Hisspojkar eller hälften av alla jobb? Om digitaliseringen och arbetsmarknaden

TCObloggar 2017-05-07

Det är gott om fantasifulla visioner om vad digitaliseringen kommer att betyda för framtidens arbetsliv. Mängder av böcker, bloggar och mer eller mindre självutnämnda framtidsexperter tävlar om att beskriva hur allt kommer att förändras – och att det kommer att gå vansinnigt fort. För vissa är det en ny skön värld där tekniken kommer att befria oss från dagens begränsningar i tid och rum, hierarkier krossas och fräcka uppstickare ersätta gamla dominanter. Andra ser ett samhälle där arbetslösheten skjuter i höjden när robotarna tar jobben och digitaliseringens vinster tillfaller några få företag och individer.

I grunden är de dock överens om en sak: att kraften i den teknologiska förändringen är så stark att utgången är mer eller mindre given. Men lika lite som så varit fallet vid tidigare teknikskiften är det så nu – även idag finns det saker som kan göras för att dra så mycket nytta som möjligt av den nya teknikens fördelar och undvika eller lindra konsekvenserna av dess baksidor. Men först måste vi förstå digitaliseringen rätt.

I en mycket uppmärksammad studie av Carl Benedict Frey och Michael Osborne (2013) förutspåddes att 47 procent av alla jobb i USA ligger i riskzonen för att automatiseras. Frey och Osborne tog uppgifter om vilka arbetsmoment (tasks) som ingår i olika yrken och bad sedan en grupp forskare inom maskininlärning att titta på ett urval av dessa yrken och baserat på vilka arbetsuppgifter som ingår i ett yrke bedöma vilka som kan automatiseras eller inte. Det använde sedan resultaten för urvalet av yrken till att göra bedömningar för övriga yrken och dela in dessa i yrken med låg risk för automatisering (<30%), medelhög risk (30-70%) och hög risk (>70%). Avslutningsvis beräknade de hur många av de anställda i USA som finns i yrken med hög risk för automatisering – nästan hälften.

Genom att replikera det sista ledet i studien på svenska data kom Stefan Fölster, i en rapport för Stiftelsen för strategisk forskning – Vartannat jobb automatiseras inom 20 år - fram till att en ännu större andel jobb, 53 procent, kan komma att automatiseras i Sverige.

Därefter har allt fler forskare intresserat sig för frågan om digitaliseringens påverkan på arbetsmarknaden. I en rapport för OECD använder Arntz, Gregory och Zierahn en annan metod. De tar bland annat hänsyn till att personer som har samma yrke kan göra olika saker samt att arbetsmoment som är lätta att automatisera ofta är sammanflätade med moment som är svårautomatiserade, som arbete i grupp och interaktion ansikte-mot-ansikte. De tar även hänsyn till att yrken har olika innehåll i olika länder. Med denna metod sjunker andelen jobb som kan komma att automatiseras de närmaste decennierna radikalt. För USA från 47 till 9 procent och för Sverige till drygt 7 procent (att jämföra med Fölsters 53 procent).

Såväl Frey och Osborne som Arntz, Gregory och Zierahn gör förutsägelser för framtiden. Ett annat sätt att empiriskt försöka analysera digitaliseringens påverkan är att titta vad som har hänt bakåt i tiden. Då varken automatisering eller digitalisering är något helt nytt borde det, om förutsägelserna om att hela yrken kommer att försvinna stämmer, redan finnas exempel på detta.

James Bessen, forskare på Boston University och tidigare mjukvaruföretags-VD, har studerat hur automatisering och datoranvändning påverkat olika yrken i USA. Även han betonar att automatisering av arbetsmoment sällan leder till automatisering av ett helt yrke. Av de 271 yrken som ingick i 1950 års folkräkning i USA hade flera försvunnit vid 2010 års folkräkning. Bara ett yrke hade dock försvunnit på grund av automatisering – hissoperatörer. Den omfattande automatisering som skedde under den studerade sextioårsperioden var nästan uteslutande automatisering av moment snarare än hela yrken.

