Taket i a-kassan behöver höjas permanent
Bara 3 av 10 får 80 procent av lönen i a-kassa med ordinarie regelverk, men med den tillfälliga höjningen får 6 av 10 80 procentig ersättning. Det är mer rimligt.
Att ny teknik snabbt kan förändra förutsättningarna för hela branscher har blivit tydligt de senaste åren. För såväl företag som länder gäller det att hänga med i utvecklingen. Förmågan att anpassa sig till nya sätt att producera, distribuera och konsumera varor och tjänster kommer att avgöra såväl om företag överlever och utvecklas som länders möjlighet att skapa det välstånd och erbjuda den välfärd som medborgarna efterfrågar. I praktiken kommer det inte räcka att bara anpassa sig – de gäller att finnas bland de som leder utvecklingen eller bäst förmår utnyttja framstegen.
I en artikel med rubriken Nya tekniken utmanar svenska modellen (SvD 5/1) beskriver forskarna Christoffer Laurell och Christian Sandström en del av denna utveckling, delningsekonomin, där de mest kända exemplen är företag som Airbnb som Uber.
Begreppet delningsekonomi är egentligen missvisande. De två ovan nämnda företagen ägnar sig snarare åt ganska traditionell förmedling av tjänster i utbyte mot betalning, om än på ett mer effektivt sätt än vad som tidigare varit möjligt.
Förmedlingstjänsternas framväxt, och vår allt större vana att nyttja dem, kommer även att påverka arbetsmarknaden. Enligt Laurell och Sandström ”kan stora delar av den svenska lönebildningen förändras i grunden” och den svenska modellen ställas inför stora utmaningar.
Att förändringar i ekonomin och på arbetsmarknaden påverkar förutsättningarna för lönebildning och arbetsvillkor är självklart. När det gäller delningsekonomin är det dock viktigt att dra rätt slutsatser om vilka dessa förändringar är.
Det finns redan idag flera företag vars idé är att låta uppdragsgivare och uppdragstagare mötas. Att mötet mellan de som vill ha arbete utfört och de som kan utföra arbete underlättas har flera fördelar. Uppdragstagarna får lättare att hitta kunder och kan koncentrera sig på sin egentliga verksamhet samtidigt som kunderna kan hitta efterfrågad kompetens.
Samtidigt finns det risker som det är viktigt att vara medveten om. En sådan är rättslig osäkerhet. Företagen bakom de digitala plattformarna liksom många digitaliseringsdebattörer tenderar att utmåla dessa och de relationer de skapar mellan användarna som något så nytt att de inte fångas av existerande rättsliga kategorier och därför verkar utanför de rättsliga regleringarna eller i rättsliga gråzoner. Mer närgången juridisk analys brukar visa att detta sällan är sant. Risken är ändå stor att brukarna uppfattar det som att de inte har de rättigheter de i själva verket har och därför inte ens gör anspråk på dem.
En annan risk är de digitala plattformarna skapar en skadlig prispress där de som utför arbetet får mindre och mindre betalt för sitt arbete. Här har de fackliga organisationerna en viktig uppgift. Fler och fler egenföretagare är medlemmar i fackförbund och förbundens tjänster till dessa medlemmar utvecklas mer och mer, bland annat med syfte att de ska ta rätt betalt för sina tjänster. Men även här är det viktigt att se till så att det som driver förmedlingstjänsterna inte är kostnadsfördelar som skapas genom kringgående av skatter och sociala avgifter.
Även socialförsäkringssystemen måste anpassas. TCO har visat på bristerna i socialförsäkringsskyddet för den som kombinerar anställningar och egenföretagande. Nu finns förslag som ska avhjälpa detta.
Sverige har stora möjligheter att bli en av digitaliseringens vinnare. En anledning är vår förmåga att bejaka förändring. En viktig förutsättning är att människor kan känna trygghet i omställningen. Där är den svenska modellen – med idag växande fackföreningar och en stabil organisations- och kollektivavtalstäckningsgrad – en viktig del.
