Nya tongångar i OECD:s sysselsättningsstrategi

TCObloggar 2018-06-11

Förra veckan presenterade OECD sin länge emotsedda sysselsättningsstrategi (OECD Jobs Strategy). Det är tredje gången som en sådan strategi presenteras och tidigare strategier har haft stort inflytande på den internationella arbetsmarknadspolitiska debatten. Den nya strategin innebär delvis nya tongångar från den inflytelserika organisationen, vilka borde påverka den svenska valdebatten.

Den första strategin, OECD Jobs study, kom 1994 och förespråkade bland annat avreglerade arbetsmarknader, försämrat anställningsskydd och sänkt a-kassa som recept för att få ner arbetslösheten.  Fackföreningar och kollektivavtal beskrevs som problem och lönebildningen skulle decentraliseras till företagsnivå. Strategin anses ha varit mycket inflytelserik.

Även i Sverige präglades mycket av 1990-talets och det tidiga 2000-talets debatt av den syn på arbetsmarknadens funktionssätt, arbetsrätt och fackföreningar som gavs uttryck för i OECD:s strategi.

Efter tolv år, och tilltagande kritik mot konsekvenserna av den politik som 1994 års strategi hade inspirerat och givit legitimitet till, kom en reviderad Jobs Strategy 2006.  I denna var tongångarna delvis andra. Om 1994 års strategi hade USA:s arbetsmarknad som förebild innebar 2006 års strategi en öppning för andra sätt att uppnå en väl fungerande arbetsmarknad, med de nordiska länderna som förlaga.

I 2018 års strategi går man längre än så. I inledningen beskriver OECD själva skillnaden på följande sätt: 

The main message of the new OECD Jobs Strategy is that while policies to support flexibility in product and labour markets are needed for growth, they are not sufficient to simultaneously deliver good outcomes in terms of job quantity, job quality and inclusiveness. In this sense, the new OECD Jobs Strategy represents a significant evolution from the 2006 strategy, and even more from the original 1994 strategy. It is based on new evidence that shows that countries with policies and institutions that promote job quality, job quantity and greater inclusiveness perform better than countries where the focus of policy is predominantly on enhancing (or preserving) market flexibility. In other words, it is necessary to combine policies that encourage economic growth with policies that foster inclusiveness and protect workers.

I analysdelen syns tydliga spår av den omsvängning som har skett i såväl den akademiska debatten som i analyser och rekommendationer från internationella organisationer på senare år. Jämlikhet och effektivitet ses inte längre som två oförenliga storheter utan mer och mer som varandras förutsättningar. Ett återkommande tema är att det inte nödvändigtvis finns någon motsättning mellan jobb med hög kvalitet, t ex tillsvidareanställningar på heltid med bra arbetsvillkor, och en hög kvantitet jobb, dvs hög sysselsättning. En hög andel atypiska anlitandeformer leder till exempel inte till fler jobb, däremot till problem med utanförskap.

It is possible to combine good outcomes in terms of job quantity, job quality and inclusiveness. Many countries that have relatively high employment rates tend to do relatively well with respect to the different components of job quality and inclusiveness. For example, the Nordic countries, such as Iceland, Denmark, Norway and Sweden are among the best performing countries across at least two-thirds of the dimensions of the dashboard, while they are absent from the bottom third. At the other end of the spectrum, a number of Southern European and emerging economies score relatively low on the majority of indicators. This suggests that there are few systematic trade-offs, and crucially, that it is possible to design policies that simultaneously raise job quantity, job quality and inclusiveness.

Strategin utgår från tre principer:

i) Främja en miljö där jobb med hög kvalitet kan utvecklas

OECD håller fast vid tidigare rekommendationer vad gäller sunda makroekonomiska ramverk men menar samtidigt att den senaste finanskrisen visar på behovet av kontracyklisk politik för att stabilisera arbetsmarknaden och förhindra att länder fastnar i låg tillväxt. Organisationen beskriver det själva som en viktig nyans jämfört med 2006 att den anser det klokt att vid hastiga konjunkturnedgångar använda lösningar som kort-tidsarbete för att bevara jobb som är långsiktigt hållbara men som annars riskerar att slås ut.

