Bra skola underlättar klassresor - stora inkomstklyftor försvårar

TCObloggar 2014-02-03

I den förenklade ekonomiska debatten tycks stora ekonomiska klyftor och en mindre generös välfärdsstat leda till positiva effekter för ekonomin, inte minst genom att det skapar incitament att arbeta hårt för att förbättra sin situation. Den vanligaste metaforen för detta är nog den amerikanska drömmen. USA har under lång tid präglat av en politik som skapat extrema sociala klyftor. Genomsnittslöntagaren har knappt fått några inkomstökningar de senaste 30-åren. Konsumtionen och tillväxten har därför i hög grad varit kreditdriven. Arbetstiden har ökat kraftigt utan att inkomsterna har gjort detsamma.

Att folk accepterar att samhället levererar så stor ojämlikhet bygger på att medborgarna tror att det är lätt att ta sig ur fattigdom, bara man arbetar hårt. Forskaren Robert Putnam har uttryckt det så här. ”Det fundamentala handslaget i USA har varit att vi kan leva med stora ekonomiska klyftor mellan rika och fattiga så länge som det finns en jämlikhet i möjligheter”, säger Putnam. Men när detta inte längre är sant, då faller grunden för det ”handslaget”. Den amerikanska drömmen lever alltså på tron att den som är fattig idag genom hårt arbete blir rik i morgon, eller åtminstone ser att barnen får ett bättre liv än man själv har haft.

Dessvärre visar det sig att det är svårare att göra en klassresa i USA idag än det har varit förr. Och dessvärre för dem som förespråkar sämre välfärd och ökade inkomstklyftor som en väg till ökad social rörlighet, visar det sig att rörligheten är som störst i utpräglade välfärdsstater.

I en ny uppmärksammad studie ”Where is the land of opportunity? The geography of intergenerational mobility in the United States”, visas att den amerikanska drömmen om man bara arbetar tillräckligt hårt så är klassresan ett faktum inte stämmer. I de flesta av USAs delstater är klassresandet till och med svårare idag än det var för en generation sedan. Forskarna som gjort studien visar att det i huvudsak är fem faktorer som förklarar skillnaderna låg social rörlighet: hög boendesegregation, låg kvalitet i skolan, många ensamstående föräldrar, lågt socialt kapital, och hög inkomstojämlikhet.

Omvänt: hög social rörlighet i termer av möjlighet för barnen att få en högre inkomst än föräldrarna är större i integrerade områden med bra skolor, tvåförsörjarfamiljer, social samverkan och små inkomstklyftor.

Denna bild stämmer väl överens med en mängd studier de senaste åren, till exempel OECDs ”Growing Unequal” och ”Intergenerational Mobility in Europe and North America”.

Forskningsresultaten borde stämma till eftertanke också när det gäller vad som krävs för att upprätthålla hög social mobilitet och möjligheter att göra klassresor även i Sverige. 

 

 

Partierna måste ha orken och viljan att samarbeta

Vi är 1,4 miljoner, mitt i samhällets och arbetsmarknadens förändring. Nu efter riksdagsvalet behöver vi partier som har orken och viljan att samarbeta över blockgränserna.

Läs mer här

Nu behövs maratonlöpare i politiken

Partierna måste ha orken och viljan att samarbeta över blockgränsen, skriver Eva Nordmark, i en artikel på Arbetsvärlden, och listar fyra områden för en uthållig politik.

Läs mer här

Ny Handbok mot sexuella trakasserier i arbetslivet

Det finns ett före och ett efter #metoo. Ingen på arbetsplatsen ska behöva riskera att utsättas för sexuella trakasserier. Därför finns den här boken. Syftet är att vägleda fackligt förtroendevalda i sitt viktiga arbete.

Läs mer här

Hitta ditt fackförbund

Använd filtret nedan för att hitta ditt fackförbund