Papperslösa, arbetsrätten och de fackliga organisationerna

TCObloggar 2018-10-26

I veckan firade Fackligt center för papperslösa 10 år. Det är en viktig verksamhet för de allra mest utsatta på arbetsmarknaden. Trots det verkar Arbetsmarknadsutskottets ordförande (S) inte förtjust. Det är dags att påminna om hur papperslösa, arbetsrätten och de fackliga organisationer förhåller sig till varandra, samt om varför den som verkligen vill skapa ordning och reda på den svenska arbetsmarknaden bör engagera sig för att även papperslösa ska få ut sin lön, rimligare arbetstider och en säkrare arbetsmiljö snarare än att bekymrat skaka på huvudet och prata om skuggsamhället.

I veckan firade Fackligt center för papperslösa tio år. Det är en unik tvärfacklig verksamhet som vänder sig till de allra mest utsatta på svensk arbetsmarknad. Jag är stolt över att ha varit med och startat den, och det kändes fint och högtidligt att fira allt det som Centret uppnått under sina första tio år. 

Någon som verkar vara mindre imponerad är Anna Johansson (S), ny ordförande i riksdagens arbetsmarknadsutskott. I en intervju i Kommunalarbetaren säger hon att det förvisso är bra att fackliga organisationer stöder papperslösa som utnyttjas av arbetsgivare. ”Men samtidigt är det märkligt att det finns ett fackligt center för papperslösa. Det är ju att säga att det är ok att vi har ett skuggsamhälle där personer har begränsade rättigheter jämfört med andra.” 

Den senare kommentaren visar att det finns anledning om att återigen påminna om såväl utgångspunkterna för facklig verksamhet för papperslösa som vilka rättigheter arbetsrätten ger den som saknar tillstånd att arbeta.

För det första finns det ett starkt fackligt intresse av att bekämpa utnyttjande på arbetsmarknaden, oavsett vem det är som utsätts. Att hjälpa även de som saknar arbetstillstånd att få den lön de utlovats eller en drägligare arbetsmiljö är inte att bejaka eller ge upp inför ett skuggsamhälle, det är att bekämpa ett sådant. Det som göder det så kallade skuggsamhället är att oseriösa beställare och kriminella arbetsgivare ges möjlighet att utnyttja människors rättsliga och ekonomiska utsatthet, inte att fackliga organisationer engagerar sig för arbetsmarknadens mest utsatta.

För det andra har även den som inte har rätt att arbeta rättigheter på arbetsmarknaden. Motsatsen skulle innebära att den arbetsgivare som bryter mot ett regelverk, migrationsrättens regler för arbetstillstånd, får rätt att utan konsekvenser bryta mot ett annat regelverk, arbetsrätten. En sådan ordning skulle i praktiken öka arbetsgivares incitament att anställa personer utan arbetstillstånd.

Vill man verkligen skapa ordning och reda på den svenska arbetsmarknaden är det bättre att engagera sig för att även papperslösa ska få ut sin lön, rimligare arbetstider och en säkrare arbetsmiljö än att bekymrat skaka på huvudet och prata om skuggsamhället.

Fackligt center för papperslösas 10 års jubileum och det faktum att det uppenbart fortfarande florerar en del ofärdiga tankar vad gäller papperslösa, arbete och fackliga organisationer gör att det finns anledning att gå mer på djupet med några av resonemangen ovan.

1.       Omfattas papperslösa av arbetsrätten?

Som redan nämnts så kan även den som saknar rätt att arbeta i ett land ha rättigheter på arbetet. Logiken är, som också redan har beskrivits att vi annars skulle ha en situation där arbetsgivare som bryter mot migrationsrättens bestämmelser om arbetstillstånd också kunna bryta mot arbetsrättens bestämmelser utan att det får några konsekvenser. En sådan ordning skulle bara gynna oseriösa arbetsgivare.

Detta finns fastlagt i såväl internationell som svensk rätt. Sverige är ett av de länder som anslutit sig till ILOs konvention 143 som bland annat slår fast att papperslösa har rätt till lön och ersättning för det arbete de utfört.  Det är även innebörden i EU:s så kallade sanktionsdirektiv som genomfördes i Sverige år 2013, och som bland annat resulterade i Lag (2013:644) om rätt till lön och annan ersättning för arbete utfört av en utlänning som inte har rätt att vistas i Sverige.

