Hisspojkar eller hälften av alla jobb? Om digitaliseringen och arbetsmarknaden

TCObloggar 2017-05-07

Det är gott om fantasifulla visioner om vad digitaliseringen kommer att betyda för framtidens arbetsliv. Mängder av böcker, bloggar och mer eller mindre självutnämnda framtidsexperter tävlar om att beskriva hur allt kommer att förändras – och att det kommer att gå vansinnigt fort. För vissa är det en ny skön värld där tekniken kommer att befria oss från dagens begränsningar i tid och rum, hierarkier krossas och fräcka uppstickare ersätta gamla dominanter. Andra ser ett samhälle där arbetslösheten skjuter i höjden när robotarna tar jobben och digitaliseringens vinster tillfaller några få företag och individer.

I grunden är de dock överens om en sak: att kraften i den teknologiska förändringen är så stark att utgången är mer eller mindre given. Men lika lite som så varit fallet vid tidigare teknikskiften är det så nu – även idag finns det saker som kan göras för att dra så mycket nytta som möjligt av den nya teknikens fördelar och undvika eller lindra konsekvenserna av dess baksidor. Men först måste vi förstå digitaliseringen rätt.

I en mycket uppmärksammad studie av Carl Benedict Frey och Michael Osborne (2013) förutspåddes att 47 procent av alla jobb i USA ligger i riskzonen för att automatiseras. Frey och Osborne tog uppgifter om vilka arbetsmoment (tasks) som ingår i olika yrken och bad sedan en grupp forskare inom maskininlärning att titta på ett urval av dessa yrken och baserat på vilka arbetsuppgifter som ingår i ett yrke bedöma vilka som kan automatiseras eller inte. Det använde sedan resultaten för urvalet av yrken till att göra bedömningar för övriga yrken och dela in dessa i yrken med låg risk för automatisering (<30%), medelhög risk (30-70%) och hög risk (>70%). Avslutningsvis beräknade de hur många av de anställda i USA som finns i yrken med hög risk för automatisering – nästan hälften.

Genom att replikera det sista ledet i studien på svenska data kom Stefan Fölster, i en rapport för Stiftelsen för strategisk forskning – Vartannat jobb automatiseras inom 20 år - fram till att en ännu större andel jobb, 53 procent, kan komma att automatiseras i Sverige.

Därefter har allt fler forskare intresserat sig för frågan om digitaliseringens påverkan på arbetsmarknaden. I en rapport för OECD använder Arntz, Gregory och Zierahn en annan metod. De tar bland annat hänsyn till att personer som har samma yrke kan göra olika saker samt att arbetsmoment som är lätta att automatisera ofta är sammanflätade med moment som är svårautomatiserade, som arbete i grupp och interaktion ansikte-mot-ansikte. De tar även hänsyn till att yrken har olika innehåll i olika länder. Med denna metod sjunker andelen jobb som kan komma att automatiseras de närmaste decennierna radikalt. För USA från 47 till 9 procent och för Sverige till drygt 7 procent (att jämföra med Fölsters 53 procent).

Såväl Frey och Osborne som Arntz, Gregory och Zierahn gör förutsägelser för framtiden. Ett annat sätt att empiriskt försöka analysera digitaliseringens påverkan är att titta vad som har hänt bakåt i tiden. Då varken automatisering eller digitalisering är något helt nytt borde det, om förutsägelserna om att hela yrken kommer att försvinna stämmer, redan finnas exempel på detta.

James Bessen, forskare på Boston University och tidigare mjukvaruföretags-VD, har studerat hur automatisering och datoranvändning påverkat olika yrken i USA. Även han betonar att automatisering av arbetsmoment sällan leder till automatisering av ett helt yrke. Av de 271 yrken som ingick i 1950 års folkräkning i USA hade flera försvunnit vid 2010 års folkräkning. Bara ett yrke hade dock försvunnit på grund av automatisering – hissoperatörer. Den omfattande automatisering som skedde under den studerade sextioårsperioden var nästan uteslutande automatisering av moment snarare än hela yrken.