Metoden att titta på historiska data används även i den för svenska förhållanden kanske mest intressanta studien av digitaliseringen. I en rapport för Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi (ESO) använde Heyman, Norbäck och Persson sig av Freys och Osbornes yrkesindelning (vilken de påpekar inte tar hänsyn till att yrken kan ha annat innehåll i Sverige än i USA) för att undersöka hur investeringar i digitalisering och automatisering påverkat det svenska näringslivet 1996-2013. Deras slutsats är att automatiseringen redan haft stora effekter på den svenska arbetsmarknaden. Det visas genom att andelen sysselsatta i arbeten med hög risk för automatisering har minskat något under den studerade perioden, från 56,9 till 44,4 procent, vilket visar att rationaliseringar redan har ägt rum. Nästan hela minskningen skedde i yrken där utbildningsnivån är låg, medan yrken som enligt Frey och Osborne löper hög risk att automatiseras men där utbildningsnivån är hög ökade sin andel av de sysselsatta.

För att rätt kunna förstå och förutse digitaliseringens inverkan arbetsmarknaden i ett visst land måste man också beakta det faktum att samma teknologiska förändringar inte nödvändigtvis får samma effekter i olika länder. Hur arbetsmarknaden är organiserad har betydelse. I marsnumret av tidskriften Social Policy & Administration skriver en av arbetsmarknadssociologins tungviktare, Duncan Gallie att faktorer som medarbetares inflytande, facklig organisationsgrad och kollektivavtalstäckning har visat sig ha stor betydelse för hur en given teknologisk förändring påverkar arbetets innehåll och organisation.

Från detta kan man dra två viktiga slutsatser. För det första ska man vara försiktig med att utifrån studier på andra länder förutspå utvecklingen på den svenska arbetsmarknaden. För det andra visar det att utvecklingen går att påverka, både av arbetsmarknadens parter och genom politiska beslut – den är inte förutbestämd av teknologin.

Vad behöver då göras?

Som framgått ovan gör forskarna olika bedömningar av digitaliseringens och automatiseringens kraft och effekter. Men oavsett om det rör sig om hisspojkar eller hälften av alla jobb och oavsett om det handlar om jobb som kommer att försvinna eller jobb som kommer att förändras så finns det en röd tråd i deras policyrekommendationer: utbildning är viktigt och det inte bara i början av arbetslivet. Arntz, Gregory och Zierahn menar att många yrken kommer att förändras av digitaliseringen och pekar särskilt på behovet av vidareutbildning. ESO-rapporten, som ju specifikt gäller Sverige, avslutas med konstaterande att ”reformer som innebär ökad kvalitet och incitament för utbildning och vidareutbildning kanske [är] än mer viktiga i framtidens näringsliv”. TCO har nyligen lämnat konkreta förslag till sådana reformer.

Den kraft och snabbhet med vilken digitaliseringen i vissa scenarier förväntas dra fram används ofta för att ifrågasätta existerande regelverk: ny teknik kräver nya regler. Historiskt har dock den svenska arbetsmarknadens institutioner – starka parter med stor autonomi, en stark men flexibel arbetsrätt, aktiv arbetsmarknadspolitik – gång på gång visat sin förmåga att både underlätta och hantera förändring. Dessa institutioner bör utvecklas, inte avvecklas.

I grunden bör vi vara teknikoptimister. Digitaliseringen och automatiseringen erbjuder många möjligheter som kan göra människors liv bättre. Var inte rädd för framtiden - var med och forma den.

Samhällspolitisk chef

Vi har väntat länge nog på en bättre sjukförsäkring

Istället för att neka sjuka människor sjukpenning med hänvisning till fiktiva arbeten borde alla inblandade aktörer arbeta för att sjuka människor ges bästa möjliga rehabilitering, skriver vi i Expressen. 

Läs debattartikeln

Debatt

Vi har väntat länge nog på en bättre sjukförsäkring

I stället för att neka sjuka människor sjukpenning med hänvisning till fiktiva arbeten borde alla inblandade aktörer arbeta för att sjuka människor ges bästa möjliga rehabilitering. 3,5 miljoner löntagare förutsätter nu att regeringen respekterar riksdagsmajoriteten och lägger fram en proposition på riksdagens bord, skriver Therese Svanström, tillsammans med Susanna Gideonsson och Göran Arrius i Expressen.

Nyheter

Öppet brev till regeringen om EU-direktiv om minimilöner

Arbetsmarknadens parter är helt eniga om att minimilönedirektivet utgör ett allvarligt hot mot vår svenska kollektivavtalsmodell. Regeringens agerande i frågan har inte varit tillräckligt kraftfullt så i ett öppet brev till statsministern och arbetsmarknadsministern framför man nu sina förväntningar.

