Papperslösa, arbetsrätten och de fackliga organisationerna

TCObloggar 2018-10-26

I veckan firade Fackligt center för papperslösa 10 år. Det är en viktig verksamhet för de allra mest utsatta på arbetsmarknaden. Trots det verkar Arbetsmarknadsutskottets ordförande (S) inte förtjust. Det är dags att påminna om hur papperslösa, arbetsrätten och de fackliga organisationer förhåller sig till varandra, samt om varför den som verkligen vill skapa ordning och reda på den svenska arbetsmarknaden bör engagera sig för att även papperslösa ska få ut sin lön, rimligare arbetstider och en säkrare arbetsmiljö snarare än att bekymrat skaka på huvudet och prata om skuggsamhället.

I veckan firade Fackligt center för papperslösa tio år. Det är en unik tvärfacklig verksamhet som vänder sig till de allra mest utsatta på svensk arbetsmarknad. Jag är stolt över att ha varit med och startat den, och det kändes fint och högtidligt att fira allt det som Centret uppnått under sina första tio år. 

Någon som verkar vara mindre imponerad är Anna Johansson (S), ny ordförande i riksdagens arbetsmarknadsutskott. I en intervju i Kommunalarbetaren säger hon att det förvisso är bra att fackliga organisationer stöder papperslösa som utnyttjas av arbetsgivare. ”Men samtidigt är det märkligt att det finns ett fackligt center för papperslösa. Det är ju att säga att det är ok att vi har ett skuggsamhälle där personer har begränsade rättigheter jämfört med andra.” 

Den senare kommentaren visar att det finns anledning om att återigen påminna om såväl utgångspunkterna för facklig verksamhet för papperslösa som vilka rättigheter arbetsrätten ger den som saknar tillstånd att arbeta.

För det första finns det ett starkt fackligt intresse av att bekämpa utnyttjande på arbetsmarknaden, oavsett vem det är som utsätts. Att hjälpa även de som saknar arbetstillstånd att få den lön de utlovats eller en drägligare arbetsmiljö är inte att bejaka eller ge upp inför ett skuggsamhälle, det är att bekämpa ett sådant. Det som göder det så kallade skuggsamhället är att oseriösa beställare och kriminella arbetsgivare ges möjlighet att utnyttja människors rättsliga och ekonomiska utsatthet, inte att fackliga organisationer engagerar sig för arbetsmarknadens mest utsatta.

För det andra har även den som inte har rätt att arbeta rättigheter på arbetsmarknaden. Motsatsen skulle innebära att den arbetsgivare som bryter mot ett regelverk, migrationsrättens regler för arbetstillstånd, får rätt att utan konsekvenser bryta mot ett annat regelverk, arbetsrätten. En sådan ordning skulle i praktiken öka arbetsgivares incitament att anställa personer utan arbetstillstånd.

Vill man verkligen skapa ordning och reda på den svenska arbetsmarknaden är det bättre att engagera sig för att även papperslösa ska få ut sin lön, rimligare arbetstider och en säkrare arbetsmiljö än att bekymrat skaka på huvudet och prata om skuggsamhället.

Fackligt center för papperslösas 10 års jubileum och det faktum att det uppenbart fortfarande florerar en del ofärdiga tankar vad gäller papperslösa, arbete och fackliga organisationer gör att det finns anledning att gå mer på djupet med några av resonemangen ovan.

1.       Omfattas papperslösa av arbetsrätten?

Som redan nämnts så kan även den som saknar rätt att arbeta i ett land ha rättigheter på arbetet. Logiken är, som också redan har beskrivits att vi annars skulle ha en situation där arbetsgivare som bryter mot migrationsrättens bestämmelser om arbetstillstånd också kunna bryta mot arbetsrättens bestämmelser utan att det får några konsekvenser. En sådan ordning skulle bara gynna oseriösa arbetsgivare.

