EU minimilön – olagligt, olämpligt och oerhört komplicerat

TCObloggar 2020-01-15

Igår offentliggjorde EU-kommissionen det dokument som ska ligga till grund för EU-kommissionens samråd med arbetsmarknadens parter om minimilöner. Ett sådant samråd är enligt Artikel 154 i Fördraget om Europeiska Unionens funktionssätt (FEUF) obligatoriskt innan kommissionen lägger fram förslag som berör arbetsmarknaden.

Bakgrunden är Kommissionens ordförande Ursula von der Leyens löfte om att inom 100 dagar från det att den nya EU-kommissionen tillträdda presentera ett förslag till nytt regelverk som ska garantera varje arbetstagare i EU ”skäliga minimilöner”, läs mer här.

Läser man samrådsdokumentet noga inser man dock att bindande EU-regler om minimilöner, utöver att stå i strid med fördraget, är såväl tekniskt svårt som olämpligt.

EU saknar befogenhet att lagstifta om lön

Den första, och viktigaste, invändningen är att EU faktiskt saknar befogenhet att lagstifta vad gäller löner. I den artikel som ger EU lagstiftningsbefogenheter på arbetsmarknadsområdet (Artikel 153 FEUF) anges också att dessa befogenheter inte gäller ”löneförhållanden, föreningsrätt, strejkrätt eller rätt till lockout”. TCO:s ordförande skrev om detta i en artikel i EU Observer häromdagen.

I samrådsdokumentet redovisas att fördraget och domstolens praxis sätter gränser för EU:s befogenheter vad gäller lön.

In line with Articles 151 and 153(5) TFEU as well as the constant case-law of the European Court of Justice (ECJ)4, any possible EU action in the field of minimum wages would not seek to harmonise directly the level of minimum wages across the EU. It would also respect national traditions, social partners’ autonomy and the freedom of collective bargaining. It would not seek to establish a uniform mechanism to set minimum wage and would not establish the level of pay which falls within the contractual freedom of the social partners at a national level and within the relevant competence of Member States. Therefore minimum wages would continue to be set either through collective agreements or legal provisions, in full respect of national competencies and social partners’ contractual freedom. In particular, an EU action would not seek the introduction of a statutory minimum wage in countries with high coverage of collective bargaining and where wage setting is exclusively organised through it.

Det mest logiska hade varit om dokumentet hade slutat där. Tyvärr gör det inte det och i ett senare avsnitt försöker man hitta stöd och ger exempel på situationer där EU med olika typer av rättsakter som i vart fall indirekt har haft med lön att göra. Inget av dessa kan dock jämföras med att på EU nivå reglera nivåerna på minimilönerna i medlemsstaterna. EU:s avsaknad att av kompetens är även fortsatt den viktigaste invändningen.

Svårt skapa meningsfull EU-minimilön

Men även om EU hade haft möjlighet att lagstifta om minimilöner så är det väldigt svårt, för att inte säga omöjligt, att utforma en meningsfull och ändamålsenlig lagstiftning om minimilön på europeisk nivå. Samrådsdokumentet visar tydligt vari svårigheterna ligger.

Som motiv till att eventuellt föreslå någon form av Europeisk minimilön anger Kommissionen det faktum att lågavlönade situation har försämrats och löneskillnaderna har ökat, med försämrad köpkraft för de lägst avlönade som resultat. Atypiskt anlitade, som visstidsanställda, deltidsanställda och anställda i bemanningsföretag, är särskilt utsatta.

Kommissionen för dessutom en del intressanta resonemang om varför de lägsta lönerna inte bör vara för låga. Högre lägstlöner ökar incitamenten att arbeta, vilket anges som ett sätt att öka den kvinnliga sysselsättningsgraden. Högre lägstlöner kan, menar Kommissionen, även göra att fler stannar längre i yrken där det idag är hög omsättning vilket ökar såväl arbetsgivarnas som arbetstagarnas incitament att investera i kunskap och produktivitet.

Vad krävs för ändamålsenlig minimilön?

Mot denna bakgrund är det problem som EU-kommissionen identifierar och som man tänker sig att en EU-minimilön ska lösa att många arbetstagare i EU inte har ett ändamålsenligt skydd mot alltför låga löner. Det kan såväl handla om att de golvet för de lägsta lönerna är för lågt som att alla inte omfattas av de golv som finns, t ex eftersom det finns undantag för vissa grupper.

Detta följs av ett resonemang av vad som krävs för att en minimilön ska vara ändamålsenlig. Enligt Kommissionen måste den vara rättvis i förhållande till lönefördelningen i det aktuella landet samt ge en acceptabel levnadsstandard. Främst det senare gör att fler saker än bara själva lönen måste beaktas.

