EU minimilön – olagligt, olämpligt och oerhört komplicerat

TCObloggar 2020-01-15

Igår offentliggjorde EU-kommissionen det dokument som ska ligga till grund för EU-kommissionens samråd med arbetsmarknadens parter om minimilöner. Ett sådant samråd är enligt Artikel 154 i Fördraget om Europeiska Unionens funktionssätt (FEUF) obligatoriskt innan kommissionen lägger fram förslag som berör arbetsmarknaden.

Bakgrunden är Kommissionens ordförande Ursula von der Leyens löfte om att inom 100 dagar från det att den nya EU-kommissionen tillträdda presentera ett förslag till nytt regelverk som ska garantera varje arbetstagare i EU ”skäliga minimilöner”, läs mer här.

Läser man samrådsdokumentet noga inser man dock att bindande EU-regler om minimilöner, utöver att stå i strid med fördraget, är såväl tekniskt svårt som olämpligt.

EU saknar befogenhet att lagstifta om lön

Den första, och viktigaste, invändningen är att EU faktiskt saknar befogenhet att lagstifta vad gäller löner. I den artikel som ger EU lagstiftningsbefogenheter på arbetsmarknadsområdet (Artikel 153 FEUF) anges också att dessa befogenheter inte gäller ”löneförhållanden, föreningsrätt, strejkrätt eller rätt till lockout”. TCO:s ordförande skrev om detta i en artikel i EU Observer häromdagen.

I samrådsdokumentet redovisas att fördraget och domstolens praxis sätter gränser för EU:s befogenheter vad gäller lön.

In line with Articles 151 and 153(5) TFEU as well as the constant case-law of the European Court of Justice (ECJ)4, any possible EU action in the field of minimum wages would not seek to harmonise directly the level of minimum wages across the EU. It would also respect national traditions, social partners’ autonomy and the freedom of collective bargaining. It would not seek to establish a uniform mechanism to set minimum wage and would not establish the level of pay which falls within the contractual freedom of the social partners at a national level and within the relevant competence of Member States. Therefore minimum wages would continue to be set either through collective agreements or legal provisions, in full respect of national competencies and social partners’ contractual freedom. In particular, an EU action would not seek the introduction of a statutory minimum wage in countries with high coverage of collective bargaining and where wage setting is exclusively organised through it.

Det mest logiska hade varit om dokumentet hade slutat där. Tyvärr gör det inte det och i ett senare avsnitt försöker man hitta stöd och ger exempel på situationer där EU med olika typer av rättsakter som i vart fall indirekt har haft med lön att göra. Inget av dessa kan dock jämföras med att på EU nivå reglera nivåerna på minimilönerna i medlemsstaterna. EU:s avsaknad att av kompetens är även fortsatt den viktigaste invändningen.

Svårt skapa meningsfull EU-minimilön

Men även om EU hade haft möjlighet att lagstifta om minimilöner så är det väldigt svårt, för att inte säga omöjligt, att utforma en meningsfull och ändamålsenlig lagstiftning om minimilön på europeisk nivå. Samrådsdokumentet visar tydligt vari svårigheterna ligger.

Som motiv till att eventuellt föreslå någon form av Europeisk minimilön anger Kommissionen det faktum att lågavlönade situation har försämrats och löneskillnaderna har ökat, med försämrad köpkraft för de lägst avlönade som resultat. Atypiskt anlitade, som visstidsanställda, deltidsanställda och anställda i bemanningsföretag, är särskilt utsatta.

Kommissionen för dessutom en del intressanta resonemang om varför de lägsta lönerna inte bör vara för låga. Högre lägstlöner ökar incitamenten att arbeta, vilket anges som ett sätt att öka den kvinnliga sysselsättningsgraden. Högre lägstlöner kan, menar Kommissionen, även göra att fler stannar längre i yrken där det idag är hög omsättning vilket ökar såväl arbetsgivarnas som arbetstagarnas incitament att investera i kunskap och produktivitet.

Vad krävs för ändamålsenlig minimilön?

