Algoritmerna, ansvaret och arbetsplatserna

TCObloggar 2020-02-19

Algoritmernas intåg i arbetslivet väcker stora förhoppningar om bättre beslut, ökad effektivitet och en framtid där människa och maskin kompletterar varandra. Men samtidigt finns det frågor som behöver finna bra och framförallt praktiskt användbara svar. Där har de fackliga organisationerna en viktig uppgift.

Algoritmer av olika slag används till allt fler saker i dagens arbetsliv. Till användningsområdena hör att göra urval vid rekryteringar, att organisera arbete och vid beslutsfattande, inklusive vid myndighetsutövning.

Det är lätt att se fördelarna med att låta avancerade datorprogram hjälpa till med att sålla bland kandidater till ett jobb, optimera bemanning, minska transaktionskostnaderna när utbud och efterfrågan på arbetsmarknaden ska mötas eller bidra till att bättre (och billigare) beslut. Samtidigt finns det frågor som behöver finna bra och framförallt praktiskt användbara svar.

Vissa frågor är egentligen relativt enkla. Dit hör frågan om vem som är ansvarig för det som algoritmen gör. Det beskrivs ibland som en svår fråga, särskilt i situationer där algoritmen kombineras med maskininlärning och de svar den ger därför utvecklas över tid. Det ofta missbrukade begreppet artificiell intelligens (AI) kan ibland ställa till det lite extra genom att ge ettorna och nollorna ett sken av att besitta mänskliga kvaliteter.

Jag brukar säga att ny teknik och gammal juridik ofta passar väldigt bra ihop. Det gäller även i detta fall. Vi har redan idag på många områden lagstiftning som reglerar såväl tillverkares ansvar för produkter som ansvaret för de som använder dem.

Det är idag allmänt känt att användningen av algoritmer vid rekrytering kan leda till diskriminering. Tvärtemot föreställningen att maskinerna är fria från människors fördomar så kan de vara fulla av dem – eftersom den data de tränats på avspeglar existerande fördomar i samhället. En arbetsgivare som vid rekrytering använder en algoritm som leder till ett utfall som diskriminerar kan enligt Diskrimineringslagen aldrig skylla ifrån sig på någon annan. Inte på algoritmen, inte på tillverkaren, inte på något rekryteringsföretag som använt algoritmen på arbetsgivarens uppdrag.  

Samma sak gäller i en situation där en algoritm som används för att organisera arbete, till exempel för att fördela arbetstillfällen eller arbetsuppgifter, leder till en dålig arbetsmiljö i form av till exempel stress. Arbetsmiljöansvaret ligger hos arbetsgivaren. I detta sammanhang bör man komma ihåg att även algoritmer med andra syften än arbetsledning, till exempel beslutsstöd, kan påverka arbetsmiljön.

När algoritmer används i samband med myndighetsutövning är såväl ansvarsfrågan som vikten av att algoritmen håller hög kvalitet extra viktig.

Ett exempel som har fått mest uppmärksamhet är socialtjänsten i Trelleborgs kommun, som använder ett automatiserat beslutsfattande vid bedömning av om personer har rätt till försörjningsstöd.  Arbetsvärlden beskriver i ett reportage dels en del av de juridiska frågor detta har väckt, liksom Akademikerförbundet SSR:s JO-anmälan mot kommunen för att få ut koden till algoritmen och ”en förklaring av vad programmet gör som är begriplig för en lekman”.

Det sistnämnda är särskilt intressant. För även om frågan om vem som är ansvarig framstår som relativt enkel, så är frågan om hur man ska kunna bedöma om detta ansvar har tagits eller inte betydligt mer komplicerad.

