Papperslösa, arbetsrätten och de fackliga organisationerna

TCObloggar 2018-10-26

I veckan firade Fackligt center för papperslösa 10 år. Det är en viktig verksamhet för de allra mest utsatta på arbetsmarknaden. Trots det verkar Arbetsmarknadsutskottets ordförande (S) inte förtjust. Det är dags att påminna om hur papperslösa, arbetsrätten och de fackliga organisationer förhåller sig till varandra, samt om varför den som verkligen vill skapa ordning och reda på den svenska arbetsmarknaden bör engagera sig för att även papperslösa ska få ut sin lön, rimligare arbetstider och en säkrare arbetsmiljö snarare än att bekymrat skaka på huvudet och prata om skuggsamhället.

I veckan firade Fackligt center för papperslösa tio år. Det är en unik tvärfacklig verksamhet som vänder sig till de allra mest utsatta på svensk arbetsmarknad. Jag är stolt över att ha varit med och startat den, och det kändes fint och högtidligt att fira allt det som Centret uppnått under sina första tio år. 

Någon som verkar vara mindre imponerad är Anna Johansson (S), ny ordförande i riksdagens arbetsmarknadsutskott. I en intervju i Kommunalarbetaren säger hon att det förvisso är bra att fackliga organisationer stöder papperslösa som utnyttjas av arbetsgivare. ”Men samtidigt är det märkligt att det finns ett fackligt center för papperslösa. Det är ju att säga att det är ok att vi har ett skuggsamhälle där personer har begränsade rättigheter jämfört med andra.” 

Den senare kommentaren visar att det finns anledning om att återigen påminna om såväl utgångspunkterna för facklig verksamhet för papperslösa som vilka rättigheter arbetsrätten ger den som saknar tillstånd att arbeta.

För det första finns det ett starkt fackligt intresse av att bekämpa utnyttjande på arbetsmarknaden, oavsett vem det är som utsätts. Att hjälpa även de som saknar arbetstillstånd att få den lön de utlovats eller en drägligare arbetsmiljö är inte att bejaka eller ge upp inför ett skuggsamhälle, det är att bekämpa ett sådant. Det som göder det så kallade skuggsamhället är att oseriösa beställare och kriminella arbetsgivare ges möjlighet att utnyttja människors rättsliga och ekonomiska utsatthet, inte att fackliga organisationer engagerar sig för arbetsmarknadens mest utsatta.

För det andra har även den som inte har rätt att arbeta rättigheter på arbetsmarknaden. Motsatsen skulle innebära att den arbetsgivare som bryter mot ett regelverk, migrationsrättens regler för arbetstillstånd, får rätt att utan konsekvenser bryta mot ett annat regelverk, arbetsrätten. En sådan ordning skulle i praktiken öka arbetsgivares incitament att anställa personer utan arbetstillstånd.

Vill man verkligen skapa ordning och reda på den svenska arbetsmarknaden är det bättre att engagera sig för att även papperslösa ska få ut sin lön, rimligare arbetstider och en säkrare arbetsmiljö än att bekymrat skaka på huvudet och prata om skuggsamhället.

Fackligt center för papperslösas 10 års jubileum och det faktum att det uppenbart fortfarande florerar en del ofärdiga tankar vad gäller papperslösa, arbete och fackliga organisationer gör att det finns anledning att gå mer på djupet med några av resonemangen ovan.

1.       Omfattas papperslösa av arbetsrätten?

Som redan nämnts så kan även den som saknar rätt att arbeta i ett land ha rättigheter på arbetet. Logiken är, som också redan har beskrivits att vi annars skulle ha en situation där arbetsgivare som bryter mot migrationsrättens bestämmelser om arbetstillstånd också kunna bryta mot arbetsrättens bestämmelser utan att det får några konsekvenser. En sådan ordning skulle bara gynna oseriösa arbetsgivare.

Detta finns fastlagt i såväl internationell som svensk rätt. Sverige är ett av de länder som anslutit sig till ILOs konvention 143 som bland annat slår fast att papperslösa har rätt till lön och ersättning för det arbete de utfört.  Det är även innebörden i EU:s så kallade sanktionsdirektiv som genomfördes i Sverige år 2013, och som bland annat resulterade i Lag (2013:644) om rätt till lön och annan ersättning för arbete utfört av en utlänning som inte har rätt att vistas i Sverige.

