Räknar man är låglönejobben dyrare för arbetsgivarna

TCObloggar 2016-02-15

De senaste veckorna har det kommit flera förslag från de politiska partierna om hur man bäst skapar jobb för nyanlända. Mest uppmärksamhet har Liberalernas förslag om Startjobb och Centerpartiets om Ingångsjobb fått.

I sammanhanget är det viktigt att komma ihåg att nyanlända är en mycket heterogen grupp. Samtidigt som det för en del av de nyanlända finns ett behov av jobb utan större krav på utbildning och erfarenhet vilka kan fungera som en väg in på den svenska arbetsmarknaden, finns det andra för vilka det istället gäller att ta tillvara den utbildning och erfarenhet som de har med sig till Sverige. Så sker nu genom de snabbspår för bl.a. apotekare, ingenjörer,  lärare och kockar som staten och arbetsmarknadens parter tar fram.

Debatten har förts i ett mycket högt tonläge. Man kan även fundera på om inte vissa förslag och sättet som de presenterats på i vart fall delvis var medvetna provokationer med syfte att generera reaktioner från andra aktörer. Den uppmärksamhet som kontroverser ger är något såväl politiska partier som intresseorganisationer kortsiktigt kan tjäna på.

Det som tyvärr inte har gjorts i tillräckligt stor utsträckning är att titta närmare på förslagens konstruktion och hur de står sig i jämförelse med liknande insatser som redan finns idag.

Kan staten lagstifta om startjobb eller ingångsjobb?

Såväl Liberalernas Startjobb och Centerpartiets Ingångsjobb är egentligen andrahandsalternativ. Båda partierna säger att de helst vill att arbetsmarknadens parter kommer överens i kollektivavtal. Om så inte sker är man dock beredda att lagstifta för att skapa jobb med betydligt lägre ingångslöner än idag. Centerpartiet säger ingenting om hur detta ska gå till medan Liberalerna, i sann Folkpartitradition, är mer detaljerade.

Liberalerna vill "lagstifta om en ny anställningsform där lönen är lägre, inkomstskatten låg och arbetsgivaravgifterna avskaffade". Vidare avser man "att i lag reglera att arbetstagarens och arbetsgivarens rätt att använda sig av anställningsformen genom kollektivavtal inte går att förhandla bort".

Anställningsformer, skatter och arbetsgivaravgifter är givetvis sådant som staten kan lagstifta om. Men att förhindra att parterna förhandlar fram mer förmånliga regler är betydligt svårare. I praktiken skulle det kräva en lagstiftning som säger att alla kollektivavtal som innehåller bestämmelser om minimivillkor som berör nyanlända eller personer under 23 år och som är mer förmånliga än Startjobben (eller Ingångsjobben) är ogiltiga i de delarna. Det skulle påverka alla kollektivavtal på den svenska arbetsmarknaden.

Ingreppet är så stort att det sannolikt skulle strida mot Europakonventionens artikel 11. Europadomstolen har inte godtagit att man inskränker den fackliga förenings- och förhandlingsrätten med mindre än att det anses nödvändigt i ett demokratiskt samhälle (Jmf Demir och Baykara mot Turkiet). En sådan lagstiftning torde därför vara utesluten.

2. Skulle startjobb och ingångsjobb bli billigare för arbetsgivaren?

Ett av de viktigaste argumenten för startjobb och ingångsjobb är att det ska vara billigt för arbetsgivarna. Gemensamt för båda förslagen är att detta ska ske genom att man sänker (C) eller tar bort (L) arbetsgivaravgifterna samt sänker lönerna. Liberalerna anger att lönerna ska ligga mellan 14 000 och 16 000 kronor per månad och menar att det skulle halvera kostnaden för arbetsgivaren jämfört med idag. Därutöver ska det inte ställas krav på att arbetsgivaren tecknar några försäkringar för de anställda.

Det som såväl Centerpartiet som Liberalerna tycks ha glömt bort är att de i regeringsställning införde betydligt mer generösa anställningssubventioner än de som de nu föreslår, och att arbetsgivare som anställer personer ur de aktuella målgrupperna har rätt till sådana stöd. Den relevanta jämförelsen blir därför en helt annan.

Nystartsjobb innebär att arbetsgivare som anställer nyanlända har rätt till en subvention motsvarande dubbla arbetsgivaravgiften på löner upp till 22 000 kr/månad, alltså en dubbelt så stor subvention som den som föreslås för Startjobb och Ingångsjobb. För nyanlända som samtidigt läser SFI finns dessutom Instegsjobb med en ännu högre subventionsgrad - 80 procent av lönen upp till 800 kr/dag. Här koncentrerar vi oss dock på Nystartsjobben, då de är mest lika Startjobb/Ingångsjobb.

