Papperslösa, arbetsrätten och de fackliga organisationerna

TCObloggar 2018-10-26

I veckan firade Fackligt center för papperslösa 10 år. Det är en viktig verksamhet för de allra mest utsatta på arbetsmarknaden. Trots det verkar Arbetsmarknadsutskottets ordförande (S) inte förtjust. Det är dags att påminna om hur papperslösa, arbetsrätten och de fackliga organisationer förhåller sig till varandra, samt om varför den som verkligen vill skapa ordning och reda på den svenska arbetsmarknaden bör engagera sig för att även papperslösa ska få ut sin lön, rimligare arbetstider och en säkrare arbetsmiljö snarare än att bekymrat skaka på huvudet och prata om skuggsamhället.

I veckan firade Fackligt center för papperslösa tio år. Det är en unik tvärfacklig verksamhet som vänder sig till de allra mest utsatta på svensk arbetsmarknad. Jag är stolt över att ha varit med och startat den, och det kändes fint och högtidligt att fira allt det som Centret uppnått under sina första tio år. 

Någon som verkar vara mindre imponerad är Anna Johansson (S), ny ordförande i riksdagens arbetsmarknadsutskott. I en intervju i Kommunalarbetaren säger hon att det förvisso är bra att fackliga organisationer stöder papperslösa som utnyttjas av arbetsgivare. ”Men samtidigt är det märkligt att det finns ett fackligt center för papperslösa. Det är ju att säga att det är ok att vi har ett skuggsamhälle där personer har begränsade rättigheter jämfört med andra.” 

Den senare kommentaren visar att det finns anledning om att återigen påminna om såväl utgångspunkterna för facklig verksamhet för papperslösa som vilka rättigheter arbetsrätten ger den som saknar tillstånd att arbeta.

För det första finns det ett starkt fackligt intresse av att bekämpa utnyttjande på arbetsmarknaden, oavsett vem det är som utsätts. Att hjälpa även de som saknar arbetstillstånd att få den lön de utlovats eller en drägligare arbetsmiljö är inte att bejaka eller ge upp inför ett skuggsamhälle, det är att bekämpa ett sådant. Det som göder det så kallade skuggsamhället är att oseriösa beställare och kriminella arbetsgivare ges möjlighet att utnyttja människors rättsliga och ekonomiska utsatthet, inte att fackliga organisationer engagerar sig för arbetsmarknadens mest utsatta.

För det andra har även den som inte har rätt att arbeta rättigheter på arbetsmarknaden. Motsatsen skulle innebära att den arbetsgivare som bryter mot ett regelverk, migrationsrättens regler för arbetstillstånd, får rätt att utan konsekvenser bryta mot ett annat regelverk, arbetsrätten. En sådan ordning skulle i praktiken öka arbetsgivares incitament att anställa personer utan arbetstillstånd.

Vill man verkligen skapa ordning och reda på den svenska arbetsmarknaden är det bättre att engagera sig för att även papperslösa ska få ut sin lön, rimligare arbetstider och en säkrare arbetsmiljö än att bekymrat skaka på huvudet och prata om skuggsamhället.

Fackligt center för papperslösas 10 års jubileum och det faktum att det uppenbart fortfarande florerar en del ofärdiga tankar vad gäller papperslösa, arbete och fackliga organisationer gör att det finns anledning att gå mer på djupet med några av resonemangen ovan.

1.       Omfattas papperslösa av arbetsrätten?

Som redan nämnts så kan även den som saknar rätt att arbeta i ett land ha rättigheter på arbetet. Logiken är, som också redan har beskrivits att vi annars skulle ha en situation där arbetsgivare som bryter mot migrationsrättens bestämmelser om arbetstillstånd också kunna bryta mot arbetsrättens bestämmelser utan att det får några konsekvenser. En sådan ordning skulle bara gynna oseriösa arbetsgivare.

Detta finns fastlagt i såväl internationell som svensk rätt. Sverige är ett av de länder som anslutit sig till ILOs konvention 143 som bland annat slår fast att papperslösa har rätt till lön och ersättning för det arbete de utfört.  Det är även innebörden i EU:s så kallade sanktionsdirektiv som genomfördes i Sverige år 2013, och som bland annat resulterade i Lag (2013:644) om rätt till lön och annan ersättning för arbete utfört av en utlänning som inte har rätt att vistas i Sverige.