Mot denna bakgrund är det problem som EU-kommissionen identifierar och som man tänker sig att en EU-minimilön ska lösa att många arbetstagare i EU inte har ett ändamålsenligt skydd mot alltför låga löner. Det kan såväl handla om att de golvet för de lägsta lönerna är för lågt som att alla inte omfattas av de golv som finns, t ex eftersom det finns undantag för vissa grupper.

Detta följs av ett resonemang av vad som krävs för att en minimilön ska vara ändamålsenlig. Enligt Kommissionen måste den vara rättvis i förhållande till lönefördelningen i det aktuella landet samt ge en acceptabel levnadsstandard. Främst det senare gör att fler saker än bara själva lönen måste beaktas.

Det har aldrig varit aktuellt att sätta en viss nivå i Euro som ska gälla för alla länder. Istället brukar man tala om att en europeisk minimilön skulle kunna definieras i termer av t ex en viss procent av medianlönen. En nivå som nämns är 60 procent av medianlönen före skatt för en person som jobbar heltid, vilket ligger nära den gräns som bl a Eurostat använder som definition av ”låg lön”. Var sjätte arbetstagare inom EU ligger idag under denna gräns.  På så vis skulle en europeisk minimilön kunna ta viss hänsyn till skillnaderna i löner mellan medlemsstaterna. 

Men det räcker inte. Kommissionen tar i samrådsdokumentet upp skatter och sociala avgifter, områden där det inte bara råder stora skillnader mellan medlemsländerna vad gäller nivåer utan också, beträffande sociala avgifter, vem som betalar dem – arbetstagaren eller arbetsgivaren. Nivåerna på skatter och avgifter, liksom skillnader i skatteskalornas progressivitet och om man tillämpas sambeskattning eller särbeskattning, gör att det även med en gemensam minimilön kan finnas stora skillnader i hur mycket arbetstagarna faktiskt får ut, hur detta förhåller sig till andra löntagare och om det möjliggör en acceptabel levnadsstandard. 

En annan skillnad är lönernas köpkraft (mätt i purchasing power standards, PPS) där kommissionen noterar att låginkomsttagare i länder med lägre nominella minimilöner ändå kan ha högre köpkraft än de i länder med högre nominella minimilöner. En faktor som Kommissionen inte tar upp, men som också påverkar om lägstlönernas nivå är tillräcklig för att ge en acceptabel levnadsstandard är välfärdstjänsternas utbyggnad, till exempel barnomsorg och äldreomsorg.

Om syftet med en europeisk minimilön är att tillförsäkra alla som arbetar en lön som ger en acceptabel levnadsstandard räcker det därför inte att slå fast att minimilönen i varje EU-land minst ska uppgå till en viss andel av t ex medianlönen. I praktiken skulle det krävas ett antal detaljerade harmoniserande bestämmelser, inklusive på ett område där EU liksom vad gäller löner saknar befogenhet att lagstifta.

Som framgår av samrådsdokumentet skulle man, om man menar allvar med sina ambitioner, på något sätt behöva beakta skillnader i skatter och avgifter samt ansvaret för att betala dessa. Utan det är det varken möjligt att försäkra de med lägstlöner en rimlig levnadsstandard eller förhindra medlemsländer från att kringgå bestämmelserna, till exempel genom att kompensera en höjning av minimilönerna med att flytta ansvaret för betalning av sociala avgifter från arbetsgivarna till arbetstagarna. Högre lön, men mindre eller lika mycket på kontot. Inkomstskatter och sociala avgifter är dock liksom lön områden där EU saknar befogenhet att lagstifta – och så bör det förbli.

Skatte- och avgiftsproblematiken innebär också att ett annat av kommissionens argument försvagas. I den del av samrådet där Kommissionen beskriver vilken ”added value” en reglering på EU nivå skulle ha nämns dessutom att den skulle kunna vara ett sätt att förhindra att länder bjuder under varandra med låga löner och därmed möjliggöra för fler medlemsstater att välja att höja sina minimilöner. Arbetsgivarnas lönekostnader är dock summan av löner och avgifter. En gemensam minimilön hindrar inte länder från att bjuda under varandra vad gäller arbetskraftskostnader.

