Istället för inträdesjobb och traineetjänster - så skapar vi bättre kombinationer av arbete och utbildning

TCObloggar 2017-09-03

Oavsett vilka partier som har suttit i regering har två typer av insatser dominerat nytillskotten bland de arbetsmarknadspolitiska insatserna de senaste 15 åren. Det har dels handlat om att genom olika subventioner sänka arbetsgivares kostnader för att anställa grupper som har svårt att få arbete, dels om att på olika sätt försöka kombinera arbete och utbildning. Alliansregeringens instegsjobb och yrkesintroduktionsanställningar, liksom den rödgröna regeringens traineetjänster, är exempel på bådadera.

Häromveckan föreslog de fyra allianspartierna ytterligare en insats av samma typ: Inträdesjobb. Förslaget innebär i korthet att arbetsgivare ska kunna anställa nyanlända samt unga upp till 23 år utan fullständig gymnasieutbildning. Lönen ska motsvara 70 procent av rådande ingångslön i branschen och 30 procent av arbetstiden anses gå till att lära sig arbetet eller till utbildning. Inträdesjobben ska subventioneras genom slopad arbetsgivaravgift. Allianspartierna har presenterat liknande förslag tidigare och en variant, utbildningsanställning, utreddes under Alliansregeringen andra mandatperiod men kritiserades av många remissinstanser och genomfördes aldrig (SOU 2012:80).

Vilka löner som ska gälla för ett visst arbete är i Sverige en fråga för arbetsmarknadens parter, inte politikerna. Det är därför inte konstigt att den del av förslaget som fått mest uppmärksamhet är Allianspartiernas hot att – om inte arbetsmarknadens parter enas om motsvarande lösning – driva igenom inträdesjobben lagstiftningsvägen.

Hur detta ska gå till anges dock inte. I praktiken skulle det kräva en lagstiftning som skapar en ny typ av anställning, med en lön som motsvarar 70 procent av relevant kollektivavtals ingångslön, samtidigt som den stadgar att kollektivavtal som innehåller bestämmelser om minimivillkor som är mer förmånliga än inträdesjobben för nyanlända eller personer under 23 år utan fullständig gymnasieutbildning är ogiltiga i dessa delar. Det skulle påverka alla kollektivavtal på den svenska arbetsmarknaden, skapa rättslig osäkerhet och vore ett allvarligt ingrepp i avtalsfriheten.

Ingreppet vore så stort att det skulle kunna anses strida mot Europakonventionens artikel 11 om föreningsfrihet. Europadomstolen har inte godtagit att man inskränker den fackliga förenings- och förhandlingsrätten med mindre än att det anses nödvändigt i ett demokratiskt samhälle (Demir och Baykara mot Turkiet). Mer om detta kan ni läsa i ett tidigare inlägg här på utredarna.

Tanken att möjliggöra för människor som har svårt att komma in på arbetsmarknaden genom kombinationer av arbete och utbildning är dock god och bör diskuteras separat från ingrepp i förhandlingsrätten. Lärdomar bör då dras från de kombinationer av arbete och utbildning som redan finns. Inget av dessa har levt upp till förväntningarna. Alliansregeringen ambition för yrkesintroduktionsanställningarna var 30 000 och den nuvarande regeringen har lovat 32 000 traineetjänster. Enligt Arbetsförmedlingens statistik omfattar dessa idag 694 respektive 425 personer. 4 039 personer har instegsjobb. Praktiska erfarenheter och utvärderingar av dessa stödformer från bland annat Statskontoret och Riksrevisionen ger ledning till vad som behöver göras.

  • Minska antalet stödformer
  • Idag finns det ett tiotal olika former subventionerade anställningar för arbetslösa. Detta skapar flera problem. Arbetsgivare upplever systemet som svårt att överblicka och de olika stöden konkurrerar med varandra så att arbetslösa kanske inte får den insats som vore mest lämplig utan den som arbetsgivaren eller handläggaren känner bäst till eller upplever som enklast att administrera.

    Politikerna är inte omedvetna om detta. Tvärtom. I regeringskansliet pågår en översyn av de subventionerade anställningar och Moderaterna presenterade förra året kloka förslag om hur antalet stöd kan minskas. Ändå tycks de inte kunna motstå den politiska frestelsen att presentera ytterligare stödformer. Bättre för såväl arbetsgivare som ansvariga myndigheter vore färre stödformer med regelverk som är stabila över lång tid.