Metoden att titta på historiska data används även i den för svenska förhållanden kanske mest intressanta studien av digitaliseringen. I en rapport för Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi (ESO) använde Heyman, Norbäck och Persson sig av Freys och Osbornes yrkesindelning (vilken de påpekar inte tar hänsyn till att yrken kan ha annat innehåll i Sverige än i USA) för att undersöka hur investeringar i digitalisering och automatisering påverkat det svenska näringslivet 1996-2013. Deras slutsats är att automatiseringen redan haft stora effekter på den svenska arbetsmarknaden. Det visas genom att andelen sysselsatta i arbeten med hög risk för automatisering har minskat något under den studerade perioden, från 56,9 till 44,4 procent, vilket visar att rationaliseringar redan har ägt rum. Nästan hela minskningen skedde i yrken där utbildningsnivån är låg, medan yrken som enligt Frey och Osborne löper hög risk att automatiseras men där utbildningsnivån är hög ökade sin andel av de sysselsatta.

För att rätt kunna förstå och förutse digitaliseringens inverkan arbetsmarknaden i ett visst land måste man också beakta det faktum att samma teknologiska förändringar inte nödvändigtvis får samma effekter i olika länder. Hur arbetsmarknaden är organiserad har betydelse. I marsnumret av tidskriften Social Policy & Administration skriver en av arbetsmarknadssociologins tungviktare, Duncan Gallie att faktorer som medarbetares inflytande, facklig organisationsgrad och kollektivavtalstäckning har visat sig ha stor betydelse för hur en given teknologisk förändring påverkar arbetets innehåll och organisation.

Från detta kan man dra två viktiga slutsatser. För det första ska man vara försiktig med att utifrån studier på andra länder förutspå utvecklingen på den svenska arbetsmarknaden. För det andra visar det att utvecklingen går att påverka, både av arbetsmarknadens parter och genom politiska beslut – den är inte förutbestämd av teknologin.

Vad behöver då göras?

Som framgått ovan gör forskarna olika bedömningar av digitaliseringens och automatiseringens kraft och effekter. Men oavsett om det rör sig om hisspojkar eller hälften av alla jobb och oavsett om det handlar om jobb som kommer att försvinna eller jobb som kommer att förändras så finns det en röd tråd i deras policyrekommendationer: utbildning är viktigt och det inte bara i början av arbetslivet. Arntz, Gregory och Zierahn menar att många yrken kommer att förändras av digitaliseringen och pekar särskilt på behovet av vidareutbildning. ESO-rapporten, som ju specifikt gäller Sverige, avslutas med konstaterande att ”reformer som innebär ökad kvalitet och incitament för utbildning och vidareutbildning kanske [är] än mer viktiga i framtidens näringsliv”. TCO har nyligen lämnat konkreta förslag till sådana reformer.

Den kraft och snabbhet med vilken digitaliseringen i vissa scenarier förväntas dra fram används ofta för att ifrågasätta existerande regelverk: ny teknik kräver nya regler. Historiskt har dock den svenska arbetsmarknadens institutioner – starka parter med stor autonomi, en stark men flexibel arbetsrätt, aktiv arbetsmarknadspolitik – gång på gång visat sin förmåga att både underlätta och hantera förändring. Dessa institutioner bör utvecklas, inte avvecklas.

I grunden bör vi vara teknikoptimister. Digitaliseringen och automatiseringen erbjuder många möjligheter som kan göra människors liv bättre. Var inte rädd för framtiden - var med och forma den.

Samhällspolitisk chef

Taket i a-kassan behöver höjas permanent

Bara 3 av 10 får 80 procent av lönen i a-kassa med ordinarie regelverk, men med den tillfälliga höjningen får 6 av 10 80 procentig ersättning. Det är mer rimligt. 

Läs mer

Debatt

Förslaget till nya arbetsmiljöregler fyller inte sitt syfte

TCO har en i grunden positiv inställning till Arbetsmiljöverkets arbete med att uppdatera regelverket på arbetsmiljöområdet och göra det mer användarvänligt. Men förutsättningen är att det sker med erkännande av skyddsombudens roll och betydelsen av samverkan på arbetsplatsen. Skyddsnivån får inte heller försämras. Dessvärre lever Arbetsmiljöverkets förslag inte upp till våra förväntningar. Det skriver TCO:s jurist Lise Donovan i en debattartikel i tidningen Publikt.