Detta finns fastlagt i såväl internationell som svensk rätt. Sverige är ett av de länder som anslutit sig till ILOs konvention 143 som bland annat slår fast att papperslösa har rätt till lön och ersättning för det arbete de utfört.  Det är även innebörden i EU:s så kallade sanktionsdirektiv som genomfördes i Sverige år 2013, och som bland annat resulterade i Lag (2013:644) om rätt till lön och annan ersättning för arbete utfört av en utlänning som inte har rätt att vistas i Sverige.

I den utredning som låg till grund för genomförandet (”sanktionsutredningen”) genomlystes även gällande rättspraxis, och utredaren konstaterade att ”semesterlagen, arbetstidslagen och arbetsmiljölagen är tillämpliga på arbetstagare som saknar föreskrivet arbetstillstånd … [och] troligen även vissa andra regelverk. En arbetsgivares skyldighet att tillämpa kollektivavtalsvillkor om ersättning, semester, arbetstid och arbetsmiljö påverkas i allmänhet inte av att arbetstagarna saknar arbetstillstånd” (SOU 2010:63, sidan 182).

Ett argument som ibland förekommer är att papperslösa inte omfattas av arbetsrätten eftersom anställningsavtalet bör anses ogiltigt till följd av att arbetstagare inte har rätt att arbeta. Sanktionsutredningen analyserade även denna fråga och konstaterade att” den arbetsrättsliga skyddslagstiftningens tillämplighet bedöms självständigt” (SOU 2010:63 s. 186).

För att rättigheter på pappret ska kunna omvandlas i praktiken blir frågan om organisationsfriheten intressant. Får papperslösa organisera sig fackligt? Även här kan vi luta oss på den internationella rätten som klart och tydligt slår fast vad som gäller.

ILO har prövat saken vid en rad tillfällen, till exempel år 2002 då Committee on the Freedom of Association behandlade fall nummer 2121. Fallet rörde en ny lag i Spanien som förhindrade personer utan uppehållstillstånd från att organisera sig fackligt. Kommittén konstaterade att det förvisso finns undantag till rätten att organisera dig. De undantagen omfattar polisen och de väpnade styrkorna. Undantaget omfattar däremot inte papperslösa arbetstagare, och Spanien uppmanades förändra sin lagstiftning i enlighet med ILOs konvention 87 artikel 2.

Inte heller finns något undantag för papperslösa i exempelvis artikel 23 och 24 i FNs deklaration om de mänskliga rättigheterna, som bland annat ger rätten att bli medlem i en facklig organisation och rätten till vila och ledighet, respektive.

Papperslösa arbetstagare må alltså vara just papperslösa, men de är även människor, och är i den egenskapen rättighetsbärare även de. Om en kommande regering skulle få för sig att förhindra dem från att organisera sig fackligt finns alltså starka hinder för det i den internationella rätten.

2.       Vem bär skulden för situationen?

Ur ett fackligt perspektiv är det märkligt att diskussionen om utnyttjandet av papperslösa så ofta landar i en diskussion om arbetstagarens skuld som olovligt vistandes i Sverige. Strålkastarljuset borde istället riktas mot arbetsgivaren som utnyttjar den papperslösas utsatta situation för arbete som många gånger sker under slavliknande förhållanden.

Det är olagligt att anställa en person som saknar rätt att vistas och arbeta i Sverige och det finns till och med fängelse i straffskalan. Hur ofta åker då arbetsgivare fast?

För att få svar på den frågan är EU:s ovan nämnda sanktionsdirektiv till stor hjälp. Sverige måste nämligen årligen rapportera in olika statistikuppgifter om direktivets genomförande i Sverige, bland annat om antalet arbetsplatsinspektioner som genomförts.

Begär man ut dessa rapporter från polisen framgår att antalet arbetsplatsinspektioner har ökat i takt med att politiken skjutit till mer resurser från 2016 framåt. År 2017 genomfördes 1 463 inspektioner, vilket exempelvis kan jämföras med de 366 inspektioner som genomfördes år 2015. Totalt identifierades 352 papperslösa vid 231 av de inspektioner som genomfördes under förra året.

