Hisspojkar eller hälften av alla jobb? Om digitaliseringen och arbetsmarknaden

TCObloggar 2017-05-07

Det är gott om fantasifulla visioner om vad digitaliseringen kommer att betyda för framtidens arbetsliv. Mängder av böcker, bloggar och mer eller mindre självutnämnda framtidsexperter tävlar om att beskriva hur allt kommer att förändras – och att det kommer att gå vansinnigt fort. För vissa är det en ny skön värld där tekniken kommer att befria oss från dagens begränsningar i tid och rum, hierarkier krossas och fräcka uppstickare ersätta gamla dominanter. Andra ser ett samhälle där arbetslösheten skjuter i höjden när robotarna tar jobben och digitaliseringens vinster tillfaller några få företag och individer.

I grunden är de dock överens om en sak: att kraften i den teknologiska förändringen är så stark att utgången är mer eller mindre given. Men lika lite som så varit fallet vid tidigare teknikskiften är det så nu – även idag finns det saker som kan göras för att dra så mycket nytta som möjligt av den nya teknikens fördelar och undvika eller lindra konsekvenserna av dess baksidor. Men först måste vi förstå digitaliseringen rätt.

I en mycket uppmärksammad studie av Carl Benedict Frey och Michael Osborne (2013) förutspåddes att 47 procent av alla jobb i USA ligger i riskzonen för att automatiseras. Frey och Osborne tog uppgifter om vilka arbetsmoment (tasks) som ingår i olika yrken och bad sedan en grupp forskare inom maskininlärning att titta på ett urval av dessa yrken och baserat på vilka arbetsuppgifter som ingår i ett yrke bedöma vilka som kan automatiseras eller inte. Det använde sedan resultaten för urvalet av yrken till att göra bedömningar för övriga yrken och dela in dessa i yrken med låg risk för automatisering (<30%), medelhög risk (30-70%) och hög risk (>70%). Avslutningsvis beräknade de hur många av de anställda i USA som finns i yrken med hög risk för automatisering – nästan hälften.

Genom att replikera det sista ledet i studien på svenska data kom Stefan Fölster, i en rapport för Stiftelsen för strategisk forskning – Vartannat jobb automatiseras inom 20 år - fram till att en ännu större andel jobb, 53 procent, kan komma att automatiseras i Sverige.

Därefter har allt fler forskare intresserat sig för frågan om digitaliseringens påverkan på arbetsmarknaden. I en rapport för OECD använder Arntz, Gregory och Zierahn en annan metod. De tar bland annat hänsyn till att personer som har samma yrke kan göra olika saker samt att arbetsmoment som är lätta att automatisera ofta är sammanflätade med moment som är svårautomatiserade, som arbete i grupp och interaktion ansikte-mot-ansikte. De tar även hänsyn till att yrken har olika innehåll i olika länder. Med denna metod sjunker andelen jobb som kan komma att automatiseras de närmaste decennierna radikalt. För USA från 47 till 9 procent och för Sverige till drygt 7 procent (att jämföra med Fölsters 53 procent).

Såväl Frey och Osborne som Arntz, Gregory och Zierahn gör förutsägelser för framtiden. Ett annat sätt att empiriskt försöka analysera digitaliseringens påverkan är att titta vad som har hänt bakåt i tiden. Då varken automatisering eller digitalisering är något helt nytt borde det, om förutsägelserna om att hela yrken kommer att försvinna stämmer, redan finnas exempel på detta.

James Bessen, forskare på Boston University och tidigare mjukvaruföretags-VD, har studerat hur automatisering och datoranvändning påverkat olika yrken i USA. Även han betonar att automatisering av arbetsmoment sällan leder till automatisering av ett helt yrke. Av de 271 yrken som ingick i 1950 års folkräkning i USA hade flera försvunnit vid 2010 års folkräkning. Bara ett yrke hade dock försvunnit på grund av automatisering – hissoperatörer. Den omfattande automatisering som skedde under den studerade sextioårsperioden var nästan uteslutande automatisering av moment snarare än hela yrken.