Kommissionen anger själva att ett syfte med en EU-minimilön skulle vara att se till så att fler omfattas av bestämmelser om lönegolv. Även detta anges som en ”added value”. Om man menar allvar med det kräver det dock detaljerad harmonisering av till exempel arbetstagarbegreppet, något som man på goda grunder hittills har avstått ifrån. Även om det finns stora likheter mellan arbetstagarbegreppen i medlemsländerna så har dessa ett nära samband med nationella arbetsrättsliga system samtidigt som det finns stora nackdelar med att definiera dem i lag snarare än låta dem utvecklas i praxis. Man skulle sannolikt också behöva definiera ett betydande antal situationer där det är OK för medlemsstaterna att ha lägre löner för vissa grupper, t ex unga eller personer som har svårt att komma in på arbetsmarknaden.

En EU-reglering av minimilöner är alltså inte bara i strid med fördraget utan skulle också, för att uppfylla de syften som Kommissionen anger i samrådet, behöva vara såväl detaljerad som komplicerad utan att det utgör någon garanti för att den fungerar i praktiken. Även i de länder som idag har lagstadgade minimilöner skulle det i många fall krävas stora rättsliga ingrepp, med risk för att fungerande nationella system påverkas negativt.

Förhoppningsvis tar såväl Kommissionen som de medlemsstater och organisationer som har drivit på för en europeisk minimilön nu sitt förnuft till fånga och släpper frågan. Vill man stärka arbetstagarnas ställning och skapa goda arbetsvillkor och löner som går att leva på är det bättre att försöka öka kapaciteten och förmågan hos nationella aktörer, i synnerhet arbetsmarknadens parter. 

Samhällspolitisk chef

Vi har väntat länge nog på en bättre sjukförsäkring

Istället för att neka sjuka människor sjukpenning med hänvisning till fiktiva arbeten borde alla inblandade aktörer arbeta för att sjuka människor ges bästa möjliga rehabilitering, skriver vi i Expressen. 

Läs debattartikeln

Debatt

Vi har väntat länge nog på en bättre sjukförsäkring

I stället för att neka sjuka människor sjukpenning med hänvisning till fiktiva arbeten borde alla inblandade aktörer arbeta för att sjuka människor ges bästa möjliga rehabilitering. 3,5 miljoner löntagare förutsätter nu att regeringen respekterar riksdagsmajoriteten och lägger fram en proposition på riksdagens bord, skriver Therese Svanström, tillsammans med Susanna Gideonsson och Göran Arrius i Expressen.

Nyheter

RUT-avdrag för äldre är ingen bra idé

Nyligen presenterades förslag om att utvidga RUT-tjänsterna specifikt mot de äldre. Det är ett behjärtansvärt initiativ men bör inte genomföras. Det skulle leda till att man undergräver RUT:s legitimitet och kan knappast ge någon större mernytta till de äldre.

Pressmeddelanden

Välkommet besked att Las-utredningens förslag läggs åt sidan

Arbetsmarknadsminister Eva Nordmark meddelade under torsdagsförmiddagen att regeringen avser att gå vidare med parternas lösningar och inte den så kallade Las-utredningens förslag. TCO välkomnar beskedet.

Debatt

Det här bör ingå i nästa stimulanspaket

Pandemin har stor inverkan på människors liv och på ekonomin. Stimulanserna, i tillägg till krisåtgärder som korttidspermittering och omsättningsstöd, bör utformas så att de både upprätthåller efterfrågan i ekonomin och underlättar den strukturomvandling som pågår, skriver företrädare för Forum för Omställning, Susanne Ackum, Göran Arrius, Marcus Wallenberg, Therese Svanström med flera.

