Se: Normer och reformer för ett hållbart livspussel
Föräldrar känner sig stressade och har svårt att få tiden att räcka till för både arbete och föräldraskap. På Internationella kvinnodagen visar vi vårt seminarium gratis via länken.
I en intressant krönika i DN pekar Lars Calmfors på att de utmaningar Sverige står inför kommer att kräva ökad samsyn i mitten av politiken. Det är en klok utgångspunkt för det politiska kompromissandet den närmaste tiden. Också av andra skäl än de Calmfors nämner.
Flera av de utmaningar som Sverige står inför kräver (precis som Calmfors påpekar) att skatternas andel av BNP ökar. Och för att nå dit krävs ett ökat blocköverskridande samarbete i skattefrågan de närmaste åren. Det i sin tur kräver att man från vänster slutar se ökade marginalskatter som en gratislunch och att man från höger erkänner att sänkta skatter inte är självfinansierade. En ny skattereform måste självfallet även hantera andra skattepolitiska frågor som synen på en mer enhetlig moms, märkliga skattesubventioner av olika branscher, fastighetsskatt och synen på kapitalbeskattning för att nämna några områden.
Den samsyn som behövs om skatterna gäller även synen på det finanspolitiska ramverket där det är uppenbart att åtminstone det nuvarande överskottsmålet måste formuleras om. Av nuvarande skattekvot, bibehållen välfärd och gällande överskottsmål måste minst en bort. Om inget görs kommer medborgarna att få betala priset i form av kontinuerligt försämrad välfärd. Inte minst i form av ett upplevt ökat missnöje i relation till de förväntningar medborgarna har.
Sverige står inför en mängd stora utmaningar som inte går att lösa om inte de offentliga finanserna är tillräckliga. Befolkningens höga krav på välfärdens kvalitet, den höga arbetslösheten, den globala konkurrensen och det accelererande klimathotet kräver en klok investeringsdriven tillväxtpolitik. Utan kraftigt ökade investeringar kommer Sverige obönhörligt att halka efter de ledande tillväxtekonomierna.
Som Calmfors påpekar är urholkningen av transfereringssystemen och trygghetslösningarna ohållbar. Grundbeloppet i arbetslöshetsförsäkringen, taket i a-kassan och barnbidraget är tre exempel. Inte minst taket i a-kassan måste höjas. Men även sjukförsäkringen måste uppgraderas. Effekten av urholkningen har blivit ökade inkomstskillnader, men det har även lett till att ekonomin fungerar sämre. När a-kassan inte ger inkomsttrygghet fungerar omställningen av ekonomin sämre, strukturomvandlingen hämmas och de nya jobben blir mindre produktiva. Detta ger mindre resurser i slutändan till det ökade välstånd som politiken borde ha som mål att uppnå. Främst i kön för det nya samförstånd som behövs borde en reparerad a-kassa vara.
Men även den demografiska utvecklingen, med en växande andel äldre, leder till omfattande rekryteringsbehov. Om detta skrev jag på DN debatt tidigare i år. Enligt SCB:s framskrivning kommer antalet som är 75 år och äldre år 2030 att vara nästan 500 000 fler än i dag, vilket är en ökning med 58 procent. Under samma tid kommer antalet i de mest förvärvsaktiva åldrarna 20–64 år att öka med bara fyra procent.
För att klara denna utmaning förutsätts ökade offentliga intäkter om inte kvaliteten och personaltätheten i vård, skola och omsorg ska urholkas löpande. Dessa ökade intäkter kräver ekonomisk tillväxt, som i sin tur förutsätter investeringar. De investeringar vi gör idag (eller låter bli att göra) i välfärd, jämställdhet, infrastruktur, utbildning, och klimatomställning kommer att avgöra om Sverige kan förbli ett ekonomiskt och välfärdspolitisk föredöme i framtiden.
Att kratta manegen för framtida välstånd borde prioriteras. Vägen dit går via ökad samsyn och kloka politiska kompromisser i politikens centrala zon.