Metoden att titta på historiska data används även i den för svenska förhållanden kanske mest intressanta studien av digitaliseringen. I en rapport för Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi (ESO) använde Heyman, Norbäck och Persson sig av Freys och Osbornes yrkesindelning (vilken de påpekar inte tar hänsyn till att yrken kan ha annat innehåll i Sverige än i USA) för att undersöka hur investeringar i digitalisering och automatisering påverkat det svenska näringslivet 1996-2013. Deras slutsats är att automatiseringen redan haft stora effekter på den svenska arbetsmarknaden. Det visas genom att andelen sysselsatta i arbeten med hög risk för automatisering har minskat något under den studerade perioden, från 56,9 till 44,4 procent, vilket visar att rationaliseringar redan har ägt rum. Nästan hela minskningen skedde i yrken där utbildningsnivån är låg, medan yrken som enligt Frey och Osborne löper hög risk att automatiseras men där utbildningsnivån är hög ökade sin andel av de sysselsatta.

För att rätt kunna förstå och förutse digitaliseringens inverkan arbetsmarknaden i ett visst land måste man också beakta det faktum att samma teknologiska förändringar inte nödvändigtvis får samma effekter i olika länder. Hur arbetsmarknaden är organiserad har betydelse. I marsnumret av tidskriften Social Policy & Administration skriver en av arbetsmarknadssociologins tungviktare, Duncan Gallie att faktorer som medarbetares inflytande, facklig organisationsgrad och kollektivavtalstäckning har visat sig ha stor betydelse för hur en given teknologisk förändring påverkar arbetets innehåll och organisation.

Från detta kan man dra två viktiga slutsatser. För det första ska man vara försiktig med att utifrån studier på andra länder förutspå utvecklingen på den svenska arbetsmarknaden. För det andra visar det att utvecklingen går att påverka, både av arbetsmarknadens parter och genom politiska beslut – den är inte förutbestämd av teknologin.

Vad behöver då göras?

Som framgått ovan gör forskarna olika bedömningar av digitaliseringens och automatiseringens kraft och effekter. Men oavsett om det rör sig om hisspojkar eller hälften av alla jobb och oavsett om det handlar om jobb som kommer att försvinna eller jobb som kommer att förändras så finns det en röd tråd i deras policyrekommendationer: utbildning är viktigt och det inte bara i början av arbetslivet. Arntz, Gregory och Zierahn menar att många yrken kommer att förändras av digitaliseringen och pekar särskilt på behovet av vidareutbildning. ESO-rapporten, som ju specifikt gäller Sverige, avslutas med konstaterande att ”reformer som innebär ökad kvalitet och incitament för utbildning och vidareutbildning kanske [är] än mer viktiga i framtidens näringsliv”. TCO har nyligen lämnat konkreta förslag till sådana reformer.

Den kraft och snabbhet med vilken digitaliseringen i vissa scenarier förväntas dra fram används ofta för att ifrågasätta existerande regelverk: ny teknik kräver nya regler. Historiskt har dock den svenska arbetsmarknadens institutioner – starka parter med stor autonomi, en stark men flexibel arbetsrätt, aktiv arbetsmarknadspolitik – gång på gång visat sin förmåga att både underlätta och hantera förändring. Dessa institutioner bör utvecklas, inte avvecklas.

I grunden bör vi vara teknikoptimister. Digitaliseringen och automatiseringen erbjuder många möjligheter som kan göra människors liv bättre. Var inte rädd för framtiden - var med och forma den.

Samhällspolitisk chef

Tjänstemännens behov av kompetensutveckling är stort

Coronapandemin har ställt vår förmånga att hänga med i utvecklingen på sin spets. Vår nya rapport Vidareutbildning, varför och för vad? visar att behoven är stora, och det var redan före krisen. 

Läs rapporten

Debatt

Nivåerna för a-kassan har inverkan på landets ekonomi

Den allra viktigaste frågan i höstens budget blir vilka förutsättningar vi har för att snabbt vända den nedgång i ekonomin som pandemin gett upphov till. Ersättningsnivåerna för a-kassan kan inte enbart begränsas till att handla om den enskildes privatekonomi utan den faktiska ersättningen har inverkan på landets ekonomi. Att behålla den tillfälliga höjningen bidrar till att hålla uppe den inhemska konsumtionen, samtidigt som den är positiv för ekonomin i kommuner och regioner.

