Regeringens EU-arbete – om konsten att prioritera

TCObloggar 2016-03-31

TCO arbetar aktivt för ett öppnare, mer inkluderande och jämställt Europa. Vi arbetar bland annat med att att stärka möjligheterna för arbetskraftens gränsöverskridande rörlighet och respekten för fackliga rättigheter, den svenska kollektivavtalsmodellen och parternas roll. I EU-arbetet är vi aktiva i organisationer som Europafacket, Eurocadres och Europeiska ekonomiska och sociala kommittén.

Som bekant är det den svenska regeringen som företräder Sverige i EU och ansvarar för att utforma den svenska EU-politiken. I förra veckan presenterade regeringen sina årliga ”övergripande prioriteringar för EU-arbetet”. Det sociala Europa, klimat-, energi- och miljöpolitiken, flyktingsituationen samt säkerhetshoten står i rampljuset under 2016.

Prioriteringsdokumentet och processen för dess framtagande skulle kunna användas för att dels visa på betydelsen av det europeiska samarbetet för Sveriges utveckling, dels hur Sverige vill och kan påverka EU. Men EU-prioriteringarna offentliggjordes i det tysta och föregicks inte av något samråd med arbetsmarknadens parter eller intresseorganisationer.

Det är andra gången den sittande regeringen publicerar en programförklaring för arbetet i EU. Det är inga fel på prioriteringarna i sig. Tvärtom. Efter år av ekonomisk kris i Europa, med ökad arbetslöshet och urgröpning av fackliga rättigheter är det hög tid för "ett socialt Europa för jobb och hållbar tillväxt" (som en av regeringens prioriteringar kallas). Och det råder inga tvivel om vikten av att prioritera en gemensam och solidarisk flykting- och migrationspolitik.

Årets upplaga av regeringens EU-prioriteringar är dock betydligt nedbantad. Förra årets prioriteringsområden var fem till antalet, i år är de tre. Åtgärderna som regeringen ville att EU skulle vidta 2015 var mer än dubbelt så många än 2016. Vän av ordning frågar sig naturligtvis varför.

I en intervju med Europaportalen försvarar ansvarig statssekreterare Hans Dahlgren (S) årets kortare version med att det inte handlar om en minskad politisk ambition utan om att ”göra det ännu tydligare vad som är det viktigaste.” Den viktigaste frågan just nu är, enligt Dahlgren, flyktingsituationen.

Att prioritera innebär av förklarliga skäl att man måste avgränsa. Det är dock inte en oproblematisk övning, särskilt inte när regeringen i förra årets dokument lade ribban för sina ambitioner på EU-området. Det råder inga tvivel om att flyktingfrågan dominerar den politiska dagordningen, men det är inte den enda frågan. Det finns många andra utmaningar som EU måste kunna hantera samtidigt. Detsamma gäller Sveriges regering. Att gå från 74 åtgärdsförslag till 28 väcker naturligtvis frågor om skälen till de bort- eller omprioriteringar som görs och om regeringskansliets förmåga att hantera mängden av andra viktiga frågor på EU-nivå.

Vissa initiativ som nämns i förra årets dokument är redan färdigförhandlade, vissa frågor – särskilt jämställdhet mellan kvinnor och män – har bakats in i andra av årets prioriteringar. Men det finns ändå en del viktiga aspekter och initiativ som saknas i årets programförklaring. Och de skulle inte ha tagit udden av ett effektivt EU-arbete om de ingått. Låt mig få redogöra för några av dem.

Investeringar krävs för att skapa tillväxt och jobb

Regeringen konstaterar i 2016 års övergripande prioriteringar att ”Europas ekonomiska återhämtning har kommit igång, men går fortsatt långsamt.” Arbetsmarknadsreformer och finansiell stabilitet lyfts fram som viktiga ingredienser för en hållbar ekonomi. Detta kan TCO givetvis skriva under på. Men regeringen nämner inte alls behovet av nationella och europeiska investeringar. I 2015 års EU-prioriteringar lyftes investeringsbehoven fram – i forskning, innovation, utbildning, infrastruktur och grön omställning – för att stimulera tillväxt och jobbskapande. Varför inte i årets? Behoven av investeringar, inte minst i humankapitalet, och av ett mer investeringsvänligt klimat är fortsatt stora.

