Valet i Österrike – en unik partsmodell ifrågasatt

TCObloggar 2017-10-20

Efter parlamentsvalet i söndags väntas Österrike få en ny förbundskansler i form av Sebastian Kurz, ledare för det österrikiska konservativa folkpartiet, ÖVP. Kurz för nu samtal med både det socialdemokratiska SPÖ och högerextrema och EU-kritiska FPÖ (österrikiska frihetspartiet) om regeringsunderlaget. Det lutar åt en upprepning från 1999 då ÖVP och Jörg Haiders FPÖ tillsammans formade regering, även om SPÖ då blev störst i valet.

Sebastian Kurz vann valet på ett program om att begränsa invandringen och invandrares tillgång till socialförsäkringssystemet. Men även om att urholka det system för arbetsmarknadsrelationer som växt fram i Österrike under 70 års tid. Det österrikiska facket befarar en mandatperiod präglad av en fullskalig attack mot landets unika partsmodell.

Den österrikiska partsmodellen – eller Sozialpartnerschaft (”socialt partnerskap”) som det kallas i Österrike – är bygd på den korporativistiska principen att det måste finnas en balans mellan arbetstagarnas och arbetsgivarnas intressen genom särskilda organ. Denna princip slogs fast i Österrikes institutionella system efter det andra världskriget då det fanns ett behov av nationellt samförstånd vad gäller återuppbyggandet av landets ekonomi och infrastruktur.

Partsmodellen i Österrike består av fyra organisationer:

  1. ÖGB (Österreichischer Gewerkschaftsbund), landets enda fackliga centralorganisation, som bildades år 1945. ÖGB är inte formellt kopplat till något politiskt parti men har egna politiska grupperingar, varav de största är den socialdemokratiska och den kristdemokratiska. Medlemskap i ÖGB är frivilligt och organisationsgraden ligger på 28 procent. ÖGB är part i kollektivavtalsförhandlingar och sluter avtal med de ”ekonomiska kamrarna” (WKO), se nedan.
  2. Den federala arbetarekammaren, AK (Arbeiterkammer). Skapades 1920 efter krav från arbetstagarsidan att ha en liknande representation som industrin (som hade WKO, se nedan). AK representerar de anställdas sociala, ekonomiska, yrkesmässiga och kulturella intressen. AK utför även viss forskning och ger juridiskt stöd för sina medlemmar. Medlemskap i AK är obligatoriskt för alla anställda i Österrike, med undantag för vissa grupper inom den offentliga sektorn. Medlemsavgiften utgörs av 0,5 %, som dras automatiskt av på lönen.
  3. Den federala ekonomiska kammaren, WKO (Wirtschaftskammer), representerar alla Österrikes företag. Medlemskapet är obligatoriskt. Sluter kollektivavtal med ÖGB:s medlemsförbund.
  4. Jordbrukskammaren.
  5. Det österrikiska sociala partnerskapet brukar liknas vid ett system av deltagandedemokrati som löper parallellt med den parlamentariska demokratin. Genom partnerskapet har arbetsmarknadens parter haft ett stort inflytande över den politiska utvecklingen i Österrike, inte bara vad gäller villkoren på arbetsmarknaden, utan även sysselsättningspolitik, ekonomisk tillväxt och monetär stabilitet.

    När Österrike gick med i EU 1995, samtidigt som Sverige, kom parterna och regeringen överens om att den österrikiska institutionaliserade samförståndsandan skulle även gälla i Bryssel. Arbetsmarknadsparterna sitter därför i samma byggnad som Österrikes ständiga EU-representation (ambassad) och har en observatörplats i rådsarbetsgrupperna, vilket är unikt. Österrike skiljer sig på detta sätt från Sverige och övriga nordiska länder vars arbetsmarknadsparter bestämmer löner och arbetsvillkor på arbetsmarknaden, men som i övrigt inte är så involverade i den statliga styrningen och beslutsprocesser.

    Partsmodellen har levererat stabilitet och kontinuitet, även om utmaningarna på senare tid har varit betydande genom ökad decentralisering av kollektivavtalsförhandlingar och en ökning av atypiska anlitandeformer.

