I en intressant krönika i DN pekar Lars Calmfors på att de utmaningar Sverige står inför kommer att kräva ökad samsyn i mitten av politiken. Det är en klok utgångspunkt för det politiska kompromissandet den närmaste tiden. Också av andra skäl än de Calmfors nämner.
Flera av de utmaningar som Sverige står inför kräver (precis som Calmfors påpekar) att skatternas andel av BNP ökar. Och för att nå dit krävs ett ökat blocköverskridande samarbete i skattefrågan de närmaste åren. Det i sin tur kräver att man från vänster slutar se ökade marginalskatter som en gratislunch och att man från höger erkänner att sänkta skatter inte är självfinansierade. En ny skattereform måste självfallet även hantera andra skattepolitiska frågor som synen på en mer enhetlig moms, märkliga skattesubventioner av olika branscher, fastighetsskatt och synen på kapitalbeskattning för att nämna några områden.
Den samsyn som behövs om skatterna gäller även synen på det finanspolitiska ramverket där det är uppenbart att åtminstone det nuvarande överskottsmålet måste formuleras om. Av nuvarande skattekvot, bibehållen välfärd och gällande överskottsmål måste minst en bort. Om inget görs kommer medborgarna att få betala priset i form av kontinuerligt försämrad välfärd. Inte minst i form av ett upplevt ökat missnöje i relation till de förväntningar medborgarna har.
Sverige står inför en mängd stora utmaningar som inte går att lösa om inte de offentliga finanserna är tillräckliga. Befolkningens höga krav på välfärdens kvalitet, den höga arbetslösheten, den globala konkurrensen och det accelererande klimathotet kräver en klok investeringsdriven tillväxtpolitik. Utan kraftigt ökade investeringar kommer Sverige obönhörligt att halka efter de ledande tillväxtekonomierna.
Som Calmfors påpekar är urholkningen av transfereringssystemen och trygghetslösningarna ohållbar. Grundbeloppet i arbetslöshetsförsäkringen, taket i a-kassan och barnbidraget är tre exempel. Inte minst taket i a-kassan måste höjas. Men även sjukförsäkringen måste uppgraderas. Effekten av urholkningen har blivit ökade inkomstskillnader, men det har även lett till att ekonomin fungerar sämre. När a-kassan inte ger inkomsttrygghet fungerar omställningen av ekonomin sämre, strukturomvandlingen hämmas och de nya jobben blir mindre produktiva. Detta ger mindre resurser i slutändan till det ökade välstånd som politiken borde ha som mål att uppnå. Främst i kön för det nya samförstånd som behövs borde en reparerad a-kassa vara.
Men även den demografiska utvecklingen, med en växande andel äldre, leder till omfattande rekryteringsbehov. Om detta skrev jag på DN debatt tidigare i år. Enligt SCB:s framskrivning kommer antalet som är 75 år och äldre år 2030 att vara nästan 500 000 fler än i dag, vilket är en ökning med 58 procent. Under samma tid kommer antalet i de mest förvärvsaktiva åldrarna 20–64 år att öka med bara fyra procent.
För att klara denna utmaning förutsätts ökade offentliga intäkter om inte kvaliteten och personaltätheten i vård, skola och omsorg ska urholkas löpande. Dessa ökade intäkter kräver ekonomisk tillväxt, som i sin tur förutsätter investeringar. De investeringar vi gör idag (eller låter bli att göra) i välfärd, jämställdhet, infrastruktur, utbildning, och klimatomställning kommer att avgöra om Sverige kan förbli ett ekonomiskt och välfärdspolitisk föredöme i framtiden.
Att kratta manegen för framtida välstånd borde prioriteras. Vägen dit går via ökad samsyn och kloka politiska kompromisser i politikens centrala zon.
Statsbudgeten går i stora delar i den riktning som TCO efterfrågat. Det tillfälliga taket i a-kassan permanentas inte, men det förlängs i två år. Budgeten innehåller även satsningar på utbildningar för yrkesverksamma samt ytterligare ekonomiskt stöd till kommuner och regioner till följd av pandemin.