Det är i sammanhanget värt att notera att EU i år ska genomföra en halvtidsutvärdering av den fleråriga budgetramen (”långtidsbudgeten”), bland annat i syfte att på ett bättre sätt rikta finansiering till de utmaningar EU står inför. Jag hoppas att Sveriges regering kommer att spela en aktiv roll i denna utvärdering och driva frågan om strategiska investeringar men också ta fasta på sitt eget åtgärdsförslag från 2015 (dock inte nämnt i årets dokument) att långtidsbudgeten bör analyseras hur den slår ur ett jämställdhetsperspektiv.

Vad hände med det sociala protokollet och parternas roll?

Som företrädare för en facklig organisation är det nog inte så förvånande att jag understryker vikten av fackliga fri- och rättigheter i EU-sammanhang. Och av arbetsmarknadsparternas roll i utformandet och genomförandet av en europeisk politik för jobb och tillväxt.

Det är tydligt att regeringen aktivt verkar för att lyfta frågan om ”det sociala Europa” på EU:s dagordning. Vi välkomnar detta. TCO anser att de fackliga rättigheterna i Europa måste stärkas. Bland annat har EU:s rättspraxis lett till att det inte är möjligt för fackliga organisationer att ta till stridsåtgärder för att kräva likabehandling av arbetstagare på samma nationella arbetsmarknad. För att återställa balansen mellan den fria rörligheten för tjänster på den inre marknaden och grundläggande fackliga rättigheter krävs en ändring av EU:s fördrag. TCO har därför ställt sig bakom regeringens initiativ till en fördragsändring – ett så kallat socialt protokoll – ”som slår fast att den fria rörligheten för företag inte kan användas för att kringgå nationella lagar och kollektivavtal” (enligt Regeringsförklaringen den 3 oktober 2014). Men varför nämns inte initiativet i programförklaringen för EU-arbetet? Är det inte längre prioriterat av regeringen?

Jag finner det dessutom anmärkningsvärt att regeringen i årets prioriteringar inte nämner just parternas roll. Förra årets upplaga innehöll ett eget litet avsnitt om behovet av en stärkt "social dialog", som partsmodellen kallas på EU-nivå. Flera av de åtgärder som regeringen föreslår även i år kräver involvering av parterna för att de över huvud taget ska komma till stånd, för att de ska kunna genomföras i praktiken eller för att de ska få en acceptans hos Europas arbetstagare. För svenskt vidkommande handlar det också om att vi parter måste involveras i EU-arbetet för att värna den svenska partsmodellen. Det händer tyvärr alltför ofta (senast i frågan om EU-kommissionens förslag till ändringar i utstationeringsdirektivet) att den svenska modellen med kollektivavtal och autonoma parter hotas av olika EU-initiativ – inte av illvilja utan på grund av bristande kunskap. Parterna har givetvis ett eget ansvar att engagera sig i EU-arbetet, men regeringen kan hjälpa till att skapa bättre förutsättningar för oss att bli delaktiga.

Mer strategi i EU:s jämställdhetsarbete

Regeringen menar att ”EU måste arbeta strategiskt med jämställdhetsfrågorna.” Det håller vi på TCO verkligen med om. Men varför kräver då inte regeringen en ny strategi för EU:s jämställdhetsarbete? Den förra strategin, från 2010, löpte ut förra året. Istället för att presentera en ny strategi (trots påtryckningar från Europaparlamentet, ministerrådet, facken och en rad intresseorganisationer) nöjde sig EU-kommissionen med att offentliggöra ett arbetsdokument kallat ”Strategiskt engagemang för jämställdhet 2016-2019”. Det är en tjänstemannaprodukt som saknar en politisk strategis höga profil, med förankring i kommissionens kollegium och antagande av parlamentet och rådet. Ett arbetsdokument innehåller dessutom svagare mekanismer för uppföljning och påtryckningar. Det finns därmed inga skarpa incitament för EU och dess medlemsstater att ta krafttag i detta viktiga arbete. Vi hoppas att regeringen ligger på kommissionen för att en verklig politisk strategi ska presenteras – en strategi som är nära kopplad till Europa 2020-strategin för tillväxt och jobb.