I en artikel i Harvard Journal of Law & Technology, “Counterfactual Explanations Without Opening the Black Box: Automated Decisions and the GDPR”, skriver Sandra Wachter, Brent Mittelstadt och Chris Russel

Att få ut själva koden till algoritmen är enligt författarna inte bara svårt, då dessa som regel innehåller företagshemligheter som varken tillverkare eller användare vill avslöja, utan dessutom inte till särskilt stor hjälp. Istället bör vi söka efter metoder som kan ge förklaringar till algoritmernas resultat. Sådana förklaringar kan fylla tre olika syften: 1) att hjälpa den som berörs av ett automatiserat beslut att förstå varför ett visst beslut fattades, 2) att utgöra grund för att ifrågasätta, ompröva eller överklaga beslutet samt 3) att förstå vad som behöver ändras för att få ett annat resultat i framtiden. Inget av detta, menar Wachter, Mittelstads och Russel, kräver att vi ger oss in i det automatiska beslutssystemets interna konstruktion. Den metod de föreslår är att använda kontrafaktiska förklaringar.

Ett enkelt exempel på en kontrafaktisk förklaring är att en person som nekats ett banklån får reda på att det beror på att hen har en för låg årsinkomst (t ex 300 000 kr) samt en uppgift om hur hög den hade behövt vara (t ex 450 000 kr) för att lånet skulle ha beviljats. Det ger den presumtiva låntagaren informationen att det t ex inte var hens kredithistorik som var problemet och dessutom en uppfattning om vad som behöver förändras för att ett lån ska beviljas.

Ofta är det ju dock mer komplicerat än så och många olika variabler inblandade. Wachter et al menar att utgångspunkten bör vara att hitta de omständigheter som om de varit lite annorlunda hade lett till ett annat beslut - de närmaste av alternativa världar. Man testar alltså alternativa hypoteser för att hitta den variabel eller kombination av variabler som om de hade varit minst annorlunda hade gett ett annat utfall.

Istället för att försöka beskriva hur algoritmen gör för att komma fram till sitt beslut fokuserar kontrafaktiska förklaringar på att identifiera de externa faktorer som avgjorde utfallet i det individuella fallet.

Överfört till en socialtjänst handläggning av biståndsbeslut, eller profilering inom den aktiva arbetsmarknadspolitiken, skulle detta, som jag förstår det, innebära att man inte nöjer sig med beskrivningen att algoritmen tar hänsyn till x, y och z (vilket dessutom kan vara svårt att definiera i fall av mer avancerad maskininlärning) utan även kräver svar på om det var individens inkomsthistorik, utbildningsnivå, tidigare arbetslöshet, kön, bostadsort eller annat som hade störst betydelse för utfallet.

Det är en typ av information som ofta är betydligt mer begriplig för en lekman, men som ändå gör det möjligt att kontrollera och föra en diskussion om det lagliga och lämpliga i det automatiserade beslutet.

Vad gäller att avslöja diskriminering i algoritmerna så menar Wachter et al att det bästa sättet är statistisk analys av en mängd beslut, inte förklaringar av ett enskilt beslut, men att kontrafaktiska förklaringar av enskilda beslut kan vara det som ger bevis för att en algoritms beslut påverkas av en variabel som utgör en diskrimineringsgrund och att den därför kan vara diskriminerande. Till detta kan läggas att man även bör analysera variabler som har ett starkt samband med en diskrimineringsgrund för att på så vis försöka blottlägga indirekt diskriminering.

Även om jag tycker att det finns mycket i Wachters, Mittelstad och Russels idéer som är intressanta så är min poäng inte att kontraktfaktiska förklaringar är den modell som man nödvändigtvis ska använda för att skapa transparens när algoritmer används i beslutsstöd eller för automatiserade beslut.

Min poäng är istället att vi behöver hitta metoder som hjälper oss att förstå konsekvenserna av en viss algoritm som är användbara i vardagen. Betydelsen av detta i anslutning till myndighetsutövning har jag beskrivit ovan, men det gäller även i förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare.

Även om man aldrig får tillåta att en arbetsgivare gömmer sig bakom en algoritm istället för att förklara sina beslut så kommer det att finnas situationer där möjligheten att analysera och diskutera konsekvenserna av en algoritm i ett personaladministrativt system, beslutsstöd eller system för automatiserade beslut kommer att ha stor betydelse. Att hitta praktiskt användbara metoder för detta är därför en viktig facklig fråga.