Bara 3 av 10 får 80 procent av lönen i a-kassa med ordinarie regelverk, men med den tillfälliga höjningen får 6 av 10 80 procentig ersättning. Det är mer rimligt.
TCO har en i grunden positiv inställning till Arbetsmiljöverkets arbete med att uppdatera regelverket på arbetsmiljöområdet och göra det mer användarvänligt. Men förutsättningen är att det sker med erkännande av skyddsombudens roll och betydelsen av samverkan på arbetsplatsen. Skyddsnivån får inte heller försämras. Dessvärre lever Arbetsmiljöverkets förslag inte upp till våra förväntningar. Det skriver TCO:s jurist Lise Donovan i en debattartikel i tidningen Publikt.
Krisen på arbetsmarknaden slår hårt med TCO-förbundens medlemmar. Antalet långtidsarbetslösa har ökat tydligt under året. – Självklart är vi oroliga. För att möta det här måste vi satsa ännu mer på utbildnings- och omställningsinsatser, säger Therese Svanström, ordförande för TCO.
Idag togs beslut om att mer EU-medel kan användas till tjänstemännens omställning på arbetsmarknaden. Pandemin har slagit hårt mot den svenska arbetsmarknaden. Arbetslösheten har ökat i historiskt snabb takt och därför är förbättrade möjligheter till omställning något som TCO välkomnar.
Det pågår en debatt just nu huruvida det är bra eller dåligt med gemensam återhämtningsfond för EU. Vi befinner oss just nu mitt i den värsta kris som drabbat Europa under efterkrigstiden och svaret borde vara självklart- vi behöver en återhämtningsplan som leder till en snabb återhämtning.
Den parlamentariska pensionsgruppen har nu kommit överens om hur betänkandet ”Ett upphandlat fondtorg” som presenterades i november 2019 ska införas. TCO välkomnar överenskommelsen. För att skapa ett tryggt system är det viktigt att säkra upp med effektiva former för uppföljning och kontroll av fonderna.
TCO har kartlagt och jämfört utbildningsmöjligheterna i Sveriges kommuner och presenterar för tredje året i rad ett utbildningsindex som mäter tillgången till högre utbildning över hela landet. Indexet visar på stora regionala skillnader. På topplistan dominerar kommuner i Stockholm-Mälardalen men utbildningsindexet visar också att det fortfarande finns vita fläckar på Sveriges utbildningskarta.
Hur påverkas livspusslet för de tjänstemän som har arbetat hemifrån och de som har fortsatt gå till arbetsplatsen under coronapandemin? Påverkas kvinnor och män på olika sätt? Det är några av frågorna som tas upp i den här rapporten som baseras på en undersökning om tjänstemännens arbetsmiljö och livspussel under pandemin.
Läs vidare
Förbättrad tillgång till högre utbildning i hela landet är inte bara en central fråga för TCO – det är också en fråga som blir än viktigare när arbetsmarknaden förändras i snabb takt. Det är därför oroande att tillgängligheten till högre utbildning utanför lärosätenas huvudorter tycks ha minskat under senare tid.
Läs vidare
Vår ekonomi och arbetsmarknad är i konstant förändring. Coronakrisen har ställt vår förmåga att hänga med i utvecklingen på sin spets. Vår rapport ”Vidareutbildning, varför och för vad? visar att behovet av vidareutbildning och kompetensutveckling är stort. Något det var redan före pandemin. Vi har också flera konkreta förslag på hur förutsättningarna för omställning kan bli bättre för alla…
Läs vidare
Den ekonomiska tryggheten vid arbetslöshet har stor betydelse både för individen och för samhället. I dag består den tryggheten av många olika försäkringar. I den här rapporten går vi igenom utvecklingen av arbetslöshetsförsäkringen - a-kassan - och andra försäkringar sedan 1980 och fram till idag.
Läs vidare
Arbetsvärlden är en webbtidning om arbetsmarknaden. Den ges ut av TCO och görs av en självständig redaktion.
TCO är en centralorganisation för 13 fackförbund som tillsammans har 1,4 miljoner medlemmar.
Använd filtret nedan för att hitta ditt fackförbund.