Brexit eller Bremain till midsommardansen?

Till sist, det går inte att resonera om EU-året 2016 utan att ta i beaktande Storbritanniens folkomröstning den 23 juni om sitt fortsatta EU-medlemskap. Diskussionerna om konsekvenserna av ett brittiskt EU-utträde (Brexit) eller av ett de väljer att stanna (Bremain) går heta i Bryssel. I Sverige är det i princip knäpptyst. Hur förbereder sig regeringen inför ett ändrat EU på midsommaraftonens morgon?

I sitt EU-program konstaterar regeringen i alla fall att det är ”av strategisk betydelse för oss att Storbritannien stannar kvar i EU.” TCO instämmer i detta men har samtidigt uttalat kritik mot den ”sociala nödbroms” som blir verklighet vid Bremain. Vi förutsätter att Sverige inte kommer att utnyttja denna nödbroms. Men vad betyder egentligen överenskommelsen mellan EU och Storbritannien för unionen och dess medlemsländer? Finns det länder som kommer att kräva liknande undantag som britterna fick igenom i förhandlingarna? Vad skulle en Brexit få för konsekvenser för debatten i länder med en liknande EU-kritisk inställning? Vad blir de ekonomiska och politiska konsekvenserna för Sveriges del? Regeringen bör stimulera till en bred debatt om detta. Och skapa en beredskap för svensk koreografi vid den EU-politiska midsommarstången, oavsett om det är till tonerna av Brexit eller Bremain.

Konsten att prioritera

Det är nödvändigt att prioritera i sitt arbete, kanske särskilt i EU-sammanhang med tanke på frågornas komplexitet och det stora antalet inblandande aktörer. Att prioritera är en konst. Det kan forma ett fokuserat och effektivt arbete som levererar resultat. Men det är också en vansklig process som lätt kan leda till att viktiga saker tas för givna och därmed försummas eller helt enkelt sorteras bort. Att dessutom dra ner på en tidigare satt ambitionsnivå, utan motivering eller föregående förankring, öppnar för kritik.

EU påverkar Sverige, men vi kan också påverka EU. Den svenska regeringen spelar en central roll i detta arbete, men organisationer som TCO är också mycket aktiva och har mycket att bidra med. Regeringen har en lovvärd ambition att vårt land ska vara "en engagerad och konstruktiv medlem" (enligt 2015 års programförklaring). För att lyckas med detta måste regeringen se till att involvera alla relevanta svenska samhällsaktörer i EU-arbetet. Och att kommunicera om de utmaningar som EU står inför och vilka lösningar Sverige kan bidra med. Ett förslag skulle kunna vara att regeringen till hösten bjuder in till ett brett samråd om de övergripande prioriteringarna för Sveriges EU-arbete för nästföljande år.

EU

Debatt: Regeringen måste ta fram en strategi mot hot, våld och trakasserier i arbetslivet

Många tjänstemän som arbetar i demokratins tjänst utsätts för hat, hot och våld. Det våld som med dödlig utgång drabbade en tjänsteman och expert i Visby visar hur brådskande det är att agera. Regeringen måste nu ta fram en strategi mot hot, våld och trakasserier i arbetslivet.

Läs debattartikeln

Debatt

Regeringen måste ta fram en strategi mot hot, våld och trakasserier i arbetslivet

Många tjänstemän som arbetar i demokratins tjänst utsätts för hat, hot och våld. Det våld som med dödlig utgång drabbade en tjänsteman och expert i Visby visar hur brådskande det är att agera. Regeringen måste nu ta fram en strategi mot hot, våld och trakasserier i arbetslivet.