Även vad gäller anställningsskyddet så framhåller OECD nu inte bara dess betydelse för att skydda arbetstagare mot godtycke och maktmissbruk utan även hur det kan bidra till att uppsägningar som inte är samhällsekonomiskt effektiva kan undvikas. Skillnaden i rättsligt skydd mellan tillsvidareanställda och visstidsanställda beskrivs som liksom tidigare som ett problem, men organisationen har övergett det förenklade insider-outsider-resonemangen för att istället snarare betona vikten av att visstidsanställdas ställning stärks.

Avgörande för ett lands förmåga att ha jobb med hög kvalitet är enligt OECD utbildning och kompetensutveckling. Detta måste ske genom hela arbetslivet och samarbete mellan utbildningsinstitutionerna och arbetslivet stärkas.  

ii) Förhindra utslagning från arbetsmarknaden och skydda individer mot arbetsmarknadens risker

I denna del förespråkar OECD en mer aktiv och förebyggande politik. Kärnan det förebyggande arbetet handlar om att stärka lika möjligheter oavsett social bakgrund. Genom att sätta in insatser innan personer blir arbetslösa eller lämnar arbetsmarknaden kan såväl de mänskliga som de ekonomiska kostnaderna för arbetslöshet, sjukdom och funktionshinder minska. OECD betonar också betydelse av utbildningsmöjligheter genom hela arbetslivet för att förhindra att människor fastnar i arbetslöshet eller jobb med dåliga villkor.

Tidigare sysselsättningsstrategier har betonat vikten av att socialförsäkringssystemen är utformade på sätt som inte ger för låga incitament till aktivt jobbsökande. Med stöd i nyare forskning framhäver OECD nu även vikten av att dessa system har en hög täckningsgrad och kombineras med aktiva insatser för att komma tillbaka i arbete.  

iii) Förbered för framtidens möjligheter och utmaningar på en arbetsmarknad i snabb förändring

Även på detta område kombinerar OECD tidigare råd om betydelsen av snabbt kunna anpassa sig till förändringar I marknaderna för varor, tjänster och arbete med en ökad betoning av betydelsen av system för trygghet och omställning så att arbetstagare som blir av med sina jobb på ett företag eller en bransch kan gå vidare till nya. Här har arbetsmarknadens parter en viktig roll att spela.

However, helping workers move from declining businesses, industries and regions to those with the highest growth prospects should be accompanied by policies to help individuals maintain and upgrade their skills, assist lagging regions with catching up, as well as social safety nets and social dialogue to shape the future world of work.

 OECD tar även upp behovet av att se till så att även atypiskt anlitade omfattas av sociala skyddsnät, men även av arbetsrättslig lagstiftning. Detta kan ske såväl genom att anpassa existerande system som genom att se till så att existerande lagar och regler följs även för t ex personer som arbetar i gig-, plattforms- eller on-demand-ekonomin.

En ny syn på fackföreningar och kollektivavtal

Avslutningsvis är det även värt att notera den omsvängning som skett på senare år inom OECD vad gäller synen på fackföreningar och kollektivavtal. I Jobs strategy är den inte fullt lika tydlig som i en del andra dokument, t ex Employment Outlook 2017. Det är dock tydligt att man i allt högre utsträckning kommit att se fackföreningar och kollektivavtal som en del av lösningen på arbetsmarknadens utmaningar, inte som en del av problemet.

Well-functioning collective bargaining institutions, particularly when associated with high coverage, can also be useful. They allow for more differentiation in terms of wages and working conditions than statutory rules, can foster skills development and skills use in the workplace, and allow for the effective dissemination of good working practices.

I andra sammanhang har OECD bland annat framhävt de svenska omställningsavtalen som ett bra exempel på hur fack och arbetsgivare kan utveckla system som stärker omställningsförmågan.

Vad betyder det för Sverige?

Det är tydligt att Sverige är ett land som OECD på vissa punkter har hämtat inspiration ifrån. För Sveriges del handlar det på många områden om att finslipa eller utveckla arbetsmarknadspolitiken snarare än att lägga om den. Men samtidigt vittnar den pågående valrörelsen om att en hel del av tankarna från 1994 års Jobs study fortfarande lever kvar i de politiska partierna. I valplattformar, utspel och budgetmotioner hittar vi saker som sänkt a-kassa, försämrat anställningsskydd och stora nedskärningar på den aktiva arbetsmarknadspolitiken.