    Kanslerskandidaten Sebastian Kurz har tidigare stått upp för partsmodellen, men bytte fot under valkampanjen och menade att det österrikiska systemet med ”parallell styrning” måste stoppas. Arbetsmarknadsparterna kommer inte att involveras lika mycket längre, har Kurz lovat.

    Dessutom vill Kurz begränsa AK:s mandat till att enbart tillhandahålla juridisk rådgivning till sina medlemmar. Som en konsekvens av detta vill Kurz reducera medlemsavgiften till AK. Likt sin föregångare Jörg Haider vill FPÖ:s partiledare Heinz-Christian Strache till och med avskaffa det obligatoriska medlemskapet.

    Om kraven drivs igenom kommer det få stora konsekvenser för arbetstagarintressets inflytande i Österrike. Idag tillhandahåller AK inte enbart juridiska tjänster till sina medlemmar. AK tar fram och analyserar lagförslag i de anställdas intressen. De utför forskning som ligger till grund för politikutveckling och som stöd för ÖGB:s påverkansarbete. En reducerad roll för AK skulle bryta mot den kompromiss som gällt sedan krigstiden och negativt påverka hela fackföreningsrörelsens strategiska styrka.

    Dessutom har FPÖ ifrågasatt det obligatoriska kravet för företag och arbetsgivare att vara medlem i WKO. Kollektivavtal i Österrike sluts mellan WKO och facken och den 100-procentiga organisationsgraden på arbetsgivarsidan gör att avtalen i praktiken gäller för alla på arbetsplatsen. Ett avskaffande även av det obligatoriska medlemskapet i WKO skulle riskera en utveckling mot mer politisk inblandning i partssystemet, med allmängiltigförklaring och/eller lagstadgad minimilön.

    I december 2007 godkände det österrikiska parlamentet ett förslag om att införa partsmodellen i Österrikes grundlag. Ändringen erkänner arbetsmarknadsparternas centrala roll i landets policyskapande system, deras självständighet och främjandet av dialogen mellan dem genom inrättandet av självstyrande organ. Eftersom dessa organ redan existerar ska ändringen ses som införandet av en konstitutionell garanti att grunderna för partsmodellen inte får ruckas. Om ÖVP formar regering tillsammans med FPÖ, med stöd från det nyliberala partiet NEOS, skulle koalitionen få tvåtredjedelars majoritet i det österrikiska parlamentet, vilket krävs för att godkänna grundlagsändringar.

    Den österrikiska partsmodellen går en osäker framtid till mötes. Men även Österrikes roll i EU. När FPÖ ingick senast i en österrikisk regering (1999) avbröt de övriga EU-länderna sina diplomatiska relationer med landet. Europaparlamentet antog en resolution som menade att Österrike ”genom att låta FPÖ ingå i en koalitionsregering legitimerar extremhögern i Europa”. Frågan är hur EU kommer att agera denna gång?

    Det politiska landskapet i Europa ser annorlunda ut nu än för 20 år sedan. Att ett invandringskritiskt parti ingår i en nationell regering skapar inte längre chockvågor. Och frågan är hur stor uppmärksamhet eventuella attacker mot den österrikiska partsmodellen kommer att få. En partsmodell som många menar är en viktig del av Österrikes demokratiska system och utveckling. Det gäller nu för EU att stå fast vid sina grundläggande värden om demokrati och mänskliga rättigheter, där även asylrätten och fackliga rättigheter ingår. Det är avgörande för EU:s framtid och möjligtvis även Österrikes.

     

    Kvinnors löner släpar efter i nio år efter barnafödande

    Kvinnors inkomster faller brantare än mäns när de blir föräldrar, och det skapas ett inkomstgap som fortfarande finns kvar när barnet går i tredje klass. Det visar vår rapport.

    Läs mer

    Debatt

    Replik: Nej MP, A-kassan ska vara en omställningsförsäkring som främjar rörlighet och jobbyten

    Miljöpartiet målar upp en bild att obligatorisk a-kassa och medborgarlön leder till ökad ekonomisk jämlikhet. TCO delar inte den uppfattningen och påminner om att a-kassan är en omställningsförsäkring, och det är viktigt att den fortsätter vara det.

