Arbetsrättsliga problem löses bäst av självständiga parter

Arbetsmarknadspolitiken i allmänhet och arbetsrätten i synnerhet beskrivs ofta som en av de svåraste sakpolitiska nötterna att knäcka i de förhandlingar om en ny regering som nu förs, alldeles oavsett vilken konstellation man pratar om.
Socialdemokraterna gick till val på att genomföra vissa skärpningar av arbetsrätten, samtidigt som flera Allianspartier i sina manifest och program hade skrivningar om att bland annat luckra upp turordningsreglerna i anställningsskyddslagen.

Ändringar kommer minska andra rättigheter på arbetsmarknaden 

Att ändra i anställningsskyddet är dock inget som man kan göra lättvindigt. Det handlar om grundläggande spelregler på arbetsmarknaden. För individen innebär ett försvagat anställningsskydd att utövandet av andra rättigheter på arbetsmarknaden försvåras. Den som lätt kan bli uppsagd kommer inte att säga ifrån om arbetsmiljön blir dålig, kan komma att tveka att vara hemma sjuk, och kan bestämma sig för att det är bättre att stå ut med trakasserier än att bli av med jobbet. Därför är det viktigt att det finns regler kring uppsägningar av personliga skäl. Men även turordningsreglerna vid arbetsbristuppsägningar, har betydelse då de försvårar att denna typ av uppsägningar missbrukas för att säga upp personer som man vill bli av med av andra skäl.

Ett vanligt påstående är att turordningsreglerna behöver ändras eftersom kompetens måste gå före anställningstid. Sanningen är att kompetens redan går först.

För det första upprättas turordningslistor i allmänhet separat för varje arbetsplats och för varje avtalsområde. Det innebär att personer med olika utbildning och kompetens, som fabriksarbetare och ingenjörer, normalt sett inte konkurrerar med varandra. För det andra gäller som förutsättning för företräde enligt turordningen att arbetstagaren har tillräckliga kvalifikationer för det fortsatta arbetet. Det innebär att arbetstagaren motsvarar de krav arbetsgivaren skulle ställa vid nyanställningar. Det är först när det finns flera personer med tillräcklig kompetens för ett jobb som anställningstid blir en faktor. Ett längre resonemang om anställningsskyddet finns i den här filmen: 

Äventyra inte omställningsavtalen

Att ändra i LAS turordningsregler får dessutom mycket större konsekvenser än man första kan tänka sig. Under de fyrtio år som gått sen de tillkom har viktiga kollektivavtal byggts på förhandlingar om turordningen. De så kallade omställningsavtalen täcker idag större delen av arbetsmarknaden och innebär att arbetsgivarna får större möjlighet att välja vilka som ska sägas upp när ett företag drar ner eller omorganiserar i utbyte mot att de som blir av med jobb får större trygghet och hjälp att hitta ett nytt jobb. Bara Trygghetsrådet TRR, som hjälper privatanställda tjänstemän, har hjälpt en halv miljon privatanställda tjänstemän till ett nytt jobb – utan att det kostat staten en krona.

 
Det är ett framgångsrikt system som politiker ofta lovordar. Att äventyra detta när vi står inför en trolig konjunkturnedgång med arbetsbristuppsägningar som följd vore inte en klok politik.

Hur ska då den politiska knuten låsas upp?

Det finns en enkel lösning: båda sidor avstår från att driva förändringar i arbetsrätten och låter istället arbetsmarknadens parter sköta utvecklingen av regelverket på arbetsmarknaden. Gång på gång har vi visat förmågan att ta itu även med sådant som är känsligt och svårt för politiken att hantera. Etableringsjobben är det senaste exemplet. Men det sker bäst på våra villkor, inte genom att politiken trycker på eller tar sig rätten att lägga ut beställningar på självständiga parter.