I den utredning som låg till grund för genomförandet (”sanktionsutredningen”) genomlystes även gällande rättspraxis, och utredaren konstaterade att ”semesterlagen, arbetstidslagen och arbetsmiljölagen är tillämpliga på arbetstagare som saknar föreskrivet arbetstillstånd … [och] troligen även vissa andra regelverk. En arbetsgivares skyldighet att tillämpa kollektivavtalsvillkor om ersättning, semester, arbetstid och arbetsmiljö påverkas i allmänhet inte av att arbetstagarna saknar arbetstillstånd” (SOU 2010:63, sidan 182).

Ett argument som ibland förekommer är att papperslösa inte omfattas av arbetsrätten eftersom anställningsavtalet bör anses ogiltigt till följd av att arbetstagare inte har rätt att arbeta. Sanktionsutredningen analyserade även denna fråga och konstaterade att” den arbetsrättsliga skyddslagstiftningens tillämplighet bedöms självständigt” (SOU 2010:63 s. 186).

För att rättigheter på pappret ska kunna omvandlas i praktiken blir frågan om organisationsfriheten intressant. Får papperslösa organisera sig fackligt? Även här kan vi luta oss på den internationella rätten som klart och tydligt slår fast vad som gäller.

ILO har prövat saken vid en rad tillfällen, till exempel år 2002 då Committee on the Freedom of Association behandlade fall nummer 2121. Fallet rörde en ny lag i Spanien som förhindrade personer utan uppehållstillstånd från att organisera sig fackligt. Kommittén konstaterade att det förvisso finns undantag till rätten att organisera dig. De undantagen omfattar polisen och de väpnade styrkorna. Undantaget omfattar däremot inte papperslösa arbetstagare, och Spanien uppmanades förändra sin lagstiftning i enlighet med ILOs konvention 87 artikel 2.

Inte heller finns något undantag för papperslösa i exempelvis artikel 23 och 24 i FNs deklaration om de mänskliga rättigheterna, som bland annat ger rätten att bli medlem i en facklig organisation och rätten till vila och ledighet, respektive.

Papperslösa arbetstagare må alltså vara just papperslösa, men de är även människor, och är i den egenskapen rättighetsbärare även de. Om en kommande regering skulle få för sig att förhindra dem från att organisera sig fackligt finns alltså starka hinder för det i den internationella rätten.

2.       Vem bär skulden för situationen?

Ur ett fackligt perspektiv är det märkligt att diskussionen om utnyttjandet av papperslösa så ofta landar i en diskussion om arbetstagarens skuld som olovligt vistandes i Sverige. Strålkastarljuset borde istället riktas mot arbetsgivaren som utnyttjar den papperslösas utsatta situation för arbete som många gånger sker under slavliknande förhållanden.

Det är olagligt att anställa en person som saknar rätt att vistas och arbeta i Sverige och det finns till och med fängelse i straffskalan. Hur ofta åker då arbetsgivare fast?

För att få svar på den frågan är EU:s ovan nämnda sanktionsdirektiv till stor hjälp. Sverige måste nämligen årligen rapportera in olika statistikuppgifter om direktivets genomförande i Sverige, bland annat om antalet arbetsplatsinspektioner som genomförts.

Begär man ut dessa rapporter från polisen framgår att antalet arbetsplatsinspektioner har ökat i takt med att politiken skjutit till mer resurser från 2016 framåt. År 2017 genomfördes 1 463 inspektioner, vilket exempelvis kan jämföras med de 366 inspektioner som genomfördes år 2015. Totalt identifierades 352 papperslösa vid 231 av de inspektioner som genomfördes under förra året.

Antalet fällande domar mot arbetsgivare var däremot betydligt färre – 15 stycken, med totalt 102 840 kronor i bötesbelopp. Inte en enda arbetsgivare har fängslats sedan sanktionsdirektivets genomförande. I år höjdes förvisso den särskilda avgiften vilket möjligtvis kan förändra den finansiella påföljden något under kommande år.

Likväl är det bara att konstatera att dagens lagstiftning verkar vara ett effektivt sätt att komma åt arbetstagarna men inte arbetsgivarna. Det är något att fundera på för den som vill motverka utnyttjandet.

3.       Kan man både verka för papperslösas rättigheter som arbetstagare och vara för en reglerad invandring?

En annan fråga som ibland kommer upp är om man kan vara för reglerad invandring och tycka att det är fackets uppgift att företräda papperslösa.

Svaret är ja, men man behöver hålla flera tankar i huvudet samtidigt. Dels måste man, som diskuteras ovan, förstå att både arbetsrätten och migrationsrätten gäller men tillämpas separat. Dels måste man skilja på staten och fackföreningsrörelsens roll.