Den allra viktigaste frågan i höstens budget blir vilka förutsättningar vi har för att snabbt vända den nedgång i ekonomin som pandemin gett upphov till. Ersättningsnivåerna för a-kassan kan inte enbart begränsas till att handla om den enskildes privatekonomi utan den faktiska ersättningen har inverkan på landets ekonomi. Att behålla den tillfälliga höjningen bidrar till att hålla uppe den inhemska konsumtionen, samtidigt som den är positiv för ekonomin i kommuner och regioner.
Det är halvtid i mandatperioden och sista halvåret har präglats av pandemin. TCO uppmanar riksdagsledamöterna att de går in i det nya riksdagsåret med en fortsatt vilja till att hitta gemensamma lösningar. Pandemin är inte över och vi behöver göra stora satsningar på Sveriges förmåga att ställa om.
Nästa års statsbudget går i stora delar i den riktning som TCO efterfrågat. Det tillfälliga taket i a-kassan permanentas inte, men det förlängs i två år. Budgeten innehåller även satsningar på utbildningar för yrkesverksamma samt ytterligare ekonomiskt stöd till kommuner och regioner till följd av pandemin.
REPLIK. Vi delar bilden av att den aktiva arbetsmarknadspolitiken behöver reformeras. Det är därför med viss förvåning vi ser att Gulan Avci (L) utmålar de fackliga organisationerna som motståndare mot reformer. Det skriver representanter för Saco och TCO på Altinget Debatt.
Att det finns fungerande trygghetssystem och satsning på utbildning är nödvändigt i den lågkonjunktur som Sverige befinner sig i. Under pandemin har antalet arbetssökande ökat och sysselsättningen sjunkit. Nu behövs därför kraftfulla satsningar för omställning och ett besked om att staten är beredd att ta ansvar för att säkra välfärdens finansiering fullt ut.
On Wednesday morning, the president of the European Commission, Ursula von der Leyen, gave her state of the union speech in the European Parliament in Brussels. Von der Leyen announced that the Commission will put forward a legal proposal on minimum wages. The Swedish Confederation of Professional Employees’ (TCO) analysis is that this could pose a severe threat to collective bargaining and the Swedish wage formation model. Apart from that, the EU does not have the legal competence to regulate wages. TCO urges the Swedish government to remain firm in its opposition.
Coronapandemin har satt omställningsfrågorna i fokus. För TCO har dessa frågor alltid varit i ropet. TCO bjuder därför in till ett webbinarium där vi presenterar den nya rapporten "Vidareutbildning, varför och för vad? - Om tjänstemäns utbildningsbehov på en arbetsmarknad i förändring".
Läs mer Anmäl dig här!Den 2 oktober går den årliga och nationella temadagen Digital@Idag av stapeln. Vi på TCO deltar med ett event som tar sin utgångspunkt i digitaliseringens effekter på arbetsmarknaden, kompetensutveckling och behov av omställning.
Läs merDen ekonomiska tryggheten vid arbetslöshet har stor betydelse både för individen och för samhället. I dag består den tryggheten av många olika försäkringar. I den här rapporten går vi igenom utvecklingen av arbetslöshetsförsäkringen - a-kassan - och andra försäkringar sedan 1980 och fram till idag.
Läs vidare
Hinner tjänstemännen med både arbete och föräldraskap? Hur viktigt är det att arbetet är föräldravänligt och hur ser arbetssituationen faktiskt ut? Vilka konsekvenser får det att det oftast är kvinnor som anpassar arbetslivet efter familjelivet? Det är några av frågorna som tas upp i den här rapporten.
Läs vidare
TCO anser att rutavdraget är viktigt för att underlätta människors livspussel, därför måste systemet värnas från förslag som riskerar att undergräva dess legitimitet. TCO framför i denna rapport en rad förslag som syftar till att hålla till rutavdraget träffsäkert, effektivt och legitimt.
Läs vidare
Vi lever i en tid då vikten av det livslånga lärandet ökar. Men hur påverkas hushållsekonomin för en yrkesverksam som går tillbaka till skolbänken? Går ekonomin ihop för den som väljer att finansiera sina studier med studiemedel?
Läs vidare
Arbetsvärlden är en webbtidning om arbetsmarknaden. Den ges ut av TCO och görs av en självständig redaktion.
TCO är en centralorganisation för 13 fackförbund som tillsammans har 1,4 miljoner medlemmar.
Använd filtret nedan för att hitta ditt fackförbund.