Nyheter

Fler TCO-medlemmar riskerar långtidsarbetslöshet i krisens spår

Krisen på arbetsmarknaden slår hårt med TCO-förbundens medlemmar. Antalet långtidsarbetslösa har ökat tydligt under året. – Självklart är vi oroliga. För att möta det här måste vi satsa ännu mer på utbildnings- och omställningsinsatser, säger Therese Svanström, ordförande för TCO.

Pressmeddelanden

Extra satsningar på tjänstemännen i arbetsmarknadspolitiken

Idag togs beslut om att mer EU-medel kan användas till tjänstemännens omställning på arbetsmarknaden. Pandemin har slagit hårt mot den svenska arbetsmarknaden. Arbetslösheten har ökat i historiskt snabb takt och därför är förbättrade möjligheter till omställning något som TCO välkomnar.

Debatt

Visst behövs det en återhämtningsplan

Det pågår en debatt just nu huruvida det är bra eller dåligt med gemensam återhämtningsfond för EU. Vi befinner oss just nu mitt i den värsta kris som drabbat Europa under efterkrigstiden och svaret borde vara självklart- vi behöver en återhämtningsplan som leder till en snabb återhämtning.

Nyheter

Pensionsgruppens nya förslag är ett steg i rätt riktning

Den parlamentariska pensionsgruppen har nu kommit överens om hur betänkandet ”Ett upphandlat fondtorg” som presenterades i november 2019 ska införas. TCO välkomnar överenskommelsen. För att skapa ett tryggt system är det viktigt att säkra upp med effektiva former för uppföljning och kontroll av fonderna.

Pressmeddelanden

Vita fläckar på Sveriges utbildningskarta

TCO har kartlagt och jämfört utbildningsmöjligheterna i Sveriges kommuner och presenterar för tredje året i rad ett utbildningsindex som mäter tillgången till högre utbildning över hela landet. Indexet visar på stora regionala skillnader. På topplistan dominerar kommuner i Stockholm-Mälardalen men utbildningsindexet visar också att det fortfarande finns vita fläckar på Sveriges utbildningskarta.

Gå till Aktuellt

TCO bloggar

Therese Svanström - Ordförande TCO

01 april, 2021

Vi håller i och håller ut även denna påsk

Drygt ett år har gått sedan Folkhälsomyndigheten rekommenderade hemifrånjobb för oss som kan. Den 16 mars efter lunch var vi många, på många arbetsplatser, som gick hem och vi har sedan dess jobbat hemifrån i stor utsträckning. För de flesta har det funkat bra. Men det har också varit svårt att sätta gränser mellan arbete och fritid. När går man hem från jobbet liksom? Och samarbetet med kollegorna är saknat – många upplever stor brist på samtal och dialog.

Karin Pilsäter - Ekonomisk politik

01 april, 2021

Reformförslag vill vi se i våpen

Många extra ändringsbudgetar har det blivit det senaste året, mycket krishantering, stödåtgärder ibland hellre fort än helt rätt. Nu är det dags höja blicken och börja arbeta med ekonomiska reformer för omställning och utveckling, för fler och bättre jobb och för stabila planeringsförutsättningar för välfärden.

Arbetsmarknad, Ekonomi och tillväxt, EU

Lise Donovan - Jurist för Europa och juridik med ansvar för juridik och internationella frågor

31 mars, 2021

OSA-föreskriften fyller 5 år - hur går vi vidare?

För fem år sedan firade vi stort på TCO. Efter många års idogt arbete fick vi ett erkännande av tjänstemännens problem och risker i arbetsmiljön.

