Att ny teknik snabbt kan förändra förutsättningarna för hela branscher har blivit tydligt de senaste åren. För såväl företag som länder gäller det att hänga med i utvecklingen. Förmågan att anpassa sig till nya sätt att producera, distribuera och konsumera varor och tjänster kommer att avgöra såväl om företag överlever och utvecklas som länders möjlighet att skapa det välstånd och erbjuda den välfärd som medborgarna efterfrågar. I praktiken kommer det inte räcka att bara anpassa sig – de gäller att finnas bland de som leder utvecklingen eller bäst förmår utnyttja framstegen.
I en artikel med rubriken Nya tekniken utmanar svenska modellen (SvD 5/1) beskriver forskarna Christoffer Laurell och Christian Sandström en del av denna utveckling, delningsekonomin, där de mest kända exemplen är företag som Airbnb som Uber.
Begreppet delningsekonomi är egentligen missvisande. De två ovan nämnda företagen ägnar sig snarare åt ganska traditionell förmedling av tjänster i utbyte mot betalning, om än på ett mer effektivt sätt än vad som tidigare varit möjligt.
Förmedlingstjänsternas framväxt, och vår allt större vana att nyttja dem, kommer även att påverka arbetsmarknaden. Enligt Laurell och Sandström ”kan stora delar av den svenska lönebildningen förändras i grunden” och den svenska modellen ställas inför stora utmaningar.
Att förändringar i ekonomin och på arbetsmarknaden påverkar förutsättningarna för lönebildning och arbetsvillkor är självklart. När det gäller delningsekonomin är det dock viktigt att dra rätt slutsatser om vilka dessa förändringar är.
Det finns redan idag flera företag vars idé är att låta uppdragsgivare och uppdragstagare mötas. Att mötet mellan de som vill ha arbete utfört och de som kan utföra arbete underlättas har flera fördelar. Uppdragstagarna får lättare att hitta kunder och kan koncentrera sig på sin egentliga verksamhet samtidigt som kunderna kan hitta efterfrågad kompetens.
Samtidigt finns det risker som det är viktigt att vara medveten om. En sådan är rättslig osäkerhet. Företagen bakom de digitala plattformarna liksom många digitaliseringsdebattörer tenderar att utmåla dessa och de relationer de skapar mellan användarna som något så nytt att de inte fångas av existerande rättsliga kategorier och därför verkar utanför de rättsliga regleringarna eller i rättsliga gråzoner. Mer närgången juridisk analys brukar visa att detta sällan är sant. Risken är ändå stor att brukarna uppfattar det som att de inte har de rättigheter de i själva verket har och därför inte ens gör anspråk på dem.
En annan risk är de digitala plattformarna skapar en skadlig prispress där de som utför arbetet får mindre och mindre betalt för sitt arbete. Här har de fackliga organisationerna en viktig uppgift. Fler och fler egenföretagare är medlemmar i fackförbund och förbundens tjänster till dessa medlemmar utvecklas mer och mer, bland annat med syfte att de ska ta rätt betalt för sina tjänster. Men även här är det viktigt att se till så att det som driver förmedlingstjänsterna inte är kostnadsfördelar som skapas genom kringgående av skatter och sociala avgifter.
Även socialförsäkringssystemen måste anpassas. TCO har visat på bristerna i socialförsäkringsskyddet för den som kombinerar anställningar och egenföretagande. Nu finns förslag som ska avhjälpa detta.
Sverige har stora möjligheter att bli en av digitaliseringens vinnare. En anledning är vår förmåga att bejaka förändring. En viktig förutsättning är att människor kan känna trygghet i omställningen. Där är den svenska modellen – med idag växande fackföreningar och en stabil organisations- och kollektivavtalstäckningsgrad – en viktig del.
A-kassan har urholkats de senaste 40 åren och ersätter en allt mindre del av lönen vid arbetslöshet. Färre än en av sju får idag 80 procent av sin lön i ersättning. För den som blir arbetslös kan det leda till drastiska förändringar i familjens ekonomi.