I den utredning som låg till grund för genomförandet (”sanktionsutredningen”) genomlystes även gällande rättspraxis, och utredaren konstaterade att ”semesterlagen, arbetstidslagen och arbetsmiljölagen är tillämpliga på arbetstagare som saknar föreskrivet arbetstillstånd … [och] troligen även vissa andra regelverk. En arbetsgivares skyldighet att tillämpa kollektivavtalsvillkor om ersättning, semester, arbetstid och arbetsmiljö påverkas i allmänhet inte av att arbetstagarna saknar arbetstillstånd” (SOU 2010:63, sidan 182).

Ett argument som ibland förekommer är att papperslösa inte omfattas av arbetsrätten eftersom anställningsavtalet bör anses ogiltigt till följd av att arbetstagare inte har rätt att arbeta. Sanktionsutredningen analyserade även denna fråga och konstaterade att” den arbetsrättsliga skyddslagstiftningens tillämplighet bedöms självständigt” (SOU 2010:63 s. 186).

För att rättigheter på pappret ska kunna omvandlas i praktiken blir frågan om organisationsfriheten intressant. Får papperslösa organisera sig fackligt? Även här kan vi luta oss på den internationella rätten som klart och tydligt slår fast vad som gäller.

ILO har prövat saken vid en rad tillfällen, till exempel år 2002 då Committee on the Freedom of Association behandlade fall nummer 2121. Fallet rörde en ny lag i Spanien som förhindrade personer utan uppehållstillstånd från att organisera sig fackligt. Kommittén konstaterade att det förvisso finns undantag till rätten att organisera dig. De undantagen omfattar polisen och de väpnade styrkorna. Undantaget omfattar däremot inte papperslösa arbetstagare, och Spanien uppmanades förändra sin lagstiftning i enlighet med ILOs konvention 87 artikel 2.

Inte heller finns något undantag för papperslösa i exempelvis artikel 23 och 24 i FNs deklaration om de mänskliga rättigheterna, som bland annat ger rätten att bli medlem i en facklig organisation och rätten till vila och ledighet, respektive.

Papperslösa arbetstagare må alltså vara just papperslösa, men de är även människor, och är i den egenskapen rättighetsbärare även de. Om en kommande regering skulle få för sig att förhindra dem från att organisera sig fackligt finns alltså starka hinder för det i den internationella rätten.

2.       Vem bär skulden för situationen?

Ur ett fackligt perspektiv är det märkligt att diskussionen om utnyttjandet av papperslösa så ofta landar i en diskussion om arbetstagarens skuld som olovligt vistandes i Sverige. Strålkastarljuset borde istället riktas mot arbetsgivaren som utnyttjar den papperslösas utsatta situation för arbete som många gånger sker under slavliknande förhållanden.

Det är olagligt att anställa en person som saknar rätt att vistas och arbeta i Sverige och det finns till och med fängelse i straffskalan. Hur ofta åker då arbetsgivare fast?

För att få svar på den frågan är EU:s ovan nämnda sanktionsdirektiv till stor hjälp. Sverige måste nämligen årligen rapportera in olika statistikuppgifter om direktivets genomförande i Sverige, bland annat om antalet arbetsplatsinspektioner som genomförts.

Begär man ut dessa rapporter från polisen framgår att antalet arbetsplatsinspektioner har ökat i takt med att politiken skjutit till mer resurser från 2016 framåt. År 2017 genomfördes 1 463 inspektioner, vilket exempelvis kan jämföras med de 366 inspektioner som genomfördes år 2015. Totalt identifierades 352 papperslösa vid 231 av de inspektioner som genomfördes under förra året.

Antalet fällande domar mot arbetsgivare var däremot betydligt färre – 15 stycken, med totalt 102 840 kronor i bötesbelopp. Inte en enda arbetsgivare har fängslats sedan sanktionsdirektivets genomförande. I år höjdes förvisso den särskilda avgiften vilket möjligtvis kan förändra den finansiella påföljden något under kommande år.

Likväl är det bara att konstatera att dagens lagstiftning verkar vara ett effektivt sätt att komma åt arbetstagarna men inte arbetsgivarna. Det är något att fundera på för den som vill motverka utnyttjandet.

3.       Kan man både verka för papperslösas rättigheter som arbetstagare och vara för en reglerad invandring?

En annan fråga som ibland kommer upp är om man kan vara för reglerad invandring och tycka att det är fackets uppgift att företräda papperslösa.

Svaret är ja, men man behöver hålla flera tankar i huvudet samtidigt. Dels måste man, som diskuteras ovan, förstå att både arbetsrätten och migrationsrätten gäller men tillämpas separat. Dels måste man skilja på staten och fackföreningsrörelsens roll.

