Algoritmerna, ansvaret och arbetsplatserna

TCObloggar 2020-02-19

Algoritmernas intåg i arbetslivet väcker stora förhoppningar om bättre beslut, ökad effektivitet och en framtid där människa och maskin kompletterar varandra. Men samtidigt finns det frågor som behöver finna bra och framförallt praktiskt användbara svar. Där har de fackliga organisationerna en viktig uppgift.

Algoritmer av olika slag används till allt fler saker i dagens arbetsliv. Till användningsområdena hör att göra urval vid rekryteringar, att organisera arbete och vid beslutsfattande, inklusive vid myndighetsutövning.

Det är lätt att se fördelarna med att låta avancerade datorprogram hjälpa till med att sålla bland kandidater till ett jobb, optimera bemanning, minska transaktionskostnaderna när utbud och efterfrågan på arbetsmarknaden ska mötas eller bidra till att bättre (och billigare) beslut. Samtidigt finns det frågor som behöver finna bra och framförallt praktiskt användbara svar.

Vissa frågor är egentligen relativt enkla. Dit hör frågan om vem som är ansvarig för det som algoritmen gör. Det beskrivs ibland som en svår fråga, särskilt i situationer där algoritmen kombineras med maskininlärning och de svar den ger därför utvecklas över tid. Det ofta missbrukade begreppet artificiell intelligens (AI) kan ibland ställa till det lite extra genom att ge ettorna och nollorna ett sken av att besitta mänskliga kvaliteter.

Jag brukar säga att ny teknik och gammal juridik ofta passar väldigt bra ihop. Det gäller även i detta fall. Vi har redan idag på många områden lagstiftning som reglerar såväl tillverkares ansvar för produkter som ansvaret för de som använder dem.

Det är idag allmänt känt att användningen av algoritmer vid rekrytering kan leda till diskriminering. Tvärtemot föreställningen att maskinerna är fria från människors fördomar så kan de vara fulla av dem – eftersom den data de tränats på avspeglar existerande fördomar i samhället. En arbetsgivare som vid rekrytering använder en algoritm som leder till ett utfall som diskriminerar kan enligt Diskrimineringslagen aldrig skylla ifrån sig på någon annan. Inte på algoritmen, inte på tillverkaren, inte på något rekryteringsföretag som använt algoritmen på arbetsgivarens uppdrag.  

Samma sak gäller i en situation där en algoritm som används för att organisera arbete, till exempel för att fördela arbetstillfällen eller arbetsuppgifter, leder till en dålig arbetsmiljö i form av till exempel stress. Arbetsmiljöansvaret ligger hos arbetsgivaren. I detta sammanhang bör man komma ihåg att även algoritmer med andra syften än arbetsledning, till exempel beslutsstöd, kan påverka arbetsmiljön.

När algoritmer används i samband med myndighetsutövning är såväl ansvarsfrågan som vikten av att algoritmen håller hög kvalitet extra viktig.

Ett exempel som har fått mest uppmärksamhet är socialtjänsten i Trelleborgs kommun, som använder ett automatiserat beslutsfattande vid bedömning av om personer har rätt till försörjningsstöd.  Arbetsvärlden beskriver i ett reportage dels en del av de juridiska frågor detta har väckt, liksom Akademikerförbundet SSR:s JO-anmälan mot kommunen för att få ut koden till algoritmen och ”en förklaring av vad programmet gör som är begriplig för en lekman”.

Det sistnämnda är särskilt intressant. För även om frågan om vem som är ansvarig framstår som relativt enkel, så är frågan om hur man ska kunna bedöma om detta ansvar har tagits eller inte betydligt mer komplicerad.

