Istället för inträdesjobb och traineetjänster - så skapar vi bättre kombinationer av arbete och utbildning

TCObloggar 2017-09-03

Oavsett vilka partier som har suttit i regering har två typer av insatser dominerat nytillskotten bland de arbetsmarknadspolitiska insatserna de senaste 15 åren. Det har dels handlat om att genom olika subventioner sänka arbetsgivares kostnader för att anställa grupper som har svårt att få arbete, dels om att på olika sätt försöka kombinera arbete och utbildning. Alliansregeringens instegsjobb och yrkesintroduktionsanställningar, liksom den rödgröna regeringens traineetjänster, är exempel på bådadera.

Häromveckan föreslog de fyra allianspartierna ytterligare en insats av samma typ: Inträdesjobb. Förslaget innebär i korthet att arbetsgivare ska kunna anställa nyanlända samt unga upp till 23 år utan fullständig gymnasieutbildning. Lönen ska motsvara 70 procent av rådande ingångslön i branschen och 30 procent av arbetstiden anses gå till att lära sig arbetet eller till utbildning. Inträdesjobben ska subventioneras genom slopad arbetsgivaravgift. Allianspartierna har presenterat liknande förslag tidigare och en variant, utbildningsanställning, utreddes under Alliansregeringen andra mandatperiod men kritiserades av många remissinstanser och genomfördes aldrig (SOU 2012:80).

Vilka löner som ska gälla för ett visst arbete är i Sverige en fråga för arbetsmarknadens parter, inte politikerna. Det är därför inte konstigt att den del av förslaget som fått mest uppmärksamhet är Allianspartiernas hot att – om inte arbetsmarknadens parter enas om motsvarande lösning – driva igenom inträdesjobben lagstiftningsvägen.

Hur detta ska gå till anges dock inte. I praktiken skulle det kräva en lagstiftning som skapar en ny typ av anställning, med en lön som motsvarar 70 procent av relevant kollektivavtals ingångslön, samtidigt som den stadgar att kollektivavtal som innehåller bestämmelser om minimivillkor som är mer förmånliga än inträdesjobben för nyanlända eller personer under 23 år utan fullständig gymnasieutbildning är ogiltiga i dessa delar. Det skulle påverka alla kollektivavtal på den svenska arbetsmarknaden, skapa rättslig osäkerhet och vore ett allvarligt ingrepp i avtalsfriheten.

Ingreppet vore så stort att det skulle kunna anses strida mot Europakonventionens artikel 11 om föreningsfrihet. Europadomstolen har inte godtagit att man inskränker den fackliga förenings- och förhandlingsrätten med mindre än att det anses nödvändigt i ett demokratiskt samhälle (Demir och Baykara mot Turkiet). Mer om detta kan ni läsa i ett tidigare inlägg här på utredarna.

Tanken att möjliggöra för människor som har svårt att komma in på arbetsmarknaden genom kombinationer av arbete och utbildning är dock god och bör diskuteras separat från ingrepp i förhandlingsrätten. Lärdomar bör då dras från de kombinationer av arbete och utbildning som redan finns. Inget av dessa har levt upp till förväntningarna. Alliansregeringen ambition för yrkesintroduktionsanställningarna var 30 000 och den nuvarande regeringen har lovat 32 000 traineetjänster. Enligt Arbetsförmedlingens statistik omfattar dessa idag 694 respektive 425 personer. 4 039 personer har instegsjobb. Praktiska erfarenheter och utvärderingar av dessa stödformer från bland annat Statskontoret och Riksrevisionen ger ledning till vad som behöver göras.

  • Minska antalet stödformer
  • Idag finns det ett tiotal olika former subventionerade anställningar för arbetslösa. Detta skapar flera problem. Arbetsgivare upplever systemet som svårt att överblicka och de olika stöden konkurrerar med varandra så att arbetslösa kanske inte får den insats som vore mest lämplig utan den som arbetsgivaren eller handläggaren känner bäst till eller upplever som enklast att administrera.

    Politikerna är inte omedvetna om detta. Tvärtom. I regeringskansliet pågår en översyn av de subventionerade anställningar och Moderaterna presenterade förra året kloka förslag om hur antalet stöd kan minskas. Ändå tycks de inte kunna motstå den politiska frestelsen att presentera ytterligare stödformer. Bättre för såväl arbetsgivare som ansvariga myndigheter vore färre stödformer med regelverk som är stabila över lång tid.

    Färre stöd och stabila regelverk kommer också att göra det lättare att minska den administrativa bördan på arbetsgivare och myndigheter.