    Nyheter

    Så kan vi förhindra att föräldraskapet blir starten på inkomstgapet

    Att bli förälder innebär ofta en ny fas i livet. Det är också startskottet på ett inkomstgap mellan män och kvinnor. För kvinnor faller inkomsten när barnen kommer och det skapas ett inkomstgap som fortfarande finns kvar när barnet går i tredje klass.

    Pressmeddelanden

    Kvinnors inkomster faller kraftigare än mäns när barnen kommer – och inkomstgapet består längre

    I rapporten Hur påverkas kvinnors och mäns inkomster när de får barn? visar TCO hur inkomster efter barnafödande påverkas för kvinnor och män. Det är tydligt att inkomster påverkas olika vid föräldraskap. Kvinnors inkomster faller brantare än männens, och det skapas ett inkomstgap mellan kvinnor och män som fortfarande finns kvar när barnet går i tredje klass

    Debatt

    Pensionssystemet är bra – förstör det inte

    TCO: Förändringar ska skötas inom pensionsgruppen – inte i budgeten

    Nyheter

    Omställning i fokus när fackliga företrädare träffades under tyska statsbesöket

    Sverige och Tyskland står inför en rad gemensamma utmaningar där hela Europas omställningsförmåga och konkurrenskraft står på spel. Det diskuterades på ett möte där tyska och svenska fackliga företrädare möttes som del av det tyska statsbesöket.

    Pressmeddelanden

    Hemarbete vanligast i Stockholms län

    Mer än två tredjedelar av tjänstemännen i Stockholms län, 69 procent, har jobbat hemifrån huvudsakligen eller delvis under pandemin. Det är den högsta siffran i landet, följt av Södermanlands län och Uppsala län. I Norrbottens län finns den lägsta andelen. Det visar en ny undersökning som SCB har genomfört på uppdrag av TCO.

    Gå till Aktuellt

    TCO bloggar

    Therese Svanström - Ordförande TCO

    29 september, 2021

    Äntligen släpps restriktionerna – nu kan vi åter igen träffas på kontoren!

    Idag är en dag som jag tror att de flesta av oss har längtat efter i över ett och ett halvt års tid. Flertalet av de restriktioner som vi levt med och anpassat oss till tas bort. Vi kan gå ut och äta med hela tjocka släkten, det blir möjligt att gå på välbesökta idrottsevenemang och kulturaktiviteter. Och för de grupper i samhället som arbetat på distans, där många är tjänstemän, blir det nu möjligt att återvända till kontoren. Som jag har längtat efter den här dagen!

    Corona, Distansarbete

    Håkan Gustavsson - Utredare ekonomi och arbetsliv

    14 oktober, 2021

    Missriktade förslag för ökad självförsörjning

    I en debattartikel i Dagens Industri efterlyser Svenskt Näringsliv en politik för ökad självförsörjning. För TCO är det viktigare med rätt jobb för de arbetslösa och inte bara ett jobb. Det är bra både för den enskilde och för samhället i stort. De som har svårigheter att etablera sig på arbetsmarknaden ska stöttas genom insatser som vilar på aktuell och relevant forskning. Dit hör inte sänkta arbetsgivaravgifter för att anställa unga, åtgärder som skuldbelägger människor eller som gör livet svårare för de som redan är i ett utsatt läge.

    A-kassan, Arbetsmarknad, Trygghetssystem

    Lena Orpana - Utredare pensionsfrågor, statistiker

    12 oktober, 2021

    Sen start i yrkeslivet sänker pensionen

    När fler väljer högre studier och studietiden tenderar att förlängas, blir resultatet ett senare inträde på arbetsmarknaden och färre år i arbetslivet. Detta påverkar pensionen negativt. Ett alternativ för att uppnå förväntad nivå på sin pension är att pensionsspara privat. Men det finns även andra alternativ som ger liknande positiva effekter.