Fackförbund har i uppgift att företräda arbetstagares intressen och att se till att kollektivavtalen följs. Eftersom vi som konstaterat inte är en förlängd arm av staten är det däremot inte vår uppgift att genomföra statens migrationskontroll.

Däremot kan det i sammanhanget vara värt att påminna sig om att skuggsamhället riskerar att öka om möjligheterna att få ett arbetstillstånd är mycket begränsade. Det är skälet till att det svenska systemet för arbetskraftsinvandring ibland ses som en möjlig modell i de länder där utnyttjandet av papperslös arbetskraft sker i betydligt större omfattning och mer systematiskt. 

 

Samhällspolitisk chef

TCO säger nej till las-utredningen - parterna har löst det

TCO lämnar idag in sitt remissvar på den så kallade las-utredningen. Hela betänkandet avstyrks.

Läs mer

Debatt

Parterna har löst las-problemet, Löfven

Remisstiden för den så kallade las-utredningen löper ut på måndag. Vi har två huvudsakliga invändningar mot att utredningen överhuvudtaget tillsattes, skriver Therese Svanström på Aftonbladet.se

Nyheter

Checklista - Tänk på det här när ni går tillbaka till arbetsplatsen

Till Skyddsombudens dag den 21 oktober 2020 har TCO och TCO-förbundens arbetsmiljönätverk tillsammans tagit fram en checklista för skyddsombud och arbetsmiljöombud. Checklistan innehåller råd och stöd inför återgång till arbetsplatsen för dem som har jobbat hemifrån under pandemin.

Pressmeddelanden

TCO säger nej till las-utredningen - parterna har löst det

TCO lämnade på fredagen in sitt remissvar på den så kallade las-utredningen. Hela betänkandet avstyrks. Om regeringen vill göra förändringar i det lagstadgade anställningsskyddet måste den gå vidare med de avtal och överenskommelser som finns mellan parterna på arbetsmarknaden.

Debatt

Ge a-kassa till studenter som söker jobb

Ge arbetssökande studenter en rimlig möjlighet att avsluta sina studier och samtidigt söka jobb. Högre utbildning måste uppmuntras. Därför vil lvi se att a-kassan moderniseras på så sätt att den som slutfört eftergymnasiala studier ska få chansen att under några månader och med en grundersättning söka jobb som man har skaffat sig utbildning för, skriver TCO tillsammans med SFS i UNT.

Nyheter

Det här vill vi se i regeringens nya arbetsmiljöstrategi

Regeringens arbetsmiljöstrategi löper ut vid årsskiftet. Strategin innehåller regeringens prioriteringar på arbetsmiljöområdet de kommande åren. TCO vill särskilt betona att arbetsmiljöarbetet endast fungerar i samverkan mellan arbetsgivare och skyddsombud och att många arbetsplatser måste jobba mer med den organisatoriska och sociala arbetsmiljön.

Pressmeddelanden

TCO kommenterar frågan om anställningsskyddet i framtiden

TCO ser fortsatt allvarligt på statlig inblandning i frågor som arbetsmarknadens parter är bäst lämpade att sköta. Det är endast genom kollektivavtal som långsiktigt hållbara lösningar kan nås. Därför är TCO:s uppfattning fortfarande att regeringen inte kan gå vidare med LAS-utredningens förslag.

Gå till Aktuellt

TCO bloggar

Therese Svanström - Ordförande TCO

09 oktober, 2020

Kompromisskampen 2020

I onsdags var det äntligen dags igen! Då gjorde Sveriges ungdomsförbund för femte året i rad upp i Kompromisskampen. Normalt sett sker det i Almedalen men vi, som så många andra, fick ställa om.

Partsmodellen

Sofia Råsmar - EU-jurist

16 oktober, 2020

Europeiska arbetsmyndigheten (ELA) fyller 1 år!

Europeiska arbetsmyndigheten fyller 1 år idag, det är värt att uppmärksammas. Myndigheten slog upp portarna den 16 oktober 2019 i Bratislava (eller nåja myndigheten startade åtminstone officiellt sitt arbete då och så snart läget i omvärlden tillåter ska den finnas på plats fysiskt i Bratislava).

