Jag fick en artikel från min fd Eurocadresstyrelsekollega Jan de Paepe, Belgien, och jag tänker att den här kan fler behöva läsa.
Go blow that whistle!
Whistleblowers are often outlawed. The fact that Europe wants to offer them better protection can only please Jan De Paepe.
People sometimes encounter abuses in their company or organisation. By passing this crucial and sensitive information on to the media, ‘whistleblowers’ take risks, not only for themselves. The European Commission is proposing an directive to develop a legal framework offering sufficient protection.
Whistleblowers are often highly committed people who, seemingly from nowhere, make revelations and expose practices that are unacceptable to them. When the phenomenon occurs, the immediate environment and management tend to react extremely awkwardly and emotionally and deny everything.
Whistleblowers usually act on their own, which makes them vulnerable. They are ostracized and branded as ‘nest-foulers’. The consequences are felt most strongly when their hierarchical superiors and sometimes even their co-workers react negatively. In this tense atmosphere they become isolated. They only find support within a limited circle of supporters and among critical investigative journalists.
Another characteristic is that they are very well aware of what is at stake and of the consequences of their revelations. Before they make their revelations, many of them go through a process of inner turmoil and soul-searching, considering all the arguments dozens of times and trying to decide whether there is another way out. In the end, whistleblowers almost always turn out to be right and society benefits from their revelations. That is why it is absolutely necessary to provide better protection for whistleblowers.
The proposed whistle blower protection directive did not come about by itself. It was preceded by an intensive process in which 85 renowned European NGOs such as Transparency International, trade unions, journalists’ professional organisations and MEPs joined forces and exerted pressure via a whistleblower platform. Eurocadres played here an important coordinating role.
For the legal basis of a specific protection regime, we need to go back to June 2016. In their zeal to pursue a strong innovation policy and to better protect companies against unfair competition, the European Parliament and the Council of the European Union issued a directive aimed at improving the protection of confidential business information.
It is perfectly understandable that highly specific company information, such as production processes, intellectual property, customer files and membership lists, is to be protected. But the definition of ‘business secret’ in the text is so broad that employees who work close to management level and are therefore privy to a great deal of ‘sensitive’ information may feel anxious if they encounter unfair practices.
The very long limitation period, for example, may curtail the job mobility of many knowledge workers. Simply changing jobs might be risky.
Ultimately, it’s not the employer issuing threats but the court that is and will remain competent to assess the impact of and the damage caused by a ‘crime’ such as a company information leak. In the capacity of recognised European social partner for professionals and managers and partner organisation of the European Trade Union Confederation, Eurocadres has been able, through targeted lobbying, to enforce some of the exceptions needed to safeguard the public interest, such as care for welfare, the environment and freedom of expression.
The protection should preferably be as broad as possible, which is why it should be implemented in both the private and public sector. It should also target all types of employees: permanent employees, freelancers, trainees, from the moment of their recruitment up to the termination of the cooperation.
It would be sensible to create clear structures and agree on where potential whistleblowers can report, both internally and externally. Conflicts of interest are always a possibility. If appropriate codes of conduct are to be drawn up, social dialogue can certainly play a role.
Jan De Paepe, Secretary of ACV for executives and Belgian representative at Eurocadres.
For more information go to https://whistleblowerprotection.eu/
Istället för att neka sjuka människor sjukpenning med hänvisning till fiktiva arbeten borde alla inblandade aktörer arbeta för att sjuka människor ges bästa möjliga rehabilitering, skriver vi i Expressen.
I stället för att neka sjuka människor sjukpenning med hänvisning till fiktiva arbeten borde alla inblandade aktörer arbeta för att sjuka människor ges bästa möjliga rehabilitering. 3,5 miljoner löntagare förutsätter nu att regeringen respekterar riksdagsmajoriteten och lägger fram en proposition på riksdagens bord, skriver Therese Svanström, tillsammans med Susanna Gideonsson och Göran Arrius i Expressen.
Nyligen presenterades förslag om att utvidga RUT-tjänsterna specifikt mot de äldre. Det är ett behjärtansvärt initiativ men bör inte genomföras. Det skulle leda till att man undergräver RUT:s legitimitet och kan knappast ge någon större mernytta till de äldre.
Arbetsmarknadsminister Eva Nordmark meddelade under torsdagsförmiddagen att regeringen avser att gå vidare med parternas lösningar och inte den så kallade Las-utredningens förslag. TCO välkomnar beskedet.
Pandemin har stor inverkan på människors liv och på ekonomin. Stimulanserna, i tillägg till krisåtgärder som korttidspermittering och omsättningsstöd, bör utformas så att de både upprätthåller efterfrågan i ekonomin och underlättar den strukturomvandling som pågår, skriver företrädare för Forum för Omställning, Susanne Ackum, Göran Arrius, Marcus Wallenberg, Therese Svanström med flera.
Arbetsmarknadens parter är helt eniga om att minimilönedirektivet utgör ett allvarligt hot mot vår svenska kollektivavtalsmodell. Regeringens agerande i frågan har inte varit tillräckligt kraftfullt så i ett öppet brev till statsministern och arbetsmarknadsministern framför man nu sina förväntningar.
EU-kommissionen presenterade idag ett direktivförslag om minimilöner. Förslaget är inte lika långtgående som befarats, men bedömningen är fortfarande att det nya förslaget riskerar att allvarligt skada partsmodellen om det genomförs. TCO uppmanar Sveriges regering att agera kraftfullt i EU för att förhindra lagförslaget.
Förbättrad tillgång till högre utbildning i hela landet är inte bara en central fråga för TCO – det är också en fråga som blir än viktigare när arbetsmarknaden förändras i snabb takt. Det är därför oroande att tillgängligheten till högre utbildning utanför lärosätenas huvudorter tycks ha minskat under senare tid.
Läs vidare
Vår ekonomi och arbetsmarknad är i konstant förändring. Coronakrisen har ställt vår förmåga att hänga med i utvecklingen på sin spets. Vår rapport ”Vidareutbildning, varför och för vad? visar att behovet av vidareutbildning och kompetensutveckling är stort. Något det var redan före pandemin. Vi har också flera konkreta förslag på hur förutsättningarna för omställning kan bli bättre för alla…
Läs vidare
Den ekonomiska tryggheten vid arbetslöshet har stor betydelse både för individen och för samhället. I dag består den tryggheten av många olika försäkringar. I den här rapporten går vi igenom utvecklingen av arbetslöshetsförsäkringen - a-kassan - och andra försäkringar sedan 1980 och fram till idag.
Läs vidare
Hinner tjänstemännen med både arbete och föräldraskap? Hur viktigt är det att arbetet är föräldravänligt och hur ser arbetssituationen faktiskt ut? Vilka konsekvenser får det att det oftast är kvinnor som anpassar arbetslivet efter familjelivet? Det är några av frågorna som tas upp i den här rapporten.
Läs vidare
Arbetsvärlden är en webbtidning om arbetsmarknaden. Den ges ut av TCO och görs av en självständig redaktion.
TCO är en centralorganisation för 13 fackförbund som tillsammans har 1,4 miljoner medlemmar.
Använd filtret nedan för att hitta ditt fackförbund.