Nyheter

Fortsätt sök gemensamma lösningar - bortom egenintresset

Det är halvtid i mandatperioden och sista halvåret har präglats av pandemin. TCO uppmanar riksdagsledamöterna att de går in i det nya riksdagsåret med en fortsatt vilja till att hitta gemensamma lösningar. Pandemin är inte över och vi behöver göra stora satsningar på Sveriges förmåga att ställa om.

Pressmeddelanden

Stort behov av omställningsmöjligheter i hela landet

SCB har på uppdrag att TCO genomfört en undersökning bland Sveriges tjänstemän kring behovet av vidareutbildning och kompetensutveckling. Siffrorna visar på stora behov av omställningsmöjligheter i hela landet. Men det finns regionala skillnader.

Debatt

Att försvaga anställningsskyddet är inte lösningen

REPLIK. Vi delar bilden av att den aktiva arbetsmarknadspolitiken behöver reformeras. Det är därför med viss förvåning vi ser att Gulan Avci (L) utmålar de fackliga organisationerna som motståndare mot reformer. Det skriver representanter för Saco och TCO på Altinget Debatt.

Nyheter

Satsa på trygghetssystem, utbildning och välfärden i budgeten för 2021

Att det finns fungerande trygghetssystem och satsning på utbildning är nödvändigt i den lågkonjunktur som Sverige befinner sig i. Under pandemin har antalet arbetssökande ökat och sysselsättningen sjunkit. Nu behövs därför kraftfulla satsningar för omställning och ett besked om att staten är beredd att ta ansvar för att säkra välfärdens finansiering fullt ut.

Pressmeddelanden

LO, TCO och Sacos krav: Stoppa våldet mot fackligt aktiva i Belarus

LO, TCO och Saco är djupt oroade över det eskalerade våldet och bristen på respekt för demokrati i Belarus. Idag lämnade de tre organisationerna över en kravlista från hela den nordiska fackföreningsrörelsen till den belarusiska ambassadören i Stockholm.

Gå till Aktuellt

TCO bloggar

Therese Svanström - Ordförande TCO

25 september, 2020

En ganska bra budgetvecka – men ett helhetsgrepp och kompetensförsörjningsfrågorna saknas än

I måndags överlämnade finansminister Magdalena Andersson nästa års statsbudget till riksdagen. Ur ett TCO-perspektiv, sett till de frågor vi drivit, har vi anledning att vara ganska nöjda.

Arbetsmarknad, Omställning och utbildning

Karin Pilsäter - Ekonomisk politik

25 september, 2020

Budgeten saknar besked om en skattereform

En ganska bra budget för omställning men det saknas långsiktighet och förutsebarhet vad gäller skattepolitiken och välfärdens finansiering. Det är en kortversion av kommentaren om budgetpropositionen för 2021.

Ekonomi och tillväxt, Skattereform

Oscar Wåglund Söderström - Internationell chef

23 september, 2020

Stoppa våldet mot fackligt aktiva i Belarus!

TCO, LO och SACO är djupt oroade över det eskalerade våldet och bristen på respekt för demokrati i Belarus och träffade igår den belarusiska ambassadören i Stockholm. En tydlig lista med krav på förbättringar av situationen för fackliga kollegor i Belarus lämnades över.

Internationellt

Oscar Wåglund Söderström - Internationell chef

23 september, 2020

Swedish trade unions meet Belarusian ambassador

TCO, LO and Saco are deeply concerned about the escalating violence and the lack of respect for democracy in Belarus. The three presidents Therese Svanström, Susanna Gideonsson and Göran Arrius met with the Belarusian Ambassador to Sweden in Stockholm yesterday, calling for immediate improvement of the situation for trade unionists in Belarus.

