Räknar man är låglönejobben dyrare för arbetsgivarna

TCObloggar 2016-02-15

De senaste veckorna har det kommit flera förslag från de politiska partierna om hur man bäst skapar jobb för nyanlända. Mest uppmärksamhet har Liberalernas förslag om Startjobb och Centerpartiets om Ingångsjobb fått.

I sammanhanget är det viktigt att komma ihåg att nyanlända är en mycket heterogen grupp. Samtidigt som det för en del av de nyanlända finns ett behov av jobb utan större krav på utbildning och erfarenhet vilka kan fungera som en väg in på den svenska arbetsmarknaden, finns det andra för vilka det istället gäller att ta tillvara den utbildning och erfarenhet som de har med sig till Sverige. Så sker nu genom de snabbspår för bl.a. apotekare, ingenjörer,  lärare och kockar som staten och arbetsmarknadens parter tar fram.

Debatten har förts i ett mycket högt tonläge. Man kan även fundera på om inte vissa förslag och sättet som de presenterats på i vart fall delvis var medvetna provokationer med syfte att generera reaktioner från andra aktörer. Den uppmärksamhet som kontroverser ger är något såväl politiska partier som intresseorganisationer kortsiktigt kan tjäna på.

Det som tyvärr inte har gjorts i tillräckligt stor utsträckning är att titta närmare på förslagens konstruktion och hur de står sig i jämförelse med liknande insatser som redan finns idag.

Kan staten lagstifta om startjobb eller ingångsjobb?

Såväl Liberalernas Startjobb och Centerpartiets Ingångsjobb är egentligen andrahandsalternativ. Båda partierna säger att de helst vill att arbetsmarknadens parter kommer överens i kollektivavtal. Om så inte sker är man dock beredda att lagstifta för att skapa jobb med betydligt lägre ingångslöner än idag. Centerpartiet säger ingenting om hur detta ska gå till medan Liberalerna, i sann Folkpartitradition, är mer detaljerade.

Liberalerna vill "lagstifta om en ny anställningsform där lönen är lägre, inkomstskatten låg och arbetsgivaravgifterna avskaffade". Vidare avser man "att i lag reglera att arbetstagarens och arbetsgivarens rätt att använda sig av anställningsformen genom kollektivavtal inte går att förhandla bort".

Anställningsformer, skatter och arbetsgivaravgifter är givetvis sådant som staten kan lagstifta om. Men att förhindra att parterna förhandlar fram mer förmånliga regler är betydligt svårare. I praktiken skulle det kräva en lagstiftning som säger att alla kollektivavtal som innehåller bestämmelser om minimivillkor som berör nyanlända eller personer under 23 år och som är mer förmånliga än Startjobben (eller Ingångsjobben) är ogiltiga i de delarna. Det skulle påverka alla kollektivavtal på den svenska arbetsmarknaden.

Ingreppet är så stort att det sannolikt skulle strida mot Europakonventionens artikel 11. Europadomstolen har inte godtagit att man inskränker den fackliga förenings- och förhandlingsrätten med mindre än att det anses nödvändigt i ett demokratiskt samhälle (Jmf Demir och Baykara mot Turkiet). En sådan lagstiftning torde därför vara utesluten.

2. Skulle startjobb och ingångsjobb bli billigare för arbetsgivaren?

Ett av de viktigaste argumenten för startjobb och ingångsjobb är att det ska vara billigt för arbetsgivarna. Gemensamt för båda förslagen är att detta ska ske genom att man sänker (C) eller tar bort (L) arbetsgivaravgifterna samt sänker lönerna. Liberalerna anger att lönerna ska ligga mellan 14 000 och 16 000 kronor per månad och menar att det skulle halvera kostnaden för arbetsgivaren jämfört med idag. Därutöver ska det inte ställas krav på att arbetsgivaren tecknar några försäkringar för de anställda.

