Idag överlämnar den parlamentariska utstationeringskommittén sitt slutbetänkande till regeringen. Kommitténs ordförande presenterade redan på morgonen utredningens förslag på DN Debatt. Förslagen innebär att den lagstiftning som antogs i Sverige efter EU-domstolens Lavaldom förändras. Det är bra.
Om utredningens förslag genomförs kommer möjligheterna för svenska fackföreningar att se till så att arbetstagare som skickas till Sverige av en arbetsgivare i ett annat EU-land (s.k. utstationering) får löner och arbetsvillkor som i vart fall påminner om de som gäller för andra arbetstagare som utför samma arbete förbättras. Det innebär i sin tur en schysstare konkurrens mellan företag i samma bransch.
Kommittén har inte haft någon lätt uppgift. Efter Lavaldomen genomfördes ett antal ändringar i den svenska lagstiftningen som syftade till att anpassa denna till EU-rättens krav (Lex Laval). Flera av dessa förändringar kritiserades från fackligt håll för att gå längre än vad EU-rätten egentligen kräver och att vara illa anpassade till den svenska modellen. Efter anmälningar från TCO och LO har såväl FN:s arbetsmarknadsorgan ILO som Europarådets kommitté för sociala rättigheter kritiserat Sverige för att vi, genom Lex Laval, inte längre uppfyller våra åtaganden vad gäller fackliga rättigheter och likabehandling av migrantarbetare. Därefter har såväl EU:s lagstiftning som EU-domstolens praxis vad gäller utstationering förändrats. En avgörande fråga för kommittén har därför varit vilket utrymme EU-rätten egentligen ger medlemslandet Sverige när det gäller att garantera schyssta villkor för arbetstagare och lika konkurrensvillkor mellan företag. En inte helt lätt fråga för jurister och en mycket svår fråga för en parlamentarisk kommitté.
Enligt Debattartikeln är utredningens viktigaste förslag följande:
Alla dessa förslag är bra. På detaljnivå finns det givetvis saker som kunde ha gjorts annorlunda för att skapa mer effektiva och enklare regler. Men sammantaget kommer de att få betydelse såväl för villkoren för utstationerade arbetstagare, konkurrensen mellan företagen och den svenska modellen.
Utredningen föreslår också att den begränsning av möjligheten att kräva att företag från länder utanför EU tecknar kollektivavtal som infördes med Lex Laval avskaffas. Detta är logiskt då begränsning inte är något som EU-rätten kräver samtidigt som den står i strid med ILO:s regler om facklig förenings- och förhandlingsrätt.
Ett mindre bra förslag från utredningen rör information om arbetsvillkor till utländska företag som funderar på att utstationera till Sverige. I Lex Laval infördes ett system där tanken är att de fackliga organisationerna ska ta fram nedbantade kollektivavtal som bara innehåller minimivillkor på de områden som får krävas enligt utstationeringslagen och lämna dessa till Arbetsmiljöverket som ska publicera dem på sin hemsida. Nu föreslår utredningen att Arbetsmiljöverket, i det fall inget nedbantat kollektivavtal har ingivits, ska göra en egen tolkning som sedan läggs ut på verkets hemsida. En sådan ordning rimmar illa med den svenska modellen och är onödigt krånglig. Andra länder, som Danmark och Tyskland, har löst detta genom hänvisningar till arbetsmarknadens parter, utan att hamna i EU-domstolen. Även Frankrike har löst frågan utan att göra våld på sin modell. Det borde även Sverige klara av.
Utstationeringskommitténs förslag är ett steg på vägen mot det som borde vara en självklarhet: likabehandling av alla som arbetar i Sverige.
Det är viktigt att komma ihåg att anställningsskyddet finns på dagordning av politiska skäl, inte på grund av att det skulle finnas något väldokumenterat behov av att förändra turordningsreglerna.
Det är glädjande att generaldirektören säger sig ha tagit till sig av kritiken rörande myndighetens bristande förmåga att utreda sjukförsäkringsärenden i tillräcklig utsträckning, skriver fackens representanter i en slutreplik.
På måndag 1 juni kommer LAS-utredningen att presentera sina förslag. TCO har redan från börjat varit tydliga med att utredningen aldrig borde ha tillsatts. Anställningsskyddet finns på dagordning av politiska skäl, inte på grund av att det skulle finnas något väldokumenterat behov av att förändra turordningsreglerna. Det är viktigt att komma ihåg.
TCO har under flera år varit drivande i frågan om att ge högskolan ett omställningsuppdrag. I takt med att arbetsmarknaden förändras och vi arbetar längre upp i åldrarna ökar behoven av att kunna ställa om och ändra riktning i arbetslivet. Coronapandemin har ställt dessa behov på sin spets.
Försäkringskassan sågar förslagen till en ny sjukförsäkring. Vi har svårt att förstå myndighetens onyanserade och svepande kritik, skriver företrädare från LO, TCO och Saco.
De senaste veckorna har regeringen och samarbetspartierna presenterat flera satsningar på högskolans roll i det livslånga lärandet och omställning. Senast i raden är beskedet att tillföra ytterligare medel som ska användas till korta högskolekurser, och det är helt i linje med tjänstemännens behov.
TCO:s kulturpris och kulturstipendium 2020 delades ut digitalt på tisdagseftermiddagen. Årets kulturpristagare är regissören Amanda Kernell. Kulturstipendiet tilldelas bildkonstnären Kent Wisti.
Hinner tjänstemännen med både arbete och föräldraskap? Hur viktigt är det att arbetet är föräldravänligt och hur ser arbetssituationen faktiskt ut? Vilka konsekvenser får det att det oftast är kvinnor som anpassar arbetslivet efter familjelivet? Det är några av frågorna som tas upp i den här rapporten.
Läs vidare
TCO anser att rutavdraget är viktigt för att underlätta människors livspussel, därför måste systemet värnas från förslag som riskerar att undergräva dess legitimitet. TCO framför i denna rapport en rad förslag som syftar till att hålla till rutavdraget träffsäkert, effektivt och legitimt.
Läs vidare
Vi lever i en tid då vikten av det livslånga lärandet ökar. Men hur påverkas hushållsekonomin för en yrkesverksam som går tillbaka till skolbänken? Går ekonomin ihop för den som väljer att finansiera sina studier med studiemedel?
Läs vidare
I rapporten beskrivs bostadsbristen och problemen med den illa fungerande bostadsmarknaden som ett arbetsmarknadsproblem. Bristande rörlighet bidrar till en sämre fungerande arbetsmarknad eftersom det uppstår rekryteringsproblem. Företag och organisationer kan inte besätta tjänster för att den som skulle ta jobbet inte har möjlighet att skaffa en bostad på rätt ort.
Läs vidare
Arbetsvärlden är en webbtidning om arbetsmarknaden. Den ges ut av TCO och görs av en självständig redaktion.
TCO är en centralorganisation för 13 fackförbund som tillsammans har 1,4 miljoner medlemmar.
Använd filtret nedan för att hitta ditt fackförbund.
