Enklare anställningsstöd?

TCObloggar 2016-11-11

I ett pressmeddelande berättar Arbetsmarknadsdepartementet att man inleder en översyn av anställningsstöden. Syftet är att göra stöden mer överskådliga och effektiva.

Anställningsstöd är olika former av subventioner som utgår till arbetsgivare som anställer personer som annars skulle ha särskilt svårt att få arbete, till exempel långtidsarbetslösa eller nyanlända. Det finns flera olika anställningsstöd som riktar sig till olika målgrupper, har olika hög subventionsnivå och är förenade med olika typer av villkor. På Arbetsförmedlingens hemsida kan man läsa mer om vilka stöd som finns idag.

TCO delar analysen att det idag finns allt för många olika typer av subventionerade anställningar med olika regler och olika subventionsgrad. Det har bland annat kommit att innebära att de olika stöden konkurrerar med varandra på sätt som kan vara arbetsmarknadspolitiskt kontraproduktivt. Det har också gjort systemet svårt att överblicka såväl för arbetsgivare som för Arbetsförmedlingens egna handläggare. TCO anser därför att man stödet behöver bli färre samt förenklas. Enkelhet är viktigt då administration och långa handläggningstider är sådant som kan få arbetsgivare att avstå från att anställa någon med en subventionerad anställning.

Enkelhet är emellertid inte det enda som är av betydelse vid utformningen av subventionerade anställningar. Det är även viktigt att de når rätt målgrupp, såväl för att undvika dödviktseffekter som för att få största möjliga arbetsmarknadspolitiska effekt. Subventionen ska få arbetsgivaren att anställa någon som de annars inte hade anställt, och denne ska stå så långt bort från arbetsmarknaden som möjligt. En ytterligare faktor som behöver vägas in är risken för överutnyttjande och missbruk.

Ett sätt att dela in anställningsstöden är i rättighetsbaserade stöd respektive stöd som kräver en arbetsmarknadspolitisk bedömning. Rättighetsbaserade stöd innebär att varje arbetsgivare som anställer en person som tillhör målgruppen, t ex har varit arbetslös en viss period, och uppfyller övriga krav, tex vad gäller lön och försäkringar, har rätt att få subventionen. Exempel på rättighetsbaserade stöd är nystartsjobb och instegsjobb. Stöd som kräver en arbetsmarknadspolitisk bedömning innebär att Arbetsförmedlingen gör en prövning i varje enskilt fall om det är lämpligt att en specifik arbetsgivare ska få stöd för att anställa en specifik person, till exempel särskilt anställningsstöd.

Fördelen med de rättighetsbaserade stöden är att de är  enkla, förutsebara och lätta att administrera.  Nackdelen är att det kan innebära att arbetsgivare får stöd för att anställa personer som de ändå hade anställt, så kallade dödviktseffekter. Att helt övergå till rättighetsbaserade anställningsstöd, vilket en del förespråkar, är därför inget bra alternativ. Omvänt är fördelen med stöd som kräver en arbetsmarknadspolitisk bedömning att de kan göras mer träffsäkra medan nackdelen är att de  inte är lika enkla och förutsebara och dessutom kräver mer administration. Att bara ha stöd som kräver arbetsmarknadspolitisk bedömning är därför inte heller någon bra ide.

Tidigare i år har såväl Arbetsförmedlingen som Moderaterna föreslagit att stöden ska slås ihop och förenklas. Arbetsförmedlingen vill slå ihop tio olika stöd till ett, vilket kräver arbetsmarknadspolitisk bedömning.  Moderaterna beskriver sitt förslag som att dagens åtta anställningsstöd slås ihop till ett enda med utgångspunkt i det rättighetsbaserade nystartsjobb. Skrapar man på ytan på Moderaternas förslag är det dock mer nyanserat och kan även innehålla stora handledarstöd baserade på arbetsmarknadspolitisk bedömning, vilket gör det värt att titta på.

Sannolikt behövs båda typerna av stöd. Man kan till exempel tänka sig ett rättighetsbaserad anställningsstöd, där subventionsgraden är i nivå med dagens nystartsjobb (hela eller dubbla arbetsgivaravgiften) som riktar sig ganska brett (t ex alla långtidsarbetslösa och alla arbetslösa som varit i Sverige mindre än ett visst antal år) samt ett stöd som kräver arbetsmarknadspolitisk bedömning där subventionsgraden är högre, kanske uppemot 90 procent, som riktar sig till personer som har riktigt svårt att få jobb. Båda typerna av stöd går att komplettera med handledararvoden som innebär ytterligare ersättning för arbetsgivarna.  Därutöver måste det finnas möjlighet att kombinera subventionerade anställningar med utbildningsinsatser.

Den översyn som nu görs bör även titta på hur man kan förenkla administrationen av stöden för såväl arbetsgivarna som Arbetsförmedlingen. Även de samråd som sker med de fackliga organisationerna för att förhindra missbruk bör göras så enkla som möjligt.

Samhällspolitisk chef

Partierna måste ha orken och viljan att samarbeta

Vi är 1,4 miljoner, mitt i samhällets och arbetsmarknadens förändring. Nu efter riksdagsvalet behöver vi partier som har orken och viljan att samarbeta över blockgränserna.

Läs mer här

Så kan Sverige klara en lågkonjunktur

Vi har en komplex situation att hantera inför och under nästa konjunkturcykel. Men prognosen säger också att det är läge att investera – primärt i människor, skriver Eva Nordmark på SvD debatt.

Läs mer här

Handbok ska hjälpa i arbetet mot sexuella trakasserier

Det finns ett före och ett efter #metoo. Ingen på arbetsplatsen ska behöva riskera att utsättas för sexuella trakasserier. Därför har vi tagit fram Handbok mot sexuella trakasserier. Låt boken bli en guide i detta viktiga arbete.

Läs mer här

Hitta ditt fackförbund

Använd filtret nedan för att hitta ditt fackförbund