Räknar man är låglönejobben dyrare för arbetsgivarna

TCObloggar 2016-02-15

De senaste veckorna har det kommit flera förslag från de politiska partierna om hur man bäst skapar jobb för nyanlända. Mest uppmärksamhet har Liberalernas förslag om Startjobb och Centerpartiets om Ingångsjobb fått.

I sammanhanget är det viktigt att komma ihåg att nyanlända är en mycket heterogen grupp. Samtidigt som det för en del av de nyanlända finns ett behov av jobb utan större krav på utbildning och erfarenhet vilka kan fungera som en väg in på den svenska arbetsmarknaden, finns det andra för vilka det istället gäller att ta tillvara den utbildning och erfarenhet som de har med sig till Sverige. Så sker nu genom de snabbspår för bl.a. apotekare, ingenjörer,  lärare och kockar som staten och arbetsmarknadens parter tar fram.

Debatten har förts i ett mycket högt tonläge. Man kan även fundera på om inte vissa förslag och sättet som de presenterats på i vart fall delvis var medvetna provokationer med syfte att generera reaktioner från andra aktörer. Den uppmärksamhet som kontroverser ger är något såväl politiska partier som intresseorganisationer kortsiktigt kan tjäna på.

Det som tyvärr inte har gjorts i tillräckligt stor utsträckning är att titta närmare på förslagens konstruktion och hur de står sig i jämförelse med liknande insatser som redan finns idag.

Kan staten lagstifta om startjobb eller ingångsjobb?

Såväl Liberalernas Startjobb och Centerpartiets Ingångsjobb är egentligen andrahandsalternativ. Båda partierna säger att de helst vill att arbetsmarknadens parter kommer överens i kollektivavtal. Om så inte sker är man dock beredda att lagstifta för att skapa jobb med betydligt lägre ingångslöner än idag. Centerpartiet säger ingenting om hur detta ska gå till medan Liberalerna, i sann Folkpartitradition, är mer detaljerade.

Liberalerna vill "lagstifta om en ny anställningsform där lönen är lägre, inkomstskatten låg och arbetsgivaravgifterna avskaffade". Vidare avser man "att i lag reglera att arbetstagarens och arbetsgivarens rätt att använda sig av anställningsformen genom kollektivavtal inte går att förhandla bort".

Anställningsformer, skatter och arbetsgivaravgifter är givetvis sådant som staten kan lagstifta om. Men att förhindra att parterna förhandlar fram mer förmånliga regler är betydligt svårare. I praktiken skulle det kräva en lagstiftning som säger att alla kollektivavtal som innehåller bestämmelser om minimivillkor som berör nyanlända eller personer under 23 år och som är mer förmånliga än Startjobben (eller Ingångsjobben) är ogiltiga i de delarna. Det skulle påverka alla kollektivavtal på den svenska arbetsmarknaden.

Ingreppet är så stort att det sannolikt skulle strida mot Europakonventionens artikel 11. Europadomstolen har inte godtagit att man inskränker den fackliga förenings- och förhandlingsrätten med mindre än att det anses nödvändigt i ett demokratiskt samhälle (Jmf Demir och Baykara mot Turkiet). En sådan lagstiftning torde därför vara utesluten.

2. Skulle startjobb och ingångsjobb bli billigare för arbetsgivaren?

Ett av de viktigaste argumenten för startjobb och ingångsjobb är att det ska vara billigt för arbetsgivarna. Gemensamt för båda förslagen är att detta ska ske genom att man sänker (C) eller tar bort (L) arbetsgivaravgifterna samt sänker lönerna. Liberalerna anger att lönerna ska ligga mellan 14 000 och 16 000 kronor per månad och menar att det skulle halvera kostnaden för arbetsgivaren jämfört med idag. Därutöver ska det inte ställas krav på att arbetsgivaren tecknar några försäkringar för de anställda.

Det som såväl Centerpartiet som Liberalerna tycks ha glömt bort är att de i regeringsställning införde betydligt mer generösa anställningssubventioner än de som de nu föreslår, och att arbetsgivare som anställer personer ur de aktuella målgrupperna har rätt till sådana stöd. Den relevanta jämförelsen blir därför en helt annan.

