Regeringens EU-arbete – om konsten att prioritera

TCObloggar 2016-03-31

TCO arbetar aktivt för ett öppnare, mer inkluderande och jämställt Europa. Vi arbetar bland annat med att att stärka möjligheterna för arbetskraftens gränsöverskridande rörlighet och respekten för fackliga rättigheter, den svenska kollektivavtalsmodellen och parternas roll. I EU-arbetet är vi aktiva i organisationer som Europafacket, Eurocadres och Europeiska ekonomiska och sociala kommittén.

Som bekant är det den svenska regeringen som företräder Sverige i EU och ansvarar för att utforma den svenska EU-politiken. I förra veckan presenterade regeringen sina årliga ”övergripande prioriteringar för EU-arbetet”. Det sociala Europa, klimat-, energi- och miljöpolitiken, flyktingsituationen samt säkerhetshoten står i rampljuset under 2016.

Prioriteringsdokumentet och processen för dess framtagande skulle kunna användas för att dels visa på betydelsen av det europeiska samarbetet för Sveriges utveckling, dels hur Sverige vill och kan påverka EU. Men EU-prioriteringarna offentliggjordes i det tysta och föregicks inte av något samråd med arbetsmarknadens parter eller intresseorganisationer.

Det är andra gången den sittande regeringen publicerar en programförklaring för arbetet i EU. Det är inga fel på prioriteringarna i sig. Tvärtom. Efter år av ekonomisk kris i Europa, med ökad arbetslöshet och urgröpning av fackliga rättigheter är det hög tid för "ett socialt Europa för jobb och hållbar tillväxt" (som en av regeringens prioriteringar kallas). Och det råder inga tvivel om vikten av att prioritera en gemensam och solidarisk flykting- och migrationspolitik.

Årets upplaga av regeringens EU-prioriteringar är dock betydligt nedbantad. Förra årets prioriteringsområden var fem till antalet, i år är de tre. Åtgärderna som regeringen ville att EU skulle vidta 2015 var mer än dubbelt så många än 2016. Vän av ordning frågar sig naturligtvis varför.

I en intervju med Europaportalen försvarar ansvarig statssekreterare Hans Dahlgren (S) årets kortare version med att det inte handlar om en minskad politisk ambition utan om att ”göra det ännu tydligare vad som är det viktigaste.” Den viktigaste frågan just nu är, enligt Dahlgren, flyktingsituationen.

Att prioritera innebär av förklarliga skäl att man måste avgränsa. Det är dock inte en oproblematisk övning, särskilt inte när regeringen i förra årets dokument lade ribban för sina ambitioner på EU-området. Det råder inga tvivel om att flyktingfrågan dominerar den politiska dagordningen, men det är inte den enda frågan. Det finns många andra utmaningar som EU måste kunna hantera samtidigt. Detsamma gäller Sveriges regering. Att gå från 74 åtgärdsförslag till 28 väcker naturligtvis frågor om skälen till de bort- eller omprioriteringar som görs och om regeringskansliets förmåga att hantera mängden av andra viktiga frågor på EU-nivå.

Vissa initiativ som nämns i förra årets dokument är redan färdigförhandlade, vissa frågor – särskilt jämställdhet mellan kvinnor och män – har bakats in i andra av årets prioriteringar. Men det finns ändå en del viktiga aspekter och initiativ som saknas i årets programförklaring. Och de skulle inte ha tagit udden av ett effektivt EU-arbete om de ingått. Låt mig få redogöra för några av dem.

Investeringar krävs för att skapa tillväxt och jobb

Regeringen konstaterar i 2016 års övergripande prioriteringar att ”Europas ekonomiska återhämtning har kommit igång, men går fortsatt långsamt.” Arbetsmarknadsreformer och finansiell stabilitet lyfts fram som viktiga ingredienser för en hållbar ekonomi. Detta kan TCO givetvis skriva under på. Men regeringen nämner inte alls behovet av nationella och europeiska investeringar. I 2015 års EU-prioriteringar lyftes investeringsbehoven fram – i forskning, innovation, utbildning, infrastruktur och grön omställning – för att stimulera tillväxt och jobbskapande. Varför inte i årets? Behoven av investeringar, inte minst i humankapitalet, och av ett mer investeringsvänligt klimat är fortsatt stora.