Det har aldrig varit aktuellt att sätta en viss nivå i Euro som ska gälla för alla länder. Istället brukar man tala om att en europeisk minimilön skulle kunna definieras i termer av t ex en viss procent av medianlönen. En nivå som nämns är 60 procent av medianlönen före skatt för en person som jobbar heltid, vilket ligger nära den gräns som bl a Eurostat använder som definition av ”låg lön”. Var sjätte arbetstagare inom EU ligger idag under denna gräns.  På så vis skulle en europeisk minimilön kunna ta viss hänsyn till skillnaderna i löner mellan medlemsstaterna. 

Men det räcker inte. Kommissionen tar i samrådsdokumentet upp skatter och sociala avgifter, områden där det inte bara råder stora skillnader mellan medlemsländerna vad gäller nivåer utan också, beträffande sociala avgifter, vem som betalar dem – arbetstagaren eller arbetsgivaren. Nivåerna på skatter och avgifter, liksom skillnader i skatteskalornas progressivitet och om man tillämpas sambeskattning eller särbeskattning, gör att det även med en gemensam minimilön kan finnas stora skillnader i hur mycket arbetstagarna faktiskt får ut, hur detta förhåller sig till andra löntagare och om det möjliggör en acceptabel levnadsstandard. 

En annan skillnad är lönernas köpkraft (mätt i purchasing power standards, PPS) där kommissionen noterar att låginkomsttagare i länder med lägre nominella minimilöner ändå kan ha högre köpkraft än de i länder med högre nominella minimilöner. En faktor som Kommissionen inte tar upp, men som också påverkar om lägstlönernas nivå är tillräcklig för att ge en acceptabel levnadsstandard är välfärdstjänsternas utbyggnad, till exempel barnomsorg och äldreomsorg.

Om syftet med en europeisk minimilön är att tillförsäkra alla som arbetar en lön som ger en acceptabel levnadsstandard räcker det därför inte att slå fast att minimilönen i varje EU-land minst ska uppgå till en viss andel av t ex medianlönen. I praktiken skulle det krävas ett antal detaljerade harmoniserande bestämmelser, inklusive på ett område där EU liksom vad gäller löner saknar befogenhet att lagstifta.

Som framgår av samrådsdokumentet skulle man, om man menar allvar med sina ambitioner, på något sätt behöva beakta skillnader i skatter och avgifter samt ansvaret för att betala dessa. Utan det är det varken möjligt att försäkra de med lägstlöner en rimlig levnadsstandard eller förhindra medlemsländer från att kringgå bestämmelserna, till exempel genom att kompensera en höjning av minimilönerna med att flytta ansvaret för betalning av sociala avgifter från arbetsgivarna till arbetstagarna. Högre lön, men mindre eller lika mycket på kontot. Inkomstskatter och sociala avgifter är dock liksom lön områden där EU saknar befogenhet att lagstifta – och så bör det förbli.

Skatte- och avgiftsproblematiken innebär också att ett annat av kommissionens argument försvagas. I den del av samrådet där Kommissionen beskriver vilken ”added value” en reglering på EU nivå skulle ha nämns dessutom att den skulle kunna vara ett sätt att förhindra att länder bjuder under varandra med låga löner och därmed möjliggöra för fler medlemsstater att välja att höja sina minimilöner. Arbetsgivarnas lönekostnader är dock summan av löner och avgifter. En gemensam minimilön hindrar inte länder från att bjuda under varandra vad gäller arbetskraftskostnader.

Kommissionen anger själva att ett syfte med en EU-minimilön skulle vara att se till så att fler omfattas av bestämmelser om lönegolv. Även detta anges som en ”added value”. Om man menar allvar med det kräver det dock detaljerad harmonisering av till exempel arbetstagarbegreppet, något som man på goda grunder hittills har avstått ifrån. Även om det finns stora likheter mellan arbetstagarbegreppen i medlemsländerna så har dessa ett nära samband med nationella arbetsrättsliga system samtidigt som det finns stora nackdelar med att definiera dem i lag snarare än låta dem utvecklas i praxis. Man skulle sannolikt också behöva definiera ett betydande antal situationer där det är OK för medlemsstaterna att ha lägre löner för vissa grupper, t ex unga eller personer som har svårt att komma in på arbetsmarknaden.

En EU-reglering av minimilöner är alltså inte bara i strid med fördraget utan skulle också, för att uppfylla de syften som Kommissionen anger i samrådet, behöva vara såväl detaljerad som komplicerad utan att det utgör någon garanti för att den fungerar i praktiken. Även i de länder som idag har lagstadgade minimilöner skulle det i många fall krävas stora rättsliga ingrepp, med risk för att fungerande nationella system påverkas negativt.

