Hisspojkar eller hälften av alla jobb? Om digitaliseringen och arbetsmarknaden

TCObloggar 2017-05-07

Det är gott om fantasifulla visioner om vad digitaliseringen kommer att betyda för framtidens arbetsliv. Mängder av böcker, bloggar och mer eller mindre självutnämnda framtidsexperter tävlar om att beskriva hur allt kommer att förändras – och att det kommer att gå vansinnigt fort. För vissa är det en ny skön värld där tekniken kommer att befria oss från dagens begränsningar i tid och rum, hierarkier krossas och fräcka uppstickare ersätta gamla dominanter. Andra ser ett samhälle där arbetslösheten skjuter i höjden när robotarna tar jobben och digitaliseringens vinster tillfaller några få företag och individer.

I grunden är de dock överens om en sak: att kraften i den teknologiska förändringen är så stark att utgången är mer eller mindre given. Men lika lite som så varit fallet vid tidigare teknikskiften är det så nu – även idag finns det saker som kan göras för att dra så mycket nytta som möjligt av den nya teknikens fördelar och undvika eller lindra konsekvenserna av dess baksidor. Men först måste vi förstå digitaliseringen rätt.

I en mycket uppmärksammad studie av Carl Benedict Frey och Michael Osborne (2013) förutspåddes att 47 procent av alla jobb i USA ligger i riskzonen för att automatiseras. Frey och Osborne tog uppgifter om vilka arbetsmoment (tasks) som ingår i olika yrken och bad sedan en grupp forskare inom maskininlärning att titta på ett urval av dessa yrken och baserat på vilka arbetsuppgifter som ingår i ett yrke bedöma vilka som kan automatiseras eller inte. Det använde sedan resultaten för urvalet av yrken till att göra bedömningar för övriga yrken och dela in dessa i yrken med låg risk för automatisering (<30%), medelhög risk (30-70%) och hög risk (>70%). Avslutningsvis beräknade de hur många av de anställda i USA som finns i yrken med hög risk för automatisering – nästan hälften.

Genom att replikera det sista ledet i studien på svenska data kom Stefan Fölster, i en rapport för Stiftelsen för strategisk forskning – Vartannat jobb automatiseras inom 20 år - fram till att en ännu större andel jobb, 53 procent, kan komma att automatiseras i Sverige.

Därefter har allt fler forskare intresserat sig för frågan om digitaliseringens påverkan på arbetsmarknaden. I en rapport för OECD använder Arntz, Gregory och Zierahn en annan metod. De tar bland annat hänsyn till att personer som har samma yrke kan göra olika saker samt att arbetsmoment som är lätta att automatisera ofta är sammanflätade med moment som är svårautomatiserade, som arbete i grupp och interaktion ansikte-mot-ansikte. De tar även hänsyn till att yrken har olika innehåll i olika länder. Med denna metod sjunker andelen jobb som kan komma att automatiseras de närmaste decennierna radikalt. För USA från 47 till 9 procent och för Sverige till drygt 7 procent (att jämföra med Fölsters 53 procent).

Såväl Frey och Osborne som Arntz, Gregory och Zierahn gör förutsägelser för framtiden. Ett annat sätt att empiriskt försöka analysera digitaliseringens påverkan är att titta vad som har hänt bakåt i tiden. Då varken automatisering eller digitalisering är något helt nytt borde det, om förutsägelserna om att hela yrken kommer att försvinna stämmer, redan finnas exempel på detta.

James Bessen, forskare på Boston University och tidigare mjukvaruföretags-VD, har studerat hur automatisering och datoranvändning påverkat olika yrken i USA. Även han betonar att automatisering av arbetsmoment sällan leder till automatisering av ett helt yrke. Av de 271 yrken som ingick i 1950 års folkräkning i USA hade flera försvunnit vid 2010 års folkräkning. Bara ett yrke hade dock försvunnit på grund av automatisering – hissoperatörer. Den omfattande automatisering som skedde under den studerade sextioårsperioden var nästan uteslutande automatisering av moment snarare än hela yrken.