Det är i sammanhanget värt att notera att EU i år ska genomföra en halvtidsutvärdering av den fleråriga budgetramen (”långtidsbudgeten”), bland annat i syfte att på ett bättre sätt rikta finansiering till de utmaningar EU står inför. Jag hoppas att Sveriges regering kommer att spela en aktiv roll i denna utvärdering och driva frågan om strategiska investeringar men också ta fasta på sitt eget åtgärdsförslag från 2015 (dock inte nämnt i årets dokument) att långtidsbudgeten bör analyseras hur den slår ur ett jämställdhetsperspektiv.

Vad hände med det sociala protokollet och parternas roll?

Som företrädare för en facklig organisation är det nog inte så förvånande att jag understryker vikten av fackliga fri- och rättigheter i EU-sammanhang. Och av arbetsmarknadsparternas roll i utformandet och genomförandet av en europeisk politik för jobb och tillväxt.

Det är tydligt att regeringen aktivt verkar för att lyfta frågan om ”det sociala Europa” på EU:s dagordning. Vi välkomnar detta. TCO anser att de fackliga rättigheterna i Europa måste stärkas. Bland annat har EU:s rättspraxis lett till att det inte är möjligt för fackliga organisationer att ta till stridsåtgärder för att kräva likabehandling av arbetstagare på samma nationella arbetsmarknad. För att återställa balansen mellan den fria rörligheten för tjänster på den inre marknaden och grundläggande fackliga rättigheter krävs en ändring av EU:s fördrag. TCO har därför ställt sig bakom regeringens initiativ till en fördragsändring – ett så kallat socialt protokoll – ”som slår fast att den fria rörligheten för företag inte kan användas för att kringgå nationella lagar och kollektivavtal” (enligt Regeringsförklaringen den 3 oktober 2014). Men varför nämns inte initiativet i programförklaringen för EU-arbetet? Är det inte längre prioriterat av regeringen?

Jag finner det dessutom anmärkningsvärt att regeringen i årets prioriteringar inte nämner just parternas roll. Förra årets upplaga innehöll ett eget litet avsnitt om behovet av en stärkt "social dialog", som partsmodellen kallas på EU-nivå. Flera av de åtgärder som regeringen föreslår även i år kräver involvering av parterna för att de över huvud taget ska komma till stånd, för att de ska kunna genomföras i praktiken eller för att de ska få en acceptans hos Europas arbetstagare. För svenskt vidkommande handlar det också om att vi parter måste involveras i EU-arbetet för att värna den svenska partsmodellen. Det händer tyvärr alltför ofta (senast i frågan om EU-kommissionens förslag till ändringar i utstationeringsdirektivet) att den svenska modellen med kollektivavtal och autonoma parter hotas av olika EU-initiativ – inte av illvilja utan på grund av bristande kunskap. Parterna har givetvis ett eget ansvar att engagera sig i EU-arbetet, men regeringen kan hjälpa till att skapa bättre förutsättningar för oss att bli delaktiga.