Det som såväl Centerpartiet som Liberalerna tycks ha glömt bort är att de i regeringsställning införde betydligt mer generösa anställningssubventioner än de som de nu föreslår, och att arbetsgivare som anställer personer ur de aktuella målgrupperna har rätt till sådana stöd. Den relevanta jämförelsen blir därför en helt annan.

Nystartsjobb innebär att arbetsgivare som anställer nyanlända har rätt till en subvention motsvarande dubbla arbetsgivaravgiften på löner upp till 22 000 kr/månad, alltså en dubbelt så stor subvention som den som föreslås för Startjobb och Ingångsjobb. För nyanlända som samtidigt läser SFI finns dessutom Instegsjobb med en ännu högre subventionsgrad - 80 procent av lönen upp till 800 kr/dag. Här koncentrerar vi oss dock på Nystartsjobben, då de är mest lika Startjobb/Ingångsjobb.

Med hjälp av ett beräkningsverktyg på Arbetsförmedlingens hemsida kan man enkelt jämföra arbetsgivarens kostnader för att anställa någon på Startjobb/Ingångsjobb med Nystartsjobb. För att göra jämförelsen rättvis bör man även ta hänsyn till att Startjobb/Ingångsjobb föreslås ha lägre löner (14 000-16 000 kr/månad för Startjobb vilket också blir kostnaden för arbetsgivaren som inte behöver betala arbetsgivaravgift) medan Nystartsjobben följer dagens kollektivavtalade lägstalöner. Uppgifter om de senare finns i bilaga 3 till Medlingsinstitutets årsrapport. Där framgår att de normalt ligger mellan 16 500 och 21 000 kr/månad för den typ av jobb som är aktuella här.

Startjobb/Ingångsjobb

Nystartsjobb

Instegsjobb

Lön

Kostnad för arbetsgivaren

Lön

Kostnad för arbetsgivaren

Kostnad för arbetsgivaren

14000

14000

16000

16000

16500

11305

4337

18000

12345

6056

21000

14402

9998

Som framgår av tabellen så skulle arbetsgivarnas kostnader för att anställa någon på Startjobb/Ingångsjobb inte vara lägre jämfört med dagens Nystartsjobb - tvärtom så blir det dyrare.

För att göra bilden fullständig bör man också nämna att det faktum att Startjobben inte innehåller något krav på försäkringar kan göra dessa något billigare för den arbetsgivare som inte försäkrar sina anställda (något som verkligen inte är att rekommendera). Enligt Fora som tillhandahåller sådana försäkringar för arbetsgivare utan kollektivavtal är dock kostnaden bara mellan 619 och 788 kr/månad för löner mellan 16 500 kr och 21 000 kr. Det förändrar inte slutsatsen ovan.

En invändning som ibland riktas mot nystartsjobben är att de innebär administration för arbetsgivarna. Vad gäller nyanlända så skulle dock även Startjobb och Ingångsjobb kräva administration då det inte går att undvika att arbetsgivarna måste ansöka om stödet och en myndighet måste bevilja detta. Det går säkert att förenkla dagens rutiner, men då gäller det såväl för Nystartsjobben som för Startjobb och Ingångsjobb.

Sammantaget innebär detta att de föreslagna Startjobben och Ingångsjobben är mindre förmånliga för arbetsgivarna än de stöd som finns idag. Sannolikheten att de skulle bidra till att få fler nyanlända i jobb är därmed liten. Att införa dem mot parternas vilja skulle dessutom sannolikt strida mot Europakonventionen.

Istället för att hitta på nya insatser med nya namn bör vi koncentrera oss på att hitta sätt att få de insatser som finns att fungera bättre. Idag har 44 000 personer Nystartsjobb, varav 25 000 utrikesfödda (dock inte alla nyanlända) och 4 000 Instegsjobb. Hur kan fler instegs- och nystartsjobben spridas till fler yrken och branscher? Hur kan arbetsgivarnas administration förenklas? Konstruktiva lösningar är bättre än högljudda twittergruff.