    Trygghetssystem, Pension

    Lise Donovan - Jurist

    29 september, 2021

    Ny visselblåsarlag beslutad - nu krävs utbildningsinsatser om lagen ska göra skillnad

    Den nya visselblåsarlagen som börjar gälla i december 2021 kommer ge skydd för flera personer och tröskeln för att få skydd blir lägre. Det är bra, men lagen är komplex och svår att tyda och därför kommer det behöva massiva utbildningsinsatser.

    Arbetsmiljö, Arbetsrätt

    Oscar Wåglund Söderström - Internationell chef

    15 september, 2021

    EU State of the Union: Vi saknar insatser för omställning och trygga jobb

    Pompa och ståt i Europaparlamentet, då EU-kommissionordförande Ursula von der Leyen höll årets linjetal. Positiva besked gavs kring handel, rättsstaten och klimatarbetet - och dessutom ett nytt förbud mot produkter som tillverkats med hjälp av tvångsarbete. Men TCO saknar EU-insatser för omställning och jämställdhet på arbetsmarknaden, stärkt partssamverkan och skydd för de nordiska partsmodellerna. Frågor som är avgörande för nya, trygga jobb och där reformer behövs både på EU-nivå och i medlemsländerna.

    Mikael Dubois - Utredare välfärdsfrågor

    03 september, 2021

    Arbetsrelaterade besvär

    Arbetsmiljöverket visar i rapporten Arbetsmiljön 2020 att andelen sysselsatta som har haft arbetsrelaterade besvär har ökat under pandemin. Kvinnor är i högre utsträckning än män drabbade. Många blir också frånvarande från arbetet. För att motverka ökning av arbetsrelaterade besvär krävs åtgärder.

    Arbetsmiljö, Trygghetssystem

    Gå till TCO bloggar

    Seminarier och event

    26 Oktober

    Tisdag 26 oktober 08:30 - 09:30 |

    Arbetsmiljöfrukost

    Mitt i den europeiska arbetsmiljöveckan och dagen före skyddsombudens dag bjuder TCO in till en arbetsmiljöfrukost med bland andra arbetsmarknadsminister Eva Nordmark.

    Läs mer Anmäl dig här!

    Se alla event

    TCO play

    Se fler filmer

    Rapporter

    Rapporter

    Hur påverkas kvinnors och mäns inkomster när de får barn?

    I rapporten Hur påverkas kvinnors och mäns inkomster när de får barn? har TCO tittat på inkomutvecklingen för män och kvinnor nio år efter barnafödandet i tio vanliga tjänstemannayrken.

    Läs vidare

    Rapporter

    Från riskfaktorer till friskfaktorer

    Den här rapporten fokuserar på långtidssjukskrivna tjänstemän: Vilka de är och hur deras arbetssituation har varit tiden innan sjukskrivningen. Resultaten i rapporten visar att de långtidssjukskrivna tjänstemännen tiden innan de blir sjukskrivna möter flera faktorer i sitt arbete som innebär en förhöjd risk för ohälsa. För TCO är det centralt att riskfaktorer blir till friskfaktorer – som i…

    Läs vidare

    Rapporter

    Från jämställda par till ojämställda föräldrar

    Varför väljer föräldrar att dela på föräldraledigheten som de gör? Trots möjligheten att dela lika är det få föräldrapar som gör det. Ny forskning visar att normer på arbetsplatsen styr hur föräldrar delar på dagarna.

    Läs vidare

    Rapporter

    Livspusslet under coronapandemin

    Hur påverkas livspusslet för de tjänstemän som har arbetat hemifrån och de som har fortsatt gå till arbetsplatsen under coronapandemin? Påverkas kvinnor och män på olika sätt? Det är några av frågorna som tas upp i den här rapporten som baseras på en undersökning om tjänstemännens arbetsmiljö och livspussel under pandemin.

    Läs vidare

    Se alla rapporter

    Arbetsvärlden

    Arbetsvärlden är en webbtidning om arbetsmarknaden. Den ges ut av TCO och görs av en självständig redaktion.

    Hitta ditt fackförbund

    TCO är en centralorganisation för 13 fackförbund som tillsammans har 1,4 miljoner medlemmar.
    Använd filtret nedan för att hitta ditt fackförbund.