    Färre stöd och stabila regelverk kommer också att göra det lättare att minska den administrativa bördan på arbetsgivare och myndigheter.

    • Tänk igenom målgrupperna
    • Yrkesintroduktionsanställningarna presenterades som en insats med syfte att såväl bereda arbetstillfällen till ett stort antal arbetslösa ungdomar som att ett sätt att säkra kompetensförsörjningen i de aktuella branscherna. I den mån de varit framgångsrika är det i den senare rollen. En arbetsgivare som ska göra åtagandet att anställa en person under utbildning är av naturliga skäl noga med vem de väljer. Det blir då inte de arbetslösa som står längst bak i kön. Att målgruppen för stöden inte lever upp till arbetsgivarnas krav finns också med i Riksrevisionens utvärdering av instegsjobben (RiR 2013:17) som en av förklaringarna till att dessa inte blivit fler.

      En subventionerad anställning i kombination med utbildning bör därför ofta inte vara det första steget in på arbetsmarknaden, utan snarare ett led i sekvens av åtgärder där anställningen föregåtts av andra insatser.

      Målgrupperna bör heller inte vara för breda. Alliansregeringens nedsättning av arbetsgivaravgifterna berörde många, då alla arbetsgivare som anställde någon under 26 år fick del av stödet, men innebar samtidigt att arbetsgivarna fick stora subventioner för att anställa personer som de redan hade anställda eller ändå skulle ha anställt. Miljardbelopp betalades ut i onödan. Därför är det bättre att ha snäva och tydligt definierade målgrupper.

      • Anpassa utbildningen
      • Inom flera branscher finns en lång tradition av lärlingssystem och andra former av branschspecifik utbildning. En del av dessa kan tjäna som modell för fler yrken. Ordnade utbildningsgångar ger trygghet för såväl arbetsgivaren som arbetstagaren.

        Problem har dock uppstått när arbete ska kombineras med reguljär utbildning eller SFI. För såväl instegs- som traineetjänsterna är en förklaring till de låga volymerna att det inte i tillräckligt stor utsträckning funnits utbildningar som på att bra sätt går att kombinera med arbete på deltid. Här finns mycket som politikerna, både på riksplanet och i kommunerna, kan göra. Kanske kan man utveckla modeller där arbete på heltid under ett antal månader kombineras med utbildning i modulform under några veckor?

        En sak som direkt bör avvisas är dock inträdesjobbens frånvaro av krav på utbildningens innehåll. Att arbetstagare under tre års tid får 30 procent mindre betalt utan att det ställs krav på en plan för utbildningen, samtidigt som arbetsgivaren får en subvention, är att inbjuda till missbruk.

        • Använd befintlig lagstiftning
        • Nya kombinationer av arbete och utbildning kräver inte några ändringar i den befintliga arbetsrättsliga lagstiftningen. Sverige har inte brist på anställningsformer.  Arbetsgivare kan redan idag anställa någon på deltid som samtidigt studerar. Möjligheterna att anställa tidsbegränsat är mycket frikostiga och en av poängerna med att införa allmän visstidsanställning för drygt tio år sedan var  att inte behöva hålla på att lagstifta om nya grunder för tidsbegränsning. Subventioner i form av anställningsstöd kan beviljas för såväl deltidsarbete som för tidsbegränsade anställningar.

          • Förenkla administrationen och använd fler aktörer
          • Som nämnts ovan torde färre olika typer av stöd och anställningsformer i sig förenkla administrationen för såväl arbetsgivare som ansvariga myndigheter. Det finns även andra sätt att genom bättre rutiner och samarbete mellan myndigheter förbättra administrationen. Samtidigt ska man dock vara medveten om att väl uttänkta målgrupper, vilket som nämnts tenderar att göra stöd och andra insatser mer effektiva, samtidigt kräver viss administration. I samband med lanseringen av inträdesjobben hävdades det att dessa skulle vara enkla för arbetsgivarna och inte administreras av Arbetsförmedlingen utan av skatteverket. Problemet med det upplägget är att Skatteverket, till skillnad från Arbetsförmedlingen, inte har de uppgifter som krävs för att identifiera en målgrupp som unga utan färdig gymnasieutbildning.

            Ett annat sätt att göra fler arbetsgivare intresserade av att anställa människor som har svårt att få arbete samtidigt som de får viss utbildning är att använda sig av mellanhänder, t ex bemanningsföretag. Ett specialiserat företag står för anställning, utbildning och administration medan arbetet utförs på ett annat företag.