Läs även:

Regeringens förslag om uppehållstillstånd förvårar integrationen

Nyanlända måste snabbt få hjälp med etableringen

 

Samhällspolitisk chef

Välkommet räddningspaket för arbetstagare

TCO välkomnar regeringens paket med satsningar på bland annat a-kassan och utbildningssektorn. Flera av förslagen går i linje med det TCO framfört till regeringen de senaste veckorna. 

Läs mer

Debatt

Fel läge att experimentera med Arbetsförmedlingen

Nu när Januaripartierna har valt att skjuta upp förhandlingarna om reformeringen av Arbetsförmedlingen med anledning av Coronakrisen, borde även pilotprojektet Kundval Rusta och Matcha, KROM, skjutas upp. Resurser bör istället riktas till beprövade insatser som fungerar, anser de fackliga centralorganisationernas arbetsmarknadspolitiska experter.

Nyheter

Höjt tak i a-kassan gör stor skillnad för barnfamiljen

4 200 kronor i månaden. Så mycket mer kan en barnfamilj få ut i och med regeringens beslut om höjning av taket i a-kassan tillfälligt under 2020. - Att vara med i a-kassan kan vara skillnaden mellan att kunna bo kvar i huset under tiden man söker ett nytt jobb, säger Therese Svanström, ordförande TCO.

Pressmeddelanden

Välkommet räddningspaket för arbetstagare

Regeringen och samarbetspartierna presenterade på måndagen ett paket med satsningar på bland annat a-kassan och utbildningssektor. TCO välkomnar att fler kommer att kunna få a-kassa, samtidigt som också takbeloppet i arbetslöshetsförsäkringen höjs. På utbildningsområdet genomförs flera förändringar som också ligger väl i linje med vad TCO framfört till regeringen de senaste veckorna.

Debatt

Glöm inte bort EU i budgetstriden

Diskussionen om EU-budgeten handlar mycket om kronor, ören och procentsatser, och mindre om vad EU-budgeten egentligen ska användas till. Den svenska regeringen, påhejad av oppositionen, har upprepat gång på gång att EU måste rätta munnen efter matsäcken. Men vi efterlyser svaret på vad Sverige vill att budgeten ska användas till.

Nyheter

Therese Svanström om TCO:s arbete med anledning av Corona

TCO arbetar intensivt på bred front med flera frågor. Det viktigaste är att hjälpas åt att hitta lösningar och inte lamslås av situationen. Här berättar ordförande Therese Svanström mer om hur TCO arbetar just nu.

Pressmeddelanden

TCO:s nya jämställdhetsindex: ”Dags för politikerna att kavla upp ärmarna!”

Kvinnor tog ut 69,1 procent av alla dagar med föräldrapenning och vård av sjukt barn förra året. Männen tog alltså bara ut 30,9 procent. Det är 4,3 procentenheter närmare jämställt uttag än för fem år sedan. Det visar TCO:s nya jämställdhetsindex som släpps idag.

Gå till Aktuellt

TCO bloggar

Therese Svanström - Ordförande TCO

03 april, 2020

Att hålla ihop och att hålla i

Vi lägger strax en tredje vecka av aktiviteter i pandemins tecken till räkningen. De allt mer digitala arbetsdagarna – på distans – börjar så sakta kännas som vanligt men jag saknar de personliga mötena. Det är något annat att träffas, även om det ibland också har sina fördelar att kunna ha en videokonferens eller ringa ett samtal.

Oscar Wåglund Söderström - Internationell chef

01 april, 2020

Gemensamma insatser krävs för fler och trygga jobb i krisens Europa

Coronakrisen har satt Europasamarbetet på prov. Vi ser nu hur viktigt det är att EU fungerar i en kris och att vi gör gemensamma insatser där det behövs. När Europa nu riskerar gå in i en djup lågkonjunktur behövs akuta krisåtgärder, men också EU-reformer som banar väg för fler och bättre jobb - och som slår vakt om rättsstat och demokrati. Partssamverkan och kollektivavtal spelar en nyckelroll när den europeiska ekonomin ska återuppbyggas.