Internationellt

Therese Svanström - Ordförande TCO

18 september, 2020

Flera viktiga budgetbesked – men många saknas ännu

Under de senaste veckorna har budgetutspel från regeringen och samarbetspartierna presenterats nästan dagligen. Flera viktiga besked har lämnats i frågor som TCO drivit. Egenföretagare får ett Coronastöd som kommer att betyda mycket för många medlemsgrupper i olika TCO-förbund. Satsningen på lärcenter ligger också i linje med vad TCO har efterfrågat. Tillskotten till kommuner och regioner till följd av ökade kostnaden under pandemin är också mycket viktiga. Men de stora satsningarna på a-kassan och utbildning för omställning lyser fortfarande med sin frånvaro.

A-kassan, Arbetsmarknad, Trygghetssystem

Oscar Wåglund Söderström - Internationell chef

08 september, 2020

TCO rejects EU law on minimum wages

Last week, the European Commission closed its consultation on whether to introduce an EU directive regulating minimum wages in Member States. TCO's reply is crystal clear: we reject the idea of an EU directive, thereby completely rejecting the idea that issues regarding wages should be regulated at EU level.

Gå till TCO bloggar

Seminarier och event

29 September

Tisdag 29 september 08:30 - 09:15 | På denna sida på tco.se

LIVE: Ställ inte in - ställ om! Men hur då?

Coronapandemin har satt omställningsfrågorna i fokus. För TCO har dessa frågor alltid varit i ropet. TCO bjuder därför in till ett webbinarium där vi presenterar den nya rapporten "Vidareutbildning, varför och för vad? - Om tjänstemäns utbildningsbehov på en arbetsmarknad i förändring".

Läs mer Se seminariet i efterhand

2 Oktober

Fredag 2 oktober 09:00 - 13:00 | Digitalt event på tco.se

Digital@Idag 2020

Inom ramen för temadagen Digital@Idag anordnar TCO ett online-seminarium som tar sin utgångspunkt i ett antal aktuella frågeställningar: Hur är läget på den svenska arbetsmarknaden just nu? Hur kommer det se ut imorgon? Vilka krav kommer att ställas på politiken, arbetsmarknadens parter och utbildningsväsendet för att hänga med i teknikomvandlingen?

Läs mer

Se alla event

TCO play

Se fler filmer

Rapporter

Rapporter

Vidareutbildning, varför och för vad?

Vår ekonomi och arbetsmarknad är i konstant förändring. Coronakrisen har ställt vår förmåga att hänga med i utvecklingen på sin spets. Vår rapport ”Vidareutbildning, varför och för vad? visar att behovet av vidareutbildning och kompetensutveckling är stort. Något det var redan före pandemin. Vi har också flera konkreta förslag på hur förutsättningarna för omställning kan bli bättre för alla…

Läs vidare

Rapporter

Tryggheten, staten och partsmodellen 2

Den ekonomiska tryggheten vid arbetslöshet har stor betydelse både för individen och för samhället. I dag består den tryggheten av många olika försäkringar. I den här rapporten går vi igenom utvecklingen av arbetslöshetsförsäkringen - a-kassan - och andra försäkringar sedan 1980 och fram till idag.

Läs vidare

Rapporter

Får tjänstemännen ihop livspusslet?

Hinner tjänstemännen med både arbete och föräldraskap? Hur viktigt är det att arbetet är föräldravänligt och hur ser arbetssituationen faktiskt ut? Vilka konsekvenser får det att det oftast är kvinnor som anpassar arbetslivet efter familjelivet? Det är några av frågorna som tas upp i den här rapporten.

Läs vidare

Rapporter

Var rädd om RUT!

TCO anser att rutavdraget är viktigt för att underlätta människors livspussel, därför måste systemet värnas från förslag som riskerar att undergräva dess legitimitet. TCO framför i denna rapport en rad förslag som syftar till att hålla till rutavdraget träffsäkert, effektivt och legitimt.

Läs vidare

Se alla rapporter

Arbetsvärlden

Arbetsvärlden är en webbtidning om arbetsmarknaden. Den ges ut av TCO och görs av en självständig redaktion.

Hitta ditt fackförbund

TCO är en centralorganisation för 13 fackförbund som tillsammans har 1,4 miljoner medlemmar.
Använd filtret nedan för att hitta ditt fackförbund.