Att ändra turordningsreglerna kan få stora konsekvenser som man kanske inte tänker på. Det kan tex göra att vår förmåga att ställa om i nästa lågkonjunktur försämras. Samuel Engblom går igenom reglerna i LAS igen för att förklara dess komplexitet.
Arbetsmarknadspolitiken i allmänhet och arbetsrätten i synnerhet beskrivs ofta som en av de svåraste sakpolitiska nötterna att knäcka i de förhandlingar om en ny regering som nu förs, alldeles oavsett vilken konstellation man pratar om.
Socialdemokraterna gick till val på att genomföra vissa skärpningar av arbetsrätten, samtidigt som flera Allianspartier i sina manifest och program hade skrivningar om att bland annat luckra upp turordningsreglerna i anställningsskyddslagen.
Att ändra i anställningsskyddet är dock inget som man kan göra lättvindigt. Det handlar om grundläggande spelregler på arbetsmarknaden. För individen innebär ett försvagat anställningsskydd att utövandet av andra rättigheter på arbetsmarknaden försvåras. Den som lätt kan bli uppsagd kommer inte att säga ifrån om arbetsmiljön blir dålig, kan komma att tveka att vara hemma sjuk, och kan bestämma sig för att det är bättre att stå ut med trakasserier än att bli av med jobbet. Därför är det viktigt att det finns regler kring uppsägningar av personliga skäl. Men även turordningsreglerna vid arbetsbristuppsägningar, har betydelse då de försvårar att denna typ av uppsägningar missbrukas för att säga upp personer som man vill bli av med av andra skäl.
Ett vanligt påstående är att turordningsreglerna behöver ändras eftersom kompetens måste gå före anställningstid. Sanningen är att kompetens redan går först.
För det första upprättas turordningslistor i allmänhet separat för varje arbetsplats och för varje avtalsområde. Det innebär att personer med olika utbildning och kompetens, som fabriksarbetare och ingenjörer, normalt sett inte konkurrerar med varandra. För det andra gäller som förutsättning för företräde enligt turordningen att arbetstagaren har tillräckliga kvalifikationer för det fortsatta arbetet. Det innebär att arbetstagaren motsvarar de krav arbetsgivaren skulle ställa vid nyanställningar. Det är först när det finns flera personer med tillräcklig kompetens för ett jobb som anställningstid blir en faktor. Ett längre resonemang om anställningsskyddet finns i den här filmen:
Att ändra i LAS turordningsregler får dessutom mycket större konsekvenser än man första kan tänka sig. Under de fyrtio år som gått sen de tillkom har viktiga kollektivavtal byggts på förhandlingar om turordningen. De så kallade omställningsavtalen täcker idag större delen av arbetsmarknaden och innebär att arbetsgivarna får större möjlighet att välja vilka som ska sägas upp när ett företag drar ner eller omorganiserar i utbyte mot att de som blir av med jobb får större trygghet och hjälp att hitta ett nytt jobb. Bara Trygghetsrådet TRR, som hjälper privatanställda tjänstemän, har hjälpt en halv miljon privatanställda tjänstemän till ett nytt jobb – utan att det kostat staten en krona.
Det är ett framgångsrikt system som politiker ofta lovordar. Att äventyra detta när vi står inför en trolig konjunkturnedgång med arbetsbristuppsägningar som följd vore inte en klok politik.
Det finns en enkel lösning: båda sidor avstår från att driva förändringar i arbetsrätten och låter istället arbetsmarknadens parter sköta utvecklingen av regelverket på arbetsmarknaden. Gång på gång har vi visat förmågan att ta itu även med sådant som är känsligt och svårt för politiken att hantera. Etableringsjobben är det senaste exemplet. Men det sker bäst på våra villkor, inte genom att politiken trycker på eller tar sig rätten att lägga ut beställningar på självständiga parter.
Statsbudgeten går i stora delar i den riktning som TCO efterfrågat. Det tillfälliga taket i a-kassan permanentas inte, men det förlängs i två år. Budgeten innehåller även satsningar på utbildningar för yrkesverksamma samt ytterligare ekonomiskt stöd till kommuner och regioner till följd av pandemin.
