directive regulating minimum wages in Member States. TCO's reply is crystal clear: we reject the idea of an EU directive, thereby completely rejecting the idea that issues regarding wages should be regulated at EU level.

Maria Ahrengart - Nationalekonom

04 september, 2020

Varför behöver ersättningen från a-kassan höjas?

Det tillfälligt höjda taket i a-kassan bör permanentas. Att det behöver höjas beror på just det faktum att de gamla nivåerna inte är tillräckliga 2020. Ett litet land som Sverige är beroende av att arbetsmarknaden präglas av en god omställningsförmåga. Arbetslöshetsförsäkringen är en viktig beståndsdel i det. Det finns tre skäl till varför TCO anser att ersättningen från arbetslöshetsförsäkringen måste höjas.

A-kassan

Oscar Wåglund Söderström - Internationell chef

04 september, 2020

Tydligt nej från TCO till EU-reglerade minimilöner

Idag avslutas EU-kommissionens samråd med arbetsmarknadens parter kring frågan om att reglera minimilöner i medlemsländerna genom ett EU-direktiv. Tillsammans med LO och SACO, samt facken i Danmark, Norge och Island, har TCO lämnat in ett svar till kommissionen. Budskapet är kristallklart: vi säger nej till ett EU-direktiv, och därmed nej till att EU ska reglera frågor kring lön.

Arbetsmarknad, EU, Partsmodellen

Lena Orpana - Utredare pensionsfrågor, statistiker

03 september, 2020

Den höjda pensionsåldern kräver fokus på arbetsmiljö och omställning

Coronakrisen och de höjda åldersgränserna i pensionssystemen gör arbetsmiljön och tillgången till utveckling i arbetslivet än viktigare för ett hållbart längre arbetsliv.

Trygghetssystem, Pension

Karin Pilsäter - Ekonomisk politik

27 augusti, 2020

Staten bör ta ansvaret för hela osäkerheten kring välfärdens finansiering

Osäkerheten om den ekonomiska utvecklingen är fortsatt mycket stor. Därför gäller det att i budgetpropositionen för 2021 vara koncentrerad kring krisbekämpning, återhämtning och omställning. Staten bör ta ansvaret för hela osäkerheten kring välfärdens finansiering.

Ekonomi och tillväxt, Skattereform

Gå till TCO bloggar

Seminarier och event

29 September

Tisdag 29 september 08:30 - 09:15 | Via länk som skickas ut efter anmälan

Ställ inte in - ställ om! Men hur då?

Coronapandemin har satt omställningsfrågorna i fokus. För TCO har dessa frågor alltid varit i ropet. TCO bjuder därför in till ett webbinarium där vi presenterar den nya rapporten "Vidareutbildning, varför och för vad? - Om tjänstemäns utbildningsbehov på en arbetsmarknad i förändring".

Läs mer Anmäl dig här!

2 Oktober

Fredag 2 oktober 09:00 - 13:00 | Digitalt event på tco.se

Digital@Idag 2020

Den 2 oktober går den årliga och nationella temadagen Digital@Idag av stapeln. Vi på TCO deltar med ett digitalt seminarium som tar sin utgångspunkt i aktuella frågeställningar som: Hur är läget på den svenska arbetsmarknaden just nu? Hur kommer det se ut imorgon? Vilka krav kommer att ställas på politiken, arbetsmarknadens parter och utbildningsväsende för att hänga med i teknikomvandlingen?

Läs mer

Se alla event

TCO play

Se fler filmer

Rapporter

Rapporter

Tryggheten, staten och partsmodellen 2

Den ekonomiska tryggheten vid arbetslöshet har stor betydelse både för individen och för samhället. I dag består den tryggheten av många olika försäkringar. I den här rapporten går vi igenom utvecklingen av arbetslöshetsförsäkringen - a-kassan - och andra försäkringar sedan 1980 och fram till idag.

Läs vidare

Rapporter

Får tjänstemännen ihop livspusslet?

Hinner tjänstemännen med både arbete och föräldraskap? Hur viktigt är det att arbetet är föräldravänligt och hur ser arbetssituationen faktiskt ut? Vilka konsekvenser får det att det oftast är kvinnor som anpassar arbetslivet efter familjelivet? Det är några av frågorna som tas upp i den här rapporten.

Läs vidare

Rapporter

Var rädd om RUT!

TCO anser att rutavdraget är viktigt för att underlätta människors livspussel, därför måste systemet värnas från förslag som riskerar att undergräva dess legitimitet. TCO framför i denna rapport en rad förslag som syftar till att hålla till rutavdraget träffsäkert, effektivt och legitimt.

Läs vidare

Rapporter

Från lön till studiemedel - går ekonomin ihop?

Vi lever i en tid då vikten av det livslånga lärandet ökar. Men hur påverkas hushållsekonomin för en yrkesverksam som går tillbaka till skolbänken? Går ekonomin ihop för den som väljer att finansiera sina studier med studiemedel?

Läs vidare

Se alla rapporter

Arbetsvärlden

Arbetsvärlden är en webbtidning om arbetsmarknaden. Den ges ut av TCO och görs av en självständig redaktion.

Hitta ditt fackförbund

TCO är en centralorganisation för 13 fackförbund som tillsammans har 1,4 miljoner medlemmar.
Använd filtret nedan för att hitta ditt fackförbund.