Nystartsjobb innebär att arbetsgivare som anställer nyanlända har rätt till en subvention motsvarande dubbla arbetsgivaravgiften på löner upp till 22 000 kr/månad, alltså en dubbelt så stor subvention som den som föreslås för Startjobb och Ingångsjobb. För nyanlända som samtidigt läser SFI finns dessutom Instegsjobb med en ännu högre subventionsgrad - 80 procent av lönen upp till 800 kr/dag. Här koncentrerar vi oss dock på Nystartsjobben, då de är mest lika Startjobb/Ingångsjobb.

Med hjälp av ett beräkningsverktyg på Arbetsförmedlingens hemsida kan man enkelt jämföra arbetsgivarens kostnader för att anställa någon på Startjobb/Ingångsjobb med Nystartsjobb. För att göra jämförelsen rättvis bör man även ta hänsyn till att Startjobb/Ingångsjobb föreslås ha lägre löner (14 000-16 000 kr/månad för Startjobb vilket också blir kostnaden för arbetsgivaren som inte behöver betala arbetsgivaravgift) medan Nystartsjobben följer dagens kollektivavtalade lägstalöner. Uppgifter om de senare finns i bilaga 3 till Medlingsinstitutets årsrapport. Där framgår att de normalt ligger mellan 16 500 och 21 000 kr/månad för den typ av jobb som är aktuella här.

Startjobb/Ingångsjobb

Nystartsjobb

Instegsjobb

Lön

Kostnad för arbetsgivaren

Lön

Kostnad för arbetsgivaren

Kostnad för arbetsgivaren

14000

14000

16000

16000

16500

11305

4337

18000

12345

6056

21000

14402

9998

Som framgår av tabellen så skulle arbetsgivarnas kostnader för att anställa någon på Startjobb/Ingångsjobb inte vara lägre jämfört med dagens Nystartsjobb - tvärtom så blir det dyrare.

För att göra bilden fullständig bör man också nämna att det faktum att Startjobben inte innehåller något krav på försäkringar kan göra dessa något billigare för den arbetsgivare som inte försäkrar sina anställda (något som verkligen inte är att rekommendera). Enligt Fora som tillhandahåller sådana försäkringar för arbetsgivare utan kollektivavtal är dock kostnaden bara mellan 619 och 788 kr/månad för löner mellan 16 500 kr och 21 000 kr. Det förändrar inte slutsatsen ovan.

En invändning som ibland riktas mot nystartsjobben är att de innebär administration för arbetsgivarna. Vad gäller nyanlända så skulle dock även Startjobb och Ingångsjobb kräva administration då det inte går att undvika att arbetsgivarna måste ansöka om stödet och en myndighet måste bevilja detta. Det går säkert att förenkla dagens rutiner, men då gäller det såväl för Nystartsjobben som för Startjobb och Ingångsjobb.

Sammantaget innebär detta att de föreslagna Startjobben och Ingångsjobben är mindre förmånliga för arbetsgivarna än de stöd som finns idag. Sannolikheten att de skulle bidra till att få fler nyanlända i jobb är därmed liten. Att införa dem mot parternas vilja skulle dessutom sannolikt strida mot Europakonventionen.

Istället för att hitta på nya insatser med nya namn bör vi koncentrera oss på att hitta sätt att få de insatser som finns att fungera bättre. Idag har 44 000 personer Nystartsjobb, varav 25 000 utrikesfödda (dock inte alla nyanlända) och 4 000 Instegsjobb. Hur kan fler instegs- och nystartsjobben spridas till fler yrken och branscher? Hur kan arbetsgivarnas administration förenklas? Konstruktiva lösningar är bättre än högljudda twittergruff.

Läs även:

Regeringens förslag om uppehållstillstånd förvårar integrationen

Nyanlända måste snabbt få hjälp med etableringen

 

Samhällspolitisk chef

Takten har avtagit mot ett mer jämställt föräldrapenningsuttag

Utvecklingen mot en mer jämställd fördelning av föräldraledigheten går för långsamt och takten har avtagit det senaste året, visar TCO:s jämställdhetsindex. Den ojämna fördelningen är en viktig förklaring till inkomstskillnadernamellan kvinnor och män. 

Se hela jämställdhetsindex

Debatt

Krävs social dialog för att få fart på europeisk ekonomi

En lyckad jobbpolitik, klimatanpassning och konkurrenskraft går hand i hand med kompetensutveckling, social trygghet och jämställdhet. Vägen dit är via starka parter på arbetsmarknaden, skriver vi tillsammans med våra nordiska kollegor på Altinget.