Mer strategi i EU:s jämställdhetsarbete

Regeringen menar att ”EU måste arbeta strategiskt med jämställdhetsfrågorna.” Det håller vi på TCO verkligen med om. Men varför kräver då inte regeringen en ny strategi för EU:s jämställdhetsarbete? Den förra strategin, från 2010, löpte ut förra året. Istället för att presentera en ny strategi (trots påtryckningar från Europaparlamentet, ministerrådet, facken och en rad intresseorganisationer) nöjde sig EU-kommissionen med att offentliggöra ett arbetsdokument kallat ”Strategiskt engagemang för jämställdhet 2016-2019”. Det är en tjänstemannaprodukt som saknar en politisk strategis höga profil, med förankring i kommissionens kollegium och antagande av parlamentet och rådet. Ett arbetsdokument innehåller dessutom svagare mekanismer för uppföljning och påtryckningar. Det finns därmed inga skarpa incitament för EU och dess medlemsstater att ta krafttag i detta viktiga arbete. Vi hoppas att regeringen ligger på kommissionen för att en verklig politisk strategi ska presenteras – en strategi som är nära kopplad till Europa 2020-strategin för tillväxt och jobb.

Brexit eller Bremain till midsommardansen?

Till sist, det går inte att resonera om EU-året 2016 utan att ta i beaktande Storbritanniens folkomröstning den 23 juni om sitt fortsatta EU-medlemskap. Diskussionerna om konsekvenserna av ett brittiskt EU-utträde (Brexit) eller av ett de väljer att stanna (Bremain) går heta i Bryssel. I Sverige är det i princip knäpptyst. Hur förbereder sig regeringen inför ett ändrat EU på midsommaraftonens morgon?

I sitt EU-program konstaterar regeringen i alla fall att det är ”av strategisk betydelse för oss att Storbritannien stannar kvar i EU.” TCO instämmer i detta men har samtidigt uttalat kritik mot den ”sociala nödbroms” som blir verklighet vid Bremain. Vi förutsätter att Sverige inte kommer att utnyttja denna nödbroms. Men vad betyder egentligen överenskommelsen mellan EU och Storbritannien för unionen och dess medlemsländer? Finns det länder som kommer att kräva liknande undantag som britterna fick igenom i förhandlingarna? Vad skulle en Brexit få för konsekvenser för debatten i länder med en liknande EU-kritisk inställning? Vad blir de ekonomiska och politiska konsekvenserna för Sveriges del? Regeringen bör stimulera till en bred debatt om detta. Och skapa en beredskap för svensk koreografi vid den EU-politiska midsommarstången, oavsett om det är till tonerna av Brexit eller Bremain.

Konsten att prioritera

Det är nödvändigt att prioritera i sitt arbete, kanske särskilt i EU-sammanhang med tanke på frågornas komplexitet och det stora antalet inblandande aktörer. Att prioritera är en konst. Det kan forma ett fokuserat och effektivt arbete som levererar resultat. Men det är också en vansklig process som lätt kan leda till att viktiga saker tas för givna och därmed försummas eller helt enkelt sorteras bort. Att dessutom dra ner på en tidigare satt ambitionsnivå, utan motivering eller föregående förankring, öppnar för kritik.

EU påverkar Sverige, men vi kan också påverka EU. Den svenska regeringen spelar en central roll i detta arbete, men organisationer som TCO är också mycket aktiva och har mycket att bidra med. Regeringen har en lovvärd ambition att vårt land ska vara "en engagerad och konstruktiv medlem" (enligt 2015 års programförklaring). För att lyckas med detta måste regeringen se till att involvera alla relevanta svenska samhällsaktörer i EU-arbetet. Och att kommunicera om de utmaningar som EU står inför och vilka lösningar Sverige kan bidra med. Ett förslag skulle kunna vara att regeringen till hösten bjuder in till ett brett samråd om de övergripande prioriteringarna för Sveriges EU-arbete för nästföljande år.

EU

Efter pandemin krävs lag om personliga integriteten

Pandemin har lett till en snabb utveckling av digitala arbetssätt. För att ta vara på fördelarna men samtidigt behålla tilliten krävs tydliga regler om hur information får användas.

 

Läs mer

Debatt

Inför en lag om personlig integritet i arbetslivet

Efter pandemin måste en lag om personlig integritet i arbetslivet införas, det kräver TCO i ett brev till regeringen och i en artikel på Dagens nyheters debattsida.