Nyheter

Öppet brev till regeringen om EU-direktiv om minimilöner

Arbetsmarknadens parter är helt eniga om att minimilönedirektivet utgör ett allvarligt hot mot vår svenska kollektivavtalsmodell. Regeringens agerande i frågan har inte varit tillräckligt kraftfullt så i ett öppet brev till statsministern och arbetsmarknadsministern framför man nu sina förväntningar.

Pressmeddelanden

Tummen ned för EU:s lagförslag om minimilöner

EU-kommissionen presenterade idag ett direktivförslag om minimilöner. Förslaget är inte lika långtgående som befarats, men bedömningen är fortfarande att det nya förslaget riskerar att allvarligt skada partsmodellen om det genomförs. TCO uppmanar Sveriges regering att agera kraftfullt i EU för att förhindra lagförslaget.

Gå till Aktuellt

TCO bloggar

Therese Svanström - Ordförande TCO

15 januari, 2021

Låt 2021 präglas av hövlighet, modet att vara osäker och viljan till kompromiss!

Lite ledighet och vila ger för min del alltid upphov till tankar och insikter. Och förstås också när stora saker sker i omvärlden, vilket ju händer just nu på flera sätt.

Om TCO

Oscar Wåglund Söderström - Internationell chef

15 januari, 2021

Brexitavtalet - en julklapp värd att hålla koll på

Lagom till Kalle Anka på julafton kom en rejäl och ändå lite oväntad julklapp. Mot alla odds lyckades EU och Storbritannien förhandla fram ett nytt handelsavtal. Handeln blir krångligare än idag, men för svenska jobb är det viktigt med ett avtal på plats. Samtidigt finns en oro för att reglerna som ska hindra oschyst konkurrens inte går tillräckligt långt.

Elin Bergkvist - Chef, arbetsliv och ekonomi

14 januari, 2021

Regleringsbrev sätter agendan

Regeringen har nyligen fattat beslut om regleringsbrev till de statliga myndigheterna för 2021. För TCO är regleringsbreven ett viktigt instrument att bevaka då de ger tydliga signaler om nästa års politiska prioriteringar. Hur ser regeringens insatser ut inom TCO:s prioriterade frågor?

Arbetsmarknad, Arbetsmiljö, Omställning och utbildning

Håkan Gustavsson - Utredare ekonomi och arbetsliv

12 januari, 2021

Är arbetsmarknadspolitiken anpassad för de nya grupper som riskerar att bli långtidsarbetslösa?

Coronapandemin har slagit hårt mot den svenska arbetsmarknaden och antalet personer som är eller riskerar att bli långtidsarbetslösa har ökat kraftigt. Samtidigt finns allt fler med både utbildning och färsk arbetslivserfarenhet bland de inskrivna på Arbetsförmedlingen. Av dessa är många medlemmar i TCO-förbundens a-kassor. Ju längre tid pandemin fortsätter att påverka arbetsmarknaden desto större blir risken att även dessa grupper blir långtidsarbetslösa, vilket vore mycket allvarligt. Frågan om arbetsmarknadspolitiken är anpassad för detta är fortfarande obesvarad.

Arbetsmarknad, Ekonomi och tillväxt, Omställning och utbildning

Therese Svanström - Ordförande TCO

22 december, 2020

En julhälsning i Coronatider

Ett annorlunda år är till ända. TCO har spelat en avgörande roll för flera lösningar under året. Nu är vi många som får ledigt, men glöm inte att tänka på de som arbetar, ofta i frontlinjen mot pandemin. Tänk på dem och ta ditt ansvar för att minska smittspridningen.

Om TCO

Sofia Hylander - Utredare: Utbildning och livslångt lärande

22 december, 2020

Forskningspropositionen 2020

I mitten av december presenterades regeringens proposition 2020/21:60 Forskning, frihet, framtid – kunskap och innovation för Sverige – regeringens forskningspolitik för åren 2021-2024. Propositionen omfattar frågor om såväl forskning och innovation som högre utbildning och innehåller flera delar som TCO både efterfrågat och välkomnar.

