Kan man lagstifta om lägre löner? - Den utestående frågan om Alliansens inträdesjobb

TCObloggar 2018-07-04

Inträdesjobben är ett av de viktigare Alliansförslagen på arbetsmarknadsområdet. Men går de överhuvudtaget att genomföra?

DN Debatt idag upprepar Centerpartiets ledare Annie Lööf att partiet, om det får regera efter valet i höst kommer att införa Inträdesjobb. Inträdesjobben är ett gemensamt Alliansförslag som innebär en särskild form av anställning där nyanlända och unga upp till 23 år utan gymnasieexamen ska kunna anställas med en lön som uppgår till 70 procent av rådande ingångslön i branschen, upp till ett tak om 21 000 kronor i bruttolön per månad. 30 procent av arbetstiden anses därmed gå till att lära sig arbetet eller till utbildning.

Vad varken Centerpartier eller de övriga Allianspartierna har svarat på är hur detta skulle gå till. Och det är kanske inte så konstigt. Att lagstifta om sänkta ingångslöner är nämligen mycket svårt.

Många länder har lagstadgade minimilöner. Dessa säger dock vad lönen minst måste uppgå till. Det är fritt fram såväl för arbetsmarknadens parter som för enskilda arbetsgivare och arbetstagare att avtala om högre löner. När Tony Blair införde en lagstadgad minimilön i Storbritannien 1999 var det för att höja de lägsta lönerna som hade blivit allt svårare att leva på, inte för att sänka dem. Samma sak gällde vid införandet av branschvisa lagstadgade minimilöner i Tyskland 2015.

Det som skulle krävas för att lagstiftningsvägen genomdriva sänkta ingångslöner för unga och nyanlända är en lagstiftning som skapar en anställningsform med en viss angiven lön, samtidigt som  arbetsgivare och fackliga organisationer förbjuds att avtala om bättre löner för den aktuella målgruppen. Lagstiftningen skulle behöva säga att kollektivavtal som innehåller bestämmelser om minimivillkor som berör nyanlända eller personer under 23 år och som är mer förmånliga än Inträdesjobben är ogiltiga i de delarna. Det skulle påverka alla kollektivavtal på den svenska arbetsmarknaden och vore ett ingrepp i avtalsfriheten på arbetsmarknaden av aldrig tidigare skådat slag.

Ingreppet är så stort att det sannolikt skulle strida mot Europakonventionens artikel 11. Europadomstolen har inte godtagit att man inskränker den fackliga förenings- och förhandlingsrätten med mindre än att det anses nödvändigt i ett demokratiskt samhälle (Jmf Demir och Baykara mot Turkiet). Att riksdagspartier tämligen lättvindigt lägger denna typ av förlag är beklagligt.

En bättre lösning är de etableringsjobb som arbetsmarknadens parter, bland annat TCO-förbundet Unionen har förhandlat fram. Dessa uppnår samma effekt att hjälpa nyanlända och långtidsarbetlösa att komma i arbete men är rättsligt genomförbara och väl förankrade på arbetsmarknaden.

Samhällspolitisk chef

Det här löser inte problemen, politiker

I överenskommelsen mellan S, C, L och MP finns två besked som är högt prioriterade för TCO-medlemmarna, men att man vill förändra las är inte det som behövs för att förändra arbetsmarknaden, skriver Eva Nordmark på Aftonbladet Debatt.

Läs mer här

TCO:s plattform inför valet till Europaparlamentet

EP-valet i vår är viktigt eftersom parlamentet stiftar lagar som har betydelse för Sveriges ekonomi och välständ. Hur politiken utformas i EU påverkar TCO-förbundens medlemmar.

Läs mer här

Arbetsrätten är inte ett av Sveriges stora problem

Arbetsrätten är inte ett av Sveriges stora problem. Istället bör den politiska diskussion handla om reformer som rör andra områden som: ubildning, jämställdhet, pension, kompetensförsörjning, skolan, klimatet och skattereform, skriver Eva Nordmark på Aftonbladet Debatt.

Läs mer här

Hitta ditt fackförbund

Använd filtret nedan för att hitta ditt fackförbund