Fackförbund har i uppgift att företräda arbetstagares intressen och att se till att kollektivavtalen följs. Eftersom vi som konstaterat inte är en förlängd arm av staten är det däremot inte vår uppgift att genomföra statens migrationskontroll.

Däremot kan det i sammanhanget vara värt att påminna sig om att skuggsamhället riskerar att öka om möjligheterna att få ett arbetstillstånd är mycket begränsade. Det är skälet till att det svenska systemet för arbetskraftsinvandring ibland ses som en möjlig modell i de länder där utnyttjandet av papperslös arbetskraft sker i betydligt större omfattning och mer systematiskt. 

 

Samhällspolitisk chef

Kvinnors löner släpar efter i nio år efter barnafödande

Kvinnors inkomster faller brantare än mäns när de blir föräldrar, och det skapas ett inkomstgap som fortfarande finns kvar när barnet går i tredje klass. Det visar vår rapport.

Läs mer

Debatt

Replik: Nej MP, A-kassan ska vara en omställningsförsäkring som främjar rörlighet och jobbyten

Miljöpartiet målar upp en bild att obligatorisk a-kassa och medborgarlön leder till ökad ekonomisk jämlikhet. TCO delar inte den uppfattningen och påminner om att a-kassan är en omställningsförsäkring, och det är viktigt att den fortsätter vara det.

Nyheter

Så kan vi förhindra att föräldraskapet blir starten på inkomstgapet

Att bli förälder innebär ofta en ny fas i livet. Det är också startskottet på ett inkomstgap mellan män och kvinnor. För kvinnor faller inkomsten när barnen kommer och det skapas ett inkomstgap som fortfarande finns kvar när barnet går i tredje klass.

Pressmeddelanden

Kvinnors inkomster faller kraftigare än mäns när barnen kommer – och inkomstgapet består längre

I rapporten Hur påverkas kvinnors och mäns inkomster när de får barn? visar TCO hur inkomster efter barnafödande påverkas för kvinnor och män. Det är tydligt att inkomster påverkas olika vid föräldraskap. Kvinnors inkomster faller brantare än männens, och det skapas ett inkomstgap mellan kvinnor och män som fortfarande finns kvar när barnet går i tredje klass

Debatt

Pensionssystemet är bra – förstör det inte

TCO: Förändringar ska skötas inom pensionsgruppen – inte i budgeten

Nyheter

Omställning i fokus när fackliga företrädare träffades under tyska statsbesöket

Sverige och Tyskland står inför en rad gemensamma utmaningar där hela Europas omställningsförmåga och konkurrenskraft står på spel. Det diskuterades på ett möte där tyska och svenska fackliga företrädare möttes som del av det tyska statsbesöket.

Pressmeddelanden

Hemarbete vanligast i Stockholms län

Mer än två tredjedelar av tjänstemännen i Stockholms län, 69 procent, har jobbat hemifrån huvudsakligen eller delvis under pandemin. Det är den högsta siffran i landet, följt av Södermanlands län och Uppsala län. I Norrbottens län finns den lägsta andelen. Det visar en ny undersökning som SCB har genomfört på uppdrag av TCO.

Gå till Aktuellt

TCO bloggar

Therese Svanström - Ordförande TCO

29 september, 2021

Äntligen släpps restriktionerna – nu kan vi åter igen träffas på kontoren!

Idag är en dag som jag tror att de flesta av oss har längtat efter i över ett och ett halvt års tid. Flertalet av de restriktioner som vi levt med och anpassat oss till tas bort. Vi kan gå ut och äta med hela tjocka släkten, det blir möjligt att gå på välbesökta idrottsevenemang och kulturaktiviteter. Och för de grupper i samhället som arbetat på distans, där många är tjänstemän, blir det nu möjligt att återvända till kontoren. Som jag har längtat efter den här dagen!

Corona, Distansarbete

Håkan Gustavsson - Utredare ekonomi och arbetsliv

14 oktober, 2021

Missriktade förslag för ökad självförsörjning

I en debattartikel i Dagens Industri efterlyser Svenskt Näringsliv en politik för ökad självförsörjning. För TCO är det viktigare med rätt jobb för de arbetslösa och inte bara ett jobb. Det är bra både för den enskilde och för samhället i stort. De som har svårigheter att etablera sig på arbetsmarknaden ska stöttas genom insatser som vilar på aktuell och relevant forskning. Dit hör inte sänkta arbetsgivaravgifter för att anställa unga, åtgärder som skuldbelägger människor eller som gör livet svårare för de som redan är i ett utsatt läge.