I den utredning som låg till grund för genomförandet (”sanktionsutredningen”) genomlystes även gällande rättspraxis, och utredaren konstaterade att ”semesterlagen, arbetstidslagen och arbetsmiljölagen är tillämpliga på arbetstagare som saknar föreskrivet arbetstillstånd … [och] troligen även vissa andra regelverk. En arbetsgivares skyldighet att tillämpa kollektivavtalsvillkor om ersättning, semester, arbetstid och arbetsmiljö påverkas i allmänhet inte av att arbetstagarna saknar arbetstillstånd” (SOU 2010:63, sidan 182).

Ett argument som ibland förekommer är att papperslösa inte omfattas av arbetsrätten eftersom anställningsavtalet bör anses ogiltigt till följd av att arbetstagare inte har rätt att arbeta. Sanktionsutredningen analyserade även denna fråga och konstaterade att” den arbetsrättsliga skyddslagstiftningens tillämplighet bedöms självständigt” (SOU 2010:63 s. 186).

För att rättigheter på pappret ska kunna omvandlas i praktiken blir frågan om organisationsfriheten intressant. Får papperslösa organisera sig fackligt? Även här kan vi luta oss på den internationella rätten som klart och tydligt slår fast vad som gäller.

ILO har prövat saken vid en rad tillfällen, till exempel år 2002 då Committee on the Freedom of Association behandlade fall nummer 2121. Fallet rörde en ny lag i Spanien som förhindrade personer utan uppehållstillstånd från att organisera sig fackligt. Kommittén konstaterade att det förvisso finns undantag till rätten att organisera dig. De undantagen omfattar polisen och de väpnade styrkorna. Undantaget omfattar däremot inte papperslösa arbetstagare, och Spanien uppmanades förändra sin lagstiftning i enlighet med ILOs konvention 87 artikel 2.

Inte heller finns något undantag för papperslösa i exempelvis artikel 23 och 24 i FNs deklaration om de mänskliga rättigheterna, som bland annat ger rätten att bli medlem i en facklig organisation och rätten till vila och ledighet, respektive.

Papperslösa arbetstagare må alltså vara just papperslösa, men de är även människor, och är i den egenskapen rättighetsbärare även de. Om en kommande regering skulle få för sig att förhindra dem från att organisera sig fackligt finns alltså starka hinder för det i den internationella rätten.

2.       Vem bär skulden för situationen?

Ur ett fackligt perspektiv är det märkligt att diskussionen om utnyttjandet av papperslösa så ofta landar i en diskussion om arbetstagarens skuld som olovligt vistandes i Sverige. Strålkastarljuset borde istället riktas mot arbetsgivaren som utnyttjar den papperslösas utsatta situation för arbete som många gånger sker under slavliknande förhållanden.

Det är olagligt att anställa en person som saknar rätt att vistas och arbeta i Sverige och det finns till och med fängelse i straffskalan. Hur ofta åker då arbetsgivare fast?

För att få svar på den frågan är EU:s ovan nämnda sanktionsdirektiv till stor hjälp. Sverige måste nämligen årligen rapportera in olika statistikuppgifter om direktivets genomförande i Sverige, bland annat om antalet arbetsplatsinspektioner som genomförts.

Begär man ut dessa rapporter från polisen framgår att antalet arbetsplatsinspektioner har ökat i takt med att politiken skjutit till mer resurser från 2016 framåt. År 2017 genomfördes 1 463 inspektioner, vilket exempelvis kan jämföras med de 366 inspektioner som genomfördes år 2015. Totalt identifierades 352 papperslösa vid 231 av de inspektioner som genomfördes under förra året.

Antalet fällande domar mot arbetsgivare var däremot betydligt färre – 15 stycken, med totalt 102 840 kronor i bötesbelopp. Inte en enda arbetsgivare har fängslats sedan sanktionsdirektivets genomförande. I år höjdes förvisso den särskilda avgiften vilket möjligtvis kan förändra den finansiella påföljden något under kommande år.

Likväl är det bara att konstatera att dagens lagstiftning verkar vara ett effektivt sätt att komma åt arbetstagarna men inte arbetsgivarna. Det är något att fundera på för den som vill motverka utnyttjandet.

3.       Kan man både verka för papperslösas rättigheter som arbetstagare och vara för en reglerad invandring?

En annan fråga som ibland kommer upp är om man kan vara för reglerad invandring och tycka att det är fackets uppgift att företräda papperslösa.

