EP-valet, miljön och varför kandidaterna bör få frågor om regelförenkling

TCObloggar 2014-05-18

Enligt en undersökning som DN har låtit Ipsos göra är miljön den fråga som flest svenska väljare tycker är viktig inför Europaparlamentetsvalet. Det är ett logiskt val. Miljön är en fråga som är gränsöverskridande till sin natur och EU har stora befogenheter vad gäller miljöskydd.

Flera partier tycks dela väljarnas bedömning om miljöfrågans betydelse och pekar dessutom på EU-samarbetet som en del av lösningen. Affischer och manifest lämnar dock en hel del övrigt att önska vad gäller mer detaljerade ståndpunkter - och det är som bekant i detaljerna som hin håle håller hus, inte minst vad gäller EU.

En fråga som varje journalist eller väljare som vill veta mer om partiernas EU-miljöpolitik bör ställa är vad de tycker om EU:s regelförenklingsarbete.  Namnet till trots handlar regelförenklingsarbetet inte enbart om hur regler kan göras enklare och mer lättbegripliga. Istället handlar det allt som oftast om skyddsreglers avskaffande, ökade möjligheter till undantag från EU:s regler och om hur skyddsnivåer ska harmoniseras (i allmänhet nedåt).

EU-samarbetet handlar till stor del om att skapa gemensamma regler. Det sker genom att medlemsstaternas lagstiftning harmoniseras på olika sätt.  På vissa områden är huvudregeln full harmonisering, förenklat att samma regler ska gälla i alla medlemsstater och att gemenskapslagstiftningen sätter såväl golv som tak.

På andra områden anges det tydligt i fördraget att EU:s uppgift är att sätta gemensamma minimiregler. Det gäller till exempel miljöskydd (Art. 193 FEUF) konsumentskydd (Art 169(4) FEUF) och skydd för arbetstagare (Art 153(2) FEUF). EU-direktiv lägger då fast en lägsta nivå som medlemsstaterna inte kan gå under, samtidigt som man på nationell nivå kan välja en högre ambitionsnivå. Minimidirektiven fyller flera funktioner. De förhindrar att medlemsstaterna använder t ex miljöskydd och arbetsvillkor under en viss nivå som en konkurrensfördel, och är därmed ett av de sätt på vilket EU bidrar till bättre miljö, bättre konsumentskydd och bättre arbetsförhållanden. ’

Även om det inte föreligger några förslag om att ändra fördragets bestämmelser i dessa avseenden så finns det emellertid en alltmer negativ attityd, såväl från EU:s institutioner som från krafter inom medlemsländerna, till möjligheten att gå före och ha en högre ambitionsnivå.

De senaste åren har begreppet ”gold-plating” (förgyllning) letat sig in i EU-språket som en benämning på situationer där medlemsstaterna vid sitt genomförande går utöver vad en EU-rättsakt kräver, men utan att för den skulle ge upphov till fördragsbrott. Bland de som använder begreppet anses ”gold-plating” som något negativt. Kommissionen har föreslagit och rådet godtagit upprättandet av en "resultattavla" för att visa ”genomförandet av bestämmelserna i varje medlemsstat, varvid gold plating, dvs. att man inför hårdare krav än EU-lagstiftningen, på nationell eller regional nivå särskilt ska uppmärksammas.”

De länder som följer fördragets ambitioner och har mer långtgående skydd för miljö, konsumenter och arbetstagare ska alltså bannas för detta. I sammanhanget är det även viktigt att komma ihåg att skyddsnivån då nya direktiv antas ofta medvetet sätts på en nivå som inte avviker alltför mycket från den som gäller i de medlemsländer där skyddsnivån är som lägst, till exempel förhållandevis nytillträda medlemsstater i Östeuropa.

Frågan om det är bra eller dåligt att länder går före och har högre ambitioner vad gäller miljöskydd, konsumentskydd och skydd för arbetstagare är av stor betydelse för EU:s framtid och är en som de Europaparlamentariker som väljs den 25 maj kommer att behöva ta ställning till.

För den som vill kräva Europaparlamentskandidaterna på besked kan följande tre frågor vara till hjälp:

- Vad tycker du att EU:s uppgift ska vara när det gäller arbetsrätt/miljöskydd/konsumentskydd – att bestämma en lägsta skyddsnivå som medlemsstaterna inte får gå under eller en gemensam nivå för alla medlemsstater?

- Är det bra eller dåligt att EU-länder ger konsumenter/arbetstagare/miljön ett starkare skydd än det som finns i EU:s minimidirektiv? Varför?

- Ska EU ranka länder utifrån hur mycket de avviker från miniminivåerna – med syftet att alla ska lägga sig så nära lägstanivån som möjligt? Vad får det för konsekvenser?

Glöm inte att rösta.

Samhällspolitisk chef

Partierna måste ha orken och viljan att samarbeta

Vi är 1,4 miljoner, mitt i samhällets och arbetsmarknadens förändring. Nu efter riksdagsvalet behöver vi partier som har orken och viljan att samarbeta över blockgränserna.

Läs mer här

Myt att a-kassan är generös

Det finns en föreställning om att ersättningen till arbetslösa är särskilt generös i Sverige. Det stämmer inte. I själva verket är arbetslöshetsersättningen i de flesta jämförbara länder mer generös än i vårt land.

Läs mer här

Handbok ska hjälpa i arbetet mot sexuella trakasserier

Det finns ett före och ett efter #metoo. Ingen på arbetsplatsen ska behöva riskera att utsättas för sexuella trakasserier. Därför har vi tagit fram Handbok mot sexuella trakasserier. Låt boken bli en guide i detta viktiga arbete.

Läs mer här

Hitta ditt fackförbund

Använd filtret nedan för att hitta ditt fackförbund