Antalet fällande domar mot arbetsgivare var däremot betydligt färre – 15 stycken, med totalt 102 840 kronor i bötesbelopp. Inte en enda arbetsgivare har fängslats sedan sanktionsdirektivets genomförande. I år höjdes förvisso den särskilda avgiften vilket möjligtvis kan förändra den finansiella påföljden något under kommande år.

Likväl är det bara att konstatera att dagens lagstiftning verkar vara ett effektivt sätt att komma åt arbetstagarna men inte arbetsgivarna. Det är något att fundera på för den som vill motverka utnyttjandet.

3.       Kan man både verka för papperslösas rättigheter som arbetstagare och vara för en reglerad invandring?

En annan fråga som ibland kommer upp är om man kan vara för reglerad invandring och tycka att det är fackets uppgift att företräda papperslösa.

Svaret är ja, men man behöver hålla flera tankar i huvudet samtidigt. Dels måste man, som diskuteras ovan, förstå att både arbetsrätten och migrationsrätten gäller men tillämpas separat. Dels måste man skilja på staten och fackföreningsrörelsens roll.

Fackförbund har i uppgift att företräda arbetstagares intressen och att se till att kollektivavtalen följs. Eftersom vi som konstaterat inte är en förlängd arm av staten är det däremot inte vår uppgift att genomföra statens migrationskontroll.

Däremot kan det i sammanhanget vara värt att påminna sig om att skuggsamhället riskerar att öka om möjligheterna att få ett arbetstillstånd är mycket begränsade. Det är skälet till att det svenska systemet för arbetskraftsinvandring ibland ses som en möjlig modell i de länder där utnyttjandet av papperslös arbetskraft sker i betydligt större omfattning och mer systematiskt. 

 

Samhällspolitisk chef

Vi har väntat länge nog på en bättre sjukförsäkring

Istället för att neka sjuka människor sjukpenning med hänvisning till fiktiva arbeten borde alla inblandade aktörer arbeta för att sjuka människor ges bästa möjliga rehabilitering, skriver vi i Expressen. 

Läs debattartikeln

Debatt

Vi har väntat länge nog på en bättre sjukförsäkring

I stället för att neka sjuka människor sjukpenning med hänvisning till fiktiva arbeten borde alla inblandade aktörer arbeta för att sjuka människor ges bästa möjliga rehabilitering. 3,5 miljoner löntagare förutsätter nu att regeringen respekterar riksdagsmajoriteten och lägger fram en proposition på riksdagens bord, skriver Therese Svanström, tillsammans med Susanna Gideonsson och Göran Arrius i Expressen.

Nyheter

Öppet brev till regeringen om EU-direktiv om minimilöner

Arbetsmarknadens parter är helt eniga om att minimilönedirektivet utgör ett allvarligt hot mot vår svenska kollektivavtalsmodell. Regeringens agerande i frågan har inte varit tillräckligt kraftfullt så i ett öppet brev till statsministern och arbetsmarknadsministern framför man nu sina förväntningar.

Pressmeddelanden

Välkommet besked att Las-utredningens förslag läggs åt sidan

Arbetsmarknadsminister Eva Nordmark meddelade under torsdagsförmiddagen att regeringen avser att gå vidare med parternas lösningar och inte den så kallade Las-utredningens förslag. TCO välkomnar beskedet.

Debatt

Det här bör ingå i nästa stimulanspaket

Pandemin har stor inverkan på människors liv och på ekonomin. Stimulanserna, i tillägg till krisåtgärder som korttidspermittering och omsättningsstöd, bör utformas så att de både upprätthåller efterfrågan i ekonomin och underlättar den strukturomvandling som pågår, skriver företrädare för Forum för Omställning, Susanne Ackum, Göran Arrius, Marcus Wallenberg, Therese Svanström med flera.