Nyheter

Omställning är nyckeln till snabb återhämtning för Europas ekonomi

I helgen träffas EU-ländernas regeringar och arbetsmarknadens parter i portugisiska Porto för att ta vidare arbetet från det sociala toppmöte som hölls i Göteborg 2017, där EU:s pelare för sociala rättigheter antogs. TCO har inför mötet lyft tillgång till vidareutbildning samt jämställdhet och kollektivavtalslösningar som de allra mest prioriterade frågorna för en snabb och hållbar återhämtning av den EU:s ekonomi. Inför mötet i Porto har EU-kommissionen stakat ut flera ambitiösa mål till 2025, där ett är särskilt viktigt: att 60 procent av EU:s vuxna befolkning varje år ska delta i utbildning eller kompetensutveckling.

Pressmeddelanden

Det går för långsamt mot jämställt föräldraskap

Utvecklingen mot en mer jämställd fördelning av föräldraledigheten går för långsamt och takten har avtagit det senaste året. Det visar TCO:s nya jämställdhetsindex som släpps idag. Kvinnor tog ut 68,7 procent av alla dagar med föräldrapenning och vård av sjukt barn förra året. Män tog alltså bara ut 31,3 procent.

Debatt

Behåll det höjda taket i a-kassan

Pandemin har gjort bristerna i trygghetssystemen uppenbara, men problemen kommer att finnas kvar om inget görs. Det tillfälligt höjda taket i a-kassan måste ligga kvar och staten sluta skjuta över problemen på andra. Den offentliga arbetslöshetsförsäkringen ger inte tillräcklig trygghet för den enskilde, skriver TCO:s ordförande Therese Svanström.

Nyheter

Konjunkturen ställer krav på omställning

Unionens konjunkturrapport som presenterades idag visar att läget i det svenska näringslivet överlag är bra och att mycket pekar på en snabb konjunkturuppgång. Samtidigt pågår en massiv omstöpning av svensk arbetsmarknad, vilket skapar stora utmaningar. Nu behöver politiken börja växla om från krispolitik till att undanröja hinder för omställning.

Pressmeddelanden

Therese Svanström vald till vice ordförande för Folksam Sak

Försäkringsbolaget Folksam består av de två ömsesidiga bolagen Folksam Sak och Folksam Liv samt ett antal dotterbolag. På torsdagen valdes TCO:s ordförande Therese Svanström till ny ledamot i styrelsen för Folksam Sak.

Gå till Aktuellt

TCO bloggar

Therese Svanström - Ordförande TCO

29 april, 2021

Två glädjande rapporter visar på ökad facklig styrka!

En arbetsmarknad i förändring innebär utmaningar. Arbetsvillkor förändras, nya jobb uppstår och nya branscher tillkommer där arbetsvillkoren naturligtvis ska vara schyssta. TCO-förbundens medlemmar uttrycker ett behov av kunskapshöjande insatser för att de ska klara av att hänga med i sina yrken. Då är det viktigt med ökad facklig styrka, och förra veckan presenterades två rapporter som pekade i just den riktningen.

Mika Domisch - Internationell sekreterare

06 maj, 2021

Porto visar vägen

Ibland måste man lyfta blicken för att se skogen för alla träd. EU är som bekant ett samarbete mellan 27 medlemsländer som inte bara bildar världens största marknad utan som med sin gemensamma handelspolitik är en allt tyngre global spelare. Samtidigt blir den globala ekonomiska konkurrensen allt tuffare när globalisering, digitalisering och klimatutmaningen leder till snabbt föränderliga samhällen och arbetsmarknader. Men hur ska EU hävda sig i framtiden?

EU, Partsmodellen

Ann-Katrin Dolium - Internationell sekreterare

26 april, 2021

TCO fördömer fängslandet av fackliga ledare i Hongkong

Nyligen dömdes Lee Cheuk-yan, generalsekreterare för den oberoende fackliga organisationen Hong Kong Confederation of Trade Unions, HKCTU, till 14 månaders fängelse. Hans brott består i att ha organiserat en demonstration mot Kinas ökande inflytande i Hongkong i augusti 2019, och att ha deltagit i protesterna mot inskränkningarna av demokratin under 2020.