Omställning och utbildning

Gå till TCO bloggar

TCO play

01:02:15

06 november, 2020

Vi som jobbade hemma - Webbinarium om arbetsmiljö och distansarbete

Del två i TCO:s serie webbinarier om arbetsmiljö under Corona. Det sista kan du anmäla dig till vi länken: https://www.trippus.net/TCO_webbinarium_arbetsmiljo Coronapandemin har påverkat hur vi lever och hur vi arbetar. Många har bytt skrivbordet på kontoret mot köksbordet hemmavid. Distansarbetet kan ge oss en bättre balans mellan jobb och privatliv, men också orsaka stress och att man arbetar för mycket. Det är både intressant och nödvändigt att följa de långsiktiga konsekvenserna. Hur har arbetsmiljön sett ut för dem som har jobbat hemma under coronapandemin? Vilka arbetsmiljöregler gäller vid hemmaarbete? Hur bör man göra för att klara det fysiskt och psykiskt? Vilka lärdomar kan vi dra inför det fortsatta arbetet under pandemin och inför framtiden? Och hur kommer det att bli när vi går tillbaka till jobbet? Medverkande Therese Svanström, ordförande TCO Gisela Bäcklander, arbetslivs- och organisationsforskare Martine Syrjänen Stålberg, arbetsmiljöexpert Unionen Martina Saar, utredare på Fackförbundet ST med ansvar för arbetsmiljöfrågor Ann-Therése Enarsson, vd för TCO:s och TCO-förbundens tankesmedja Futurion Moderator: Johanna Palmström Vill du veta mer om de andra seminarierna, läs mer här: https://www.tco.se/nyheter-och-debatt/Nyheter/2020/hur-paverkas-arbetsmiljon-av-coronapandemin/ Vill du veta mer om hur TCO arbetar med arbetsmiljöfrågan, läs mer här: https://www.tco.se/tco-tycker/Arbetsmarknad/Arbetsmiljo/

Se fler filmer

Rapporter

Rapporter

Lärcentra - för högre utbildning i hela Sverige

Förbättrad tillgång till högre utbildning i hela landet är inte bara en central fråga för TCO – det är också en fråga som blir än viktigare när arbetsmarknaden förändras i snabb takt. Det är därför oroande att tillgängligheten till högre utbildning utanför lärosätenas huvudorter tycks ha minskat under senare tid.

Läs vidare

Rapporter

Vidareutbildning, varför och för vad?

Vår ekonomi och arbetsmarknad är i konstant förändring. Coronakrisen har ställt vår förmåga att hänga med i utvecklingen på sin spets. Vår rapport ”Vidareutbildning, varför och för vad? visar att behovet av vidareutbildning och kompetensutveckling är stort. Något det var redan före pandemin. Vi har också flera konkreta förslag på hur förutsättningarna för omställning kan bli bättre för alla…

Läs vidare

Rapporter

Tryggheten, staten och partsmodellen 2

Den ekonomiska tryggheten vid arbetslöshet har stor betydelse både för individen och för samhället. I dag består den tryggheten av många olika försäkringar. I den här rapporten går vi igenom utvecklingen av arbetslöshetsförsäkringen - a-kassan - och andra försäkringar sedan 1980 och fram till idag.

Läs vidare

Rapporter

Får tjänstemännen ihop livspusslet?

Hinner tjänstemännen med både arbete och föräldraskap? Hur viktigt är det att arbetet är föräldravänligt och hur ser arbetssituationen faktiskt ut? Vilka konsekvenser får det att det oftast är kvinnor som anpassar arbetslivet efter familjelivet? Det är några av frågorna som tas upp i den här rapporten.

Läs vidare

Se alla rapporter

Arbetsvärlden

Arbetsvärlden är en webbtidning om arbetsmarknaden. Den ges ut av TCO och görs av en självständig redaktion.

Hitta ditt fackförbund

TCO är en centralorganisation för 13 fackförbund som tillsammans har 1,4 miljoner medlemmar.
Använd filtret nedan för att hitta ditt fackförbund.