Förhoppningsvis tar såväl Kommissionen som de medlemsstater och organisationer som har drivit på för en europeisk minimilön nu sitt förnuft till fånga och släpper frågan. Vill man stärka arbetstagarnas ställning och skapa goda arbetsvillkor och löner som går att leva på är det bättre att försöka öka kapaciteten och förmågan hos nationella aktörer, i synnerhet arbetsmarknadens parter. 

Samhällspolitisk chef

Taket i a-kassan behöver höjas permanent

Bara 3 av 10 får 80 procent av lönen i a-kassa med ordinarie regelverk, men med den tillfälliga höjningen får 6 av 10 80 procentig ersättning. Det är mer rimligt. 

Läs mer

Debatt

Förslaget till nya arbetsmiljöregler fyller inte sitt syfte

TCO har en i grunden positiv inställning till Arbetsmiljöverkets arbete med att uppdatera regelverket på arbetsmiljöområdet och göra det mer användarvänligt. Men förutsättningen är att det sker med erkännande av skyddsombudens roll och betydelsen av samverkan på arbetsplatsen. Skyddsnivån får inte heller försämras. Dessvärre lever Arbetsmiljöverkets förslag inte upp till våra förväntningar. Det skriver TCO:s jurist Lise Donovan i en debattartikel i tidningen Publikt.

Nyheter

Fler TCO-medlemmar riskerar långtidsarbetslöshet i krisens spår

Krisen på arbetsmarknaden slår hårt med TCO-förbundens medlemmar. Antalet långtidsarbetslösa har ökat tydligt under året. – Självklart är vi oroliga. För att möta det här måste vi satsa ännu mer på utbildnings- och omställningsinsatser, säger Therese Svanström, ordförande för TCO.

Pressmeddelanden

Extra satsningar på tjänstemännen i arbetsmarknadspolitiken

Idag togs beslut om att mer EU-medel kan användas till tjänstemännens omställning på arbetsmarknaden. Pandemin har slagit hårt mot den svenska arbetsmarknaden. Arbetslösheten har ökat i historiskt snabb takt och därför är förbättrade möjligheter till omställning något som TCO välkomnar.

Debatt

Visst behövs det en återhämtningsplan

Det pågår en debatt just nu huruvida det är bra eller dåligt med gemensam återhämtningsfond för EU. Vi befinner oss just nu mitt i den värsta kris som drabbat Europa under efterkrigstiden och svaret borde vara självklart- vi behöver en återhämtningsplan som leder till en snabb återhämtning.

Nyheter

Pensionsgruppens nya förslag är ett steg i rätt riktning

Den parlamentariska pensionsgruppen har nu kommit överens om hur betänkandet ”Ett upphandlat fondtorg” som presenterades i november 2019 ska införas. TCO välkomnar överenskommelsen. För att skapa ett tryggt system är det viktigt att säkra upp med effektiva former för uppföljning och kontroll av fonderna.

Pressmeddelanden

Vita fläckar på Sveriges utbildningskarta

TCO har kartlagt och jämfört utbildningsmöjligheterna i Sveriges kommuner och presenterar för tredje året i rad ett utbildningsindex som mäter tillgången till högre utbildning över hela landet. Indexet visar på stora regionala skillnader. På topplistan dominerar kommuner i Stockholm-Mälardalen men utbildningsindexet visar också att det fortfarande finns vita fläckar på Sveriges utbildningskarta.

Gå till Aktuellt

TCO bloggar

Therese Svanström - Ordförande TCO

01 april, 2021

Vi håller i och håller ut även denna påsk

Drygt ett år har gått sedan Folkhälsomyndigheten rekommenderade hemifrånjobb för oss som kan. Den 16 mars efter lunch var vi många, på många arbetsplatser, som gick hem och vi har sedan dess jobbat hemifrån i stor utsträckning. För de flesta har det funkat bra. Men det har också varit svårt att sätta gränser mellan arbete och fritid. När går man hem från jobbet liksom? Och samarbetet med kollegorna är saknat – många upplever stor brist på samtal och dialog.

Karin Pilsäter - Ekonomisk politik

01 april, 2021

Reformförslag vill vi se i våpen

Många extra ändringsbudgetar har det blivit det senaste året, mycket krishantering, stödåtgärder ibland hellre fort än helt rätt. Nu är det dags höja blicken och börja arbeta med ekonomiska reformer för omställning och utveckling, för fler och bättre jobb och för stabila planeringsförutsättningar för välfärden.