I en artikel i Harvard Journal of Law & Technology, “Counterfactual Explanations Without Opening the Black Box: Automated Decisions and the GDPR”, skriver Sandra Wachter, Brent Mittelstadt och Chris Russel

Att få ut själva koden till algoritmen är enligt författarna inte bara svårt, då dessa som regel innehåller företagshemligheter som varken tillverkare eller användare vill avslöja, utan dessutom inte till särskilt stor hjälp. Istället bör vi söka efter metoder som kan ge förklaringar till algoritmernas resultat. Sådana förklaringar kan fylla tre olika syften: 1) att hjälpa den som berörs av ett automatiserat beslut att förstå varför ett visst beslut fattades, 2) att utgöra grund för att ifrågasätta, ompröva eller överklaga beslutet samt 3) att förstå vad som behöver ändras för att få ett annat resultat i framtiden. Inget av detta, menar Wachter, Mittelstads och Russel, kräver att vi ger oss in i det automatiska beslutssystemets interna konstruktion. Den metod de föreslår är att använda kontrafaktiska förklaringar.

Ett enkelt exempel på en kontrafaktisk förklaring är att en person som nekats ett banklån får reda på att det beror på att hen har en för låg årsinkomst (t ex 300 000 kr) samt en uppgift om hur hög den hade behövt vara (t ex 450 000 kr) för att lånet skulle ha beviljats. Det ger den presumtiva låntagaren informationen att det t ex inte var hens kredithistorik som var problemet och dessutom en uppfattning om vad som behöver förändras för att ett lån ska beviljas.

Ofta är det ju dock mer komplicerat än så och många olika variabler inblandade. Wachter et al menar att utgångspunkten bör vara att hitta de omständigheter som om de varit lite annorlunda hade lett till ett annat beslut - de närmaste av alternativa världar. Man testar alltså alternativa hypoteser för att hitta den variabel eller kombination av variabler som om de hade varit minst annorlunda hade gett ett annat utfall.

Istället för att försöka beskriva hur algoritmen gör för att komma fram till sitt beslut fokuserar kontrafaktiska förklaringar på att identifiera de externa faktorer som avgjorde utfallet i det individuella fallet.

Överfört till en socialtjänst handläggning av biståndsbeslut, eller profilering inom den aktiva arbetsmarknadspolitiken, skulle detta, som jag förstår det, innebära att man inte nöjer sig med beskrivningen att algoritmen tar hänsyn till x, y och z (vilket dessutom kan vara svårt att definiera i fall av mer avancerad maskininlärning) utan även kräver svar på om det var individens inkomsthistorik, utbildningsnivå, tidigare arbetslöshet, kön, bostadsort eller annat som hade störst betydelse för utfallet.

Det är en typ av information som ofta är betydligt mer begriplig för en lekman, men som ändå gör det möjligt att kontrollera och föra en diskussion om det lagliga och lämpliga i det automatiserade beslutet.

Vad gäller att avslöja diskriminering i algoritmerna så menar Wachter et al att det bästa sättet är statistisk analys av en mängd beslut, inte förklaringar av ett enskilt beslut, men att kontrafaktiska förklaringar av enskilda beslut kan vara det som ger bevis för att en algoritms beslut påverkas av en variabel som utgör en diskrimineringsgrund och att den därför kan vara diskriminerande. Till detta kan läggas att man även bör analysera variabler som har ett starkt samband med en diskrimineringsgrund för att på så vis försöka blottlägga indirekt diskriminering.

Även om jag tycker att det finns mycket i Wachters, Mittelstad och Russels idéer som är intressanta så är min poäng inte att kontraktfaktiska förklaringar är den modell som man nödvändigtvis ska använda för att skapa transparens när algoritmer används i beslutsstöd eller för automatiserade beslut.

Min poäng är istället att vi behöver hitta metoder som hjälper oss att förstå konsekvenserna av en viss algoritm som är användbara i vardagen. Betydelsen av detta i anslutning till myndighetsutövning har jag beskrivit ovan, men det gäller även i förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare.

Även om man aldrig får tillåta att en arbetsgivare gömmer sig bakom en algoritm istället för att förklara sina beslut så kommer det att finnas situationer där möjligheten att analysera och diskutera konsekvenserna av en algoritm i ett personaladministrativt system, beslutsstöd eller system för automatiserade beslut kommer att ha stor betydelse. Att hitta praktiskt användbara metoder för detta är därför en viktig facklig fråga.