Med hjälp av ett beräkningsverktyg på Arbetsförmedlingens hemsida kan man enkelt jämföra arbetsgivarens kostnader för att anställa någon på Startjobb/Ingångsjobb med Nystartsjobb. För att göra jämförelsen rättvis bör man även ta hänsyn till att Startjobb/Ingångsjobb föreslås ha lägre löner (14 000-16 000 kr/månad för Startjobb vilket också blir kostnaden för arbetsgivaren som inte behöver betala arbetsgivaravgift) medan Nystartsjobben följer dagens kollektivavtalade lägstalöner. Uppgifter om de senare finns i bilaga 3 till Medlingsinstitutets årsrapport. Där framgår att de normalt ligger mellan 16 500 och 21 000 kr/månad för den typ av jobb som är aktuella här.

Startjobb/Ingångsjobb

Nystartsjobb

Instegsjobb

Lön

Kostnad för arbetsgivaren

Lön

Kostnad för arbetsgivaren

Kostnad för arbetsgivaren

14000

14000

16000

16000

16500

11305

4337

18000

12345

6056

21000

14402

9998

Som framgår av tabellen så skulle arbetsgivarnas kostnader för att anställa någon på Startjobb/Ingångsjobb inte vara lägre jämfört med dagens Nystartsjobb - tvärtom så blir det dyrare.

För att göra bilden fullständig bör man också nämna att det faktum att Startjobben inte innehåller något krav på försäkringar kan göra dessa något billigare för den arbetsgivare som inte försäkrar sina anställda (något som verkligen inte är att rekommendera). Enligt Fora som tillhandahåller sådana försäkringar för arbetsgivare utan kollektivavtal är dock kostnaden bara mellan 619 och 788 kr/månad för löner mellan 16 500 kr och 21 000 kr. Det förändrar inte slutsatsen ovan.

En invändning som ibland riktas mot nystartsjobben är att de innebär administration för arbetsgivarna. Vad gäller nyanlända så skulle dock även Startjobb och Ingångsjobb kräva administration då det inte går att undvika att arbetsgivarna måste ansöka om stödet och en myndighet måste bevilja detta. Det går säkert att förenkla dagens rutiner, men då gäller det såväl för Nystartsjobben som för Startjobb och Ingångsjobb.

Sammantaget innebär detta att de föreslagna Startjobben och Ingångsjobben är mindre förmånliga för arbetsgivarna än de stöd som finns idag. Sannolikheten att de skulle bidra till att få fler nyanlända i jobb är därmed liten. Att införa dem mot parternas vilja skulle dessutom sannolikt strida mot Europakonventionen.

Istället för att hitta på nya insatser med nya namn bör vi koncentrera oss på att hitta sätt att få de insatser som finns att fungera bättre. Idag har 44 000 personer Nystartsjobb, varav 25 000 utrikesfödda (dock inte alla nyanlända) och 4 000 Instegsjobb. Hur kan fler instegs- och nystartsjobben spridas till fler yrken och branscher? Hur kan arbetsgivarnas administration förenklas? Konstruktiva lösningar är bättre än högljudda twittergruff.

Läs även:

Regeringens förslag om uppehållstillstånd förvårar integrationen

Nyanlända måste snabbt få hjälp med etableringen

 

Samhällspolitisk chef

Sjukföräkringen förbättras i den riktning som TCO drivit

Beskedet att sjukförsäkringen nu ändras åt det håll TCO jobbat för under många år kommer få stor betydelse för tjänstemannagrupperna på arbetsmarknaden, skriver Therese Svanström.

Läs bloggen

Debatt

Inrätta expertkommitté – behövs underlag för samlad skattereform

I dagarna är det 31 år sedan "Århundradets skattereform" presenterades. Sedan dess har mycket hänt, både i omvärlden och i skattesystemet. Globalisering, digitalisering, klimathot och förändrad demografi skapar andra krav på skattesystemet. Samtidigt har skattesystemet, av goda, och ibland mindre goda, skäl getts många förändringar som även gör det mindre transparent, begripligt och förutsägbart.

Nyheter

Förändringar på arbetsmarknaden i fokus för Eurofound

Kristina Lovén Seldén, arbetsmarknadspolitisk utredare på TCO, har nyligen blivit invald som styrelseledamot i Eurofound - en gemensam institution inom EU vars styrelse består av företrädare för regeringar, arbetsmarknadens parter och EU-kommissionen. Eurofounds uppdrag är att på basis av forskning förmedla kunskap för att stödja utvecklingen av en bättre social-, sysselsättnings- och arbetsmarknadspolitik i EU. Lovén Seldén representerar de svenska facken.