Nyheter

TCO medverkar på Sveriges största jämställdhetskonferens 2021

När Forum jämställdhet går av stapeln 2-3 februari 2021 är TCO med ordförande Therese Svanström självklart med. Jämställdhetsfrågor är något som genomsyrar alla områden som TCO jobbar med, från arbetsmiljö och trygghetssystem till EU-politik och skattefrågor.

Pressmeddelanden

Tummen ned för EU:s lagförslag om minimilöner

EU-kommissionen presenterade idag ett direktivförslag om minimilöner. Förslaget är inte lika långtgående som befarats, men bedömningen är fortfarande att det nya förslaget riskerar att allvarligt skada partsmodellen om det genomförs. TCO uppmanar Sveriges regering att agera kraftfullt i EU för att förhindra lagförslaget.

Gå till Aktuellt

TCO bloggar

Therese Svanström - Ordförande TCO

15 januari, 2021

Låt 2021 präglas av hövlighet, modet att vara osäker och viljan till kompromiss!

Lite ledighet och vila ger för min del alltid upphov till tankar och insikter. Och förstås också när stora saker sker i omvärlden, vilket ju händer just nu på flera sätt.

Om TCO

Oscar Wåglund Söderström - Internationell chef

15 januari, 2021

Brexitavtalet - en julklapp värd att hålla koll på

Lagom till Kalle Anka på julafton kom en rejäl och ändå lite oväntad julklapp. Mot alla odds lyckades EU och Storbritannien förhandla fram ett nytt handelsavtal. Handeln blir krångligare än idag, men för svenska jobb är det viktigt med ett avtal på plats. Samtidigt finns en oro för att reglerna som ska hindra oschyst konkurrens inte går tillräckligt långt.

Elin Bergkvist - Chef, arbetsliv och ekonomi

14 januari, 2021

Regleringsbrev sätter agendan

Regeringen har nyligen fattat beslut om regleringsbrev till de statliga myndigheterna för 2021. För TCO är regleringsbreven ett viktigt instrument att bevaka då de ger tydliga signaler om nästa års politiska prioriteringar. Hur ser regeringens insatser ut inom TCO:s prioriterade frågor?

Arbetsmarknad, Arbetsmiljö, Omställning och utbildning

Håkan Gustavsson - Utredare ekonomi och arbetsliv

12 januari, 2021

Är arbetsmarknadspolitiken anpassad för de nya grupper som riskerar att bli långtidsarbetslösa?

Coronapandemin har slagit hårt mot den svenska arbetsmarknaden och antalet personer som är eller riskerar att bli långtidsarbetslösa har ökat kraftigt. Samtidigt finns allt fler med både utbildning och färsk arbetslivserfarenhet bland de inskrivna på Arbetsförmedlingen. Av dessa är många medlemmar i TCO-förbundens a-kassor. Ju längre tid pandemin fortsätter att påverka arbetsmarknaden desto större blir risken att även dessa grupper blir långtidsarbetslösa, vilket vore mycket allvarligt. Frågan om arbetsmarknadspolitiken är anpassad för detta är fortfarande obesvarad.

Arbetsmarknad, Ekonomi och tillväxt, Omställning och utbildning

Therese Svanström - Ordförande TCO

22 december, 2020

En julhälsning i Coronatider

Ett annorlunda år är till ända. TCO har spelat en avgörande roll för flera lösningar under året. Nu är vi många som får ledigt, men glöm inte att tänka på de som arbetar, ofta i frontlinjen mot pandemin. Tänk på dem och ta ditt ansvar för att minska smittspridningen.

Om TCO

Sofia Hylander - Utredare: Utbildning och livslångt lärande

22 december, 2020

Forskningspropositionen 2020

I mitten av december presenterades regeringens proposition 2020/21:60 Forskning, frihet, framtid – kunskap och innovation för Sverige – regeringens forskningspolitik för åren 2021-2024. Propositionen omfattar frågor om såväl forskning och innovation som högre utbildning och innehåller flera delar som TCO både efterfrågat och välkomnar.