A-kassan, Arbetsmarknad, Trygghetssystem

Lena Orpana - Utredare pensionsfrågor, statistiker

12 oktober, 2021

Sen start i yrkeslivet sänker pensionen

När fler väljer högre studier och studietiden tenderar att förlängas, blir resultatet ett senare inträde på arbetsmarknaden och färre år i arbetslivet. Detta påverkar pensionen negativt. Ett alternativ för att uppnå förväntad nivå på sin pension är att pensionsspara privat. Men det finns även andra alternativ som ger liknande positiva effekter.

Trygghetssystem, Pension

Lise Donovan - Jurist

29 september, 2021

Ny visselblåsarlag beslutad - nu krävs utbildningsinsatser om lagen ska göra skillnad

Den nya visselblåsarlagen som börjar gälla i december 2021 kommer ge skydd för flera personer och tröskeln för att få skydd blir lägre. Det är bra, men lagen är komplex och svår att tyda och därför kommer det behöva massiva utbildningsinsatser.

Arbetsmiljö, Arbetsrätt

Oscar Wåglund Söderström - Internationell chef

15 september, 2021

EU State of the Union: Vi saknar insatser för omställning och trygga jobb

Pompa och ståt i Europaparlamentet, då EU-kommissionordförande Ursula von der Leyen höll årets linjetal. Positiva besked gavs kring handel, rättsstaten och klimatarbetet - och dessutom ett nytt förbud mot produkter som tillverkats med hjälp av tvångsarbete. Men TCO saknar EU-insatser för omställning och jämställdhet på arbetsmarknaden, stärkt partssamverkan och skydd för de nordiska partsmodellerna. Frågor som är avgörande för nya, trygga jobb och där reformer behövs både på EU-nivå och i medlemsländerna.

Mikael Dubois - Utredare välfärdsfrågor

03 september, 2021

Arbetsrelaterade besvär

Arbetsmiljöverket visar i rapporten Arbetsmiljön 2020 att andelen sysselsatta som har haft arbetsrelaterade besvär har ökat under pandemin. Kvinnor är i högre utsträckning än män drabbade. Många blir också frånvarande från arbetet. För att motverka ökning av arbetsrelaterade besvär krävs åtgärder.

Arbetsmiljö, Trygghetssystem

Gå till TCO bloggar

Seminarier och event

26 Oktober

Tisdag 26 oktober 08:30 - 09:30 |

Arbetsmiljöfrukost

Mitt i den europeiska arbetsmiljöveckan och dagen före skyddsombudens dag bjuder TCO in till en arbetsmiljöfrukost med bland andra arbetsmarknadsminister Eva Nordmark.

Läs mer Anmäl dig här!

Se alla event

TCO play

Se fler filmer

Rapporter

Rapporter

Hur påverkas kvinnors och mäns inkomster när de får barn?

I rapporten Hur påverkas kvinnors och mäns inkomster när de får barn? har TCO tittat på inkomutvecklingen för män och kvinnor nio år efter barnafödandet i tio vanliga tjänstemannayrken.

Läs vidare

Rapporter

Från riskfaktorer till friskfaktorer

Den här rapporten fokuserar på långtidssjukskrivna tjänstemän: Vilka de är och hur deras arbetssituation har varit tiden innan sjukskrivningen. Resultaten i rapporten visar att de långtidssjukskrivna tjänstemännen tiden innan de blir sjukskrivna möter flera faktorer i sitt arbete som innebär en förhöjd risk för ohälsa. För TCO är det centralt att riskfaktorer blir till friskfaktorer – som i…

Läs vidare

Rapporter

Från jämställda par till ojämställda föräldrar

Varför väljer föräldrar att dela på föräldraledigheten som de gör? Trots möjligheten att dela lika är det få föräldrapar som gör det. Ny forskning visar att normer på arbetsplatsen styr hur föräldrar delar på dagarna.

Läs vidare

Rapporter

Livspusslet under coronapandemin

Hur påverkas livspusslet för de tjänstemän som har arbetat hemifrån och de som har fortsatt gå till arbetsplatsen under coronapandemin? Påverkas kvinnor och män på olika sätt? Det är några av frågorna som tas upp i den här rapporten som baseras på en undersökning om tjänstemännens arbetsmiljö och livspussel under pandemin.

Läs vidare

Se alla rapporter

Arbetsvärlden

Arbetsvärlden är en webbtidning om arbetsmarknaden. Den ges ut av TCO och görs av en självständig redaktion.

Hitta ditt fackförbund

TCO är en centralorganisation för 13 fackförbund som tillsammans har 1,4 miljoner medlemmar.
Använd filtret nedan för att hitta ditt fackförbund.