Pressmeddelanden

Välkommet besked att Las-utredningens förslag läggs åt sidan

Arbetsmarknadsminister Eva Nordmark meddelade under torsdagsförmiddagen att regeringen avser att gå vidare med parternas lösningar och inte den så kallade Las-utredningens förslag. TCO välkomnar beskedet.

Debatt

Det här bör ingå i nästa stimulanspaket

Pandemin har stor inverkan på människors liv och på ekonomin. Stimulanserna, i tillägg till krisåtgärder som korttidspermittering och omsättningsstöd, bör utformas så att de både upprätthåller efterfrågan i ekonomin och underlättar den strukturomvandling som pågår, skriver företrädare för Forum för Omställning, Susanne Ackum, Göran Arrius, Marcus Wallenberg, Therese Svanström med flera.

Nyheter

TCO medverkar på Sveriges största jämställdhetskonferens 2021

När Forum jämställdhet går av stapeln 2-3 februari 2021 är TCO med ordförande Therese Svanström självklart med. Jämställdhetsfrågor är något som genomsyrar alla områden som TCO jobbar med, från arbetsmiljö och trygghetssystem till EU-politik och skattefrågor.

Pressmeddelanden

Tummen ned för EU:s lagförslag om minimilöner

EU-kommissionen presenterade idag ett direktivförslag om minimilöner. Förslaget är inte lika långtgående som befarats, men bedömningen är fortfarande att det nya förslaget riskerar att allvarligt skada partsmodellen om det genomförs. TCO uppmanar Sveriges regering att agera kraftfullt i EU för att förhindra lagförslaget.

Gå till Aktuellt

TCO bloggar

Therese Svanström - Ordförande TCO

15 januari, 2021

Låt 2021 präglas av hövlighet, modet att vara osäker och viljan till kompromiss!

Lite ledighet och vila ger för min del alltid upphov till tankar och insikter. Och förstås också när stora saker sker i omvärlden, vilket ju händer just nu på flera sätt.

Om TCO

Oscar Wåglund Söderström - Internationell chef

15 januari, 2021

Brexitavtalet - en julklapp värd att hålla koll på

Lagom till Kalle Anka på julafton kom en rejäl och ändå lite oväntad julklapp. Mot alla odds lyckades EU och Storbritannien förhandla fram ett nytt handelsavtal. Handeln blir krångligare än idag, men för svenska jobb är det viktigt med ett avtal på plats. Samtidigt finns en oro för att reglerna som ska hindra oschyst konkurrens inte går tillräckligt långt.

Elin Bergkvist - Chef, arbetsliv och ekonomi

14 januari, 2021

Regleringsbrev sätter agendan

Regeringen har nyligen fattat beslut om regleringsbrev till de statliga myndigheterna för 2021. För TCO är regleringsbreven ett viktigt instrument att bevaka då de ger tydliga signaler om nästa års politiska prioriteringar. Hur ser regeringens insatser ut inom TCO:s prioriterade frågor?

Arbetsmarknad, Arbetsmiljö, Omställning och utbildning

Håkan Gustavsson - Utredare ekonomi och arbetsliv

12 januari, 2021

Är arbetsmarknadspolitiken anpassad för de nya grupper som riskerar att bli långtidsarbetslösa?

Coronapandemin har slagit hårt mot den svenska arbetsmarknaden och antalet personer som är eller riskerar att bli långtidsarbetslösa har ökat kraftigt. Samtidigt finns allt fler med både utbildning och färsk arbetslivserfarenhet bland de inskrivna på Arbetsförmedlingen. Av dessa är många medlemmar i TCO-förbundens a-kassor. Ju längre tid pandemin fortsätter att påverka arbetsmarknaden desto större blir risken att även dessa grupper blir långtidsarbetslösa, vilket vore mycket allvarligt. Frågan om arbetsmarknadspolitiken är anpassad för detta är fortfarande obesvarad.

Arbetsmarknad, Ekonomi och tillväxt, Omställning och utbildning

Therese Svanström - Ordförande TCO

22 december, 2020

En julhälsning i Coronatider

Ett annorlunda år är till ända. TCO har spelat en avgörande roll för flera lösningar under året. Nu är vi många som får ledigt, men glöm inte att tänka på de som arbetar, ofta i frontlinjen mot pandemin. Tänk på dem och ta ditt ansvar för att minska smittspridningen.