Den allra viktigaste frågan i höstens budget blir vilka förutsättningar vi har för att snabbt vända den nedgång i ekonomin som pandemin gett upphov till. Ersättningsnivåerna för a-kassan kan inte enbart begränsas till att handla om den enskildes privatekonomi utan den faktiska ersättningen har inverkan på landets ekonomi. Att behålla den tillfälliga höjningen bidrar till att hålla uppe den inhemska konsumtionen, samtidigt som den är positiv för ekonomin i kommuner och regioner.
Det är halvtid i mandatperioden och sista halvåret har präglats av pandemin. TCO uppmanar riksdagsledamöterna att de går in i det nya riksdagsåret med en fortsatt vilja till att hitta gemensamma lösningar. Pandemin är inte över och vi behöver göra stora satsningar på Sveriges förmåga att ställa om.
LO, TCO och Saco är djupt oroade över det eskalerade våldet och bristen på respekt för demokrati i Belarus. Idag lämnade de tre organisationerna över en kravlista från hela den nordiska fackföreningsrörelsen till den belarusiska ambassadören i Stockholm.
REPLIK. Vi delar bilden av att den aktiva arbetsmarknadspolitiken behöver reformeras. Det är därför med viss förvåning vi ser att Gulan Avci (L) utmålar de fackliga organisationerna som motståndare mot reformer. Det skriver representanter för Saco och TCO på Altinget Debatt.
Att det finns fungerande trygghetssystem och satsning på utbildning är nödvändigt i den lågkonjunktur som Sverige befinner sig i. Under pandemin har antalet arbetssökande ökat och sysselsättningen sjunkit. Nu behövs därför kraftfulla satsningar för omställning och ett besked om att staten är beredd att ta ansvar för att säkra välfärdens finansiering fullt ut.
Nästa års statsbudget går i stora delar i den riktning som TCO efterfrågat. Det tillfälliga taket i a-kassan permanentas inte, men det förlängs i två år. Budgeten innehåller även satsningar på utbildningar för yrkesverksamma samt ytterligare ekonomiskt stöd till kommuner och regioner till följd av pandemin.
Coronapandemin har satt omställningsfrågorna i fokus. För TCO har dessa frågor alltid varit i ropet. TCO bjuder därför in till ett webbinarium där vi presenterar den nya rapporten "Vidareutbildning, varför och för vad? - Om tjänstemäns utbildningsbehov på en arbetsmarknad i förändring".
Läs mer Anmäl dig här!Inom ramen för temadagen Digital@Idag anordnar TCO ett online-seminarium som tar sin utgångspunkt i ett antal aktuella frågeställningar: Hur är läget på den svenska arbetsmarknaden just nu? Hur kommer det se ut imorgon? Vilka krav kommer att ställas på politiken, arbetsmarknadens parter och utbildningsväsendet för att hänga med i teknikomvandlingen?
Läs merDen ekonomiska tryggheten vid arbetslöshet har stor betydelse både för individen och för samhället. I dag består den tryggheten av många olika försäkringar. I den här rapporten går vi igenom utvecklingen av arbetslöshetsförsäkringen - a-kassan - och andra försäkringar sedan 1980 och fram till idag.
Läs vidare
Hinner tjänstemännen med både arbete och föräldraskap? Hur viktigt är det att arbetet är föräldravänligt och hur ser arbetssituationen faktiskt ut? Vilka konsekvenser får det att det oftast är kvinnor som anpassar arbetslivet efter familjelivet? Det är några av frågorna som tas upp i den här rapporten.
Läs vidare
TCO anser att rutavdraget är viktigt för att underlätta människors livspussel, därför måste systemet värnas från förslag som riskerar att undergräva dess legitimitet. TCO framför i denna rapport en rad förslag som syftar till att hålla till rutavdraget träffsäkert, effektivt och legitimt.
Läs vidare
Vi lever i en tid då vikten av det livslånga lärandet ökar. Men hur påverkas hushållsekonomin för en yrkesverksam som går tillbaka till skolbänken? Går ekonomin ihop för den som väljer att finansiera sina studier med studiemedel?
Läs vidare
Arbetsvärlden är en webbtidning om arbetsmarknaden. Den ges ut av TCO och görs av en självständig redaktion.
TCO är en centralorganisation för 13 fackförbund som tillsammans har 1,4 miljoner medlemmar.
Använd filtret nedan för att hitta ditt fackförbund.