Arbetsmiljö

Mikael Dubois - Utredare välfärdsfrågor

31 mars, 2021

ISF utredningsskyldighet

Inspektionen för socialförsäkringen visar i rapporten Försäkringskassans utredningsskyldighet (Rapport 2021:3) att det finns tydliga brister i hur Försäkringskassan uppfyller utredningsskyldigheten i ärenden som rör ansökan om sjukpenning i början av sjukperioden, bedömning av rätt till sjukpenning vid dag 180 och ärenden som rör ansökan om aktivitetsersättning. Sett till samtliga slags ärenden uppfyller inte Försäkringskassan utredningsskyldigheten i 11 procent av ärendena och det finns förbättringsbehov i ytterligare 37 procent. 52 procent av ärendena är väl utredda. TCO känner igen de brister som framkommer i rapporten. För att komma till rätta med dem behövs en bättre samverkan mellan Försäkringskassan och hälso- och sjukvården, en stabilare och uthålligare politisk styrning och en tydligare och mer ändamålsenlig lagstiftning.

Therese Svanström - Ordförande TCO

26 mars, 2021

Dags för tjänstemännens revansch

Idag fredag 26 mars släpptes Demokratirådets rapport om polarisering i Sverige i form av debattartikel och seminarium. I rapporten beskrivs ett antal olika sätt att mäta polariseringsgraden i partisystemet, riksdagen, medierna och bland medborgare. Tyngdpunkten ligger på förekomsten av ideologisk polarisering bland några av demokratins viktigaste aktörer: medborgare, partier, förtroendevalda och medier.

Om TCO

Lena Orpana - Utredare pensionsfrågor, statistiker

23 mars, 2021

Vad innebär höjda pensionsavgifter?

Förra veckan publicerade Dagens Nyheter en ledare om pensionsgruppens diskussioner om hur pensionerna kan höjas. I texten påstås att en höjning av avgifterna enbart skulle komma framtidens och inte dagens pensionärer till godo, vilket förefaller orimligt. Dessutom används begrepp som ”retroaktivitet” och ”pensionsskuld”, som känns malplacerade i diskussionen om det allmänna pensionssystemet.

Trygghetssystem, Pension

Gå till TCO bloggar

TCO play

Se fler filmer

Rapporter

Rapporter

Livspusslet under coronapandemin

Hur påverkas livspusslet för de tjänstemän som har arbetat hemifrån och de som har fortsatt gå till arbetsplatsen under coronapandemin? Påverkas kvinnor och män på olika sätt? Det är några av frågorna som tas upp i den här rapporten som baseras på en undersökning om tjänstemännens arbetsmiljö och livspussel under pandemin.

Läs vidare

Rapporter

Lärcentra - för högre utbildning i hela Sverige

Förbättrad tillgång till högre utbildning i hela landet är inte bara en central fråga för TCO – det är också en fråga som blir än viktigare när arbetsmarknaden förändras i snabb takt. Det är därför oroande att tillgängligheten till högre utbildning utanför lärosätenas huvudorter tycks ha minskat under senare tid.

Läs vidare

Rapporter

Vidareutbildning, varför och för vad?

Vår ekonomi och arbetsmarknad är i konstant förändring. Coronakrisen har ställt vår förmåga att hänga med i utvecklingen på sin spets. Vår rapport ”Vidareutbildning, varför och för vad? visar att behovet av vidareutbildning och kompetensutveckling är stort. Något det var redan före pandemin. Vi har också flera konkreta förslag på hur förutsättningarna för omställning kan bli bättre för alla…

Läs vidare

Rapporter

Tryggheten, staten och partsmodellen 2

Den ekonomiska tryggheten vid arbetslöshet har stor betydelse både för individen och för samhället. I dag består den tryggheten av många olika försäkringar. I den här rapporten går vi igenom utvecklingen av arbetslöshetsförsäkringen - a-kassan - och andra försäkringar sedan 1980 och fram till idag.

Läs vidare

Se alla rapporter

Arbetsvärlden

Arbetsvärlden är en webbtidning om arbetsmarknaden. Den ges ut av TCO och görs av en självständig redaktion.

Hitta ditt fackförbund

TCO är en centralorganisation för 13 fackförbund som tillsammans har 1,4 miljoner medlemmar.
Använd filtret nedan för att hitta ditt fackförbund.