Metoden att titta på historiska data används även i den för svenska förhållanden kanske mest intressanta studien av digitaliseringen. I en rapport för Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi (ESO) använde Heyman, Norbäck och Persson sig av Freys och Osbornes yrkesindelning (vilken de påpekar inte tar hänsyn till att yrken kan ha annat innehåll i Sverige än i USA) för att undersöka hur investeringar i digitalisering och automatisering påverkat det svenska näringslivet 1996-2013. Deras slutsats är att automatiseringen redan haft stora effekter på den svenska arbetsmarknaden. Det visas genom att andelen sysselsatta i arbeten med hög risk för automatisering har minskat något under den studerade perioden, från 56,9 till 44,4 procent, vilket visar att rationaliseringar redan har ägt rum. Nästan hela minskningen skedde i yrken där utbildningsnivån är låg, medan yrken som enligt Frey och Osborne löper hög risk att automatiseras men där utbildningsnivån är hög ökade sin andel av de sysselsatta.

För att rätt kunna förstå och förutse digitaliseringens inverkan arbetsmarknaden i ett visst land måste man också beakta det faktum att samma teknologiska förändringar inte nödvändigtvis får samma effekter i olika länder. Hur arbetsmarknaden är organiserad har betydelse. I marsnumret av tidskriften Social Policy & Administration skriver en av arbetsmarknadssociologins tungviktare, Duncan Gallie att faktorer som medarbetares inflytande, facklig organisationsgrad och kollektivavtalstäckning har visat sig ha stor betydelse för hur en given teknologisk förändring påverkar arbetets innehåll och organisation.

Från detta kan man dra två viktiga slutsatser. För det första ska man vara försiktig med att utifrån studier på andra länder förutspå utvecklingen på den svenska arbetsmarknaden. För det andra visar det att utvecklingen går att påverka, både av arbetsmarknadens parter och genom politiska beslut – den är inte förutbestämd av teknologin.

Vad behöver då göras?

Som framgått ovan gör forskarna olika bedömningar av digitaliseringens och automatiseringens kraft och effekter. Men oavsett om det rör sig om hisspojkar eller hälften av alla jobb och oavsett om det handlar om jobb som kommer att försvinna eller jobb som kommer att förändras så finns det en röd tråd i deras policyrekommendationer: utbildning är viktigt och det inte bara i början av arbetslivet. Arntz, Gregory och Zierahn menar att många yrken kommer att förändras av digitaliseringen och pekar särskilt på behovet av vidareutbildning. ESO-rapporten, som ju specifikt gäller Sverige, avslutas med konstaterande att ”reformer som innebär ökad kvalitet och incitament för utbildning och vidareutbildning kanske [är] än mer viktiga i framtidens näringsliv”. TCO har nyligen lämnat konkreta förslag till sådana reformer.

Den kraft och snabbhet med vilken digitaliseringen i vissa scenarier förväntas dra fram används ofta för att ifrågasätta existerande regelverk: ny teknik kräver nya regler. Historiskt har dock den svenska arbetsmarknadens institutioner – starka parter med stor autonomi, en stark men flexibel arbetsrätt, aktiv arbetsmarknadspolitik – gång på gång visat sin förmåga att både underlätta och hantera förändring. Dessa institutioner bör utvecklas, inte avvecklas.

I grunden bör vi vara teknikoptimister. Digitaliseringen och automatiseringen erbjuder många möjligheter som kan göra människors liv bättre. Var inte rädd för framtiden - var med och forma den.

Samhällspolitisk chef

TCO säger nej till las-utredningen - parterna har löst det

TCO lämnar idag in sitt remissvar på den så kallade las-utredningen. Hela betänkandet avstyrks.