            En variant på en sådan lösning som TCO har föreslagit är det vi kallar "RUT-på-jobbet". På många arbetsplatser finns det i dag arbetsuppgifter som utförs av personal som egentligen är anställda för att göra annat. Det finns också arbetsuppgifter som inte utförs, trots att det sannolikt skulle öka produktiviteten. En del av dessa, till exempel mycket enkla former av kontorsservice, skulle vara lämpade för personer som behöver få in en fot på arbetsmarknaden.

            För de politiker som ser kombinationer av utbildning och arbete som ett effektivt sätt för nyanlända och ungdomar med bristfällig utbildning att komma in på arbetsmarknaden finns det alltså mycket de kan göra. Lönebildningen bör de dock lämna till de som kan den bäst – arbetsgivare och fackliga organisationer.

            Läs även:

            TCO-rapporter:

            Lönsamt med lägre löner?  (En genomgång av vad forskningen säger)

            Mer än var fjärde nyanländ finns i ett bristyrke

            Blogginlägg:

            Lägre ingångslöner - rätt tänkt, fel tänkt och ljudet av en öppen dörr som sparkas in.

            Svårt att lagstifta om sänkta löner

            Enklare anställningsstöd?

            Räknar man är låglönejobben dyrare för arbetsgivarna

            Samhällspolitisk chef

            Välkommet räddningspaket för arbetstagare

            TCO välkomnar regeringens paket med satsningar på bland annat a-kassan och utbildningssektorn. Flera av förslagen går i linje med det TCO framfört till regeringen de senaste veckorna. 

            Läs mer

            Debatt

            Fel läge att experimentera med Arbetsförmedlingen

            Nu när Januaripartierna har valt att skjuta upp förhandlingarna om reformeringen av Arbetsförmedlingen med anledning av Coronakrisen, borde även pilotprojektet Kundval Rusta och Matcha, KROM, skjutas upp. Resurser bör istället riktas till beprövade insatser som fungerar, anser de fackliga centralorganisationernas arbetsmarknadspolitiska experter.

            Nyheter

            Höjt tak i a-kassan gör stor skillnad för barnfamiljen

            4 200 kronor i månaden. Så mycket mer kan en barnfamilj få ut i och med regeringens beslut om höjning av taket i a-kassan tillfälligt under 2020. - Att vara med i a-kassan kan vara skillnaden mellan att kunna bo kvar i huset under tiden man söker ett nytt jobb, säger Therese Svanström, ordförande TCO.

            Pressmeddelanden

            Välkommet räddningspaket för arbetstagare

            Regeringen och samarbetspartierna presenterade på måndagen ett paket med satsningar på bland annat a-kassan och utbildningssektor. TCO välkomnar att fler kommer att kunna få a-kassa, samtidigt som också takbeloppet i arbetslöshetsförsäkringen höjs. På utbildningsområdet genomförs flera förändringar som också ligger väl i linje med vad TCO framfört till regeringen de senaste veckorna.

            Debatt

            Glöm inte bort EU i budgetstriden

            Diskussionen om EU-budgeten handlar mycket om kronor, ören och procentsatser, och mindre om vad EU-budgeten egentligen ska användas till. Den svenska regeringen, påhejad av oppositionen, har upprepat gång på gång att EU måste rätta munnen efter matsäcken. Men vi efterlyser svaret på vad Sverige vill att budgeten ska användas till.

            Nyheter

            Therese Svanström om TCO:s arbete med anledning av Corona

            TCO arbetar intensivt på bred front med flera frågor. Det viktigaste är att hjälpas åt att hitta lösningar och inte lamslås av situationen. Här berättar ordförande Therese Svanström mer om hur TCO arbetar just nu.

            Pressmeddelanden

            TCO:s nya jämställdhetsindex: ”Dags för politikerna att kavla upp ärmarna!”

            Kvinnor tog ut 69,1 procent av alla dagar med föräldrapenning och vård av sjukt barn förra året. Männen tog alltså bara ut 30,9 procent. Det är 4,3 procentenheter närmare jämställt uttag än för fem år sedan. Det visar TCO:s nya jämställdhetsindex som släpps idag.

            Gå till Aktuellt

            TCO bloggar

            Therese Svanström - Ordförande TCO

            03 april, 2020

            Att hålla ihop och att hålla i

            Vi lägger strax en tredje vecka av aktiviteter i pandemins tecken till räkningen. De allt mer digitala arbetsdagarna – på distans – börjar så sakta kännas som vanligt men jag saknar de personliga mötena. Det är något annat att träffas, även om det ibland också har sina fördelar att kunna ha en videokonferens eller ringa ett samtal.