Samhällspolitisk chef

Sverige behöver TCO:arna mer än någonsin

TCO-förbundens medlemmar har länge visat, och alldeles extra under denna pandemi, att de är samhällsbärare. Tack för ert jobb!

Läs bloggen

Debatt

Så kan distansrevolutionen förbättra arbetslivet

Arbetsgivare och anställda måste ta vara på de möjligheter som distansrevolutionen innebär. Det skriver TCO på Dagens Nyheters debattsida.

Nyheter

TCO lanserar nytt EU-politiskt program

Under den senaste tiden har EU-samarbetet och våra gemensamma värden satts på prov. Pandemin visade tydligt vilken viktig roll Europasamarbetet har att spela i en kris, men blottade även EU:s svagheter. Idag står EU-samarbetet inför fortsatt stora utmaningar. TCO väljer därför att lansera ett nytt EU-politiskt program.

Pressmeddelanden

LO, TCO och Saco: Långtidsarbetslösheten kräver omedelbara insatser

LO, TCO och Saco kräver krafttag mot den historiskt höga långtidsarbetslösheten. Idag lämnar de tre centralorganisationerna därför över ett 16-punktsprogram till regeringen med förslag på åtgärder.

Debatt

Arbetslösa förtjänar en a-kassa värd namnet

Mer än hälften tycker att ersättningen vid arbetslöshet ska ligga på ett europeiskt genomsnitt. Verkligheten är en annan. Sverige ligger i botten vid en jämförelse av ersättningen vid arbetslöshet och är sämst av de nordiska länderna, skriver Therese Svanström, ordförande TCO.

Nyheter

Demokratin och yttrandefriheten på tillbakagång

Idag presenterar Världsfacket rapporten Global Rights Index 2021 som mäter hur grundläggande mänskliga rättigheter i arbetslivet respekteras i 149 länder. Granskningen visar att demokratin och yttrandefriheten är hårt ansatt i 64 länder, jämfört med 56 år 2020. Denna utveckling sker inte på andra sidan jorden utan i vårt närområde; EU:s grannland Belarus är åter med på listan bland de värsta länderna.

Pressmeddelanden

Det går för långsamt mot jämställt föräldraskap

Utvecklingen mot en mer jämställd fördelning av föräldraledigheten går för långsamt och takten har avtagit det senaste året. Det visar TCO:s nya jämställdhetsindex som släpps idag. Kvinnor tog ut 68,7 procent av alla dagar med föräldrapenning och vård av sjukt barn förra året. Män tog alltså bara ut 31,3 procent.

Gå till Aktuellt

TCO bloggar

Therese Svanström - Ordförande TCO

01 juli, 2021

Tack alla TCO:are!

Våren 2021 blev inte heller den en "vanlig" vår. Pandemin höll oss i sitt grepp, och på olika sätt har vi gjort både förändringar och uppoffringar i vår tillvaro för att anpassa oss och hantera de utmaningar vi mött, såväl i arbetslivet som privat.

Ann-Katrin Dolium - Internationell sekreterare

14 juli, 2021

Förslaget till ett nytt hållbarhetsrapporteringsdirektiv, vad innebär det?

TCO har i dagarna skickat in ett yttrande över EU-kommissionens förslag om ett nytt hållbarhetsrapporteringsdirektiv, CSRD - Corporate Sustainability Reporting Directive, som är tänkt att från och med år 2023 ersätta det nuvarande direktivet från 2014, NFRD- Non-Financial Reporting Directive.

EU, Internationellt

Ann-Katrin Dolium - Internationell sekreterare

06 juli, 2021

FN:s, Europarådets och EU kommissionens åtaganden mot strukturell rasism: är det nu det händer?

FN:s, Europarådets och EU kommissionens åtaganden mot strukturell rasism mot svarta människor skapar historia, och vi har förhoppningar om det kommer bidra till att skapa en bättre framtid.