För den som är nyfiken på OECD:s nya sysselsättningsstrategi och vad denna betyder för Sverige kan jag rekommendera TCO:s Almedalsseminarium med den ansvarige chefen Stefan Scarpetta, statssekreterare Irene Wennemo (S), Centerpartiets chefsekonom Martin Ådahl och TCO:s ordförande Eva Nordmark

Jobs and growth in the 2020s! The OECD Jobs Strategy – Inspiration for the next Swedish government?

Tisdag 3/7 2018 10:00 - 10:45, TCO-landet, Strandgatan 19.

Samhällspolitisk chef

4 av 10 föräldralediga har missgynnats

En undersökning som TCO gjort tillsammans med Unionen visar att 4 av 10 tjänstemän som varit föräldralediga mer än ett år har missgynnats av sin arbetsgivare. Det är något som är förbjudet enligt lag. 

Läs mer

Debatt

Studiestödet måste matchas med ett utbildningsutbud

Genom partsöverenskommelsen öppnas nya ekonomiska möjligheter för yrkesverksamma att studera. Men för att få fullt genomslag krävs att universitet, högskolor och yrkeshögskolan möter upp med nya typer av kurser, anpassade till individers och arbetsmarknadens behov. Det arbetet måste börja nu, skriver Therese Svanström, TCO.

Nyheter

Allt fler kan jobba längre - med rätt förutsättningar

Arbetslivet kan bli längre men det kräver att arbetsmiljön förbättras och att alla människor, oavsett ålder, har möjlighet att vidareutbilda sig.

Pressmeddelanden

Det går för långsamt mot jämställt föräldraskap

Utvecklingen mot en mer jämställd fördelning av föräldraledigheten går för långsamt och takten har avtagit det senaste året. Det visar TCO:s nya jämställdhetsindex som släpps idag. Kvinnor tog ut 68,7 procent av alla dagar med föräldrapenning och vård av sjukt barn förra året. Män tog alltså bara ut 31,3 procent.

Debatt

Arbetsgivare fortsätter straffa föräldralediga

En kvinna får inte vara med i lönerevisionen på samma villkor som sina kollegor. En annan har inte samma möjligheter till kompetensutveckling. En småbarnspappa får inte komma tillbaka till tidigare arbetsuppgifter. En blivande mamma sållas bort i rekryteringen. Anledningen? De är, har varit eller ska vara föräldralediga.

Nyheter

TCO vill att regeringen ska motsätta sig ackreditering av representanter från Myanmar

Tillsammans med LO och Saco, har TCO uppmanat arbetsmarknadsminister Eva Nordmark att se till att representanter för militärjuntan från Myanmar inte får ackreditering till den pågående ILC-konferensen.

Pressmeddelanden

Therese Svanström vald till vice ordförande för Folksam Sak

Försäkringsbolaget Folksam består av de två ömsesidiga bolagen Folksam Sak och Folksam Liv samt ett antal dotterbolag. På torsdagen valdes TCO:s ordförande Therese Svanström till ny ledamot i styrelsen för Folksam Sak.

Gå till Aktuellt

TCO bloggar

Therese Svanström - Ordförande TCO

15 juni, 2021

Pensionssystemet behöver utvecklas långsiktigt

Pensionsfrågorna är viktiga för mig och de är viktiga för medlemmarna i TCO:s förbund. För TCO som facklig organisation är naturligtvis fokuset stort på arbetslivet, här och nu. Frågor om arbetsmiljö, kompetensutveckling och villkor för dig i ditt arbete. Men vår uppgift är också att bidra till att den dagen då din arbetsinsats är över och livet som pensionär tar vid – att den tiden blir så bra som möjligt.

Pension

Sofia Råsmar - EU-jurist

17 juni, 2021

En strategi som gav eko

Om Europeiska kommissionen hade anat att coronapandemin skulle slå till så hade nog inte industristrategin lanserats i samma form som den gjorde den där tidiga marsdagen år 2020. Dagen efter att strategin lanserats så deklarerade WHO att vi hade en pandemi och hela världen ställdes på ända. Industristrategin är ett åtgärdspaket för att stödja den gröna och digitala omställningen. De åtgärder som föreslås är exempelvis både lagstiftningsinitiativ och industrisamarbeten. Med nya erfarenheter och insikter i bagaget från det gångna året så återkom kommissionen nu i maj, ett drygt år senare, med den uppdaterade industristrategin.