Arbetsmarknad, Ekonomi och tillväxt, EU

Lise Donovan - Jurist för Europa och juridik med ansvar för juridik och internationella frågor

31 mars, 2021

OSA-föreskriften fyller 5 år - hur går vi vidare?

För fem år sedan firade vi stort på TCO. Efter många års idogt arbete fick vi ett erkännande av tjänstemännens problem och risker i arbetsmiljön.

Arbetsmiljö

Mikael Dubois - Utredare välfärdsfrågor

31 mars, 2021

ISF utredningsskyldighet

Inspektionen för socialförsäkringen visar i rapporten Försäkringskassans utredningsskyldighet (Rapport 2021:3) att det finns tydliga brister i hur Försäkringskassan uppfyller utredningsskyldigheten i ärenden som rör ansökan om sjukpenning i början av sjukperioden, bedömning av rätt till sjukpenning vid dag 180 och ärenden som rör ansökan om aktivitetsersättning. Sett till samtliga slags ärenden uppfyller inte Försäkringskassan utredningsskyldigheten i 11 procent av ärendena och det finns förbättringsbehov i ytterligare 37 procent. 52 procent av ärendena är väl utredda. TCO känner igen de brister som framkommer i rapporten. För att komma till rätta med dem behövs en bättre samverkan mellan Försäkringskassan och hälso- och sjukvården, en stabilare och uthålligare politisk styrning och en tydligare och mer ändamålsenlig lagstiftning.

Therese Svanström - Ordförande TCO

26 mars, 2021

Dags för tjänstemännens revansch

Idag fredag 26 mars släpptes Demokratirådets rapport om polarisering i Sverige i form av debattartikel och seminarium. I rapporten beskrivs ett antal olika sätt att mäta polariseringsgraden i partisystemet, riksdagen, medierna och bland medborgare. Tyngdpunkten ligger på förekomsten av ideologisk polarisering bland några av demokratins viktigaste aktörer: medborgare, partier, förtroendevalda och medier.

Om TCO

Lena Orpana - Utredare pensionsfrågor, statistiker

23 mars, 2021

Vad innebär höjda pensionsavgifter?

Förra veckan publicerade Dagens Nyheter en ledare om pensionsgruppens diskussioner om hur pensionerna kan höjas. I texten påstås att en höjning av avgifterna enbart skulle komma framtidens och inte dagens pensionärer till godo, vilket förefaller orimligt. Dessutom används begrepp som ”retroaktivitet” och ”pensionsskuld”, som känns malplacerade i diskussionen om det allmänna pensionssystemet.

Trygghetssystem, Pension

Gå till TCO bloggar

TCO play

Se fler filmer

Rapporter

Rapporter

Livspusslet under coronapandemin

Hur påverkas livspusslet för de tjänstemän som har arbetat hemifrån och de som har fortsatt gå till arbetsplatsen under coronapandemin? Påverkas kvinnor och män på olika sätt? Det är några av frågorna som tas upp i den här rapporten som baseras på en undersökning om tjänstemännens arbetsmiljö och livspussel under pandemin.

Läs vidare

Rapporter

Lärcentra - för högre utbildning i hela Sverige

Förbättrad tillgång till högre utbildning i hela landet är inte bara en central fråga för TCO – det är också en fråga som blir än viktigare när arbetsmarknaden förändras i snabb takt. Det är därför oroande att tillgängligheten till högre utbildning utanför lärosätenas huvudorter tycks ha minskat under senare tid.

Läs vidare

Rapporter

Vidareutbildning, varför och för vad?

Vår ekonomi och arbetsmarknad är i konstant förändring. Coronakrisen har ställt vår förmåga att hänga med i utvecklingen på sin spets. Vår rapport ”Vidareutbildning, varför och för vad? visar att behovet av vidareutbildning och kompetensutveckling är stort. Något det var redan före pandemin. Vi har också flera konkreta förslag på hur förutsättningarna för omställning kan bli bättre för alla…

Läs vidare

Rapporter

Tryggheten, staten och partsmodellen 2

Den ekonomiska tryggheten vid arbetslöshet har stor betydelse både för individen och för samhället. I dag består den tryggheten av många olika försäkringar. I den här rapporten går vi igenom utvecklingen av arbetslöshetsförsäkringen - a-kassan - och andra försäkringar sedan 1980 och fram till idag.

Läs vidare

Se alla rapporter

Arbetsvärlden

Arbetsvärlden är en webbtidning om arbetsmarknaden. Den ges ut av TCO och görs av en självständig redaktion.

Hitta ditt fackförbund

TCO är en centralorganisation för 13 fackförbund som tillsammans har 1,4 miljoner medlemmar.
Använd filtret nedan för att hitta ditt fackförbund.