Svaret är ja, men man behöver hålla flera tankar i huvudet samtidigt. Dels måste man, som diskuteras ovan, förstå att både arbetsrätten och migrationsrätten gäller men tillämpas separat. Dels måste man skilja på staten och fackföreningsrörelsens roll.

Fackförbund har i uppgift att företräda arbetstagares intressen och att se till att kollektivavtalen följs. Eftersom vi som konstaterat inte är en förlängd arm av staten är det däremot inte vår uppgift att genomföra statens migrationskontroll.

Däremot kan det i sammanhanget vara värt att påminna sig om att skuggsamhället riskerar att öka om möjligheterna att få ett arbetstillstånd är mycket begränsade. Det är skälet till att det svenska systemet för arbetskraftsinvandring ibland ses som en möjlig modell i de länder där utnyttjandet av papperslös arbetskraft sker i betydligt större omfattning och mer systematiskt. 

 

Samhällspolitisk chef

Sverige behöver TCO:arna mer än någonsin

TCO-förbundens medlemmar har länge visat, och alldeles extra under denna pandemi, att de är samhällsbärare. Tack för ert jobb!

Läs bloggen

Debatt

Så kan distansrevolutionen förbättra arbetslivet

Arbetsgivare och anställda måste ta vara på de möjligheter som distansrevolutionen innebär. Det skriver TCO på Dagens Nyheters debattsida.

Nyheter

TCO lanserar nytt EU-politiskt program

Under den senaste tiden har EU-samarbetet och våra gemensamma värden satts på prov. Pandemin visade tydligt vilken viktig roll Europasamarbetet har att spela i en kris, men blottade även EU:s svagheter. Idag står EU-samarbetet inför fortsatt stora utmaningar. TCO väljer därför att lansera ett nytt EU-politiskt program.

Pressmeddelanden

LO, TCO och Saco: Långtidsarbetslösheten kräver omedelbara insatser

LO, TCO och Saco kräver krafttag mot den historiskt höga långtidsarbetslösheten. Idag lämnar de tre centralorganisationerna därför över ett 16-punktsprogram till regeringen med förslag på åtgärder.

Debatt

Arbetslösa förtjänar en a-kassa värd namnet

Mer än hälften tycker att ersättningen vid arbetslöshet ska ligga på ett europeiskt genomsnitt. Verkligheten är en annan. Sverige ligger i botten vid en jämförelse av ersättningen vid arbetslöshet och är sämst av de nordiska länderna, skriver Therese Svanström, ordförande TCO.

Nyheter

Demokratin och yttrandefriheten på tillbakagång

Idag presenterar Världsfacket rapporten Global Rights Index 2021 som mäter hur grundläggande mänskliga rättigheter i arbetslivet respekteras i 149 länder. Granskningen visar att demokratin och yttrandefriheten är hårt ansatt i 64 länder, jämfört med 56 år 2020. Denna utveckling sker inte på andra sidan jorden utan i vårt närområde; EU:s grannland Belarus är åter med på listan bland de värsta länderna.

Pressmeddelanden

Det går för långsamt mot jämställt föräldraskap

Utvecklingen mot en mer jämställd fördelning av föräldraledigheten går för långsamt och takten har avtagit det senaste året. Det visar TCO:s nya jämställdhetsindex som släpps idag. Kvinnor tog ut 68,7 procent av alla dagar med föräldrapenning och vård av sjukt barn förra året. Män tog alltså bara ut 31,3 procent.

Gå till Aktuellt

TCO bloggar

Therese Svanström - Ordförande TCO

01 juli, 2021

Tack alla TCO:are!

Våren 2021 blev inte heller den en "vanlig" vår. Pandemin höll oss i sitt grepp, och på olika sätt har vi gjort både förändringar och uppoffringar i vår tillvaro för att anpassa oss och hantera de utmaningar vi mött, såväl i arbetslivet som privat.

Ann-Katrin Dolium - Internationell sekreterare

14 juli, 2021

Förslaget till ett nytt hållbarhetsrapporteringsdirektiv, vad innebär det?

TCO har i dagarna skickat in ett yttrande över EU-kommissionens förslag om ett nytt hållbarhetsrapporteringsdirektiv, CSRD - Corporate Sustainability Reporting Directive, som är tänkt att från och med år 2023 ersätta det nuvarande direktivet från 2014, NFRD- Non-Financial Reporting Directive.