Pressmeddelanden

Välkommet besked att Las-utredningens förslag läggs åt sidan

Arbetsmarknadsminister Eva Nordmark meddelade under torsdagsförmiddagen att regeringen avser att gå vidare med parternas lösningar och inte den så kallade Las-utredningens förslag. TCO välkomnar beskedet.

Debatt

Välfärdskommissionen: It-krånglet i välfärden ska minska

Digitaliseringens fulla potential uppnås inte i dag. Som ett resultat av Välfärdskommissionens arbete inleder därför regeringen och SKR förhandlingar om en förvaltningsgemensam digital infrastruktur för välfärden, skriver bland andra TCO:s representant i Välfärdskommissionen Veronica Magnusson, finansminister Magdalena Andersson (S) och SKR:s ordförande Anders Knape (M).

Nyheter

Se våra webbinarier: Så påverkas arbetsmiljön av coronapandemin

Coronapandemin har förändrat arbetslivet, både för de som jobbat hemma och de som gått till jobbet. Men hur har det påverkat arbetsmiljön? I tre olika seminarier diskuterar vi detta, men även vilka lärdomar vi kan ta med oss in i framtiden. Du kan se seminarierna här.

Pressmeddelanden

Tummen ned för EU:s lagförslag om minimilöner

EU-kommissionen presenterade idag ett direktivförslag om minimilöner. Förslaget är inte lika långtgående som befarats, men bedömningen är fortfarande att det nya förslaget riskerar att allvarligt skada partsmodellen om det genomförs. TCO uppmanar Sveriges regering att agera kraftfullt i EU för att förhindra lagförslaget.

Gå till Aktuellt

TCO bloggar

Therese Svanström - Ordförande TCO

26 november, 2020

Sjukförsäkringen förbättras i den riktning som TCO drivit – hurra!

Sjukförsäkringen kommer att förändras, vilket är väldigt positivt. Vi i TCO har bedrivit ett aktivt påverkansarbete i många år för att förbättra försäkringen och besked vi fick under torsdagen 26 november är en viktig delseger. Det kommer att få stor betydelse inte minst för tjänstemannagrupperna på arbetsmarknaden.

Trygghetssystem, Sjukförsäkringen

Karin Pilsäter - Ekonomisk politik

04 december, 2020

Sätt igång jobbet med en skattereform

"Ser inte skogen för alla träd" är en bra metafor för skattepolitiken just nu. Dussintals mindre ändringar ska prickas av. Men i januariöverenskommelsen finns en punkt 4 om en samlad skattereform. Det är hög tid att sätta igång det arbetet.

Ekonomi och tillväxt, Skattereform

Oscar Wåglund Söderström - Internationell chef

27 november, 2020

Black Friday - TCO kräver EU-lag för mänskliga rättigheter

Idag är det Black Friday. Hela veckan har mejlkorgen fylls av erbjudanden om stora rabatter på elektronik, mode, sportartiklar och massor av annat. Men under vilka förhållanden tillverkas de här produkterna? Runt om i världen har människor fått det bättre tack vare global handel, men det finns också allvarliga missförhållanden på företag runt om i världen. TCO vill se en ny EU-lag som kräver att företag visar att varor och tjänster tillverkas på ett ansvarsfullt sätt och att fackliga och andra mänskliga rättigheter respekteras fullt ut. För att lagen inte ska bli tandlös krävs att facket får en tydlig roll, både när regelverket tas fram och när den ska tillämpas i praktiken.

EU, Internationellt

Therese Svanström - Ordförande TCO

20 november, 2020

Gör partsmodellen (och dig själv) en tjänst – tacka ditt fackliga ombud

Under förra veckan lyfte ett av de politiska ungdomsförbunden sin frustration över de då pågående löneförhandlingarna inom handelns område som riskerade leda till konflikt. Tyvärr drog de väldigt stora växlar på en utmaning som parterna på svensk arbetsmarknad är vana att hantera – en oenighet om löner och villkor. Det brukar i slutändan brukar lösa sig och det var väldigt länge sedan vi hade större strejker i det här landet som fick allvarliga konsekvenser för anställda, företag eller organisationer. Ungdomsförbundet ville helt enkelt ge facket sparken. Helt och hållet. Fuck facken löd slagorden.

Partsmodellen

Oscar Wåglund Söderström - Internationell chef

19 november, 2020

Sätt press på Polen och Ungern om rättsstat och EU-budget

Europaparlamentet och ministerrådet har enats om en ”rättsstatsmekanism” för att garantera att pengar från EU:s budget och den stora återhämtningsfonden bara går till länder som respekterar rättsstatens principer. Men Polen och Ungern håller emot och lägger veto. Vid det extra EU-toppmötet idag är det viktigt att den svenska regeringen sätter kraftig press på Polen och Ungern. Att koppla utbetalning av EU-pengar till respekt för rättsstaten var ett av TCO:s viktigaste krav på regeringen för att stödja förslaget om återhämtningsplanen i somras.