    • Tänk igenom målgrupperna
    • Yrkesintroduktionsanställningarna presenterades som en insats med syfte att såväl bereda arbetstillfällen till ett stort antal arbetslösa ungdomar som att ett sätt att säkra kompetensförsörjningen i de aktuella branscherna. I den mån de varit framgångsrika är det i den senare rollen. En arbetsgivare som ska göra åtagandet att anställa en person under utbildning är av naturliga skäl noga med vem de väljer. Det blir då inte de arbetslösa som står längst bak i kön. Att målgruppen för stöden inte lever upp till arbetsgivarnas krav finns också med i Riksrevisionens utvärdering av instegsjobben (RiR 2013:17) som en av förklaringarna till att dessa inte blivit fler.

      En subventionerad anställning i kombination med utbildning bör därför ofta inte vara det första steget in på arbetsmarknaden, utan snarare ett led i sekvens av åtgärder där anställningen föregåtts av andra insatser.

      Målgrupperna bör heller inte vara för breda. Alliansregeringens nedsättning av arbetsgivaravgifterna berörde många, då alla arbetsgivare som anställde någon under 26 år fick del av stödet, men innebar samtidigt att arbetsgivarna fick stora subventioner för att anställa personer som de redan hade anställda eller ändå skulle ha anställt. Miljardbelopp betalades ut i onödan. Därför är det bättre att ha snäva och tydligt definierade målgrupper.

      • Anpassa utbildningen
      • Inom flera branscher finns en lång tradition av lärlingssystem och andra former av branschspecifik utbildning. En del av dessa kan tjäna som modell för fler yrken. Ordnade utbildningsgångar ger trygghet för såväl arbetsgivaren som arbetstagaren.

        Problem har dock uppstått när arbete ska kombineras med reguljär utbildning eller SFI. För såväl instegs- som traineetjänsterna är en förklaring till de låga volymerna att det inte i tillräckligt stor utsträckning funnits utbildningar som på att bra sätt går att kombinera med arbete på deltid. Här finns mycket som politikerna, både på riksplanet och i kommunerna, kan göra. Kanske kan man utveckla modeller där arbete på heltid under ett antal månader kombineras med utbildning i modulform under några veckor?

        En sak som direkt bör avvisas är dock inträdesjobbens frånvaro av krav på utbildningens innehåll. Att arbetstagare under tre års tid får 30 procent mindre betalt utan att det ställs krav på en plan för utbildningen, samtidigt som arbetsgivaren får en subvention, är att inbjuda till missbruk.

        • Använd befintlig lagstiftning
        • Nya kombinationer av arbete och utbildning kräver inte några ändringar i den befintliga arbetsrättsliga lagstiftningen. Sverige har inte brist på anställningsformer.  Arbetsgivare kan redan idag anställa någon på deltid som samtidigt studerar. Möjligheterna att anställa tidsbegränsat är mycket frikostiga och en av poängerna med att införa allmän visstidsanställning för drygt tio år sedan var  att inte behöva hålla på att lagstifta om nya grunder för tidsbegränsning. Subventioner i form av anställningsstöd kan beviljas för såväl deltidsarbete som för tidsbegränsade anställningar.

          • Förenkla administrationen och använd fler aktörer
          • Som nämnts ovan torde färre olika typer av stöd och anställningsformer i sig förenkla administrationen för såväl arbetsgivare som ansvariga myndigheter. Det finns även andra sätt att genom bättre rutiner och samarbete mellan myndigheter förbättra administrationen. Samtidigt ska man dock vara medveten om att väl uttänkta målgrupper, vilket som nämnts tenderar att göra stöd och andra insatser mer effektiva, samtidigt kräver viss administration. I samband med lanseringen av inträdesjobben hävdades det att dessa skulle vara enkla för arbetsgivarna och inte administreras av Arbetsförmedlingen utan av skatteverket. Problemet med det upplägget är att Skatteverket, till skillnad från Arbetsförmedlingen, inte har de uppgifter som krävs för att identifiera en målgrupp som unga utan färdig gymnasieutbildning.

            Ett annat sätt att göra fler arbetsgivare intresserade av att anställa människor som har svårt att få arbete samtidigt som de får viss utbildning är att använda sig av mellanhänder, t ex bemanningsföretag. Ett specialiserat företag står för anställning, utbildning och administration medan arbetet utförs på ett annat företag.

            En variant på en sådan lösning som TCO har föreslagit är det vi kallar "RUT-på-jobbet". På många arbetsplatser finns det i dag arbetsuppgifter som utförs av personal som egentligen är anställda för att göra annat. Det finns också arbetsuppgifter som inte utförs, trots att det sannolikt skulle öka produktiviteten. En del av dessa, till exempel mycket enkla former av kontorsservice, skulle vara lämpade för personer som behöver få in en fot på arbetsmarknaden.