EU, Internationellt

Ann-Katrin Dolium - Internationell sekreterare

06 juli, 2021

FN:s, Europarådets och EU kommissionens åtaganden mot strukturell rasism: är det nu det händer?

FN:s, Europarådets och EU kommissionens åtaganden mot strukturell rasism mot svarta människor skapar historia, och vi har förhoppningar om det kommer bidra till att skapa en bättre framtid.

Lena Orpana - Utredare pensionsfrågor, statistiker

02 juli, 2021

Livslängden ökar – men även variationen beroende på utbildning och yrke

Att medellivslängden ökar och vi förväntas leva och även förbli relativt friska längre är ju glädjande. Men det kan också medföra påfrestningar för pensionssystemet. Flera aktörer har visat att fler äldre skulle kunna och vilja arbeta längre upp i åren – med rätt förutsättningar. Resultaten visar också att om inget görs riskerar klyftorna mellan olika kategorier pensionärer att öka, mer än klyftorna mellan olika kategorier arbetskraft.

Trygghetssystem

Ann-Katrin Dolium - Internationell sekreterare

01 juli, 2021

Att engagera sig fackligt är långt ifrån en självklarhet för många

Världen över blir det allt farligare att organisera sig fackligt. Enligt Världsfackets nyligen publicerade Global Rights index 2021 utsätts arbetstagare för våld i 45 länder och fackligt aktiva mördades i sex länder. I 87 procent av de granskade länderna är strejkrätten begränsad, i 79 procent av länderna får fackförbunden inte vara med och förhandla och i 74 procent av länderna är rätten att gå med i ett fackförbund begränsad.

Internationellt

Oscar Wåglund Söderström - Internationell chef

24 juni, 2021

Efter anti-HBTQI-lagen: EU måste öka trycket på Ungern

Ungern har just antagit en lag som förbjuder medier att visa innehåll som visar eller främjar homosexualitet riktat till personer under 18 år. En rad EU-länder protesterar massivt, och nu gäller det att hålla i och visa att man menar allvar. TCO uppmanar medlemsländerna att fullfölja artikel 7-processen mot Ungern och säkerställa att inga EU-medel betalas ut förrän landet upphör med diskriminering och visar att man respekterar rättsstat och grundläggande rättigheter fullt ut.

Gå till TCO bloggar

TCO play

Se fler filmer

Rapporter

Rapporter

Distansrevolutionen

Frågan om distansarbete är högaktuell. Aldrig tidigare har en förändring genomförts så snabbt och genomgripande för så stora tjänstemannagrupper. Det blir alltmer uppenbart att arbetslivet kanske aldrig kommer att bli sig riktigt likt. Ett kraftigt ökat inslag av distansarbete kommer att vara en bestående förändring på många arbetsplatser.

Läs vidare

Rapporter

Från jämställda par till ojämställda föräldrar

Varför väljer föräldrar att dela på föräldraledigheten som de gör? Trots möjligheten att dela lika är det få föräldrapar som gör det. Ny forskning visar att normer på arbetsplatsen styr hur föräldrar delar på dagarna.

Läs vidare

Rapporter

Livspusslet under coronapandemin

Hur påverkas livspusslet för de tjänstemän som har arbetat hemifrån och de som har fortsatt gå till arbetsplatsen under coronapandemin? Påverkas kvinnor och män på olika sätt? Det är några av frågorna som tas upp i den här rapporten som baseras på en undersökning om tjänstemännens arbetsmiljö och livspussel under pandemin.

Läs vidare

Rapporter

Lärcentra - för högre utbildning i hela Sverige

Förbättrad tillgång till högre utbildning i hela landet är inte bara en central fråga för TCO – det är också en fråga som blir än viktigare när arbetsmarknaden förändras i snabb takt. Det är därför oroande att tillgängligheten till högre utbildning utanför lärosätenas huvudorter tycks ha minskat under senare tid.

Läs vidare

Se alla rapporter

Arbetsvärlden

Arbetsvärlden är en webbtidning om arbetsmarknaden. Den ges ut av TCO och görs av en självständig redaktion.

Hitta ditt fackförbund

TCO är en centralorganisation för 13 fackförbund som tillsammans har 1,4 miljoner medlemmar.
Använd filtret nedan för att hitta ditt fackförbund.