Om TCO

Sofia Hylander - Utredare: Utbildning och livslångt lärande

22 december, 2020

Forskningspropositionen 2020

I mitten av december presenterades regeringens proposition 2020/21:60 Forskning, frihet, framtid – kunskap och innovation för Sverige – regeringens forskningspolitik för åren 2021-2024. Propositionen omfattar frågor om såväl forskning och innovation som högre utbildning och innehåller flera delar som TCO både efterfrågat och välkomnar.

Omställning och utbildning

Gå till TCO bloggar

TCO play

01:02:15

06 november, 2020

Vi som jobbade hemma - Webbinarium om arbetsmiljö och distansarbete

Del två i TCO:s serie webbinarier om arbetsmiljö under Corona. Det sista kan du anmäla dig till vi länken: https://www.trippus.net/TCO_webbinarium_arbetsmiljo Coronapandemin har påverkat hur vi lever och hur vi arbetar. Många har bytt skrivbordet på kontoret mot köksbordet hemmavid. Distansarbetet kan ge oss en bättre balans mellan jobb och privatliv, men också orsaka stress och att man arbetar för mycket. Det är både intressant och nödvändigt att följa de långsiktiga konsekvenserna. Hur har arbetsmiljön sett ut för dem som har jobbat hemma under coronapandemin? Vilka arbetsmiljöregler gäller vid hemmaarbete? Hur bör man göra för att klara det fysiskt och psykiskt? Vilka lärdomar kan vi dra inför det fortsatta arbetet under pandemin och inför framtiden? Och hur kommer det att bli när vi går tillbaka till jobbet? Medverkande Therese Svanström, ordförande TCO Gisela Bäcklander, arbetslivs- och organisationsforskare Martine Syrjänen Stålberg, arbetsmiljöexpert Unionen Martina Saar, utredare på Fackförbundet ST med ansvar för arbetsmiljöfrågor Ann-Therése Enarsson, vd för TCO:s och TCO-förbundens tankesmedja Futurion Moderator: Johanna Palmström Vill du veta mer om de andra seminarierna, läs mer här: https://www.tco.se/nyheter-och-debatt/Nyheter/2020/hur-paverkas-arbetsmiljon-av-coronapandemin/ Vill du veta mer om hur TCO arbetar med arbetsmiljöfrågan, läs mer här: https://www.tco.se/tco-tycker/Arbetsmarknad/Arbetsmiljo/

Se fler filmer

Rapporter

Rapporter

Lärcentra - för högre utbildning i hela Sverige

Förbättrad tillgång till högre utbildning i hela landet är inte bara en central fråga för TCO – det är också en fråga som blir än viktigare när arbetsmarknaden förändras i snabb takt. Det är därför oroande att tillgängligheten till högre utbildning utanför lärosätenas huvudorter tycks ha minskat under senare tid.

Läs vidare

Rapporter

Vidareutbildning, varför och för vad?

Vår ekonomi och arbetsmarknad är i konstant förändring. Coronakrisen har ställt vår förmåga att hänga med i utvecklingen på sin spets. Vår rapport ”Vidareutbildning, varför och för vad? visar att behovet av vidareutbildning och kompetensutveckling är stort. Något det var redan före pandemin. Vi har också flera konkreta förslag på hur förutsättningarna för omställning kan bli bättre för alla…

Läs vidare

Rapporter

Tryggheten, staten och partsmodellen 2

Den ekonomiska tryggheten vid arbetslöshet har stor betydelse både för individen och för samhället. I dag består den tryggheten av många olika försäkringar. I den här rapporten går vi igenom utvecklingen av arbetslöshetsförsäkringen - a-kassan - och andra försäkringar sedan 1980 och fram till idag.

Läs vidare

Rapporter

Får tjänstemännen ihop livspusslet?

Hinner tjänstemännen med både arbete och föräldraskap? Hur viktigt är det att arbetet är föräldravänligt och hur ser arbetssituationen faktiskt ut? Vilka konsekvenser får det att det oftast är kvinnor som anpassar arbetslivet efter familjelivet? Det är några av frågorna som tas upp i den här rapporten.

Läs vidare

Se alla rapporter

Arbetsvärlden

Arbetsvärlden är en webbtidning om arbetsmarknaden. Den ges ut av TCO och görs av en självständig redaktion.

Hitta ditt fackförbund

TCO är en centralorganisation för 13 fackförbund som tillsammans har 1,4 miljoner medlemmar.
Använd filtret nedan för att hitta ditt fackförbund.