            För de politiker som ser kombinationer av utbildning och arbete som ett effektivt sätt för nyanlända och ungdomar med bristfällig utbildning att komma in på arbetsmarknaden finns det alltså mycket de kan göra. Lönebildningen bör de dock lämna till de som kan den bäst – arbetsgivare och fackliga organisationer.

            Läs även:

            TCO-rapporter:

            Lönsamt med lägre löner?  (En genomgång av vad forskningen säger)

            Mer än var fjärde nyanländ finns i ett bristyrke

            Blogginlägg:

            Lägre ingångslöner - rätt tänkt, fel tänkt och ljudet av en öppen dörr som sparkas in.

            Svårt att lagstifta om sänkta löner

            Enklare anställningsstöd?

            Räknar man är låglönejobben dyrare för arbetsgivarna

            Samhällspolitisk chef

            Efter pandemin krävs lag om personliga integriteten

            Pandemin har lett till en snabb utveckling av digitala arbetssätt. För att ta vara på fördelarna men samtidigt behålla tilliten krävs tydliga regler om hur information får användas.

             

            Läs mer

            Debatt

            Inför en lag om personlig integritet i arbetslivet

            Efter pandemin måste en lag om personlig integritet i arbetslivet införas, det kräver TCO i ett brev till regeringen och i en artikel på Dagens nyheters debattsida.

            Nyheter

            Nya förslagen för arbetskraftinvandring räcker inte

            Dagens system för arbetskraftsinvandring har flera brister som behöver åtgärdas. Men de förslag som presenteras i utredningen om arbetskraftsinvandring är inte tillräckliga.

            Pressmeddelanden

            Det går för långsamt mot jämställt föräldraskap

            Utvecklingen mot en mer jämställd fördelning av föräldraledigheten går för långsamt och takten har avtagit det senaste året. Det visar TCO:s nya jämställdhetsindex som släpps idag. Kvinnor tog ut 68,7 procent av alla dagar med föräldrapenning och vård av sjukt barn förra året. Män tog alltså bara ut 31,3 procent.

            Debatt

            Krävs social dialog för att få fart på europeisk ekonomi

            En lyckad jobbpolitik, klimatanpassning och konkurrenskraft går hand i hand med kompetensutveckling, social trygghet och jämställdhet. Vägen dit är via starka parter på arbetsmarknaden, skriver vi tillsammans med våra nordiska kollegor på Altinget.

            Nyheter

            Omställning är nyckeln till snabb återhämtning för Europas ekonomi

            I helgen träffas EU-ländernas regeringar och arbetsmarknadens parter i portugisiska Porto för att ta vidare arbetet från det sociala toppmöte som hölls i Göteborg 2017, där EU:s pelare för sociala rättigheter antogs. TCO har inför mötet lyft tillgång till vidareutbildning samt jämställdhet och kollektivavtalslösningar som de allra mest prioriterade frågorna för en snabb och hållbar återhämtning av den EU:s ekonomi. Inför mötet i Porto har EU-kommissionen stakat ut flera ambitiösa mål till 2025, där ett är särskilt viktigt: att 60 procent av EU:s vuxna befolkning varje år ska delta i utbildning eller kompetensutveckling.

            Pressmeddelanden

            Therese Svanström vald till vice ordförande för Folksam Sak

            Försäkringsbolaget Folksam består av de två ömsesidiga bolagen Folksam Sak och Folksam Liv samt ett antal dotterbolag. På torsdagen valdes TCO:s ordförande Therese Svanström till ny ledamot i styrelsen för Folksam Sak.

            Gå till Aktuellt

            TCO bloggar

            Therese Svanström - Ordförande TCO

            29 april, 2021

            Två glädjande rapporter visar på ökad facklig styrka!

            En arbetsmarknad i förändring innebär utmaningar. Arbetsvillkor förändras, nya jobb uppstår och nya branscher tillkommer där arbetsvillkoren naturligtvis ska vara schyssta. TCO-förbundens medlemmar uttrycker ett behov av kunskapshöjande insatser för att de ska klara av att hänga med i sina yrken. Då är det viktigt med ökad facklig styrka, och förra veckan presenterades två rapporter som pekade i just den riktningen.

            Sofia Råsmar - EU-jurist

            10 maj, 2021

            Tjänstemän - vilket EU vill ni leva i?

            På Europadagen 9 maj började samtalet om EU:s framtid under namnet Konferensen om Europas framtid, också kort och gott omnämnd som framtidskonferensen. I en rad debatter och diskussioner ska människor från hela EU under ca ett års tid dela med sig av sina idéer och på så sätt bidra till att skapa vår gemensamma framtid.