EU

Ann-Katrin Dolium - Internationell sekreterare

31 maj, 2021

Rättvis klimatomställning

Fackföreningar i Storbritannien drog hårda lärdomar från nedläggningarna av kolgruvorna på 80-talet så idag, när hela samhället ska ställas om, ligger social och ekonomisk rättvisa i centrum på den klimatpolitiska agendan.

Arbetsmarknad, Ekonomi och tillväxt, Internationellt

Therese Svanström - Ordförande TCO

28 maj, 2021

Trygghetssystemen måste moderniseras så att de passar för alla typer av anställningar

Att högst åtta personer får bevittna ett kultur- eller idrottsevenemang har på många sätt blivit själva symbolen för dagens coronarestriktioner. Pandemin har drabbat kulturarbetare extra hårt för här hittar vi ofta andra anställningsformer än den traditionella tillsvidareanställningen vilket i sig är ett problem. Under pandemin har det blivit tydligt att våra trygghetssystem inte är uppdaterade för dagens arbetsmarknad med följden att de inte riktigt räcker till för många grupper.

A-kassan, Trygghetssystem

Lise Donovan - Jurist för Europa och juridik med ansvar för juridik och internationella frågor

25 maj, 2021

Äntligen är internationella arbetskonferensen igång!

De närmaste veckorna kommer några tusen människor över hela världen i de 187 medlemsländerna samtidigt sitta hemma framför sina datorer i minst 3 timmar per dag för att delta i ILO:s världskonferens (ILC).

Internationellt

Therese Svanström - Ordförande TCO

21 maj, 2021

Tydliga regler om integritet i arbetslivet behövs

Frågan om personlig integritet i arbetslivet har utretts flera gånger på uppdrag av regeringar av olika kulör. Inget har dock hänt, och det finns ett stort behov av lagstiftning. Tidigare i veckan som gick lyfte TCO därför frågan på DN debatt.

Gå till TCO bloggar

TCO play

Se fler filmer

Rapporter

Rapporter

Från jämställda par till ojämställda föräldrar

Varför väljer föräldrar att dela på föräldraledigheten som de gör? Trots möjligheten att dela lika är det få föräldrapar som gör det. Ny forskning visar att normer på arbetsplatsen styr hur föräldrar delar på dagarna.

Läs vidare

Rapporter

Livspusslet under coronapandemin

Hur påverkas livspusslet för de tjänstemän som har arbetat hemifrån och de som har fortsatt gå till arbetsplatsen under coronapandemin? Påverkas kvinnor och män på olika sätt? Det är några av frågorna som tas upp i den här rapporten som baseras på en undersökning om tjänstemännens arbetsmiljö och livspussel under pandemin.

Läs vidare

Rapporter

Lärcentra - för högre utbildning i hela Sverige

Förbättrad tillgång till högre utbildning i hela landet är inte bara en central fråga för TCO – det är också en fråga som blir än viktigare när arbetsmarknaden förändras i snabb takt. Det är därför oroande att tillgängligheten till högre utbildning utanför lärosätenas huvudorter tycks ha minskat under senare tid.

Läs vidare

Rapporter

Vidareutbildning, varför och för vad?

Vår ekonomi och arbetsmarknad är i konstant förändring. Coronakrisen har ställt vår förmåga att hänga med i utvecklingen på sin spets. Vår rapport ”Vidareutbildning, varför och för vad? visar att behovet av vidareutbildning och kompetensutveckling är stort. Något det var redan före pandemin. Vi har också flera konkreta förslag på hur förutsättningarna för omställning kan bli bättre för alla…

Läs vidare

Se alla rapporter

Arbetsvärlden

Arbetsvärlden är en webbtidning om arbetsmarknaden. Den ges ut av TCO och görs av en självständig redaktion.

Hitta ditt fackförbund

TCO är en centralorganisation för 13 fackförbund som tillsammans har 1,4 miljoner medlemmar.
Använd filtret nedan för att hitta ditt fackförbund.