Nyheter

Nya förslagen för arbetskraftinvandring räcker inte

Dagens system för arbetskraftsinvandring har flera brister som behöver åtgärdas. Men de förslag som presenteras i utredningen om arbetskraftsinvandring är inte tillräckliga.

Pressmeddelanden

Det går för långsamt mot jämställt föräldraskap

Utvecklingen mot en mer jämställd fördelning av föräldraledigheten går för långsamt och takten har avtagit det senaste året. Det visar TCO:s nya jämställdhetsindex som släpps idag. Kvinnor tog ut 68,7 procent av alla dagar med föräldrapenning och vård av sjukt barn förra året. Män tog alltså bara ut 31,3 procent.

Debatt

Krävs social dialog för att få fart på europeisk ekonomi

En lyckad jobbpolitik, klimatanpassning och konkurrenskraft går hand i hand med kompetensutveckling, social trygghet och jämställdhet. Vägen dit är via starka parter på arbetsmarknaden, skriver vi tillsammans med våra nordiska kollegor på Altinget.

Nyheter

Omställning är nyckeln till snabb återhämtning för Europas ekonomi

I helgen träffas EU-ländernas regeringar och arbetsmarknadens parter i portugisiska Porto för att ta vidare arbetet från det sociala toppmöte som hölls i Göteborg 2017, där EU:s pelare för sociala rättigheter antogs. TCO har inför mötet lyft tillgång till vidareutbildning samt jämställdhet och kollektivavtalslösningar som de allra mest prioriterade frågorna för en snabb och hållbar återhämtning av den EU:s ekonomi. Inför mötet i Porto har EU-kommissionen stakat ut flera ambitiösa mål till 2025, där ett är särskilt viktigt: att 60 procent av EU:s vuxna befolkning varje år ska delta i utbildning eller kompetensutveckling.

Pressmeddelanden

Therese Svanström vald till vice ordförande för Folksam Sak

Försäkringsbolaget Folksam består av de två ömsesidiga bolagen Folksam Sak och Folksam Liv samt ett antal dotterbolag. På torsdagen valdes TCO:s ordförande Therese Svanström till ny ledamot i styrelsen för Folksam Sak.

Gå till Aktuellt

TCO bloggar

Therese Svanström - Ordförande TCO

29 april, 2021

Två glädjande rapporter visar på ökad facklig styrka!

En arbetsmarknad i förändring innebär utmaningar. Arbetsvillkor förändras, nya jobb uppstår och nya branscher tillkommer där arbetsvillkoren naturligtvis ska vara schyssta. TCO-förbundens medlemmar uttrycker ett behov av kunskapshöjande insatser för att de ska klara av att hänga med i sina yrken. Då är det viktigt med ökad facklig styrka, och förra veckan presenterades två rapporter som pekade i just den riktningen.

Sofia Råsmar - EU-jurist

10 maj, 2021

Tjänstemän - vilket EU vill ni leva i?

På Europadagen 9 maj började samtalet om EU:s framtid under namnet Konferensen om Europas framtid, också kort och gott omnämnd som framtidskonferensen. I en rad debatter och diskussioner ska människor från hela EU under ca ett års tid dela med sig av sina idéer och på så sätt bidra till att skapa vår gemensamma framtid.

EU

Mika Domisch - Internationell sekreterare

06 maj, 2021

Porto visar vägen

Ibland måste man lyfta blicken för att se skogen för alla träd. EU är som bekant ett samarbete mellan 27 medlemsländer som inte bara bildar världens största marknad utan som med sin gemensamma handelspolitik är en allt tyngre global spelare. Samtidigt blir den globala ekonomiska konkurrensen allt tuffare när globalisering, digitalisering och klimatutmaningen leder till snabbt föränderliga samhällen och arbetsmarknader. Men hur ska EU hävda sig i framtiden?