Internationellt

Karin Pilsäter - Ekonomisk politik

23 april, 2021

Ännu en underbar natt!

Ikväll är det 40 år sedan det som kom att kallas ”den underbara natten” inleddes, då en politisk överenskommelse om en skattereform gjordes. En bra dag att påminna om politiska förhandlingar kräver ett gediget genomarbetat underlag för att lösningarna ska bli bra. Januariavtalets skattereform har ännu inte påbörjats. Finansministern borde jubilera genom att sätta igång en expertutredning. Så kanske ännu en underbar natt kommer!

Ekonomi och tillväxt, Skattereform

Åsa Forsell - Utredare med ansvar för jämställdhetsfrågor.

21 april, 2021

Normer styr hur länge kvinnor och män är föräldralediga – politiken behöver signalera att jämställt föräldraskap är målet

Utvecklingen mot en mer jämställd fördelning av föräldraledigheten går för långsamt och takten har avtagit det senaste året. Det visar TCO:s nya jämställdhetsindex. Nyare forskning visar att normer på arbetsplatserna styr hur länge kvinnor och män är föräldralediga. För att skynda på utvecklingen mot ökad ekonomisk jämställdhet behöver reglerna kring föräldraförsäkringen reformeras så att de tydligt signalerar att målet är jämställt föräldraskap – det är dags för tredelning av föräldrapenningdagarna och även dagar med ersättning på grundnivå ska vara reserverade.

Jämställdhet

Lena Orpana - Utredare pensionsfrågor, statistiker

15 april, 2021

Så åstadkommer vi ett stabilt pensionssystem

Pensionssystemet ska vara stabilt och det ska inte vara lätt att höja pensionsavgifterna, utan initiativet behöver komma från pensionsgruppen, som måste vara överens om genomförandet. Men nu har varningsklockorna ringt i flera år och alltfler etablerade aktörer har visat på kalkyler som ger anledning till oro och att en höjning av avgiften behövs.

Gå till TCO bloggar

Seminarier och event

10 Maj

Måndag 10 maj 09:00 - 14:00 |

Europadagen 2021

I samarbete med en rad aktörer uppmärksammar TCO Europadagen genom flera webbinarier klockan 9:00-14:00 måndag 10 maj.

Läs mer

Se alla event

TCO play

Se fler filmer

Rapporter

Rapporter

Från jämställda par till ojämställda föräldrar

Varför väljer föräldrar att dela på föräldraledigheten som de gör? Trots möjligheten att dela lika är det få föräldrapar som gör det. Ny forskning visar att normer på arbetsplatsen styr hur föräldrar delar på dagarna.

Läs vidare

Rapporter

Livspusslet under coronapandemin

Hur påverkas livspusslet för de tjänstemän som har arbetat hemifrån och de som har fortsatt gå till arbetsplatsen under coronapandemin? Påverkas kvinnor och män på olika sätt? Det är några av frågorna som tas upp i den här rapporten som baseras på en undersökning om tjänstemännens arbetsmiljö och livspussel under pandemin.

Läs vidare

Rapporter

Lärcentra - för högre utbildning i hela Sverige

Förbättrad tillgång till högre utbildning i hela landet är inte bara en central fråga för TCO – det är också en fråga som blir än viktigare när arbetsmarknaden förändras i snabb takt. Det är därför oroande att tillgängligheten till högre utbildning utanför lärosätenas huvudorter tycks ha minskat under senare tid.

Läs vidare

Rapporter

Vidareutbildning, varför och för vad?

Vår ekonomi och arbetsmarknad är i konstant förändring. Coronakrisen har ställt vår förmåga att hänga med i utvecklingen på sin spets. Vår rapport ”Vidareutbildning, varför och för vad? visar att behovet av vidareutbildning och kompetensutveckling är stort. Något det var redan före pandemin. Vi har också flera konkreta förslag på hur förutsättningarna för omställning kan bli bättre för alla…

Läs vidare

Se alla rapporter

Arbetsvärlden

Arbetsvärlden är en webbtidning om arbetsmarknaden. Den ges ut av TCO och görs av en självständig redaktion.

Hitta ditt fackförbund

TCO är en centralorganisation för 13 fackförbund som tillsammans har 1,4 miljoner medlemmar.
Använd filtret nedan för att hitta ditt fackförbund.