Nyheter

TCO summerar Almedalsveckan

TCO är en påverkansorganisation som arbetar för goda villkor i arbetslivet för landets tjänstemän. Under Almedalsveckan 2022 arrangerade TCO flera aktiviteter för att ge röst åt professionella och välutbildade människors behov av trygghet, utveckling och välfärd.

Pressmeddelanden

TCO: Många tjänstemän vill byta jobb på grund av dålig arbetsmiljö

En ny rapport från TCO visar att risken att drabbas av arbetsorsakade besvär är högst för kvinnor med högre utbildning. Kvinnor som grupp drabbas hårdast men även var fjärde man har besvär som beror på deras jobb. Den vanligaste orsaken till arbetsorsakade besvär är inom samtliga grupper en för hög arbetsbelastning med otillräcklig återhämtning. Rapporten visar också att problemen på jobbet följer med hem och begränsar privatlivet för många.

Debatt

Kompetensbrist risk för klimatomställningen

Svensk arbetsmarknad står inför en gigantisk omställning när samhället ska bli fossilfritt och gammal teknologi ska ersättas av ny, skriver Svante Axelsson, nationell samordnare, Fossilfritt Sverige och Therese Svanström, ordförande, TCO.

Nyheter

Therese Svanströms tal mot Rysslands krig i Ukraina

Den 30 mars höll TCO:s ordförande Therese Svanström ett tal mot Rysslands krigsföring i Ukraina. Talet hölls vid en demonstration utanför Ryska Ambassaden i Stockholm.

Pressmeddelanden

TCO: Ovärdig hantering av pensionsfrågan

Det saknas stöd för hur riksdagens partier idag har hanterat frågan om pensionerna. Hela 92 procent av de förvärvsarbetande tycker tvärtom det är viktigt att beslut om pensioner ska fattas i bred politisk enighet, och 98 procent att det är viktigt att beslut som fattas om pensioner är långsiktiga. Det visar en Novus-undersökning som genomförts på uppdrag av TCO.

Gå till Aktuellt

TCO bloggar

Therese Svanström - Ordförande TCO

07 juli, 2022

Vi sörjer Ing-Marie och kommer aldrig tystna

Under några dagar var vi många fick känna den stora glädjen att efter två år av pandemi och med ett krigsutbrott i vår omedelbara närhet ändå ha möjlighet att återigen ses. Från samhällets alla olika delar – politiken, myndigheter, kommuner och regioner, försvaret, kyrkan, fackliga organisationer, civilsamhället, näringslivet – möttes vi nu igen öga mot öga för att utbyta kunskaper, erfarenheter, samtala och bryta åsikter om vilka vår tids utmaningar är, vilka möjligheter vi har och hur konkreta lösningar för ett starkare Sverige skulle kunna se ut. Almedalsveckan gjorde comeback, och fram till onsdagen var det en lyckad återkomst.

Oscar Wåglund Söderström - Internationell chef

01 juli, 2022

Tjeckiens EU-ordförandeskap: Ukraina, energi, rättsstat och ekonomi i fokus

1 juli betyder skifte på EU-ordförandeposten. Bland de tjeckiska prioriteringarna finns återuppbyggnad av Ukraina, att säkra Europas energiförsörjning och fördjupat samarbete i säkerhetspolitiken. Dessutom vill man stärka demokratin och rättsstaten och göra EU:s ekonomi mer motståndskraftig. TCO har stora förväntningar på höstens förhandlingar, men också på att Tjeckien fortsätter att agera mot rättsstatskränkningar i Polen och Ungern.

Lena Orpana - Utredare pensionsfrågor, statistiker

01 juli, 2022

Vad innebär den höjda garantipensionen?