Lena Orpana - Utredare pensionsfrågor, statistiker

02 juli, 2021

Livslängden ökar – men även variationen beroende på utbildning och yrke

Att medellivslängden ökar och vi förväntas leva och även förbli relativt friska längre är ju glädjande. Men det kan också medföra påfrestningar för pensionssystemet. Flera aktörer har visat att fler äldre skulle kunna och vilja arbeta längre upp i åren – med rätt förutsättningar. Resultaten visar också att om inget görs riskerar klyftorna mellan olika kategorier pensionärer att öka, mer än klyftorna mellan olika kategorier arbetskraft.

Trygghetssystem

Ann-Katrin Dolium - Internationell sekreterare

01 juli, 2021

Att engagera sig fackligt är långt ifrån en självklarhet för många

Världen över blir det allt farligare att organisera sig fackligt. Enligt Världsfackets nyligen publicerade Global Rights index 2021 utsätts arbetstagare för våld i 45 länder och fackligt aktiva mördades i sex länder. I 87 procent av de granskade länderna är strejkrätten begränsad, i 79 procent av länderna får fackförbunden inte vara med och förhandla och i 74 procent av länderna är rätten att gå med i ett fackförbund begränsad.

Internationellt

Oscar Wåglund Söderström - Internationell chef

24 juni, 2021

Efter anti-HBTQI-lagen: EU måste öka trycket på Ungern

Ungern har just antagit en lag som förbjuder medier att visa innehåll som visar eller främjar homosexualitet riktat till personer under 18 år. En rad EU-länder protesterar massivt, och nu gäller det att hålla i och visa att man menar allvar. TCO uppmanar medlemsländerna att fullfölja artikel 7-processen mot Ungern och säkerställa att inga EU-medel betalas ut förrän landet upphör med diskriminering och visar att man respekterar rättsstat och grundläggande rättigheter fullt ut.

Gå till TCO bloggar

TCO play

Se fler filmer

Rapporter

Rapporter

Distansrevolutionen

Frågan om distansarbete är högaktuell. Aldrig tidigare har en förändring genomförts så snabbt och genomgripande för så stora tjänstemannagrupper. Det blir alltmer uppenbart att arbetslivet kanske aldrig kommer att bli sig riktigt likt. Ett kraftigt ökat inslag av distansarbete kommer att vara en bestående förändring på många arbetsplatser.

Läs vidare

Rapporter

Från jämställda par till ojämställda föräldrar

Varför väljer föräldrar att dela på föräldraledigheten som de gör? Trots möjligheten att dela lika är det få föräldrapar som gör det. Ny forskning visar att normer på arbetsplatsen styr hur föräldrar delar på dagarna.

Läs vidare

Rapporter

Livspusslet under coronapandemin

Hur påverkas livspusslet för de tjänstemän som har arbetat hemifrån och de som har fortsatt gå till arbetsplatsen under coronapandemin? Påverkas kvinnor och män på olika sätt? Det är några av frågorna som tas upp i den här rapporten som baseras på en undersökning om tjänstemännens arbetsmiljö och livspussel under pandemin.

Läs vidare

Rapporter

Lärcentra - för högre utbildning i hela Sverige

Förbättrad tillgång till högre utbildning i hela landet är inte bara en central fråga för TCO – det är också en fråga som blir än viktigare när arbetsmarknaden förändras i snabb takt. Det är därför oroande att tillgängligheten till högre utbildning utanför lärosätenas huvudorter tycks ha minskat under senare tid.

Läs vidare

Se alla rapporter

Arbetsvärlden

Arbetsvärlden är en webbtidning om arbetsmarknaden. Den ges ut av TCO och görs av en självständig redaktion.

Hitta ditt fackförbund

TCO är en centralorganisation för 13 fackförbund som tillsammans har 1,4 miljoner medlemmar.
Använd filtret nedan för att hitta ditt fackförbund.