            Oscar Wåglund Söderström - Internationell chef

            01 april, 2020

            Gemensamma insatser krävs för fler och trygga jobb i krisens Europa

            Coronakrisen har satt Europasamarbetet på prov. Vi ser nu hur viktigt det är att EU fungerar i en kris och att vi gör gemensamma insatser där det behövs. När Europa nu riskerar gå in i en djup lågkonjunktur behövs akuta krisåtgärder, men också EU-reformer som banar väg för fler och bättre jobb - och som slår vakt om rättsstat och demokrati. Partssamverkan och kollektivavtal spelar en nyckelroll när den europeiska ekonomin ska återuppbyggas.

            Arbetsmarknad, Ekonomi och tillväxt, EU

            Maria Ahrengart - Nationalekonom

            31 mars, 2020

            Var så trygg du kan i otrygga tider

            Coronapandemin påverkar hela samhället. Det är oroliga tider på arbetsmarknaden och det är viktigt för alla arbetstagare att försäkra sig så gott det går.

            Arbetsmarknad, Trygghetssystem

            Maria Ahrengart - Nationalekonom

            30 mars, 2020

            Så påverkas ekonomin för en privatanställd tjänsteman vid arbetslöshet

            Om du jobbar på ett företag som har tecknat kollektivavtalet för privatanställda tjänstemän kan det påverka din privatekonomi mycket. Skillnaden mot att inte arbeta på arbetsplats med kollektivavtal kan vara flera tusenlappar i månaden.

            A-kassan, Trygghetssystem, Partsmodellen

            Therese Svanström - Ordförande TCO

            30 mars, 2020

            Ökad trygghet och bättre omställning

            Idag presenterade regeringen och samarbetspartierna äntligen ett stort paket med åtgärder som riktar sig till arbetstagarna.

            A-kassan, Omställning och utbildning

            Therese Svanström - Ordförande TCO

            27 mars, 2020

            Konstruktiv ton trots svåra tider

            Ännu en ovanlig vecka börjar lida mot sitt slut. Det har kommit flera besked från regeringen, inklusive i frågor TCO drivit. Men vi väntar fortfarande på besked om a-kassan. Vi har löpande dialog med politiken och hoppas att det snart presenteras ett förslag.

            A-kassan

            Gå till TCO bloggar

            TCO play

            Se fler filmer

            Rapporter

            Rapporter

            Får tjänstemännen ihop livspusslet?

            Hinner tjänstemännen med både arbete och föräldraskap? Hur viktigt är det att arbetet är föräldravänligt och hur ser arbetssituationen faktiskt ut? Vilka konsekvenser får det att det oftast är kvinnor som anpassar arbetslivet efter familjelivet? Det är några av frågorna som tas upp i den här rapporten.

            Läs vidare

            Rapporter

            Var rädd om RUT!

            TCO anser att rutavdraget är viktigt för att underlätta människors livspussel, därför måste systemet värnas från förslag som riskerar att undergräva dess legitimitet. TCO framför i denna rapport en rad förslag som syftar till att hålla till rutavdraget träffsäkert, effektivt och legitimt.

            Läs vidare

            Rapporter

            Från lön till studiemedel - går ekonomin ihop?

            Vi lever i en tid då vikten av det livslånga lärandet ökar. Men hur påverkas hushållsekonomin för en yrkesverksam som går tillbaka till skolbänken? Går ekonomin ihop för den som väljer att finansiera sina studier med studiemedel?

            Läs vidare

            Rapporter

            Att använda bostäderna bättre

            I rapporten beskrivs bostadsbristen och problemen med den illa fungerande bostadsmarknaden som ett arbetsmarknadsproblem. Bristande rörlighet bidrar till en sämre fungerande arbetsmarknad eftersom det uppstår rekryteringsproblem. Företag och organisationer kan inte besätta tjänster för att den som skulle ta jobbet inte har möjlighet att skaffa en bostad på rätt ort.

            Läs vidare

            Se alla rapporter

            Arbetsvärlden

            Arbetsvärlden är en webbtidning om arbetsmarknaden. Den ges ut av TCO och görs av en självständig redaktion.

            Hitta ditt fackförbund

            TCO är en centralorganisation för 13 fackförbund som tillsammans har 1,4 miljoner medlemmar.
            Använd filtret nedan för att hitta ditt fackförbund.