EU, Partsmodellen

Ann-Katrin Dolium - Internationell sekreterare

26 april, 2021

TCO fördömer fängslandet av fackliga ledare i Hongkong

Nyligen dömdes Lee Cheuk-yan, generalsekreterare för den oberoende fackliga organisationen Hong Kong Confederation of Trade Unions, HKCTU, till 14 månaders fängelse. Hans brott består i att ha organiserat en demonstration mot Kinas ökande inflytande i Hongkong i augusti 2019, och att ha deltagit i protesterna mot inskränkningarna av demokratin under 2020.

Internationellt

Karin Pilsäter - Ekonomisk politik

23 april, 2021

Ännu en underbar natt!

Ikväll är det 40 år sedan det som kom att kallas ”den underbara natten” inleddes, då en politisk överenskommelse om en skattereform gjordes. En bra dag att påminna om politiska förhandlingar kräver ett gediget genomarbetat underlag för att lösningarna ska bli bra. Januariavtalets skattereform har ännu inte påbörjats. Finansministern borde jubilera genom att sätta igång en expertutredning. Så kanske ännu en underbar natt kommer!

Ekonomi och tillväxt, Skattereform

Åsa Forsell - Utredare med ansvar för jämställdhetsfrågor.

21 april, 2021

Normer styr hur länge kvinnor och män är föräldralediga – politiken behöver signalera att jämställt föräldraskap är målet

Utvecklingen mot en mer jämställd fördelning av föräldraledigheten går för långsamt och takten har avtagit det senaste året. Det visar TCO:s nya jämställdhetsindex. Nyare forskning visar att normer på arbetsplatserna styr hur länge kvinnor och män är föräldralediga. För att skynda på utvecklingen mot ökad ekonomisk jämställdhet behöver reglerna kring föräldraförsäkringen reformeras så att de tydligt signalerar att målet är jämställt föräldraskap – det är dags för tredelning av föräldrapenningdagarna och även dagar med ersättning på grundnivå ska vara reserverade.

Jämställdhet

Gå till TCO bloggar

TCO play

Se fler filmer

Rapporter

Rapporter

Från jämställda par till ojämställda föräldrar

Varför väljer föräldrar att dela på föräldraledigheten som de gör? Trots möjligheten att dela lika är det få föräldrapar som gör det. Ny forskning visar att normer på arbetsplatsen styr hur föräldrar delar på dagarna.

Läs vidare

Rapporter

Livspusslet under coronapandemin

Hur påverkas livspusslet för de tjänstemän som har arbetat hemifrån och de som har fortsatt gå till arbetsplatsen under coronapandemin? Påverkas kvinnor och män på olika sätt? Det är några av frågorna som tas upp i den här rapporten som baseras på en undersökning om tjänstemännens arbetsmiljö och livspussel under pandemin.

Läs vidare

Rapporter

Lärcentra - för högre utbildning i hela Sverige

Förbättrad tillgång till högre utbildning i hela landet är inte bara en central fråga för TCO – det är också en fråga som blir än viktigare när arbetsmarknaden förändras i snabb takt. Det är därför oroande att tillgängligheten till högre utbildning utanför lärosätenas huvudorter tycks ha minskat under senare tid.

Läs vidare

Rapporter

Vidareutbildning, varför och för vad?

Vår ekonomi och arbetsmarknad är i konstant förändring. Coronakrisen har ställt vår förmåga att hänga med i utvecklingen på sin spets. Vår rapport ”Vidareutbildning, varför och för vad? visar att behovet av vidareutbildning och kompetensutveckling är stort. Något det var redan före pandemin. Vi har också flera konkreta förslag på hur förutsättningarna för omställning kan bli bättre för alla…

Läs vidare

Se alla rapporter

Arbetsvärlden

Arbetsvärlden är en webbtidning om arbetsmarknaden. Den ges ut av TCO och görs av en självständig redaktion.

Hitta ditt fackförbund

TCO är en centralorganisation för 13 fackförbund som tillsammans har 1,4 miljoner medlemmar.
Använd filtret nedan för att hitta ditt fackförbund.