Arbetsmarknad, Ekonomi och tillväxt, EU

Maria Ahrengart - Nationalekonom

31 mars, 2020

Var så trygg du kan i otrygga tider

Coronapandemin påverkar hela samhället. Det är oroliga tider på arbetsmarknaden och det är viktigt för alla arbetstagare att försäkra sig så gott det går.

Arbetsmarknad, Trygghetssystem

Maria Ahrengart - Nationalekonom

30 mars, 2020

Så påverkas ekonomin för en privatanställd tjänsteman vid arbetslöshet

Om du jobbar på ett företag som har tecknat kollektivavtalet för privatanställda tjänstemän kan det påverka din privatekonomi mycket. Skillnaden mot att inte arbeta på arbetsplats med kollektivavtal kan vara flera tusenlappar i månaden.

A-kassan, Trygghetssystem, Partsmodellen

Therese Svanström - Ordförande TCO

30 mars, 2020

Ökad trygghet och bättre omställning

Idag presenterade regeringen och samarbetspartierna äntligen ett stort paket med åtgärder som riktar sig till arbetstagarna.

A-kassan, Omställning och utbildning

Therese Svanström - Ordförande TCO

27 mars, 2020

Konstruktiv ton trots svåra tider

Ännu en ovanlig vecka börjar lida mot sitt slut. Det har kommit flera besked från regeringen, inklusive i frågor TCO drivit. Men vi väntar fortfarande på besked om a-kassan. Vi har löpande dialog med politiken och hoppas att det snart presenteras ett förslag.

A-kassan

Gå till TCO bloggar

TCO play

Se fler filmer

Rapporter

Rapporter

Får tjänstemännen ihop livspusslet?

Hinner tjänstemännen med både arbete och föräldraskap? Hur viktigt är det att arbetet är föräldravänligt och hur ser arbetssituationen faktiskt ut? Vilka konsekvenser får det att det oftast är kvinnor som anpassar arbetslivet efter familjelivet? Det är några av frågorna som tas upp i den här rapporten.

Läs vidare

Rapporter

Var rädd om RUT!

TCO anser att rutavdraget är viktigt för att underlätta människors livspussel, därför måste systemet värnas från förslag som riskerar att undergräva dess legitimitet. TCO framför i denna rapport en rad förslag som syftar till att hålla till rutavdraget träffsäkert, effektivt och legitimt.

Läs vidare

Rapporter

Från lön till studiemedel - går ekonomin ihop?

Vi lever i en tid då vikten av det livslånga lärandet ökar. Men hur påverkas hushållsekonomin för en yrkesverksam som går tillbaka till skolbänken? Går ekonomin ihop för den som väljer att finansiera sina studier med studiemedel?

Läs vidare

Rapporter

Att använda bostäderna bättre

I rapporten beskrivs bostadsbristen och problemen med den illa fungerande bostadsmarknaden som ett arbetsmarknadsproblem. Bristande rörlighet bidrar till en sämre fungerande arbetsmarknad eftersom det uppstår rekryteringsproblem. Företag och organisationer kan inte besätta tjänster för att den som skulle ta jobbet inte har möjlighet att skaffa en bostad på rätt ort.

Läs vidare

Se alla rapporter

Arbetsvärlden

Arbetsvärlden är en webbtidning om arbetsmarknaden. Den ges ut av TCO och görs av en självständig redaktion.

Hitta ditt fackförbund

TCO är en centralorganisation för 13 fackförbund som tillsammans har 1,4 miljoner medlemmar.
Använd filtret nedan för att hitta ditt fackförbund.