Läs mer

Debatt

Parterna har löst las-problemet, Löfven

Remisstiden för den så kallade las-utredningen löper ut på måndag. Vi har två huvudsakliga invändningar mot att utredningen överhuvudtaget tillsattes, skriver Therese Svanström på Aftonbladet.se

Nyheter

Checklista - Tänk på det här när ni går tillbaka till arbetsplatsen

Till Skyddsombudens dag den 21 oktober 2020 har TCO och TCO-förbundens arbetsmiljönätverk tillsammans tagit fram en checklista för skyddsombud och arbetsmiljöombud. Checklistan innehåller råd och stöd inför återgång till arbetsplatsen för dem som har jobbat hemifrån under pandemin.

Pressmeddelanden

TCO säger nej till las-utredningen - parterna har löst det

TCO lämnade på fredagen in sitt remissvar på den så kallade las-utredningen. Hela betänkandet avstyrks. Om regeringen vill göra förändringar i det lagstadgade anställningsskyddet måste den gå vidare med de avtal och överenskommelser som finns mellan parterna på arbetsmarknaden.

Debatt

Ge a-kassa till studenter som söker jobb

Ge arbetssökande studenter en rimlig möjlighet att avsluta sina studier och samtidigt söka jobb. Högre utbildning måste uppmuntras. Därför vil lvi se att a-kassan moderniseras på så sätt att den som slutfört eftergymnasiala studier ska få chansen att under några månader och med en grundersättning söka jobb som man har skaffat sig utbildning för, skriver TCO tillsammans med SFS i UNT.

Nyheter

Det här vill vi se i regeringens nya arbetsmiljöstrategi

Regeringens arbetsmiljöstrategi löper ut vid årsskiftet. Strategin innehåller regeringens prioriteringar på arbetsmiljöområdet de kommande åren. TCO vill särskilt betona att arbetsmiljöarbetet endast fungerar i samverkan mellan arbetsgivare och skyddsombud och att många arbetsplatser måste jobba mer med den organisatoriska och sociala arbetsmiljön.

Pressmeddelanden

TCO kommenterar frågan om anställningsskyddet i framtiden

TCO ser fortsatt allvarligt på statlig inblandning i frågor som arbetsmarknadens parter är bäst lämpade att sköta. Det är endast genom kollektivavtal som långsiktigt hållbara lösningar kan nås. Därför är TCO:s uppfattning fortfarande att regeringen inte kan gå vidare med LAS-utredningens förslag.

Gå till Aktuellt

TCO bloggar

Therese Svanström - Ordförande TCO

09 oktober, 2020

Kompromisskampen 2020

I onsdags var det äntligen dags igen! Då gjorde Sveriges ungdomsförbund för femte året i rad upp i Kompromisskampen. Normalt sett sker det i Almedalen men vi, som så många andra, fick ställa om.

Partsmodellen

Sofia Råsmar - EU-jurist

16 oktober, 2020

Europeiska arbetsmyndigheten (ELA) fyller 1 år!

Europeiska arbetsmyndigheten fyller 1 år idag, det är värt att uppmärksammas. Myndigheten slog upp portarna den 16 oktober 2019 i Bratislava (eller nåja myndigheten startade åtminstone officiellt sitt arbete då och så snart läget i omvärlden tillåter ska den finnas på plats fysiskt i Bratislava).

EU

Lena Orpana - Utredare pensionsfrågor, statistiker

12 oktober, 2020

Premiepensionens insättningsgaranti

Pensionsmyndighetens arbete med att minimera skadorna för pensionsspararna efter fondbolagsskandalerna ger resultat. Samtidigt ökar kontrollen av fonderna och förvalsalternativet görs om. Men spararna kan ändå vara betjänta av en insättningsgaranti.

Trygghetssystem, Pension

Lena Orpana - Utredare pensionsfrågor, statistiker

05 oktober, 2020

Inkomstpensionen behöver höjas - inom ramen för pensionssystemet

Pensionsgruppens förslag till inkomstpensionstillägg från i våras finns även med i budgetpropositionen för 2021. Förslaget har mötts av stark kritik för att man inte vårdar och värnar pensionssystemet, utan river upp, krånglar till och skapar administrativa problem. Kritiken är berättigad, även om det inte alls är fel att vilja höja pensionerna. Haken är att det behöver göras i pensionssystemet, inte via statsbudgeten.