Samhällspolitisk chef

Coronaviruset påverkar hela samhället

Många av TCO-förbundens medlemmar arbetar inom områden som påverkas stort av coronapandemin. Här hittar du allt som TCO skrivit med anledning av det nuvarande läget.

Läs mer

Debatt

Fel läge att experimentera med Arbetsförmedlingen

Nu när Januaripartierna har valt att skjuta upp förhandlingarna om reformeringen av Arbetsförmedlingen med anledning av Coronakrisen, borde även pilotprojektet Kundval Rusta och Matcha, KROM, skjutas upp. Resurser bör istället riktas till beprövade insatser som fungerar, anser de fackliga centralorganisationernas arbetsmarknadspolitiska experter.

Nyheter

TCO-förbundens samlade information med anledning av coronapandemin

Coronaviruset och dess effekter slår brett genom alla sektorer i samhället. Även medlemmarna i TCO:s förbund påverkas på olika sätt, vissa grupper har fått strikta regler att flytta kontoret hem medan andra är verksamma mitt i krisens absoluta mittpunkt. Det viktiga är att vi följer just de reglerna som är applicerbara på vår specifika arbetssituation.

Pressmeddelanden

Välkommet räddningspaket för arbetstagare

Regeringen och samarbetspartierna presenterade på måndagen ett paket med satsningar på bland annat a-kassan och utbildningssektor. TCO välkomnar att fler kommer att kunna få a-kassa, samtidigt som också takbeloppet i arbetslöshetsförsäkringen höjs. På utbildningsområdet genomförs flera förändringar som också ligger väl i linje med vad TCO framfört till regeringen de senaste veckorna.

Debatt

Glöm inte bort EU i budgetstriden

Diskussionen om EU-budgeten handlar mycket om kronor, ören och procentsatser, och mindre om vad EU-budgeten egentligen ska användas till. Den svenska regeringen, påhejad av oppositionen, har upprepat gång på gång att EU måste rätta munnen efter matsäcken. Men vi efterlyser svaret på vad Sverige vill att budgeten ska användas till.

Nyheter

Höjt tak i a-kassan gör stor skillnad för barnfamiljen

4 200 kronor i månaden. Så mycket mer kan en barnfamilj få ut i och med regeringens beslut om höjning av taket i a-kassan tillfälligt under 2020. - Att vara med i a-kassan kan vara skillnaden mellan att kunna bo kvar i huset under tiden man söker ett nytt jobb, säger Therese Svanström, ordförande TCO.

Pressmeddelanden

TCO:s nya jämställdhetsindex: ”Dags för politikerna att kavla upp ärmarna!”

Kvinnor tog ut 69,1 procent av alla dagar med föräldrapenning och vård av sjukt barn förra året. Männen tog alltså bara ut 30,9 procent. Det är 4,3 procentenheter närmare jämställt uttag än för fem år sedan. Det visar TCO:s nya jämställdhetsindex som släpps idag.

Gå till Aktuellt

TCO bloggar

Therese Svanström - Ordförande TCO

03 april, 2020

Att hålla ihop och att hålla i

Vi lägger strax en tredje vecka av aktiviteter i pandemins tecken till räkningen. De allt mer digitala arbetsdagarna – på distans – börjar så sakta kännas som vanligt men jag saknar de personliga mötena. Det är något annat att träffas, även om det ibland också har sina fördelar att kunna ha en videokonferens eller ringa ett samtal.

Maria Ahrengart - Nationalekonom

06 april, 2020

Kollektivavtalets försäkringar kan ge extra ersättning vid arbetslöshet

Under mars månad fick Arbetsförmedlingen in 36 800 varsel om uppsägning. Framför allt är det varsel inom hotell, restaurang, bemanning, turism, event, transport och handel. Varsel betyder inte arbetslöshet men från historiska data vet vi att ungefär hälften av de som blir varslade också går vidare till uppsägningar i genomsnitt.