            EU

            Mika Domisch - Internationell sekreterare

            06 maj, 2021

            Porto visar vägen

            Ibland måste man lyfta blicken för att se skogen för alla träd. EU är som bekant ett samarbete mellan 27 medlemsländer som inte bara bildar världens största marknad utan som med sin gemensamma handelspolitik är en allt tyngre global spelare. Samtidigt blir den globala ekonomiska konkurrensen allt tuffare när globalisering, digitalisering och klimatutmaningen leder till snabbt föränderliga samhällen och arbetsmarknader. Men hur ska EU hävda sig i framtiden?

            EU, Partsmodellen

            Ann-Katrin Dolium - Internationell sekreterare

            26 april, 2021

            TCO fördömer fängslandet av fackliga ledare i Hongkong

            Nyligen dömdes Lee Cheuk-yan, generalsekreterare för den oberoende fackliga organisationen Hong Kong Confederation of Trade Unions, HKCTU, till 14 månaders fängelse. Hans brott består i att ha organiserat en demonstration mot Kinas ökande inflytande i Hongkong i augusti 2019, och att ha deltagit i protesterna mot inskränkningarna av demokratin under 2020.

            Internationellt

            Karin Pilsäter - Ekonomisk politik

            23 april, 2021

            Ännu en underbar natt!

            Ikväll är det 40 år sedan det som kom att kallas ”den underbara natten” inleddes, då en politisk överenskommelse om en skattereform gjordes. En bra dag att påminna om politiska förhandlingar kräver ett gediget genomarbetat underlag för att lösningarna ska bli bra. Januariavtalets skattereform har ännu inte påbörjats. Finansministern borde jubilera genom att sätta igång en expertutredning. Så kanske ännu en underbar natt kommer!

            Ekonomi och tillväxt, Skattereform

            Åsa Forsell - Utredare med ansvar för jämställdhetsfrågor.

            21 april, 2021

            Normer styr hur länge kvinnor och män är föräldralediga – politiken behöver signalera att jämställt föräldraskap är målet

            Utvecklingen mot en mer jämställd fördelning av föräldraledigheten går för långsamt och takten har avtagit det senaste året. Det visar TCO:s nya jämställdhetsindex. Nyare forskning visar att normer på arbetsplatserna styr hur länge kvinnor och män är föräldralediga. För att skynda på utvecklingen mot ökad ekonomisk jämställdhet behöver reglerna kring föräldraförsäkringen reformeras så att de tydligt signalerar att målet är jämställt föräldraskap – det är dags för tredelning av föräldrapenningdagarna och även dagar med ersättning på grundnivå ska vara reserverade.

            Jämställdhet

            Gå till TCO bloggar

            TCO play

            Se fler filmer

            Rapporter

            Rapporter

            Från jämställda par till ojämställda föräldrar

            Varför väljer föräldrar att dela på föräldraledigheten som de gör? Trots möjligheten att dela lika är det få föräldrapar som gör det. Ny forskning visar att normer på arbetsplatsen styr hur föräldrar delar på dagarna.

            Läs vidare

            Rapporter

            Livspusslet under coronapandemin

            Hur påverkas livspusslet för de tjänstemän som har arbetat hemifrån och de som har fortsatt gå till arbetsplatsen under coronapandemin? Påverkas kvinnor och män på olika sätt? Det är några av frågorna som tas upp i den här rapporten som baseras på en undersökning om tjänstemännens arbetsmiljö och livspussel under pandemin.

            Läs vidare

            Rapporter

            Lärcentra - för högre utbildning i hela Sverige

            Förbättrad tillgång till högre utbildning i hela landet är inte bara en central fråga för TCO – det är också en fråga som blir än viktigare när arbetsmarknaden förändras i snabb takt. Det är därför oroande att tillgängligheten till högre utbildning utanför lärosätenas huvudorter tycks ha minskat under senare tid.

            Läs vidare

            Rapporter

            Vidareutbildning, varför och för vad?

            Vår ekonomi och arbetsmarknad är i konstant förändring. Coronakrisen har ställt vår förmåga att hänga med i utvecklingen på sin spets. Vår rapport ”Vidareutbildning, varför och för vad? visar att behovet av vidareutbildning och kompetensutveckling är stort. Något det var redan före pandemin. Vi har också flera konkreta förslag på hur förutsättningarna för omställning kan bli bättre för alla…

            Läs vidare

            Se alla rapporter

            Arbetsvärlden

            Arbetsvärlden är en webbtidning om arbetsmarknaden. Den ges ut av TCO och görs av en självständig redaktion.

            Hitta ditt fackförbund

            TCO är en centralorganisation för 13 fackförbund som tillsammans har 1,4 miljoner medlemmar.
            Använd filtret nedan för att hitta ditt fackförbund.