EU

Lena Orpana - Utredare pensionsfrågor, statistiker

12 oktober, 2020

Premiepensionens insättningsgaranti

Pensionsmyndighetens arbete med att minimera skadorna för pensionsspararna efter fondbolagsskandalerna ger resultat. Samtidigt ökar kontrollen av fonderna och förvalsalternativet görs om. Men spararna kan ändå vara betjänta av en insättningsgaranti.

Trygghetssystem, Pension

Lena Orpana - Utredare pensionsfrågor, statistiker

05 oktober, 2020

Inkomstpensionen behöver höjas - inom ramen för pensionssystemet

Pensionsgruppens förslag till inkomstpensionstillägg från i våras finns även med i budgetpropositionen för 2021. Förslaget har mötts av stark kritik för att man inte vårdar och värnar pensionssystemet, utan river upp, krånglar till och skapar administrativa problem. Kritiken är berättigad, även om det inte alls är fel att vilja höja pensionerna. Haken är att det behöver göras i pensionssystemet, inte via statsbudgeten.

Trygghetssystem, Pension

Kristina Lovén Seldén - Utredare arbetsmarknadspolitik

30 september, 2020

Ett viktigt steg i rätt riktning som behöver åtföljas av fler

Ökade möjligheter till utveckling och omställning genom hela arbetslivet är en fråga som ligger som ett raster över det mesta som vi tar oss för i TCO – oavsett om det handlar om arbetsmiljö, trygghetssystem, pensioner, utbildning, jämställdhet eller arbetsmarknadspolitik.

Arbetsmarknad, Trygghetssystem, Omställning och utbildning

Karin Pilsäter - Ekonomisk politik

25 september, 2020

Budgeten saknar besked om en skattereform

En ganska bra budget för omställning men det saknas långsiktighet och förutsebarhet vad gäller skattepolitiken och välfärdens finansiering. Det är en kortversion av kommentaren om budgetpropositionen för 2021.

Ekonomi och tillväxt, Skattereform

Gå till TCO bloggar

Seminarier och event

5 November

Torsdag 5 november 11:00 - 12:00 |

Vi som jobbade hemma

Coronapandemin har påverkat hur vi lever och hur vi arbetar. Många har bytt skrivbordet på kontoret mot köksbordet hemmavid. Distansarbetet kan ge oss en bättre balans mellan jobb och privatliv, men också orsaka stress och att man arbetar för mycket. Det är både intressant och nödvändigt att följa de långsiktiga konsekvenserna.

Läs mer Anmäl dig här så får du en länk till livesändningen!

Se alla event

TCO play

Se fler filmer

Rapporter

Rapporter

Lärcentra - för högre utbildning i hela Sverige

Förbättrad tillgång till högre utbildning i hela landet är inte bara en central fråga för TCO – det är också en fråga som blir än viktigare när arbetsmarknaden förändras i snabb takt. Det är därför oroande att tillgängligheten till högre utbildning utanför lärosätenas huvudorter tycks ha minskat under senare tid.

Läs vidare

Rapporter

Vidareutbildning, varför och för vad?

Vår ekonomi och arbetsmarknad är i konstant förändring. Coronakrisen har ställt vår förmåga att hänga med i utvecklingen på sin spets. Vår rapport ”Vidareutbildning, varför och för vad? visar att behovet av vidareutbildning och kompetensutveckling är stort. Något det var redan före pandemin. Vi har också flera konkreta förslag på hur förutsättningarna för omställning kan bli bättre för alla…

Läs vidare

Rapporter

Tryggheten, staten och partsmodellen 2

Den ekonomiska tryggheten vid arbetslöshet har stor betydelse både för individen och för samhället. I dag består den tryggheten av många olika försäkringar. I den här rapporten går vi igenom utvecklingen av arbetslöshetsförsäkringen - a-kassan - och andra försäkringar sedan 1980 och fram till idag.

Läs vidare

Rapporter

Får tjänstemännen ihop livspusslet?

Hinner tjänstemännen med både arbete och föräldraskap? Hur viktigt är det att arbetet är föräldravänligt och hur ser arbetssituationen faktiskt ut? Vilka konsekvenser får det att det oftast är kvinnor som anpassar arbetslivet efter familjelivet? Det är några av frågorna som tas upp i den här rapporten.

Läs vidare

Se alla rapporter

Arbetsvärlden

Arbetsvärlden är en webbtidning om arbetsmarknaden. Den ges ut av TCO och görs av en självständig redaktion.

Hitta ditt fackförbund

TCO är en centralorganisation för 13 fackförbund som tillsammans har 1,4 miljoner medlemmar.
Använd filtret nedan för att hitta ditt fackförbund.