Corona

Sofia Hylander - Utredare: Utbildning och livslångt lärande

06 april, 2020

Omställning genom utbildning – nu viktigare än någonsin

Bättre möjligheter till utbildning, omställning och vidareutbildning genom hela arbetslivet har länge varit TCO:s högst prioriterade fråga. Vi vet att tillgången till kompetensutveckling har stor betydelse för såväl samhällsekonomin som för enskilda företags utveckling, välfärdens kvalitet och individens möjligheter att utvecklas och själv styra över sitt arbetsliv.

Corona

Oscar Wåglund Söderström - Internationell chef

01 april, 2020

Gemensamma insatser krävs för fler och trygga jobb i krisens Europa

Coronakrisen har satt Europasamarbetet på prov. Vi ser nu hur viktigt det är att EU fungerar i en kris och att vi gör gemensamma insatser där det behövs. När Europa nu riskerar gå in i en djup lågkonjunktur behövs akuta krisåtgärder, men också EU-reformer som banar väg för fler och bättre jobb - och som slår vakt om rättsstat och demokrati. Partssamverkan och kollektivavtal spelar en nyckelroll när den europeiska ekonomin ska återuppbyggas.

Arbetsmarknad, Ekonomi och tillväxt, EU

Maria Ahrengart - Nationalekonom

31 mars, 2020

Var så trygg du kan i otrygga tider

Coronapandemin påverkar hela samhället. Det är oroliga tider på arbetsmarknaden och det är viktigt för alla arbetstagare att försäkra sig så gott det går.

Arbetsmarknad, Trygghetssystem, Corona

Maria Ahrengart - Nationalekonom

30 mars, 2020

Så påverkas ekonomin för en privatanställd tjänsteman vid arbetslöshet

Om du jobbar på ett företag som har tecknat kollektivavtalet för privatanställda tjänstemän kan det påverka din privatekonomi mycket. Skillnaden mot att inte arbeta på arbetsplats med kollektivavtal kan vara flera tusenlappar i månaden.

A-kassan, Trygghetssystem, Partsmodellen

Gå till TCO bloggar

TCO play

Se fler filmer

Rapporter

Rapporter

Får tjänstemännen ihop livspusslet?

Hinner tjänstemännen med både arbete och föräldraskap? Hur viktigt är det att arbetet är föräldravänligt och hur ser arbetssituationen faktiskt ut? Vilka konsekvenser får det att det oftast är kvinnor som anpassar arbetslivet efter familjelivet? Det är några av frågorna som tas upp i den här rapporten.

Läs vidare

Rapporter

Var rädd om RUT!

TCO anser att rutavdraget är viktigt för att underlätta människors livspussel, därför måste systemet värnas från förslag som riskerar att undergräva dess legitimitet. TCO framför i denna rapport en rad förslag som syftar till att hålla till rutavdraget träffsäkert, effektivt och legitimt.

Läs vidare

Rapporter

Från lön till studiemedel - går ekonomin ihop?

Vi lever i en tid då vikten av det livslånga lärandet ökar. Men hur påverkas hushållsekonomin för en yrkesverksam som går tillbaka till skolbänken? Går ekonomin ihop för den som väljer att finansiera sina studier med studiemedel?

Läs vidare

Rapporter

Att använda bostäderna bättre

I rapporten beskrivs bostadsbristen och problemen med den illa fungerande bostadsmarknaden som ett arbetsmarknadsproblem. Bristande rörlighet bidrar till en sämre fungerande arbetsmarknad eftersom det uppstår rekryteringsproblem. Företag och organisationer kan inte besätta tjänster för att den som skulle ta jobbet inte har möjlighet att skaffa en bostad på rätt ort.

Läs vidare

Se alla rapporter

Arbetsvärlden

Arbetsvärlden är en webbtidning om arbetsmarknaden. Den ges ut av TCO och görs av en självständig redaktion.

Hitta ditt fackförbund

TCO är en centralorganisation för 13 fackförbund som tillsammans har 1,4 miljoner medlemmar.
Använd filtret nedan för att hitta ditt fackförbund.