Omställning och utbildning

Gå till TCO bloggar

TCO play

01:02:15

06 november, 2020

Vi som jobbade hemma - Webbinarium om arbetsmiljö och distansarbete

Del två i TCO:s serie webbinarier om arbetsmiljö under Corona. Det sista kan du anmäla dig till vi länken: https://www.trippus.net/TCO_webbinarium_arbetsmiljo Coronapandemin har påverkat hur vi lever och hur vi arbetar. Många har bytt skrivbordet på kontoret mot köksbordet hemmavid. Distansarbetet kan ge oss en bättre balans mellan jobb och privatliv, men också orsaka stress och att man arbetar för mycket. Det är både intressant och nödvändigt att följa de långsiktiga konsekvenserna. Hur har arbetsmiljön sett ut för dem som har jobbat hemma under coronapandemin? Vilka arbetsmiljöregler gäller vid hemmaarbete? Hur bör man göra för att klara det fysiskt och psykiskt? Vilka lärdomar kan vi dra inför det fortsatta arbetet under pandemin och inför framtiden? Och hur kommer det att bli när vi går tillbaka till jobbet? Medverkande Therese Svanström, ordförande TCO Gisela Bäcklander, arbetslivs- och organisationsforskare Martine Syrjänen Stålberg, arbetsmiljöexpert Unionen Martina Saar, utredare på Fackförbundet ST med ansvar för arbetsmiljöfrågor Ann-Therése Enarsson, vd för TCO:s och TCO-förbundens tankesmedja Futurion Moderator: Johanna Palmström Vill du veta mer om de andra seminarierna, läs mer här: https://www.tco.se/nyheter-och-debatt/Nyheter/2020/hur-paverkas-arbetsmiljon-av-coronapandemin/ Vill du veta mer om hur TCO arbetar med arbetsmiljöfrågan, läs mer här: https://www.tco.se/tco-tycker/Arbetsmarknad/Arbetsmiljo/

Se fler filmer

Rapporter

Rapporter

Lärcentra - för högre utbildning i hela Sverige

Förbättrad tillgång till högre utbildning i hela landet är inte bara en central fråga för TCO – det är också en fråga som blir än viktigare när arbetsmarknaden förändras i snabb takt. Det är därför oroande att tillgängligheten till högre utbildning utanför lärosätenas huvudorter tycks ha minskat under senare tid.

Läs vidare

Rapporter

Vidareutbildning, varför och för vad?

Vår ekonomi och arbetsmarknad är i konstant förändring. Coronakrisen har ställt vår förmåga att hänga med i utvecklingen på sin spets. Vår rapport ”Vidareutbildning, varför och för vad? visar att behovet av vidareutbildning och kompetensutveckling är stort. Något det var redan före pandemin. Vi har också flera konkreta förslag på hur förutsättningarna för omställning kan bli bättre för alla…

Läs vidare

Rapporter

Tryggheten, staten och partsmodellen 2

Den ekonomiska tryggheten vid arbetslöshet har stor betydelse både för individen och för samhället. I dag består den tryggheten av många olika försäkringar. I den här rapporten går vi igenom utvecklingen av arbetslöshetsförsäkringen - a-kassan - och andra försäkringar sedan 1980 och fram till idag.

Läs vidare

Rapporter

Får tjänstemännen ihop livspusslet?

Hinner tjänstemännen med både arbete och föräldraskap? Hur viktigt är det att arbetet är föräldravänligt och hur ser arbetssituationen faktiskt ut? Vilka konsekvenser får det att det oftast är kvinnor som anpassar arbetslivet efter familjelivet? Det är några av frågorna som tas upp i den här rapporten.

Läs vidare

Se alla rapporter

Arbetsvärlden

Arbetsvärlden är en webbtidning om arbetsmarknaden. Den ges ut av TCO och görs av en självständig redaktion.

Hitta ditt fackförbund

TCO är en centralorganisation för 13 fackförbund som tillsammans har 1,4 miljoner medlemmar.
Använd filtret nedan för att hitta ditt fackförbund.