Sent på eftermiddagen 22 juni röstade Riksdagen för regeringens ändringsbudget med röstsiffrorna 174 mot 173. I och med det höjs garantipensionen. Det medför att ensamstående pensionärer med en inkomstgrundad pension på högst 14 882 kronor per månad kommer att ha någon del garantipension. Motsvarande belopp för gifta är 13 477 kronor per månad. Genomsnittlig pension år 2022 är 14 000 kr per månad, alltså lägre än nivån där garantipensionen är helt avräknad. Det innebär att respektavståndet – skillnaden i pension mellan den som inte har arbetat alls och den som har arbetat hela livet men med en låg inkomst – minskar drastiskt.

Pension

Anna Gustafsson - Internationell sekreterare

28 juni, 2022

Kränkningar av fackliga rättigheter är ett hot mot demokratin

Idag presenterade världsfacket ITUC sin årliga granskning av mänskliga rättigheter i arbetslivet, Global Rights Index (GRI). Det är på många sätt en upprörande läsning. För nionde året i rad ökar hoten, kränkningarna och våldet mot fackligt aktiva och människorättsförsvarare.

Internationellt

Boel Callermo - Chef Ekonomi och arbetsliv

23 juni, 2022

Kansliet för ett hållbart arbetslivs viktiga arbete är akut

I dagarna publicerades den första rapporten från kansliet för ett hållbart arbetsliv, där TCO är en av deltagarna i den centrala referensgruppen. Vi vill med vår medverkan bidra till att kansliet blir framgångsrikt i sitt uppdrag att förbättra möjligheterna för ett längre och hållbart arbetsliv. Men det finns många frågor som behövs besvaras för att nå ända fram.

Arbetsmarknad, Arbetsmiljö

Karin Pilsäter - Ekonomisk politik

23 juni, 2022

Tillbaka till budgetlag och riksdagsordning, tack!

Den senaste tidens turer runt pensionshöjningen visar att politiken nu måste återgå till ordning, eftertanke och remissbehandling av pensionsförändringar. Samt att följa budgetlag och riksdagsordning för beslut om statens finanser. Arbetsliv och pensionering är mycket långsiktiga delar i människors liv. Villkoren för detta måste vara både kända och rimligt stabila över tid.

Ekonomi och tillväxt, Pension

Gå till TCO bloggar

TCO play

Se fler filmer

Rapporter

Rapporter

Från a-kassa till b-kassa

I den här rapporten visar TCO med hjälp av siffror från OECD att ersättningsnivåerna i den svenska a-kassan ligger på en bottenplacering, vid en jämförelse med andra EU-länder. Trots den temporära höjningen av a-kassan är Sverige sämre än EU:s genomsnitt.

Läs vidare

Rapporter

Hatad och hotad i demokratins tjänst

I rapporten "Hatad och hotad i demokratins tjänst - Så kan hot, våld och trakasserier mot tjänstemän påverka demokratin" belyses omfattningen av hot, våld och trakasserier mot tjänstemän och hur det kan påverka demokratin.

Läs vidare

Rapporter

Hur mår vi på jobbet?

Den här rapporten ger en bild av vilka arbetsorsakade besvär som drabbar TCO-förbundens medlemmar.

Läs vidare

Rapporter

A-kassan urholkas år efter år – Så påverkas hushållens ekonomi

Den här rapporten visar hur ersättningen från a-kassan ser ut i dag och hur den urholkats över tid. Arbetslöshetsförsäkringen ersätter bara runt 60 procent av en medianlön. För tjänstemännen är a-kassan ännu lägre, cirka 50 procent av medianlönen.

Läs vidare

Se alla rapporter

Arbetsvärlden

Arbetsvärlden är en webbtidning om arbetsmarknaden. Den ges ut av TCO och görs av en självständig redaktion.

Hitta ditt fackförbund

TCO påverkar politiken och samhällsutvecklingen för goda villkor i arbetslivet. Vi är 12 fackförbund med 1,2 miljoner medlemmar.
Använd filtret nedan för att hitta ditt fackförbund.