Ekonomi och tillväxt, EU, Internationellt

Lena Orpana - Utredare pensionsfrågor, statistiker

17 november, 2020

Vad innebär kvällstidningarnas superpension?

Pensionerna är ett återkommande tema på kvällstidningarnas löpsedlar. Nu senast handlade det om ”superpengar” i form av tillägg och avdrag. Men vad innebär det?

Arbetsrätt, Omställning och utbildning, Pension

Gå till TCO bloggar

TCO play

02:15

06 november, 2020

Vi som jobbade hemma - Webbinarium om arbetsmiljö och distansarbete

Del två i TCO:s serie webbinarier om arbetsmiljö under Corona. Det sista kan du anmäla dig till vi länken: https://www.trippus.net/TCO_webbinarium_arbetsmiljo Coronapandemin har påverkat hur vi lever och hur vi arbetar. Många har bytt skrivbordet på kontoret mot köksbordet hemmavid. Distansarbetet kan ge oss en bättre balans mellan jobb och privatliv, men också orsaka stress och att man arbetar för mycket. Det är både intressant och nödvändigt att följa de långsiktiga konsekvenserna. Hur har arbetsmiljön sett ut för dem som har jobbat hemma under coronapandemin? Vilka arbetsmiljöregler gäller vid hemmaarbete? Hur bör man göra för att klara det fysiskt och psykiskt? Vilka lärdomar kan vi dra inför det fortsatta arbetet under pandemin och inför framtiden? Och hur kommer det att bli när vi går tillbaka till jobbet? Medverkande Therese Svanström, ordförande TCO Gisela Bäcklander, arbetslivs- och organisationsforskare Martine Syrjänen Stålberg, arbetsmiljöexpert Unionen Martina Saar, utredare på Fackförbundet ST med ansvar för arbetsmiljöfrågor Ann-Therése Enarsson, vd för TCO:s och TCO-förbundens tankesmedja Futurion Moderator: Johanna Palmström Vill du veta mer om de andra seminarierna, läs mer här: https://www.tco.se/nyheter-och-debatt/Nyheter/2020/hur-paverkas-arbetsmiljon-av-coronapandemin/ Vill du veta mer om hur TCO arbetar med arbetsmiljöfrågan, läs mer här: https://www.tco.se/tco-tycker/Arbetsmarknad/Arbetsmiljo/

Se fler filmer

Rapporter

Rapporter

Lärcentra - för högre utbildning i hela Sverige

Förbättrad tillgång till högre utbildning i hela landet är inte bara en central fråga för TCO – det är också en fråga som blir än viktigare när arbetsmarknaden förändras i snabb takt. Det är därför oroande att tillgängligheten till högre utbildning utanför lärosätenas huvudorter tycks ha minskat under senare tid.

Läs vidare

Rapporter

Vidareutbildning, varför och för vad?

Vår ekonomi och arbetsmarknad är i konstant förändring. Coronakrisen har ställt vår förmåga att hänga med i utvecklingen på sin spets. Vår rapport ”Vidareutbildning, varför och för vad? visar att behovet av vidareutbildning och kompetensutveckling är stort. Något det var redan före pandemin. Vi har också flera konkreta förslag på hur förutsättningarna för omställning kan bli bättre för alla…

Läs vidare

Rapporter

Tryggheten, staten och partsmodellen 2

Den ekonomiska tryggheten vid arbetslöshet har stor betydelse både för individen och för samhället. I dag består den tryggheten av många olika försäkringar. I den här rapporten går vi igenom utvecklingen av arbetslöshetsförsäkringen - a-kassan - och andra försäkringar sedan 1980 och fram till idag.

Läs vidare

Rapporter

Får tjänstemännen ihop livspusslet?

Hinner tjänstemännen med både arbete och föräldraskap? Hur viktigt är det att arbetet är föräldravänligt och hur ser arbetssituationen faktiskt ut? Vilka konsekvenser får det att det oftast är kvinnor som anpassar arbetslivet efter familjelivet? Det är några av frågorna som tas upp i den här rapporten.

Läs vidare

Se alla rapporter

Arbetsvärlden

Arbetsvärlden är en webbtidning om arbetsmarknaden. Den ges ut av TCO och görs av en självständig redaktion.

Hitta ditt fackförbund

TCO är en centralorganisation för 13 fackförbund som tillsammans har 1,4 miljoner medlemmar.
Använd filtret nedan för att hitta ditt fackförbund.