Se: Normer och reformer för ett hållbart livspussel
Föräldrar känner sig stressade och har svårt att få tiden att räcka till för både arbete och föräldraskap. På Internationella kvinnodagen visar vi vårt seminarium gratis via länken.
I måndags presenterade OECD en ny rapport ”Negotiating our way up – Collective Bargaining in a Changing World of Work” med resultaten från ett djuplodande arbete om arbetsmarknadens parters och kollektivavtalens ställning i de industrialiserade länderna. OECD ser förhandlingar och kollektivavtal som mycket användbara instrument för att möta de utmaningar som framtidens arbetsliv innebär.
I rapporten har OECD tittat närmare på hur facklig anslutningsgrad, arbetsgivarnas organisering och kollektivavtalens täckningsgrad påverkar sysselsättning, arbetslöshet och produktivitet. De går dock mer på djupet än de flesta andra studier i det att de intresserar sig för hur kollektivavtalssystemen är uppbyggda och skapar en modell som även försöker fånga de olika systemens grad av flexibilitet. Detta är intressant inte minst ur ett svenskt perspektiv, då t ex de starka lokala elementen i vår lönebildning fångas upp bättre.
OECD:s slutsats är att mer koordinerade system för lönebildning, dit det svenska räknas, är förknippade med högre sysselsättning, lägre arbetslöshet, bättre inkludering av utsatta grupper och mindre ojämlikhet än fullt decentraliserade system. Bäst tycks system som kombinerar koordinering med lokal flexibilitet vara, då de inte får den negativa effekt på produktiviteten som är förknippad med en helt centraliserade lönebildning.
Lönebildningen och dess effekter är också det som de flesta studier av kollektivavtalssystem, särskilt jämförande sådana, brukar fokusera på. Men kollektivavtal handlar om många andra saker och OECD undersöker förtjänstfullt även vilken betydelse kollektiva förhandlingar och arbetstagarnas medbestämmande har för arbetsmiljö, arbetstid, kompetensutveckling, omställningsförmåga och arbetet mot trakasserier och diskriminering i arbetslivet. Även i dessa avseenden så presterar länder med hög facklig organisationsgrad och hög kollektivavtalstäckning överlag bättre, även om det inte alltid går att slå fast hur sambanden ser ut.
Samtidigt finns det utmaningar. Den fackliga organisationsgraden har fallit i OECD-länderna, från i genomsnitt 45 procent 1985 till i genomsnitt 32 procent 2017. Det är en stor minskning, men kanske inte så stor som många kanske tror. Många länder har även problem med kollektivavtalens täckningsgrad och i främst Östeuropa är arbetsgivarnas organisationsgrad låg. Sverige är ett av de länder som har den högsta organisationsgraden, men även här har den minskat. En grundlig beskrivning av organisationsgrad och kollektivavtalstäckning i Sverige finns i en rapport som Anders Kjellberg publicerade tidigare i år. Vad gäller förklaringar till den sjunkande fackliga organisationsgraden så betonar OECD att det, utöver ett ökat inslag av atypiska anställningar, är svårt att hitta någon gemensam nämnare. Det innebär att nationella beslut, inklusive vilka strategier som de fackliga organisationerna väljer, har stor betydelse.
Det är en omfattande rapport som bygger på ett rikt datamaterial. För den som vill veta mer så ordnar TCO den 4 december ett frukostseminarium där en av rapportförfattarna, Andrea Garnero kommer att presentera delar av rapporten följt av kommentarer från svenska politiker och arbetsmarknadens parter. Välkomna att anmäla er.
Föräldrar känner sig stressade och har svårt att få tiden att räcka till för både arbete och föräldraskap. På Internationella kvinnodagen visar vi vårt seminarium gratis via länken.
Det pågår en debatt just nu huruvida det är bra eller dåligt med gemensam återhämtningsfond för EU. Vi befinner oss just nu mitt i den värsta kris som drabbat Europa under efterkrigstiden och svaret borde vara självklart- vi behöver en återhämtningsplan som leder till en snabb återhämtning.
Den parlamentariska pensionsgruppen har nu kommit överens om hur betänkandet ”Ett upphandlat fondtorg” som presenterades i november 2019 ska införas. TCO välkomnar överenskommelsen. För att skapa ett tryggt system är det viktigt att säkra upp med effektiva former för uppföljning och kontroll av fonderna.
Idag togs beslut om att mer EU-medel kan användas till tjänstemännens omställning på arbetsmarknaden. Pandemin har slagit hårt mot den svenska arbetsmarknaden. Arbetslösheten har ökat i historiskt snabb takt och därför är förbättrade möjligheter till omställning något som TCO välkomnar.
Märta Stenevi är Miljöpartiets nya språkrör. MP har gjort mycket för den hållbara utvecklingen. Men det är hög tid att vidga begreppet hållbarhet till att inkludera ett socialt hållbart samhälle där människor känner trygghet och tillit, skriver TCO på Altinget.
Nyligen presenterades förslag om att utvidga RUT-tjänsterna specifikt mot de äldre. Det är ett behjärtansvärt initiativ men bör inte genomföras. Det skulle leda till att man undergräver RUT:s legitimitet och kan knappast ge någon större mernytta till de äldre.
TCO har kartlagt och jämfört utbildningsmöjligheterna i Sveriges kommuner och presenterar för tredje året i rad ett utbildningsindex som mäter tillgången till högre utbildning över hela landet. Indexet visar på stora regionala skillnader. På topplistan dominerar kommuner i Stockholm-Mälardalen men utbildningsindexet visar också att det fortfarande finns vita fläckar på Sveriges utbildningskarta.
Nu visar vi vårt seminarium Normer och reformer för ett hållbart livspussel gratis för alla. Passa på att äta din lunch ihop med oss på Internationella kvinnodagen den 8 mars och se premiärvisningen samtidigt.
Läs mer Se seminarietHur påverkas livspusslet för de tjänstemän som har arbetat hemifrån och de som har fortsatt gå till arbetsplatsen under coronapandemin? Påverkas kvinnor och män på olika sätt? Det är några av frågorna som tas upp i den här rapporten som baseras på en undersökning om tjänstemännens arbetsmiljö och livspussel under pandemin.
Läs vidare
Förbättrad tillgång till högre utbildning i hela landet är inte bara en central fråga för TCO – det är också en fråga som blir än viktigare när arbetsmarknaden förändras i snabb takt. Det är därför oroande att tillgängligheten till högre utbildning utanför lärosätenas huvudorter tycks ha minskat under senare tid.
Läs vidare
Vår ekonomi och arbetsmarknad är i konstant förändring. Coronakrisen har ställt vår förmåga att hänga med i utvecklingen på sin spets. Vår rapport ”Vidareutbildning, varför och för vad? visar att behovet av vidareutbildning och kompetensutveckling är stort. Något det var redan före pandemin. Vi har också flera konkreta förslag på hur förutsättningarna för omställning kan bli bättre för alla…
Läs vidare
Den ekonomiska tryggheten vid arbetslöshet har stor betydelse både för individen och för samhället. I dag består den tryggheten av många olika försäkringar. I den här rapporten går vi igenom utvecklingen av arbetslöshetsförsäkringen - a-kassan - och andra försäkringar sedan 1980 och fram till idag.
Läs vidare
Arbetsvärlden är en webbtidning om arbetsmarknaden. Den ges ut av TCO och görs av en självständig redaktion.
TCO är en centralorganisation för 13 fackförbund som tillsammans har 1,4 miljoner medlemmar.
Använd filtret nedan för att hitta ditt fackförbund.