Egenföretagandet kommer sannolikt att öka i Sverige till följd av de nya möjligheterna till distansarbete. Men pandemin har visat på flera brister i försäkringssystemen som gör att de med eget företag ofta hamnar i kläm. Det skriver Therese Svanström, ordförande för TCO.
Den 30 mars höll TCO:s ordförande Therese Svanström ett tal mot Rysslands krigsföring i Ukraina. Talet hölls vid en demonstration utanför Ryska Ambassaden i Stockholm.
A-kassan har urholkats år för år och ersätter en allt mindre del av lönen vid arbetslöshet. Bara drygt 15 procent får 80 procent i ersättning, visar en ny rapport från TCO. För den som blir arbetslös kan det leda till drastiska förändringar i familjens ekonomi.
Många kvinnliga tjänstemän får inte tillräcklig hjälp under sjukskrivningen för att komma tillbaka till jobbet. Bristerna är stora bland långtidssjukskrivna sjuksköterskor, poliser och socialsekreterare, visar en ny rapport. Vi har tre förslag för att fler ska få snabbare rehabilitering, skriver TCO:s ordförande Therese Svanström.
TCO, som en del av Nordens fackliga samorganisation (NFS), fördömer i ett gemensamt uttalande det den ryska fackliga centralorganisationen FNPR sagt om Rysslands invastion i Ukraina. NFS vill att FNPR omedelbart tar tillbaka sitt uttalande, och om man inte gör det vill man att FNPR utesluts ur ITUC (International Trade Union Confederation).
Regeringen har överlämnat vårbudgeten till riksdagen. TCO saknar bland annat nödvändiga satsningar på omställning och vidareutbildning för yrkesverksamma.
Välkommen till ett TCO-seminarium den 17 maj, om hot, våld och trakasserier mot tjänstemän och vad det innebär för demokratin.
Läs mer Anmäl dig här!Den här rapporten visar hur ersättningen från a-kassan ser ut i dag och hur den urholkats över tid. Arbetslöshetsförsäkringen ersätter bara runt 60 procent av en medianlön. För tjänstemännen är a-kassan ännu lägre, cirka 50 procent av medianlönen.
Läs vidare
Att komma tillbaka från en långtidssjukskrivning kan ta tid och att få rehabilitering är många gånger centralt för att snabbare kunna avsluta sjukskrivningen och börja jobba igen. I den här rapporten visar TCO att det finns betydande brister i rehabiliteringen för tjänstemän. Bristerna finns i alla sektorer men är särskilt tydliga för vissa grupper. Det handlar om kvinnliga tjänstemän i kommunal…
Läs vidare
Det hörs ibland i den offentliga debatten att de svenska socialförsäkringarna är de mest generösa i världen. Den bilden stämmer inte riktigt och i synnerhet inte när det handlar om a-kassan, vilket vi visar i den här rapporten. Sverige har halkat efter och det riskerar att allvarligt skada våra möjligheter att kunna ställa om i tider då det är helt nödvändigt att vi lyckas.
Läs vidare
I en undersökning riktad till TCO-förbundens skyddsombud har vi tagit reda på hur de upplever sina uppdrag. Vi har ställt frågor om situationen på den egna arbetsplatsen, om vilket stöd man får i uppdraget, hur man uppfattar arbetsgivarens kunskaper, vilka utbildningsbehoven är och om arbets- miljöarbetet under pandemin. Undersökningen omfattar närapå samtliga 32 000 skyddsombud i TCO:s 13 olika…
Läs vidare
Arbetsvärlden är en webbtidning om arbetsmarknaden. Den ges ut av TCO och görs av en självständig redaktion.
TCO påverkar politiken och samhällsutvecklingen för goda villkor i arbetslivet. Vi är 12 fackförbund med 1,2 miljoner medlemmar.
Använd filtret nedan för att hitta ditt fackförbund.