Trygghetssystem, Pension

Kristina Lovén Seldén - Utredare arbetsmarknadspolitik

30 september, 2020

Ett viktigt steg i rätt riktning som behöver åtföljas av fler

Ökade möjligheter till utveckling och omställning genom hela arbetslivet är en fråga som ligger som ett raster över det mesta som vi tar oss för i TCO – oavsett om det handlar om arbetsmiljö, trygghetssystem, pensioner, utbildning, jämställdhet eller arbetsmarknadspolitik.

Arbetsmarknad, Trygghetssystem, Omställning och utbildning

Karin Pilsäter - Ekonomisk politik

25 september, 2020

Budgeten saknar besked om en skattereform

En ganska bra budget för omställning men det saknas långsiktighet och förutsebarhet vad gäller skattepolitiken och välfärdens finansiering. Det är en kortversion av kommentaren om budgetpropositionen för 2021.

Ekonomi och tillväxt, Skattereform

Gå till TCO bloggar

Seminarier och event

5 November

Torsdag 5 november 11:00 - 12:00 |

Vi som jobbade hemma

Coronapandemin har påverkat hur vi lever och hur vi arbetar. Många har bytt skrivbordet på kontoret mot köksbordet hemmavid. Distansarbetet kan ge oss en bättre balans mellan jobb och privatliv, men också orsaka stress och att man arbetar för mycket. Det är både intressant och nödvändigt att följa de långsiktiga konsekvenserna.

Läs mer Anmäl dig här så får du en länk till livesändningen!

Se alla event

TCO play

Se fler filmer

Rapporter

Rapporter

Lärcentra - för högre utbildning i hela Sverige

Förbättrad tillgång till högre utbildning i hela landet är inte bara en central fråga för TCO – det är också en fråga som blir än viktigare när arbetsmarknaden förändras i snabb takt. Det är därför oroande att tillgängligheten till högre utbildning utanför lärosätenas huvudorter tycks ha minskat under senare tid.

Läs vidare

Rapporter

Vidareutbildning, varför och för vad?

Vår ekonomi och arbetsmarknad är i konstant förändring. Coronakrisen har ställt vår förmåga att hänga med i utvecklingen på sin spets. Vår rapport ”Vidareutbildning, varför och för vad? visar att behovet av vidareutbildning och kompetensutveckling är stort. Något det var redan före pandemin. Vi har också flera konkreta förslag på hur förutsättningarna för omställning kan bli bättre för alla…

Läs vidare

Rapporter

Tryggheten, staten och partsmodellen 2

Den ekonomiska tryggheten vid arbetslöshet har stor betydelse både för individen och för samhället. I dag består den tryggheten av många olika försäkringar. I den här rapporten går vi igenom utvecklingen av arbetslöshetsförsäkringen - a-kassan - och andra försäkringar sedan 1980 och fram till idag.

Läs vidare

Rapporter

Får tjänstemännen ihop livspusslet?

Hinner tjänstemännen med både arbete och föräldraskap? Hur viktigt är det att arbetet är föräldravänligt och hur ser arbetssituationen faktiskt ut? Vilka konsekvenser får det att det oftast är kvinnor som anpassar arbetslivet efter familjelivet? Det är några av frågorna som tas upp i den här rapporten.

Läs vidare

Se alla rapporter

Arbetsvärlden

Arbetsvärlden är en webbtidning om arbetsmarknaden. Den ges ut av TCO och görs av en självständig redaktion.

Hitta ditt fackförbund

TCO är en centralorganisation för 13 fackförbund som tillsammans har 1,4 miljoner medlemmar.
Använd filtret nedan för att hitta ditt fackförbund.