Föräldrar känner sig stressade och har svårt att få tiden att räcka till för både arbete och föräldraskap. På Internationella kvinnodagen visar vi vårt seminarium gratis via länken.
Det pågår en debatt just nu huruvida det är bra eller dåligt med gemensam återhämtningsfond för EU. Vi befinner oss just nu mitt i den värsta kris som drabbat Europa under efterkrigstiden och svaret borde vara självklart- vi behöver en återhämtningsplan som leder till en snabb återhämtning.
Den parlamentariska pensionsgruppen har nu kommit överens om hur betänkandet ”Ett upphandlat fondtorg” som presenterades i november 2019 ska införas. TCO välkomnar överenskommelsen. För att skapa ett tryggt system är det viktigt att säkra upp med effektiva former för uppföljning och kontroll av fonderna.
Idag togs beslut om att mer EU-medel kan användas till tjänstemännens omställning på arbetsmarknaden. Pandemin har slagit hårt mot den svenska arbetsmarknaden. Arbetslösheten har ökat i historiskt snabb takt och därför är förbättrade möjligheter till omställning något som TCO välkomnar.
Märta Stenevi är Miljöpartiets nya språkrör. MP har gjort mycket för den hållbara utvecklingen. Men det är hög tid att vidga begreppet hållbarhet till att inkludera ett socialt hållbart samhälle där människor känner trygghet och tillit, skriver TCO på Altinget.
Nyligen presenterades förslag om att utvidga RUT-tjänsterna specifikt mot de äldre. Det är ett behjärtansvärt initiativ men bör inte genomföras. Det skulle leda till att man undergräver RUT:s legitimitet och kan knappast ge någon större mernytta till de äldre.
TCO har kartlagt och jämfört utbildningsmöjligheterna i Sveriges kommuner och presenterar för tredje året i rad ett utbildningsindex som mäter tillgången till högre utbildning över hela landet. Indexet visar på stora regionala skillnader. På topplistan dominerar kommuner i Stockholm-Mälardalen men utbildningsindexet visar också att det fortfarande finns vita fläckar på Sveriges utbildningskarta.
Nu visar vi vårt seminarium Normer och reformer för ett hållbart livspussel gratis för alla. Passa på att äta din lunch ihop med oss på Internationella kvinnodagen den 8 mars och se premiärvisningen samtidigt.
Läs mer Se seminarietHur påverkas livspusslet för de tjänstemän som har arbetat hemifrån och de som har fortsatt gå till arbetsplatsen under coronapandemin? Påverkas kvinnor och män på olika sätt? Det är några av frågorna som tas upp i den här rapporten som baseras på en undersökning om tjänstemännens arbetsmiljö och livspussel under pandemin.
Läs vidare
Förbättrad tillgång till högre utbildning i hela landet är inte bara en central fråga för TCO – det är också en fråga som blir än viktigare när arbetsmarknaden förändras i snabb takt. Det är därför oroande att tillgängligheten till högre utbildning utanför lärosätenas huvudorter tycks ha minskat under senare tid.
Läs vidare
Vår ekonomi och arbetsmarknad är i konstant förändring. Coronakrisen har ställt vår förmåga att hänga med i utvecklingen på sin spets. Vår rapport ”Vidareutbildning, varför och för vad? visar att behovet av vidareutbildning och kompetensutveckling är stort. Något det var redan före pandemin. Vi har också flera konkreta förslag på hur förutsättningarna för omställning kan bli bättre för alla…
Läs vidare
Den ekonomiska tryggheten vid arbetslöshet har stor betydelse både för individen och för samhället. I dag består den tryggheten av många olika försäkringar. I den här rapporten går vi igenom utvecklingen av arbetslöshetsförsäkringen - a-kassan - och andra försäkringar sedan 1980 och fram till idag.
Läs vidare
Arbetsvärlden är en webbtidning om arbetsmarknaden. Den ges ut av TCO och görs av en självständig redaktion.
TCO är en centralorganisation för 13 fackförbund som tillsammans har 1,4 miljoner medlemmar.
Använd filtret nedan för att hitta ditt fackförbund.